I lagens namn

I lagens namn

Sweden

Ett aktualitetsmagasin om lag och rätt, brott och straff med Martin Wicklin, Joakim Palmkvist, Mattias Pleijel och Evalisa Wallin. Det ger dig nyheter, berättelser och sammanhang om brottslighet och rättsväsende. Ett krimprogram med spänning och djup. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Episodes

De lönsammaste brotten - då och nu  

Vad som varit de lönsammaste brotten har varierat mellan decennierna. På 1970- och 1980-talen var bankrån ett svar - i dag är det snarare välfärdsbedrägerier. Den organiserade brottsligheten handlar allt oftare om bedrägerier och bidragsbrott. Det har ersatt 1990- och 2000-talens bank- och värdetransportrån. Istället är det myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som luras på pengar. - Tittar man på brott mot välfärdssystemet och bedrägerier så har det ökat. den organiserade brottsligheten riktar sej mot bedrägerier och välfärdssystemet eftersom vi har brister i kontrollen, säger Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och samordnare på regionkansliet i region Stockholm. I programmet hörs också den före detta värdetransportrånare Anders Adali och tidigare bedragaren Andreas Haddad. De har lämnat det kriminella livet men berättar om jakten på pengar.

Bilbedrägerier lämnas till privata utredare  

Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten. Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar.

Polisen prioriterar inte bilbedrägerier  

Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten. Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar. Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten. Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar.

Brottslingar infiltrerar näringslivet  

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.

Poliskameror minskar våld  

Svensk polis kan få kroppsmonterade kameror som dokumenterar allt de gör. I London utrustas nu alla poliser i yttre tjänst med kameran som sitter synlig i brösthöjd. I Sverige kan samma sak hända nu. Kamerabilder ger bättre bevis i brottsutredningar. Men minskar också både polisens användning av våld och dessutom anmälningar om polisvåld som görs av allmänheten.I London har världens största försök nyligen avslutats, och visade sig vara väldigt framgångsrikt. Nu ska alla Londonpoliser bära kroppskameror.I Sverige har utvecklingen precis börjat ­men exempel från Göteborg visar potentialen.Reporter: Joakim Palmkvist.

Skarp kritik mot Högsta domstolen  

Har landets högsta dömande instans blivit aktivistisk? Nu riktas tung kritik mot Högsta domstolen för att de 16 justitieråden sticker ut hakan. Tre olika exempel visar, enligt kritikerna Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, och Anna Skarhed, Justistiekansler, på hur HD kapat åt sig makt på de folkvalda politikernas bekostnad. Det handlar om en dom i februari i år där strafflängden för mord prövades, skattetilläggsmålet 2013 och mefedronmålet om straffsatser för narkotikabrott 2011.

Dödligt våld - har den sjunkande trenden brutits?  

Förra året dödades 112 människor. Hittills i år har 48 människor blivit dödade. Har den sjunkande trenden sedan 1990-talet med allt färre mord och dråp brutits? I lagens namn berättar om utvecklingen från 1990 fram till idag med hjälp av kriminologerna Sven Granath, Mikael Rying och Camila Salazar Atias. Men även genom att intervjua mamman till ett av årets dödsoffer; Robin Sinisalo, 15, som sköts till döds i januari.Reporter är Evalisa Wallin.

Cannabisodlingarna växer över landet – polisen har svårt hitta odlarna  

Polis säger att många områden i landet nu är självförsörjande på cannabis. Plantorna gror i skogsdungar och ödehus - och i lägenheter mitt i städerna. Vi har mött odlare och poliserna som jagar dem. Cannabisodlingarna i Sverige blir allt fler. Statistiken visar en fyrdubbling av polisanmälningarna på åtta år. Sedan 2008 skjuter kurvan i höjden – som skidbacken på frukostbordets dåligt hyvlade ost.Haschsmugglingen från Marocko har fått stark konkurrens av inhemsk marijuana och vissa delar av Sverige är idag självförsörjande på marijuana - enligt poliser som vi talat med. Försöken att stoppa den lagliga importen av cannabisfrön till olaglig odling har hittills misslyckats. I veckans upplaga av I lagens namn får du följa med på en resa genom Sverige, från Malmö till Glommersträsk – där cannabis odlas under polisens spaningsradar. Från Hipster-odlingar där knarket ska vara organiskt och närodlat till mer industriliknande former. Reporter är Joakim Palmqvist.

Ny teknik skapar fantombild ur en blodsdroppe  

I lagens namn startar 2016 års programserie med berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär. Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.

Vad vill politikerna? Kriminalpolitisk debatt mellan Ygeman och Ask  

Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.) Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter alliansens rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet.

Välfärdsbedrägerier är organiserade brottslighetens nya guldgruva  

Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen. Det är kanske det perfekta brottet. Ingen komplicerad penningtvätt behövs - ingen riskabel hantering av knark eller vapen. Det ger en säker inkomst som stadigt tickar in från en källa som aldrig sinar. Och framförallt: brottsoffret är ansiktslöst, anonymt. På en gång ingen och envar. Ingen av oss är direkt bestulen - ändå drabbas vi alla. Det handlar om ett storskaligt svindleri med bidragspengar. Just nu pågår en av de största och dyraste rättegångarna i svensk historia. En känd företagare och före detta politiker i Södertälje misstänks vara huvudman för en liga som plundrat välfärdssystemen på miljoner. Och det är bara en av flera liknande härvor som nystats upp den senaste tiden. Vissa menar att hemtjänst och assistans blivit den organiserade brottslighetens nya födkrok.

Gränshandel med sex i Norrbotten  

I Finland är sexköp tillåtet - i Sverige förbjudet. I Norrbotten har bara två sexköpare straffats på 15 år. Beror det på att prostitution inte finns? Vår reporter åkte dit för att undersöka saken. I över femton år har det varit förbjudet att köpa sex i Sverige. Och få lagar har väl varit så kontroversiella som sexköpslagen. Den hyllas som en framgång för jämställdheten och sågas som ett intrång i avtalsfriheten. Den sägs få svensson att tänka två gånger före bordellbesöket. Och den sägs driva sexhandeln under jorden och göra det farligare för säljarna. Men juridiskt och polisiärt är sexköpslagen en bagatell. För även om stigmat är enormt – är straffet småpotatis. I de allra flesta fall riskerar en vanlig sexköpare bara några hundralappar i böter. Som ett snatteri eller en fortkörning ungefär.Och därför smyger inte polisen i buskarna eller smygfilmar hotellrum. Vår reporter Johanna Bäcksträm Lerneby åkte till Norrbotten och till gränsen mellan Sverige och Finland där sexhandeln med ryska kvinnor sägs grassera. Knappt någon har åkt fast för sexköp i Norrbotten på 15 år! Ändå behövde inte Johanna vara på plats länge innan hon togs för att vara rysk prostituerd, pratade med polis som fått gliringar när han utredde sexbrott och träffade på en rysk kvinna som berättade om vart svenska män åker för att köpa sex.

Den nya brottsligheten - i skydd av nätets krypteringar  

De nya knarklangarna sitter hemma vid datorn. Vi berättar historien om hur polisen nystar upp allt fler av nätets dolda knarkhandlare. Det är det hemligaste allra mörkaste hörnet av det dolda nätet. Hit vänder du dig om du vill få tag på knark, vapen, falska kontokort eller barnporr. Ja till och med mord ska kunna beställas, hemligt i skydd av avancerad kryptering.Det som skapar skyddet kallas tor-nätverket som först togs fram av amerikansk militär - och senare utvecklats med stöd av svenska biståndsorganet SIDA. Den här veckan berättar Joakim Palmkvist om tekniken som skulle skydda militära hemligheter och politiska dissidenter. Men som också har blivit pedofilernas och knarkhandlarnas nya brottsverktyg.

Dömd till tvångsvård – men kvar i hemmet  

Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare. Tänk dig att du varje dag blir slagen, pressad på pengar och förnedrad. Att den som plågar dig gång på gång kommer tillbaka och vill ha mer. Hotar att döda dig om du berättar för polisen. Att du tvingas stjäla från andra för att betala tillbaka påhittade skulder. Tänk dig att du övervinner din rädsla och anmäler. Att din plågoande döms för brotten mot dig. Föreställ dig sen att du omedelbart efter domen tvingas möta den du vittnat mot. I skolan, på torget, i affären. För socialtjänsten tycker att det är bäst för gärningsmannen att bo kvar i sin familj. Och polisen rekommenderar dig att flytta. Det här låter förstås otänkbart, och det är det också. Om det inte hade varit för en omständighet – att den som ger sig på dig är under 18 år. I lagens namn handlar den här veckan om vad samhället gör med omyndiga förövare och deras offer.Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby berättar om lagen som ger Socialtjänsten rätt att flytta på unga brottslingar. Men som alltmer har blivit en möjlighet för den skyldige att bo kvar. Det kallas för LVU i hemmet och vår granskning visar att det har blivit allt vanligare i Sverige.

Läkare bryter mot lagen - varnar inte för riskpatienters vapeninnehav  

Trots att patienten rapporterade om fantasier att mörda, bröt läkaren lagens krav och anmälde honom inte till polisen så han kunde stoppas från att få vapenlicens. Klippet nedanför artikeln är rätt version av programmet

Av misstag sändes fel version av programmet i etern söndagen den 12/7. Rätt version sänds på repristiden klockan 10:03 måndagen den 13, här på webben och som podd i Sveriges Radio-appen”.

Den 14 maj 2002 söker en 30-årig sportskytt hjälp för sina mordfantasier. Han berättar för läkaren att han funderar på hur det egentligen känns att döda.Men läkaren rapporterar inte saken till polisen. Sju månader efter läkarbesöket har 30-åringen köpt en pistol. Som han sen mördar och skadeskjuter flera med. Mer än en halv miljon svenskar har tillgång till ett lagligt vapen. Hur många vapen som finns i händerna på psykiskt instabila personer - är svårt att säga. För läkarna som ska rapportera såna som 30-åringen bryter mot lagen. Den här veckan berättar vår reporter Joakim Palmkvist om hur samhället sköter kontrollen av de som bär vapen. Och han börjar med att besöka 30-åringen där han sitter i en cell på en av Sveriges mest hårdbevakade anstalter. Hans namn är Peter Mangs. OBS: Av misstag gick det ut fel version av programmet i etern på vår ordinarie sändningstid söndag klockan 12.
Här går det köpa ett automatvapen rakt över disk utan licens  

I lagens namns reporter köper automatvapen, rakt över disk utan licens i ett EU-land. Den här veckan handlar det om den nya sätt för kriminella att skaffa vapen. Det strömmar in vapen i Sverige. Tull och polis gör allt fler tillslag - samtidigt ökar antalet skottskadade varje år. Ett tydligt tecken på att vapenlagren fylls på hos landets kriminella. Förra veckan berättade vi om gängens skjutningar i Göteborg som aldrig tycks ta slut och skördar allt fler offer. Den här veckan handlar det om vapnen som används i de här konflikterna. Vår reporter Joakim Palmkvist berättar om ett nytt fenomen: vapen som säljs som filmrekvisita, men som enkelt borras upp och används på gatorna. I lagens namn begav sig till en butik där brottslingar från hela Europa köper automatvapen helt lagligt. Rakt över disk, inte mycket mer komplicerat än att köpa en folköl i kvartersbutiken i Sverige.

Varför dör oskyldiga av kulregn och bomber i Göteborg?  

I lagens namns Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till gängkonflikterna i Göteborg - och undrar vad polisen fått ut av sina enorma satsningar. Petar blev bara 20 år. Han sköts ihjäl med hämtmat i händerna på väg ut från en krog i Göteborg den 18 mars i år. En av drygt 20 människor som de senaste åren dödats i gängens uppgörelser. Över 70 personer har skottskadats. Och det bara i Göteborg. Petar var inte inblandad i något brottsligt. Han bar inga gängsymboler, hade inte valt en kriminell livsstil. Han var som det brukar heta - på fel plats vid fel tillfälle. Precis som Fuzzy Osman Kadiga - som tittade på fotboll när en kula slog in genom hans fönster i Malmö i juni. Eller den fyraåriga flicka som satt i bilen som sprängdes i Torslanda i Göteborg för två veckor sen. Det är en jakt som pågår året runt i svenska städer. En jakt på människor där skyttarna knappast bryr sig om skottvinklar eller rikoschetter. Där handgranater kastas mot bostadshus och kulor viner utanför köpcenter, på parkeringsplatser och cykelvägar.Polisen satsar allt och prioriterar ner allting annat - men kan ändå inte få stopp på våldet. Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till de här konflikterna. Hon berättar om hämndspiraler som lika gärna kan handla om knarkpengar som att någon blivit ihop med fel flickvän.

Kan närpoliser fungera denna gång?  

En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in — innan brotten har begåtts.

Har du hört det förut?

Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt.

Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat?
I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner.  
Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler poliser i samhället. Både inrikesminister Anders Ygeman och hans företrädare, moderaten Beatrice Ask är övertygade om att detta är vägen framåt. Men hur lätt är det att lyckas genomföra det denna gång? 
Häng med I lagens namn till Södertälje - där hundratals miljoner satsats för att bryta ner ett kriminellt nätverk efter att det växt sig starkt - och till Växjö, där närpolis just nu försöker hitta lösningar.
Programledare är som vanligt Lasse Wierup.  Och till sommaren kommer I lagens namn tillbaka med nya program.

En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in — innan brotten har begåtts. Har du hört det förut? Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt. Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat? I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner. Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler pol
Invandrarfamiljer drabbas oftare av brott än infödda  

Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant.

Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån.

Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng.

Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien ”I lagens namn” med Lasse Wierup.

BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället.
– Om man då tittar på personer som är utsatta för misshandel, så ser man ju då att när båda föräldrarna är utrikesfödda så ligger utsattheten på 3,6 procent, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet.
Men när minst en förälder är inrikes född så är risken bara 2,3 procent, så det är ju en väsentlig förhöjning. Procentuellt sett är alltså risken att bli misshandlad 50 procent högre för dem med utlandsfödda föräldrar.
Den här skillnaden har uppstått på bara några år. 2009 uppgav lika många — 2,2 procent — av både andra generationens invandrare och den helsvenska gruppen att de hade drabbats av misshandel under det aktuella året. Dessförinnan var förhållandet det omvända. Fram till 2009 uppgav en högre andel av dem med minst en svenskfödd förälder att de hade utsatts för misshandel än de med utlandsfödda föräldrar.
– Men det gäller ju också andra brott, så det är ganska genomgående att det ser ut på det här sättet, säger Lars Korsell.
När det gäller hot är risken för dem som vuxit upp i invandrarfamiljer 40 procent högre, bedrägeri drygt 50 procent högre och för rån hela 150 procent högre risk.

Statistik om utsatthet för brott för olika grupper Utsatta för brott under 2013: Något brott mot enskild person: Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 12,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 16,9 % Utrikesfödda 13,7 % Bedrägeri Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 3,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 5,1 % Utrikesfödda 4,0 % Hot Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,1 % Utrikesfödda 4,5 % Misshandel Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 2,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 3,6 % Utrikesfödda 2,0 % Personrån Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 0,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,5 % Utrikesfödda 1,1 % Sexualbrott Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 1,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,2 % Utrikesfödda 1,2 % Trakasserier Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,6 % Utrikesfödda 6,5 % Källa: BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2014. Cirka 12 000 personer har tillfrågats om vilka brott de eventuellt har utsatts för under 2013.
Hur vill de ha kriminalpolitiken? Beatrice Ask (M) mot Morgan Johansson (S)  

Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas.
Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet.
I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten.
Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup.
I poddversionen får du höra en längre version av samtalet.

Extralång poddversion: Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas. Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet. I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten. Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup. I poddversionen får du höra en längre version av samtalet.
0:00/0:00
Video player is in betaClose