Health for wealth

Health for wealth

Sweden

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi som del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.

Episodes

Avsnitt 25: Medkänsla för prestation  

Compassion, eller medkänsla, är en buffert mot stress, säger psykologen Christina Andersson. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ. 

Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. 

Stressade människor agerar kortsiktigt

Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla. När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.

Trygghetssystemet - för prestationens skull

När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.

På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.

Ett verktyg för motgångar

Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som "att lära någon att hålla om sig själv när det blåser." Hon forskar själv på Karolinska Institutet om compassion som stresshanteringsmetod och har gett ut flera böcker, senast Compassioneffekten 2016.

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanställt 6 tips som hjälper dig som är chef att våga prata om hälsa på utvecklingssamtalet.

Avsnitt 24: Samarbete gav vinst - och hälsa  

Försäljningen ökade 78% när Vitec Fastighet bytte från individuell till grupp-provision. Hälsan kom av bara farten. 

Det började med en säljtävling som Vitec Fastighet valde att basera på gruppens istället för på individernas prestation. Resultatet blev långt över förväntan.

"Det var då vi insåg den fulla potentialen med att jobba i grupp", säger Magnus Persson, vd för Vitec Fastighet.

Företaget gjorde flera stora förändringar mellan 2012 och 2015 med målet att öka försäljningen. En av de mer betydelsefulla delarna var just att byta provisionsmodell och mäta gruppens resultat istället för individens.

Både säljet och trivseln ökade

Förändringen gav 78% ökad försäljning, högre effektivitet och medarbetarna tyckte att det var roligare att gå till jobbet. Win-win alltså. Men det är viktigt att ha en bra sammansättning av personer i gruppen för att det här ska fungera. Alla behöver i någon mån vara lagspelare och själva vilja jobba på det här sättet.

Att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål gjorde också att kraven på ledarskapet förändrades.

"Gruppen leder sig själv genom samarbete," berättar Magnus Persson. "Som säljchef behöver jag inte pusha på alls utan ledarskapet handlar mer om rådgivning, utvärdering och diskussion."

Se hur var och en bidrar

Däremot blir det viktigare för den som leder arbetet att se vem som bidrar med vad och hur. Bara för att en persons namn står på ett kontrakt betyder det inte att den på egen hand har rott iland en affär.

En utmaning med att gå över till arbete i grupp är att se till att prestationen blir hållbar över tid. När alla så gärna vill bidra till det gemensamma kan gränsen mellan hälsosam prestation och psykisk ohälsa bli hårfin.

"Man måste ha en bra dialog i gruppen om det här. Ser man signaler på utmattning hos en kollega behöver man reagera direkt" säger Magnus Persson.

Han tror också att en lagom gruppstorlek för att få gruppbaserad provision att fungera är mellan sju och tio personer.

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Läs om hur Twitch hjälpte Atea att bygga hälsa, kundengagemang och affärsrelationer i en och samma satsning.

Avsnitt 23: Var tog lekfullheten vägen?  

I miljöer som styrs av rädsla för att göra fel är det svårt att må bra. Kreativitet, skapande och fria tankeströmmar behövs för hälsan - och för lönsamheten.

Ta en titt på ett dagis. Där flödar kreativiteten. Men vad händer sen? På många arbetsplatser finns det inget utrymme för kreativitet och skapande, säger Erik Hemmingsson, högskolelektor i idrottsvetenskap med inriktning folkhälsa på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Han menar att det beror på en bestraffande kultur där vi bara ser till logiska och analytiska värden. Men det behöver vi komma bort ifrån, både i skolan och på arbetsplatsen.

Det hänger på ledarskapet
För att människor ska blomma ut, våga vara personliga och kunna tänka kreativt, krävs en tillåtande attityd där man får vädra idéer och åsikter, och där det är naturligt att prova saker och ibland misslyckas. Chefer och ledare sätter tonen genom att visa att de är mänskliga och inte bara prestationsmaskiner.

Visst kan det verka läskigt, för någonstans är har ju ändå de flesta organisationer mätbara verksamhets- och prestationsmål. Där man kanske har en förväntan om vad som ska göras och hur. Det kanske kan låta som att man släpper kontrollen om man ska ägna tid till lekfullhet helt plötsligt, kommer det ta oss mot målet?

Ja, menar Erik. Och kopplar åter till dagis där man ju faktiskt får städa upp efter den kreativa fasen. Allt har sin plats, både kreativt skapande och struktur.

Kreativitet skapar mod och vice versa
Ledarskapet är viktigt för att det ger förutsättningarna men lika viktigt är att vi som individer inser vårt ansvar i att skapa förutsättningar för vår kreativitet. Det handlar om att våga lita på sin inre röst och att hitta mod att förändra det vi kan runt omkring oss.

Välkomna att lyssna på ett lite friare och mer lekfullt samtal än vanligt!

 Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Avsnitt 22: Nu kan alla räkna på hälsa  

Vad kostar den psykiska ohälsan egentligen i reda pengar? Nu finns ett väl underbyggt verktyg som gör det enkelt att beräkna ohälsans kostnader just där du jobbar. 

När Johan Rudborg för 18 år sen började räkna på hälsoekonomi hade han hört att man kunde satsa en krona på hälsa och få fem tillbaka. Den sortens påståenden är vanliga, men saknar ofta källhänvisningar. Johan insåg att många saknade en modell för att räkna på hälsa.

Analysverktyg för alla
I det arbetshälsoekonomiska analysverktyg som Karolinska Institutet i samarbete med Johans företag Proactive Health tagit fram kan man tydligt se att det finns enorma summor att spara in om man får bukt med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro.

Initiativet kommer från Karolinska Institutet och institutet för miljömedicin som tar fram riktlinjer för företagshälsa. Arbetet har pågått i över ett år för att ta fram tillförlitliga underlag och beräkningsmodeller som alla typer av organisationer kan använda.

Eftersom många som arbetar med hälsofrågor inte har en ekonomisk bakgrund har man också fokuserat på att göra beräkningsmodellen tillgänglig för de som inte är vana att göra ekonomiska kalkyler.

Tar fram både kostnader och orsaker
Men det handlar inte bara om att räkna, verktyget innehåller också en modell för verksamhetsanalys där man kan få hjälp med att identifiera själva orsaken till de psykiska ohälsokostnaderna.

Ju mer data man själv kan mata in desto exaktare siffror men man kan också använda verktygets egna schabloner. De är försiktigt beräknade i underkant, berättar Johan, som menar att modellen inte går att skjuta i sank. 

Han tycker att verktyget förstås lämpar sig att använda när man vill beräkna ohälsan. Men det är också ett verktyg när man vill kommunicera vad kostnaden faktiskt är för de som är på jobbet men inte mår bra, sjuknärvaron alltså. Den beräkningen kan hjälpa att motivera åtgärder inom hälsa som en investering snarare än en kostnad.

Här finns verktyget
Mer om det arbetshälsoekonomiska analysverktyget och själva verktyget hittar du här.

Nu hoppas vi att ni vill berätta om och hur ni använt det? Vad är era erfarenheter?

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

Avsnitt 21: Naturlig supermat - gör det enkelt  

Att äta bra mat är enklare än vi tror. Det menar i alla fall Helena Nyblom, läkare och författare som i dagarna kommer ut med sin bok om det hon kallar supermat.

Med forskningsstöd har hon tagit fram matråd och recept som kanske inte blir någon kioskvältare, men som däremot gör gott både för hälsan och smaklökarna. Dessutom vill hon slå ett slag för den måltidskultur som hon är rädd att vi är på väg att tappa. För vad händer runt ett middagsbord där en utesluter kött, en annan gluten och en tredje är vegan? När någon håller igen två dagar i veckan och någon annan inte äter förrän till lunch men ändå ska prestera kognitivt på jobbet?

Slösa med färg
Helena vill att vi ska hitta tillbaka till det enkla. Till det som forskningen visat är den kosthållning som får oss att må bra och som man till stor de följer i de så kallade "blå zonerna" runt om i världen där människor lever och har hälsan riktigt länge. Det handlar om att slösa med färgrika grönsaker och frukter, fisk, nötter och annat enkelt.

I boken Läkarens guide till den naturliga supermaten lyfter hon fram de goda och nyttiga råvaror som vi lätt kommer över här i Sverige och som inte behöver vara dyra. Blåbär och havre är minst lika bra som exotiska bär från andra länder. Råvaror som vi nog alla vet är bra för oss, men så lätt glömmer i det sammelsurium av kostråd som vi utsätts för.

Bra mat gör jobbdagen bättre
Men hur ska man göra på arbetsplatsen? Helena tycker att arbetsgivaren har en möjlighet att servera enkla, goda och näringsrika saker som frukt och nötter. Hon tipsar om fint skurna grönsaker med hummus, keso och rivet äpple med lite kanel på som mellanmål - inget krångligt alls egentligen. Det ska vara lätt att göra goda kostval även när man jobbar.

Dieter och periodisk fasta har Helena inte mycket till övers för. Tanken är ju också att man under en fasteperiod ska ta det lugnt, vilket kanske inte är så lätt under en hektisk arbetsdag där hjärnan ska fungera på topp.

Vårda tiden runt bordet
Vi landar i att vi ska vårda vår tid runt bordet tillsammans, äta enkla rena råvaror som vi ju innerst inne vet är bra för oss - och avdramatisera maten som samtalsämne!

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

PS: Det här avsnittet spelades in via Skype och det påverkade tyvärr ljudkvaliten negativt. Vi ber om ursäkt och hoppas att ni kan ha glädje av lyssningen i alla fall.

Avsnitt 20: Vi spanar inför 2017 med vår nya partner  

Vi firar vårt 20e avsnitt med att berätta om vår nya samarbetspartner - Twitch Health. Tillsammans med vd Fredrik Karlsson spanar vi om trender och förhoppningar inför det kommande året.

När vi tittar tillbaka på våra nitton tidigare avsnitt är den röda tråden tydlig. Hållbar hälsa på jobbet börjar med att se över organisationens egen kultur. Hur är vi mot varandra på arbetsplatsen? Det är där vi måste börja hälsoarbetet.

I steg två behöver det finnas förutsättningar för individen att själv skapa sin hälsa. Den här bilden delar vi med Twitch Health som vi nu är glada över att inleda ett samarbete med.

Twitch Healths vision är att verka för hållbar hälsa genom långsiktiga strategiska insatser i de organisationer de arbetar med. Med fokus på friskfaktorer och en strategisk ansats är de en partner som stöttar företag som vill skapa varaktiga, mätbara hälsoförändringar.

Fredrik berättar om hur denna ansats är avgörande för att få just långvarig effekt och en viktig fråga för deras kunder att svara på är vad hälsa är på just deras arbetsplats. Läs mer om vårt samarbete här.

Vad vi tror händer under 2017

Vi enas om att den gränslösa arbetsplatsen kommer att vara något som diskuteras mera. Var går gränsen för arbetet i tid och rum? Hur mobila och tillgängliga mår vi bra av att vara? På vissa arbetsplatser är behovet större av att reglera tillgängligheten, på andra kanske kulturen redan främjar flexibilitet och individen själv kan få möjlighet att styra. Oavsett vilket tror vi att tydliga förväntningar och ramar avgör var gränsen går mellan frihet och gränslöshet.

Vi tror också att all kunskap vi har om hur vår hjärna fungerar och vad den behöver för att fungera optimalt kommer ta plats i form av att vi börjar strukturera vår arbetsdag efter hjärnans behov.

Så kallade wearables som aktivitetsarmband tror vi kommer fortsätta öka i popularitet, på gott och ont. Vi ser behov att förändra beteenden men vad händer när en siffra säger något annat än vår upplevda känsla?

Andelen äldre i befolkningen ökar och med det behovet av lösningar som stöttar hälsan på äldre dagar. Behovet av arbetskraft inom olika sektorer ökar också med ökande pensionsavgångar och det blir en tävlan om talangerna. Fredrik spanar att det kommer att handla mycket om att individualisera jobben mer.

Vad vi hoppas att få mer av 2017

Fredrik hoppas att vi slutar att göra som vi alltid gjort och att hälsoinsatser kommer göras där de behövs som allra mest.

Boel hoppas att vi ska komma ifrån stillasittandet och det rörelselösa i arbetsvardagen och komma närmre varandra. Ann-Sofie håller med och hoppas att alla men framför allt de som arbetar inom vården ska kunna må bättre på jobbet.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Vi ser fram emot ett roligt och utvecklande 2017 tillsammans!

Avsnitt 19: Så kan samhället spara 7 miljarder  

Sjukfrånvaron inom välfärden kostar ofantliga 20 miljarder kronor varje år - men det är fullt möjligt att spara in 7 av dem. Visions ordförande Veronica Magnusson berättar hur.

 

Kostnaderna som fackförbundet Visions Veronica Magnusson hänvisar till kommer från både sjuklön men även från beräknade kostnader för produktionsbortfall. Verksamhet inom till exempel vård och omsorg kräver förstås en annan typ av beräkningar än i de fall där man tillverkar produkter. Den här studien är den första i sitt slag som räknar på kostnader för ett rikstäckande produktionsbortfall inom offentlig sektor.

Studien visar att om de kommuner med den högsta sjukfrånvaron skulle bli lika bra som till exempel Torsby kommun där sjukfrånvaron är låg skulle det handla om att i vissa fall spara in miljontals kronor som då skulle kunna användas till reformer och resurser.

Men hur ska man göra?

Veronica pratar om stöd till chefer, om fler chefer för att stötta och avlasta. Om tydligare satsningar på förebyggande hälsoarbete, något som just Torsby kommun framgångsrikt har jobbat med.

Hon pratar också om hur den administrativa bördan som har ökat utan att det har fått den uppmärksamhet - och de resurser - som krävs. Vi konstaterar att digitaliseringen har gjort att vi ibland tror att administrationen sköter sig själv, medan kraven från kunder och medborgare istället många gånger ökar, för att kontaktmöjligheterna är så många och tillgängliga. Allt medan medarbetare tillbringar i snitt en halvtimme om dagen i IT-stress för att system laggar eller inte fungerar som de ska.

Många fastnar också i en oro för att inte dokumentera tillräckligt för att ha ryggen fri vid en granskning men frågan är då vad som blir bortprioriterat? Är det det mänskliga mötet som får stryka på foten?

Veronica avslutar med att berätta att hon och Vision önskar starta Sveriges största dialog om ett mänskligt arbetsliv. Alla vill göra ett bra jobb, men ingen är en maskin.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook.

Avsnitt 18: Hälsa för lönsamhet, en workshop  

Välkommen till vår första - men inte sista "eventpodd". Hör fyra av Sveriges bästa inom ledarskap, engagemang och hälsa på arbetsplatsen i engagerade diskussioner. Ett extra långt avsnitt!

Det här avsnittet spelades in på vår workshop Hälsa för lönsamhet på Allt för Hälsan-mässan i Älvsjö den 25 november. Vi lovade en engagerande förmiddag och det blev det. I det här avsnittet återger vi vad vår kunniga och proffsiga panel bidrog med men självklart stod även våra deltagare för stort engagemang och klokskap i diskussioner och övningar.

Några frågeställningar som diskuterades var:

Vad är de vanligaste utmaningarna när man vill förbättra hälsan på arbetsplatsen strategiskt? Behöver man sätta mål i en organisation för att styra den framgångsrikt? Våra gäster tyckte lite olika: hör hur de motiverar sina ställningstaganden.

Några axplock ur samtalen:

Organisationen behöver ett varför och även individen. Hälsa är individuellt. Våra gäster var eniga om att resultatet ofta blir bäst om medarbetare själva har frihet att utforma hur de löser sina arbetsuppgifter. Men även när det gäller hälsa är svaret på frågan "hur" upp till individen själv. Chefen leder inte ett hälsoarbete genom att vara expert på träning eller mat, utan genom att visa att hen själv gör det som hen behöver för att må bra. Vi kan inte alla älska varandra. Men vi kan göra vårt bästa för att ha goda relationer på jobbet. En bra början är att själv våga vara personlig och inte bara gömma sig bakom en professionell fasad. Då ser andra att det är okej att vara mänsklig. En hälsosam organisation kostar tid - och ger avkastning i form av engagerade medarbetare som samarbetar bra och kan ta svåra samtal när det behövs.

Vi vill igen tacka alla som gjorde den här workshopen möjlig och att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook.

Avsnitt 17: Sex timmars arbetsdag - funkar det?  

Det var krisläge på Karolinska Huddinge. 35 sjuksköterskor saknades på akuten och fler ville säga upp sig. Då gick ledningen med på att testa kortare arbetstid. Vårdenhetschef Caroline Kevin berättar.

Att arbeta på en akutmottagning är hektiskt och intensivt. Det förstår alla. Med skenande uppsägningar och personal som inte fick tillräckligt med återhämtning förstod Caroline och hennes kollegor att något måste göras. Men vad?

Resultat på en månad
Med sjukhusledningens stöd landade man i en pilotsatsning med valbar arbetstidsförkortning på veckobasis. För att få kostnadseffektivitet krävdes att de som valde kortare arbetstid gick med på att arbeta varannan helg. Satsningen fick effekt redan innan den påbörjades: Uppsägningarna upphörde och efter en månad saknades bara sju sjuksköterskor.

Piloten pågick till september i år men fick förlängt till april 2017. Resultatet inom det område som var det mest kritiska har varit positiva. Vakanserna har minskat men är inte helt lösta. Övertiden har minskat, men är inte helt eliminerad.

Caroline säger att hon vill fortsätta längre så att arbetstidsförkortningen får verka när verksamheten är helt fullbemannad. Hon berättar också att andra sjukhus och avdelningar inte varit odelat positiva till satsningen. Man är rädd att personal ska lämna andra avdelningar och sjukhus utan arbetstidsförkortning men det menar Caroline inte skett.

Börja med att fråga medarbetarna
Carolines tips till andra verksamheter som vill testa detta är att involvera medarbetarna och utgå från de förutsättningar den unika verksamheten har. Arbetstidsförkortning kan genomföras på flera olika sätt, man behöver hitta sitt sätt att arbeta med frågan.

Avsnitt 16: Friskvårdsbidraget - vad kan man göra istället?  

Vad händer om man tar bort friskvårdsbidraget och vad kan man göra istället? Niclas Giertz, HR-chef på digitala byrån Creuna, berättar.

När friskvårdsbidraget inte visade sig ge tillräckligt värdefulla resultat för medarbetarna på Creuna bestämde sig HR-chefen Niclas Giertz helt enkelt för att ta bort det. Och istället satsa på annat.

Digital screening och eget gym
Till att börja med skaffade företaget ett digitalt verktyg i form av en hälsoscreening som både mäter fysiska värden som sömn, stress och aktivitet men som också fångar upp sociala och organisatoriska faktorer (helt enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter).
Till skillnad från friskvårdsbidraget, som ofta bara används av de som redan är mest fysiskt aktiva, kunde man här ringa in varje individs unika hälsobehov och stötta med insatser. Samtidigt fick företaget en översikt över hela bolagets hälsa.

Undersökningarna visade att den fysiska aktiviteten var låg och då fick medarbetarna själva rösta fram aktiviteter för att öka den. Lösningen blev ett gym och en motionsyta i källaren på kontoret i Stockholm med erbjudanden av varierande träningsformer som personalen valt själva. I de här aktiviteterna deltar runt hälften av alla anställda.

Men mycket av hälsoarbetet på Creuna handlar om annat än fysisk aktivitet, som ledarskap och värderingar. Niclas betonar att mäter man något måste man vara redo att ta hand om de resultat man får fram. Man måste ha hela kedjan på plats.

Våga prova!
Niclas tycker att fler borde prova att tänka i nya banor kring friskvård istället för att bara trava på i gamla spår. Blir det inte bra kan man alltid ändra sig!

Avsnitt 15: Från förlust till vinst med hälsan i behåll  

Kvalitet tar tid – och handlar mer om människor och kultur än om fysiska värden. Det säger Pernilla Gravenfors, hotellchefen som fick designhotellet Copperhill i Åre från förlust till vinst på fem år.

Det var när Pernilla Gravenfors stod med en tjusig “brand book” i famnen men ändå inte kunde besvara en fråga från en arg hotellgäst som hon fick en aha-upplevelse. Under de första månaderna som vd för designhotellet Copperhill i Åre hade hon och medarbetarna utgått ifrån hotellets fysiska värden. Det räckte inte.

En gemensam kompass
Tillsammans gjorde de en omstart och hittade ett gemensamt “varför”. Det nya konceptet gick att sammanfatta på ett A4-blad och blev alla medarbetares kompass. Plötsligt var alla med på tåget. De lyckades vända verksamheten från en förlust på 14,5 miljoner kronor till en vinst på 1,8 miljoner. Med hälsan i behåll.

Det nya konceptet handlade om människorna och kulturen och sammanfattades som “en röd matta ut i naturen”. Bekvämt och lyxigt men ändå format av närheten till fjället och nejderna.

Människorna och bemötandet
När kompassen var på plats jobbade man hårt med hur man bemötte varandra och gästerna och med allt från möteskultur till medarbetarutveckling. Ledarskapet sammanfattar Pernilla som att “man måste vara trygg nog att dela med sig” – inkluderande, alltså.

Eftersom Pernilla tycker om att leda i förändring har hon nu bytt arbetsplats och tillträdde i april som vd för Holiday Club. Även det i Åre men med familjeprofil. En av alla lärdomar hon tar med sig och bygger mycket på är att kvalitet tar tid – och ska få ta tid.

Avsnitt 14: Företagshälsovård- är det något att ha?  

Nästan 1 av 5 anställda - 900.000 svenskar - upplever obehag inför att gå till jobbet. Vår gäst Peter Munck vet mer om varför.

Peter Munck är vd för Sveriges Företagshälsor som ger ut Jobbhälsobarometern, i vars delrapport de här siffrorna släpptes nyligen. För honom är det vid det väldigt tydligt vad som krävs för att undvika ohälsa.

Insatserna måste lösas på organisationsnivå, inte på individnivå. De måste ha en tydlig strategisk ansats. Det här innebär stora förändringar och berör värderingsfrågor, belöning och moral., menar Peter.

Rutiner och strukturer ska finnas på plats, men det viktigaste är sen att se till att människor möts. Samt att kunskap finns hos chefer om hur allt hänger ihop.

Inom företagshälsovården efterfrågas just nu fler och fler psykologer med organisationsinriktning. Det är ett tecken på att fokus skiftar från fysisk arbetsmiljö till ett helhetsgrepp, vilket Peter välkomnar och det är en ansats som forskningen också stödjer.

Arbetsmiljö är inte skrivbord och det fysiska, det handlar om hur vi har det tillsammans, menar Peter.

De som är framgångsrika i sitt arbetsmiljöarbete hanterar det inte som en separat fråga, utan som ett verktyg för produktivitet och prestation.

Detta stöds av siffror i Jobbhälsobarometern där man ser att samma människor som upplever obehag inför att gå till arbetet även har svårt att påverka arbetsuppgifternas utformning och brister i arbetsmiljön.

På samhällsnivå kan också märkas en perspektivförskjutning från fokus på rehabilitering och prat om sjukdom till hur vi främjar hälsa på arbetsplatsen.

För vi är ju fem miljoner som går till jobbet. Och om vi kan få de fem miljonerna att må bra, då har vi löst en stor del av problematiken med sjukförsäkringen, säger Peter Munck.

Avsnitt 13: Ledarskapsutbildningar suger  

Det är en sak att gå på kurs och en helt annan att förändra något på hemmaplan. Kurser kan vara jättebra, säger ledarskapskonsulten Johan Book, men de måste följas upp av rätt aktiviteter.

- Vi kan inte bara prata om resultatet vi vill uppnå utan vi måste ägna oss åt aktiviteterna som ska leda till resultatet. Det är ofta mer operativt än strategiskt. Och det handlar om kommunikation: att mötas, prata och återkoppla, säger Johan Book.

Tyvärr är det lättare på kort sikt att nå ekonomiska effektivitetsvinster genom att säga upp folk eller spara in pengar. Men på lång sikt blir resultatet sämre när färre ska göra mer och förutsättningarna för att nå de långsiktiga målen försämras.

- Från det att man gör en ledarskapsinsats tar det ungefär två år innan du kan se resultatet på sista raden, säger Johan.

Och för att mål och strategier ska ge effekt måste vi hela tiden kommunicera varför vi gör det vi gör. Annars kommer inte medarbetarna att följa på den inslagna vägen.

Han poängterar också att det är medarbetarna i en organisation som har den egentliga makten. Därför kan alla chefer vinna på att rätt och slätt fråga sina medarbetare vad de vill att hon eller han ska göra – och följa det.

- ”Vill” slår ”måste” sju dagar i veckan, säger Johan Book.

Mer om Health for wealth på www.healthforwealth.se

Avsnitt 12 - Snällhet är lönsamt  

Snällhet är inte mesigt. Snällhet gör oss konkurrenskraftiga och lönsamma. Patrik Westander från PR-byrån Westander berättar hur.

I ett modernt kunskapsföretag är den vinnande strategin inte att ha vassa armbågar eller att försöka skapa informationsmonopol. Vägen till konkurrenskraft går istället via snällhet, som skapar tillit och som i sin tur banar vägen för samarbete: nyckeln till högre kompetensutveckling för både individ och organisation. I en snällhetskultur kan människor vara kreativa och leverera med hög kvalitet.

I det här avsnittet beskriver Patrik Westander hur hans byrå arbetar med att skapa en lönsam snällhetskultur. Det fungerar om man arbetar systematiskt, men det finns också fallgropar att undvika. Som att fastna i problemfokuserade synsätt.

Patrik menar att man ska börja med ett starkt "varför". Varför är det viktigt att ha en snällhetskultur och hur hänger det ihop med individens välmående och prestation?

Man kan behöva se över faktorer som lönepolicy, rutiner, beteenden och kanske även värdegrunden om den inte redan skapar förutsättningar för snällhet. Och precis som alltid när vanor ska brytas - man behöver träna på det som är nytt.

www.healthforwealth.se

Avsnitt 11: Mål, motivation och människor  

Välkommen tillbaka från vad vi hoppas har varit en stärkande och fin sommar! Vi är så laddade inför den här hösten med både spännande gäster men även mycket annat. I det här, lite annorlunda avsnittet, pratar vi om mål- uttalade eller mer subtila. Motivationen att sätta igång och människorna som ramar in alltihop..

Målen – att våga uttala vad man vill nå utan att veta om man kommer att få det. För att vägen är mödan värd. Och för att inte låta rädslan göra att man fastnar i vardagsdetaljerna. Som att dammsuga hela tiden. Eller att allt för ofta kliva ett steg bak för att någon annan ska kunna ta plats.
Att motiveras av att lyckas sänka trösklar och se vad som händer när man provar något nytt. Och kanske viktigast av allt, att vara tacksam för det man har så att de där målen hamnar i rätt perspektiv.
För allting är inte en jakt på nästa prestation. Det vi drivs av och som betyder mest för de flesta är istället relationer till människor runt om oss - och relationen till oss själva.
Så varsågoda: ett avsnitt om mål och hur vi kan motiveras att våga uppmärksamma, uttala och närma oss det som verkligen driver oss.

Avsnitt 10 - Sommarspecial och säsongsavslutning  

Välkommen till vår sommarspecial där vi blickar tillbaka på vår första poddsäsong. Rekommenderat för dig som är ny lyssnare - eller för dig som vill fräscha upp minnet och bestämma dig för vilket avsnitt du ska lyssna på igen.

Nu när Sverige checkar ut och tar semester gör vi detsamma. Men först en tillbakablick på vad vi har pratat om sedan vi började sända vår podd i mars. Vårt tema är som bekant hälsa på jobbet och vårt motto att hälsosatsningar är lönsamma, om de görs strategiskt och hållbart.

Hur kan vi komma åt det faktum att allt fler svenskar sjukskriver sig för utmattning, depressioner och på grund av konflikter på jobbet? Under våren har vi intervjuat en mängd intressanta och kunniga personer om det här. Vi har fått höra goda exempel av företagare som lyckats. Vi har fått råd av organisationskonsulter om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket och hur de kan bli en utgångspunkt för positiv förändring, från arbetsgivarens synvinkel likaväl som medarbetarens.

Vi har pratat med experter och forskare om hur hjärnan vill att vi ska jobba, om hur man kan räkna på hälsa, vad man ska undvika för fällor (till exempel allt för stora arbetsgrupper på en och samma chef) och vad som är viktigt för lönsamt välmående.

Det här är vår sammanfattning av sådant som är viktigt för jobbhälsan:
... att chefer har tid att vara chefer inbokad i sina kalendrar.
... att det finns strukturer och rutiner för feedback.
... att en organisation skapar utrymme för dialog, kommunikation och vänligt bemötande.
... att vi skapar rutiner som avlastar våra hjärnor och låter oss fokusera på det viktiga och produktiva.
... att vi alla behöver svar på frågorna "varför, vad och hur" för att må bra på jobbet.
... att konflikter och värderingskrockar behöver diskuteras, inte gömmas undan.
... att det finns stora hälso- och ekonomiska vinster med att undvika stillasittande och röra på oss under arbetsdagen.

Vi poddar vidare i höst, som vanligt varannan torsdag med start 1 september. Tills dess önskar vi dig en skön och fin sommar!

/Ann-Sofie & Boel

Avsnitt 9: De ökade hälsan med 300%  

Så lyckades en hemtjänstenhet i Halmstad tredubbla frisktalen på ett år. Idrottsläkaren Erland Colliander berättar.

Personal i hemtjänsten är ofta hårt pressad och har en arbetsvardag som består av hårt fysiskt arbete. Därför var det i just den miljön som Erland och hans kollegor på företaget Proformia valde att genomföra en studie de kallade Chefshälsan.

Genom att låta medarbetarna – på frivillig basis – göra personliga handlingsplaner för sin hälsa och stötta dem med tid för träning, promenader och livsstilsförändringar lyckades den här hemtjänstenheten få upp frisktalet från 11 till 32% på ett år. (Frisktal = den andel medarbetare som har noll sjukdagar under ett år). Ett år senare hade ökningen fortsatt upp över 40%.

En viktig framgångsnyckel var att chefen Josefin Green fick sätta av tid för satsningen och själv göra samma saker som medarbetarna.

Erland Colliander säger att exakt det här receptet på hälsa kanske inte passar alla branscher. Varje arbetsplats har sina behov. Har många medarbetare koll på den fysiska hälsan kanske man ska börja med ledarskapet, och tvärtom. Han tycker rent allmänt att hälsoarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet borde närma sig varandra. Och kanske – förhoppningsvis - är det dit vi är på väg på sikt.

Men idag är det många chefer som inte vågar sig på den här sortens satsningar. En anledning är integritetsfrågan: ska man verkligen lägga sig i hur medarbetarna sköter sin fysiska hälsa?
Vi som driver den här podden tycker definitivt inte att man ska införa tvångsträning på lunchen, stänga av hissar eller kräva att alla deltar i Vasaloppet. Sådana missgrepp finns tyvärr.
Däremot kan man erbjuda frivilliga insatser, där resultat från hälsokontroller och enkäter inte syns för andra än den enskilda medarbetaren och där cheferna är möjliggörare, inte experter på träning eller stresshantering. Och där det viktigaste är att någon alls frågar hur man mår och hur det går.

Att våga satsa långsiktigt är helt uppenbart en framgångsfaktor för att nå hälsa på jobbet. Cheferna behöver rustas och få lägga tid på rätt saker. Men tid kostar och det är inte alla som vill öppna plånboken. Vi hoppas i alla fall att det här avsnittet inspirerar!

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel.

Avsnitt 8 - Årets HR-chef om värderingsarbete  

 

Hur gör man värderingsarbete skarpt? Årets HR-chef Veronica Rörsgård från Skanska berättar hur de jobbar med riktiga etiska dilemman ur verksamheten.

Ja, hur ser man till att arbetet med värderingar och hur vi beter oss mot varandra på jobbet berör oss på riktigt? Och inte bara blir vackra ord i ett dokument? Vi bjöd in Veronica Rörsgård för att prata om det här. Hon är HR-direktör och vice vd på Skanska och utsågs i mars till Årets HR-chef på Chefgalan.

Veronica berättar om hur Skanska jobbar med något de kallar för etiska dilemman. De baseras på riktiga situationer där det skett någon form av värderingskrock i företaget.

Anställda rapporterar in etiska dilemman de har varit med om. Ett urval av dem filmas, antingen med skådespelare eller med personer som var med när det hände. Filmerna visas sedan i arbetsgrupper som en start för diskussion. ”Varför blev det så där?” ”Hur borde de ha gjort?” ”Är det så hos oss?”

