Bildningspodden

Bildningspodden

Sweden

I Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – kan du varje vecka höra några av landets ledande forskare inom humaniora i ett spännande samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk. Inga förkunskaper krävs. Podden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Episodes

#43 Modeindustrins historia  

Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#42 Hegel  

Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven. Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#41 Den svenska synden  

I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har den betytt för svenskarnas självbild? Veckans avsnitt spårar mytens seglivade historia och kryssar mellan svensk neutralitetspolitik, sexgalna lapplisor, lagstiftning om pornografisk press, blonda Ingor och progressiv sexualupplysning. Gäster i studion är Nikolas Glover, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, och Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#40 Hannah Arendt  

Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer. Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#39 Monstrets historia (live)  

Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ... Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Avsnittet spelades in live inför publik den 6 november på hotell Scandic Haymarket i Stockholm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#38 Aristoteles  

Aristoteles är tillsammans med Platon den antika grekiska filosofins två absoluta storheter. Han levde på 300-talet f Kr, skolades i Platons akademi, arbetade några år som privatlärare åt Alexander den store, innan han återvände till Aten och bildade sitt eget banbrytande lärosäte, Lykeion. Aristoteles formulerade tankar på alla tänkbara filosofiska områden och lade grunden till den västerländska vetenskapen. Veckans avsnitt försöker sammanfatta Aristoteles tänkande och reda ut hans viktigaste idéer. Vad är en syllogism? Hur blir vi lyckliga, enligt Aristoteles? Varför anlade han en botanisk trädgård i Lykeion? Och vad skulle retorikern Aristoteles egentligen säga om de amerikanska valdebatterna mellan Trump och Clinton?

#37 Alkemins historia  

Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare. Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman. Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#36 Selma Lagerlöf  

Sagoberätterska. Samhällsskildrare. Nobelpristagare. Politiker. Herrgårdsägare. Spiritist. Fredsivrare. Nationalklenod. Selma Lagerlöf (1858-1940) har många ansikten. Utan tvekan är hon en av den svenska litteraturens viktigaste och mest folkkära författare. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om denna litterära gigant. Vad handlar Lagerlöfs viktigaste böcker om? Vilka är hennes återkommande teman och berättartekniska grepp? Vad vet vi om hennes uppväxt? Hur politisk var Lagerlöf som författare? Och vad står egentligen i de 40 000 bevarade läsarbreven till författaren? Gäster i studion är Maria Karlsson, lektor och forskare i litteraturvetenskap, och Anna Nordlund, litteraturhistoriker och universitetslektor i pedagogik. Båda är specialiserade på Selma Lagerlöfs författarskap och verksamma vid Uppsala universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren, Språkstudion.

#35 Den grekiska tragedin  

Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#34 Romancelitteratur  

Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey. Veckans avsnitt reder ut begreppen om romancelitteraturen. Var börjar romancelitteraturens historia? Vad måste en rikitig romancebok innehålla? Och hur explicita är egentligen sexscenerna? Gäster i studion är Ann Steiner, docent i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, och Pamela Schultz Nybacka, lektor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtionskultur och föreståndare för utbildningen i förlagskunskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#33 Kleopatra  

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gäster på scen var Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#32 Studiecirkeln (live)  

Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#31 Michel Foucault  

Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan genomsyra även tillsynes fria samhällen? Och vad är egentligen likheterna mellan ett universitet och ett fängelse? Gäster i studion är Magnus Hörnqvist, docent i kriminologi, och Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitetet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#30 Alkohol  

Svenskarna har ett komplicerat förhållande till alkohol. Varför är det så? Veckans avsnitt spårar föreställningar om alkohol från Bibeln till Sällskapsresan, diskuterar motbokens och Systembolagets inflytande liksom seglivade stereotyper kring kvinnligt och manligt drickande. Gäster i studion är Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, och Lisa Wiklund, lektor och fil. dr i etnologi, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#29 Koranen  

Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#28 Digital litteratur  

Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#27 Lyx  

Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#26 Ostindiska kompaniet  

Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#25 Kändisens historia  

I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturvetare vid Lunds och Linköpings universitet, Louise Wallenberg, filmvetare och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, och Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

#24 Dostojevskijs "Brott och straff"  

"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klassiker. Gäster i studion är Susanna Witt, docent i slaviska språk vid Uppsala universitet, och Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Läs mer på www.bildningspodden.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose