Forskarliv

Forskarliv

Sweden

Forskarliv är ett program där du möter forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Ansvarig utgivare: Andreas Miller

Episodes

Paolo åker hem till folk på kvällen och forskar om hur de sover i sina egna sängar  

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

För Rachel Pettersson är stål möjligheternas material  

Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål. Rachel Pettersson berättar att hon fick goda möjligheter att utforska sitt intresse för teknik och naturvetenskap tack vare att hon gick på en flickskola i England. Där fanns ingen uppdelning mellan vad pojkar och flickor förväntades vara intresserade av. På universitetet upptäckte hon sedan att materialvetenskap var det hon ville satsa på snarare än teoretisk fysik. Idag är hon forskningschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Hon hoppas att vi ska fortsätta att ta fram nya stålsorter som kan göra att vi får ett mer hållbart samhälle. Och så går hon ofta omkring med både magnet och lupp i handväskan.Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Maria Jenmalm forskar om varför allt fler av oss blir allergiska  

Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet. Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gånger, intygar hon. Lisen Forsbergliselotte.forsberg@sverigesradio.se

Maria Jenmalm forskar om varför allt fler av oss blir allergiska  

Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet. Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gånger, intygar hon. Lisen Forsbergliselotte.forsberg@sverigesradio.se

Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv  

Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. – De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson. Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur. Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare. Programmet är en repris från maj 2016. Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Litteratursociologen Karl Berglund: "Vi läser deckare för att bli trygga"  

Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över. Bland litteraturvetare har intresset för deckare varit svalt. De forskar hellre om "den goda litteraturen", "den estetiskt intressanta litteraturen", säger Karl Berglund. Men han tycker att det är nästan befängt att den litteraturen som alla läser är det så få litteraturvetare som vill forska om. Snart disputerar han och två delar av hans avhandling har redan publicerats som böcker. I den  senaste skriver han om hur böckerna marknadsförs - Mordförpackningar. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Tore Curstedts medicin har räddat livet på minst en halv miljon -  medlet var inte klart första gången det gavs till en nyfödd  

Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt. Det handlar om ett ytaktivt ämne som gör att lungblåsorna i de inte färdigutvecklade lungorna kan hålla sig uppe och ta in luft. Tore Curstedttog tillsammans med kollegan Bengt Robertsson fram medlet och det räddade för första gången livet på en pojke år 1983. Pojken hade dött om han inte fått medlet. Men hur tänker Tore själv om att ett inte färdigt medel användes på barn utan att vara godkänt? Vilka är de avgörande skillnaderna från dagens Macchiarini-fall? I båda fallen talades det om "vital indikation", sista utvägen för en som håller på att dö. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Sömnforskare Christian Benedict: "Kroppen är som en orkester - alla delar måste fungera"  

Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet. Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra. Agnes Faxénagnes.faxen@sverigesradio.se

Läkaren Björn Olsen: "Jag är världens ende medicinske ornitolog"  

Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns. Björn Olsen arbetar som läkare vid Akademiska sjukhuset. Där driver han bland annat en klinik för utredningar av fästingburna sjukdomar. Han forskar också om infektionssjukdomar som professor vid Uppsala universitet. Han har otaliga gånger citerats och intervjuats i ämnet smittsamma sjukdomar, inte minst när fågelinfluensan och svininfluensan har dominerat rubrikerna.Björn Olsen säger sig blir arg och ledsen av dumhet i organisationer. Han ser också en skönhet, säger han, i att rasera egna och andras vetenskapliga "sandslott".Lisen ForsbergLiselotte.forsberg@sverigesradio.se

"Man känner sig väldigt liten när man står bredvid en glaciär"  

Nina Kirchner älskade matte, och snö och is. Av en slump hittade hon en perfekt karriär där hon kunde kombinera allt det. Hon blev glaciärforskare. Hon ägnar sig åt teoretisk glaciärforskning, och forskar mycket om modeller över glaciärernas förändring. Så en hel del av jobbet handlar om ekvationer, datorer och beräkningar. Men varje år åker hon på en fältresa, oftast till Svalbard eller Grönland. Då jobbar man på ett annat sätt och det handlar om praktiskt arbete, mätningar och problemlösning. Men även om att laga mat på forskningsfartyget.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre"  

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden – det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Angela Christiano forskar om  en hårsjukdom hon själv har  

När hudforskaren Angela Christiano själv fick en sjukdom där håret började falla av ändrade hon forskningsinriktning – och började forska om den. Angela var 30 år när hon fick sjukdomen alopecia areata, en automimmun sjukdom, Hon var då redan forskare i dermatologi, så hon hade många kunniga kolleger att fråga. Men trots att hon var på ett av världens bästa universitet, Columbia University, visste de inte särskilt mycket om alopeci, varken om orsaker eller förlopp. Och det fanns inga botemedel, bara möjlighet att tillfälligt bromsa det hela med. Det var helt enkelt en sjukdom man inte forskat så mycket om.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Professor Marina Xaba-Mokoena var först med det mesta  

Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare. Tack vare toppbetyg och ett SIDA-stipendium fick Marina Xaba-Mokoena år 1966 möjlighet att läsa till läkare vid Karolinska institutet i Stockholm. Nu är hon tillbaka i Sverige för att fira 50-års jubileum med sina gamla kursare.– När jag återvände till Transkei var jag den första kvinnliga, svarta överläkaren. Men man kan inte komma ifrån att det största jag gjort för Transkei och Sydafrika var att starta den medicinska fakulteten som nu har utbildat 2000 läkare.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer  

Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna – att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss. Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump – Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Med passion för det okända mikroskopiska livet  

Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor.– Jag visste att den här sortens djur som kan göra de här fantasitska sakerna och har de här egenskaperna, dem ville jag ägna mig åt.Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället  

Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm.– En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Armita Golkar vill bota rädslor  

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt.– Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott  

David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv.– Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om"  

Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt. Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

"Första året ska man bara tänka 'surviving'" (R)  

Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är.– Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose