Episodes
-
Kritiken går på operapremiär i Oslo och läser nyskriven dramatik med Klas Östergren.
Den hyllade teaterregissören Alexander Mörk Eidem har förvandlat Trollflöjten till ett skilsmässodrama i rymdmiljö på operan i Oslo. Själv kallar han Mozarts opera för "världens första musikal". Hur blev det? Dagens Nyheters musikkritiker Martin Nyström diskuterar med Kritikens Gunnar Bolin och Anneli Dufva. Och så handlar det om teater som text: förr talade man om "läsdramat" och dramatik kommer fortfarande ut i bokform ibland. Varför ska man läsa manus för scenen? Vad utmärker den dramatiska texten och hur har den utvecklats över tid? Tillsammans med författaren Klas Östergren och kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström tittar Kritiken närmare på två nya böcker med nyskriven dramatik: Alejandra Leiva Wengers "3 pjäser" och Mirja Unges "Var är alla".Programledare: Anneli Dufva -
Skönlitteraturen står i fokus för veckans Kritiken. Årets bästa romaner och lyrikens nya vägar till publiken.
Vann rätt bok? Augustpriserna delades ut på måndagskvällen och Kritiken diskuterar litterära priser och värden i förvandling. Sveriges Radios lyrikpris delades också just ut och nu drar Stockholms internationella poesifestival igång - men på vilka andra arenor syns lyriken idag? Är Twitter poesins framtid? Anneli Dufva samtalar med kulturredaktionens Mikael Timm och Jenny Aschenbrenner.Dessutom en kritikessä om livets ändlighet av Per Feltzin och den franska författaren Marie Darrieussecq om vårt behov av konstens öppenhet.Programledare Anneli Dufva -
Missing episodes?
-
Karin Broos måleri hyllas av kritikerna och går för stora pengar på auktionerna. Men alla är inte övertygade.
Sedan genombrottet 2008 har Karin Broos blivit uppskattat både av publiken och konstsamlarna för sitt fotorealistiska måleri. Den aktuella separatutställningen på Prins Eugens Waldemarsudde har hyllats av kritikerna: "Hennes kvaliteter som målare är obestridliga" skriver Dagens Nyheter, hennes pensel "trollar med ljuset" (SvD) och i Aftonbladet jämförs hennes sätt att måla vatten med Anders Zorns. Men i konstlivet är hennes sätt att måla omstritt. Vad är bra måleri idag? Vad fungerar på konstmarknaden? Och finns det något samband mellan de sakerna? Kritiken diskuterar måleri med Birgitta Rubin, konstkritiker i DN, och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt.Vi pratar också om växelverkan mellan skönlitterärt skrivande och kritik med den irländske författaren Colm Tóibín, som tycker att somliga recensenter skriver så illa att man undrar vad de får ut av sitt läsande.Programledare Gunnar Bolin. -
Den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine (1914-2005) gick ur tiden för 10 år sedan. Men kanske är han mer aktuell än någonsin, i den akuta bostadsbristens Sverige.
Ralph Erskine kom till Sverige 1939, lockad av de höga sociala ambitionerna inom bostadsbyggandet. Men efter kriget stod han för ett annat förhållningssätt än det man brukar förknippa med 1950- och 60-talen - en mer omsorgsfull arkitektur, lyhörd för både de boendes behov och platsens ande.Med utgångspunkt i vandringsutställningen "Ralph Erskine - Arkitekt med engagemang för samhälle och människa" frågar sig Kritiken om vi har något att lära av Ralph Erskine, idag? Kulturredaktionens Gunnar Bolin och Anneli Dufva samtalar med Rebecka Gordan, redaktör på Arkitekten, och arkitekturkritikern Rasmus Waern.Dessutom träffar vi den amerikanske teatermannen och konstnären Robert Wilson, som återvände till Wanås härom veckan, för att titta till sitt konstverk "A house for Edwin Denby". Och så besöker Kritiken Buenos Aires välbesökta litteraturhus, vars föreståndare Susana Villalba ser en ljus framtid för kulturlivet i Argentina, men är mer pessimistisk beträffande kritikens ställning.Programledare Anneli Dufva. -
Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten.
Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen.Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text.Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag.Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande.Programledare Gunnar Bolin. -
Magnus Uggla skivdebuterade 1975 och har sedan dess varit artisten som roat och irriterat. Nu har han haft teaterpremiär med monologen Hallå! - hur blev det?
Sjutton skivor, film, TV, melodifestival, krogshow och programledare i radio. Bland annat. Med över 40 år i branschen har Magnus Uggla hunnit med det mesta. Aldrig har han riktigt tappat taget, utan gång på gång har han kommit tillbaka med listettor och hittat en ny publik. Alltid med en ny betraktelse över den svenska samtiden, sällan gravallvarligt och sällan utan att reta någon.Och nu, en monolog om låtarna och livet på Teater Galeasen i Stockholm. Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Aftonbladets Fredrik Virtanen, Tali da Silva och Gunnar Bolin från radions kulturredaktion för att utröna fenomenet Magnus Uggla och samtala om den nya föreställningen Hallå! Popmusik, kickar å kläder.Mångsysslare är också finlandssvenske Jörn Donner, som bland annat kan titulera sig författare, filmregissör, filmproducent, journalist, kritiker och politiker. Nu är han aktuell med boken Sverige: Resor i ett främmande land, som är ett slags uppföljning av Sverigeboken som Donner skrev 1973. Hur skriver Jörn Donner om Sverige av idag? Hur har landet förändrats i hans ögon? Kritikens gäster diskuterar den nya boken och bilden som Donner ger av Sverige.Programledare Anneli Dufva -
I alla tider har romernas liv och kultur skildrats av utomstående iakttagare. Kritiken granskar majoritetens blick på "de andra".
