Filosofiska rummet i P1

Filosofiska rummet i P1

Sweden

Filosofiska rummet är ett reflekterande samtalsprogram där gästerna ges tid att utveckla sina resonemang. Programmet diskuterar klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, moraliska och politiska dilemman. Filosofiska rummet lovar inga svar men öppnar för många nya frågor.

Episodes

Kunskapsresistens  

I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin propaganda. Okunniga människor struntar i forskningen och tror istället blint på halsbrytande konspirationsteorier. Stämmer verklighetsbeskrivningen ovan, och i så fall: Vad beror den på och hur kan vi ändra denna verklighet? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att plugga filosofi  

En ny termin har just startat på landets högre lärosäten. En ny kull filosofistudenter står redo för att ta sig an det kanske mest klassiska av ämnen. Men vad innebär det rent praktiskt att plugga filosofi, vad är målet, vad läser man och hur väljer man så småningom när det gäller specialisering och tema för en avhandling? Och vad gör en professionell filosof. Medverkande är Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, Uppsala universitet och Astrid Grelz, Södertörns högskola.   Programledare och producent Peter Sandberg.

Självbedrägeri: Flykt från smärtan eller verktyg för lyckan?  

Vissa menar att självbedrägeri är en flykt från självkännedom och att det moraliskt kan likställas med att bedra någon annan. Andra hävdar att det är nödvändigt för att klara av en komplicerad vardag - vårt undermedvetnas metod att få oss att gilla läget. Filosofen Elinor Hållén har skrivit sin avhandling i ämnet, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors ett kapitel i sin bok Den svåra konsten att se sig själv och dramatikern Cristina Gottfridsson har författat pjäsen Fallet Kapten Klänning. De tre möts i Filosofiska rummet för ett samtal under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Finns det liv i universum?  

Omfattande projekt och stora summor pengar har spenderats i försöken att få korn på intelligenta rymdvarelser. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Så, vad skulle det betyda om vi fick klara bevis för att vi inte är ensamma? Medverkande är astronomen Peter Linde och fysikern Ulf Danielsson. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Jakten på liv i universum av Peter Linde

Gästfrihetens gränser  

”Gästfrihetens slut” heter en ny bok av den franska filosofen Fabienne Brugère. Boken blir utgångspunkt för ett samtal om den europeiska flyktingkrisen.

"Människan är ett djur instängt utanför sin bur"  

Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen.

Normativ identitet  

En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett är till ett bör. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör behandlas olika. Ändå finns det i människors självbild något som tycks strida mot Humes lag: Jag är förälder, därför bör jag ta hand om mitt barn. Filosofen Per Bauhn kallar det för normativ identitet, och har just skrivit en bok om hur viktigt det är att besitta en sådan, för att ge våra liv mening. Här argumenterar han för sitt begrepp med en inte lika övertygad filosofkollega, Ingmar Persson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Antropocen – människans tidsålder  

I boken Antropocen en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given. I veckans program diskuterar vi konsekvenserna av människans framfart och vilket moraliskt och politiskt ansvar vi har för antropocen. Gäster är Sverker Sörlin, miljöhistoriker och författarna Helena Granström och Göran Greider. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken vi diskuterar i programmet: Antropocen. En essä om människans tidsålder av Sverker Sörlin

Historisk rättvisa  

2011 hölls en upprättelseceremoni  i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten. Men hur är det med hererofolkets krav på Tyskland för folkmordet 1904 till 1907, och alla andra övergrepp som begåtts mellan folk i världshistorien? Kan slaveriet gottgöras, och i så fall av dem? Kan ersättningskrav ärvas av efterkommande generationer, och om någon handling är laglig när den begås men blir rättsvidrig senare..? Går det att ersätta det oersättliga, som historikern Malin Arvidssons avhandling från 2016 heter? Hon diskuterar dessa och fler frågor med etiker Göran Collste och historiker Dick Harrison. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

(Post-)sanning och (alternativa) fakta  

- Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Illiberal demokrati  

Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet illiberal demokrati. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till final i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Martha Nussbaum och vreden  

Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon nyligen var på sverigebesök passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Människovärde  

Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna för vad som är en människa: När ett människoliv börjar och slutar är inte alltid lätt att säga. Och vad får principen för konsekvenser för alla levande varelser som råkar vara födda till något annat än homo sapiens? Samtidigt kan man fråga sig hur människans tillvaro skulle te sig om vi inte respekterade någon princip om mänsklig okränkbarhet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Byta åsikt  

Det enda som jag vet är att jag ingenting vet. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera logiskt som mest överskattar sin kompetens, och tvärtom de mest kompetenta som underskattar sin. Tre kompetenta personer diskuterar förutsättningarna för att byta åsikt: Etikforskaren och debattören Ann Heberlein, journalisten och debattören Petter Larsson samt psykologilektorn Åse Innes-Ker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

På jakt efter det första kriget  

När Barack Obama höll sitt tal efter att ha fått Nobels fredspris sa han: Krig i en eller annan form uppstod med den första människan. Det låter trivialt, många uppfattar nog att människan är notoriskt våldsam och benägen att gå i krig. Men Barack Obama kan ha helt fel. Att krig kanske inte alls hör till de första människorna utan är ett sentida fenomen i vår historia. Om det här kan man läsa i boken Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman. Och människan och kriget är ämnet i Filosofiska rummet. Gäster är Martin Widman, vetenskapsjournalist, Lasse Berg, författare och Jonathan Lindström, arkeolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman. Kalaharisviten i tre delar av Lasse Berg. Bronsåldersmordet arkeologi och ond bråd död av Jonathan Lindström.

Finns jag?  

Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande och ansvarstagande agenter om vi beskrivs som osjälvständiga köttmaskiner som reagerar helt vilje- och maktlösa på yttre impulser? En kognitionsvetare, en filosof och en författare - Peter Gärdenfors, Ingmar Persson och Maria Küchen  - diskuterar saken. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Människan och djuren - hur ska relationen se ut?  

Är din hund en person som bör omfattas av rättigheter som liknar de mänskliga? Bör du ens få ha en hund eller katt som står i underordnad ställning till dig? Ska hästen själv avgöra om du får rida? Kort sagt, är djur individer med känslor och medvetande som gör att vi radikalt måste tänka över vår relation och mötas på ett nytt sätt?

Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan  

Det var längesen vi slutade tro på idén att människor kan uppnå salighet i något framtida idealsamhälle. Alla slags utopier är döda. Idag har det istället uppstått en längtan efter det förgångna. Genom att eftersträva en återgång till ett imaginärt detvarbättre-förr, hoppas många återställa en ordning som aldrig funnits. Så resonerar den polsk-judisk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman i sin nya bok Retrotopia, boken som kom att bli den sista i hans långa rad samhällskritiska skrifter. Han gick bort den 9 januari i år. Här diskuterar socialpsykolog Lasse Dencik hans idéer och hans betydelse med sociolog Evin Ismail och historiker Rasmus Fleischer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist

Mammutens återkomst  

Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som varit utdöda med hjälp av banbrytande genteknologi. En vetenskaplig dröm som går i uppfyllelse eller ett skräckscenario där människan gjort sig själv till en Gud, som skapar en monstruös natur? Medverkande: Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och biolog, Love Dalén, professor i genetik vid Naturhistoriska Riksmuseet och Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Mammutens återkomst av Torill Kornfeldt.

Behövs filosofin?  

Filosofi är kanske den allra äldsta akademiska disciplinen, som tidigare innefattade allt annat vetande. Men det är också en möjlig livsattityd och ett sätt att förhålla sig till verkligheten och alla de påståenden man bombarderas med i det dagliga livet. Ett kritiskt sinnelag, kanske? Den exakta definitionen och det eventuella behovet av filosofi idag diskuteras, inför en intresserad allmänhet på stadsbiblioteket i Uppsala, av filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen, samt biologen Dan Larhammar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

0:00/0:00
Video player is in betaClose