Att uppmana till öppen diskussion och samtidigt vara tydlig med vad som accepteras - och vad som inte accepteras - är förstås en utmaning. Men det är just så man får framgång med värderingsarbetet menar Veronica Rörsgård: genom att våga öppna för kommunikation.

Vi har också intervjuat Skanska-chefen Stephanie Bay, som berättar om praktiska och konkreta erfarenheter av sådana här etiska dilemman i arbetsvardagen och hur hon hanterat dem.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel.

Avsnitt 7: Sitt mindre – lev längre  

Maria Ekblom som forskar i idrottsvetenskap förklarar varför långvarigt sittande är så farligt. Och hur man gör för att motverka hälsoriskerna.

Forskningen är tydlig: långa perioder av sittande förkortar och försämrar våra liv. Riskerna för hjärt- kärlsjukdomar ökar och hjärnan fungerar sämre.

Maria Ekblom är docent i neurovetenskap och forskar vid i idrottsvetenskap vid GIH, just nu i en studie som kartlägger hur dagliga fysiska aktivitetsmönster påverkar hälsosamma hjärnfunktioner.

Begreppet ”Sitta är det nya röka” har blivit populärt på sistone och användes bland annat av folkhälsoministern nyligen. Det stämmer inte riktigt, säger Maria Ekblom, eftersom rökning är farligt från första blosset, medan det bara är farligt att sitta om det går över en viss gräns.

Rörelse varje timme

Exakt var den gränsen går kan man inte säga idag, så långt har inte forskningen kommit. Men en bra tumregel är att den som har ett sittande arbete behöver röra på sig några minuter varje timme. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara. Gå lite i korridoren, hämta kaffe, ställ dig upp och gör några knäböj vid skrivbordet eller något annat som är skönt. Det är det långvariga stillasittandet utan avbrott vi ska undvika.

I avsnitt 7 pratar vi om hur vi kan bryta med en jobbkultur där åtminstone vi kontorsarbetare sitter framför datorn, sitter i möten och sitter på lunchen. Promenadmöten är ett sätt, snabba ståmöten ett annat. Och kanske kan vi förändra den kultur som säger att vi bara är seriösa när vi sitter?

#sittless – ett experiment

Vi programledare för Health for wealth ska prova den kommande månaden att jobba så lite sittande vi kan. Vi ska experimentera oss fram och se hur det går, hur kroppen mår och hur våra kollegor och kunder reagerar på #sittless. Så kallar vi vår kampanj. ”Sitt less” på svengelska alternativt ”nu är vi less på att sitta”!

Följ oss under hashtaggen #sittless på Instagram och Twitter och på våra egna sidor på Facebook och Linkedin. Dela gärna med dig av egna tips och erfarenheter.

Vi hörs!

/Boel och Ann-Sofie

Health for wealth - avsnitt 6  

Så vill hjärnan jobba

I den digitala världen gäller det att spara tankekraft till det som verkligen är viktigt. Hör proffsets tips om hur hjärnan vill jobba.

Vi lever i en tid med högt tempo och där olika saker ständigt pockar på vår uppmärksamhet: mobilen och datorns alla appar och program inte minst.

Våra hjärnor får lägga mycket kraft på att ständigt växla mellan olika uppgifter och det gör oss mindre effektiva.

Men det finns lösningar. Hör Anna Tebelius Bodin, pedagog som bland annat har studerat inlärningspsykologi vid Harvard och Lunds universitet, berätta mer. Anna jobbar mot företag och skolor och utbildar om lärande och motivation utifrån hur hjärnan fungerar. Här är tre av hennes tips för hur vi jobbar effektivare utan stress:

Reducera mängden beslut och spara kraften till det som är verkligt viktigt. Du kanske gör som Obama och Merkel: bär samma slags kläder varje dag och låter någon annan bestämma vad du ska äta till lunch? Skämt åsido, skapa rutiner för att slippa alla återkommande beslut. Då spar du tankekraft och kan vara kreativ och fatta bra beslut på jobbet. Stäng av digitala signaler du inte behöver och som stjäl din uppmärksamhet stup i kvarten. Ta kontroll över din tid och behåll bara de påminnelser som verkligen hjälper dig. Ägna dig åt en sak i taget. Kolla inte mobilen när du är på möte: välj att vara närvarande eller att inte delta. Planera gärna in mötesfria tider när du ostörd kan fördjupa dig i uppgifter.

Och så en sak till: kommunikation – förstås! Det återkommer vi alltid till i alla våra avsnitt. Relationer och personliga möten hjälper oss att stå emot stress.

Det är en viktig ledaruppgift att kommunicera konkret och ge tydlig feedback. Men – OBS – det ska sägas i ord och helst i personliga möten.

Stäng nu av alla notifieringar, ta ett djupt andetag och välkommen att lyssna!

/Boel och Ann-Sofie, www.healthforwealth.se

 

0:00/0:00
Video player is in betaClose