I Moderna museets utställning "Ett gott hem för alla" skildras de svenska romernas liv under 1950- och 60-talen i fotografier av Björn Langhammer och Anna Riwkin. Hur har synen på och skildringarna av romer förändrats sedan dess? Kritiken diskuterar majoritetens blick på minoriteterna med Emir Selimi, konstnär och ordförande för Unga romer, filmkritikern och journalisten Hynek Pallas och kulturredaktionens Maria Edström.Dessutom rapporterar kulturkorrespondenten Lisa Bergström från litteraturscenerna i Kenya och Sydafrika. Och så träffar vi fotografen Nygårds Karin Bengtsson, aktuell med utställningen Untold stories på Fotografiska i Stockholm. Programledare Gunnar Bolin. -
Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången?
I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande.Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset!Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför?Programledare Anneli Dufva. -
Det symbolistiska manifestet från 1886 förespråkade det "drömlika uttrycket" och den konstnärliga rörelsen vände sig från realismen och mot den inre verkligheten. Vad kan den säga oss idag?
Symbolistisk konst från förra sekelskiftet är just nu aktuell med två utställningar: på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm visas "Symbolism och dekadens" och på Göteborgs konstmuseum har utställningen "Olof Sager-Nelson och hans samtida" precis öppnat. I veckans Kritiken har programledare Gunnar Bolin bjudit in konstnären Filippa Arrias och kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell och Måns Hirschfeldt till ett samtal om symbolismen då och nu. Vilken betydelse hade rörelsen vid genombrottet runt 1890? Och vilket blev dess arv - finns det konstideal och tankar som fortfarande lever kvar?Kritiken har också träffat Olafur Eliasson, en av samtidskonstens stora. Hans konst ställs nu ut i Stockholm på Moderna museet och Arkitektur- och Designcentrum (ArkDes) med utställningstiteln Verklighetsmaskiner.Nu är det nobeltider! 1928 fick den norska författaren Sigrid Undset nobelpriset för sitt författarskap och framför allt romantrilogin Kristin Lavransdotter med motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv."Men går den att läsa om? Absolut menar Ann-Kristin Söderlund, som läst den mer än 20 gånger - i Verket som värker förklarar hon varför! -
Radikal konstnär, originell filmare, populär chef och en fixstjärna i kulturlivet - går det egentligen att porträttera Marie-Louise Ekman?
Författaren Klas Gustafson har skrivit flera biografier, nu har han gett ut "Marie-Louise Ekmans två liv" och Kritiken har läst den tillsammans med konstkritikerna Maryam Fanni och Mats Arvidsson, som tar sig an uppgiften att försöka ringa in Ekmans mångfacetterade konstnärsskap.Vilket inflytande har hon haft? Hur kommer det sig att hon varit en av kulturlivets centralgestalter under så många år och gör biografin Ekmans konst rättvisa?Dessutom, korsordskonstruktören Pontus Lidberg förklarar varför Kalle på Spången är ett Verk som värker och kulturkorrespondent Lisa Bergström rapporterar från den pågående konstbiennalen i Istanbul.Programledare Gunnar Bolin. -
Det är återigen bok- och biblioteksmässa i Göteborg! Kritiken är på plats och bjuder in förläggare till ett samtal om kriser som upprepar sig, försäljningsstrategier och om den perfekta romanen finns.
Nina Eidem, förläggare på Natur och kultur, Dorotea Bromberg, förlagschef på Brombergs förlag, Svante Weyler, förlagschef på Weyler förlag och Håkan Bravinger, förläggare på Norstedts gästar alla Sveriges radios monter när Kritiken sänder direkt från mässgolvet i Göteborg.Hur påverkar krisen inom bokbranschen utgivningen och vilka strategier kan de ta till när försäljningen pekar nedåt? Hur länge kan en succé som till exempel thrillern Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, hålla ett förlag flytande och varför har det blivit allt vanligare att det ges ut romaner med försäljningsargumentet "skriven av en bortglömd, men storartad, författare"? Och har litteraturkritiken någon betydelse längre för hur bra en bok säljer?Dessutom, ett tema på årets Bok- och biblioteksmässa är Ungern - översättaren Daniel Gustafsson Pech kommer till Kritiken för att förklara den ungerska litteraturens stora framgångar. Hur kan det komma sig att ett så litet språkområde har frambringat så många världsberömda och prisade författarskap?Programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin leder diskussionen på bokmässan och alla som är plats är mycket välkomna att komma Sveriges radios monter klockan 14.00 för att vara med i publiken! -
Snart är det dags för årets nobelpris i litteratur! Kritiken sänder direkt från Nobelmuseet och samtalar om hur författare har gjort sig - och kan göra sig - förtjänta av ett nobelpris!
I Alfred Nobels testamentet finns formuleringen att priset i litteratur ska delas ut till en författare som "under det gångna året inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning". Formuleringen blev tämligen tidigt förlegad i nobelhistorien och ett kriterium som Svenska akademien inte tagit hänsyn till på många decennier. Men vad var en "idealisk" litteratur och är den möjlig idag?Programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin har bjudit in Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, Ola Larsmo, författare och ordförande i PEN-klubben, samt kulturredaktionens medarbetare Mattias Berg och Jenny Aschenbrenner för en diskussion om litteraturens uppgift och möjligheter - men också dess gränser. Kan litteratur verka för det goda?Nobel ville också att den "värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej". Men, går det egentligen att säga vilka kvalitéer en författare ska ha och finns det ett litteraturens bäst-före-datum?Samtal och spekulationer i veckans Kritiken, direkt från Nobelmuseet i Stockholm!Alla som har möjlighet är mycket välkomna att vara med och lyssna i publiken, sändningen börjar 14.03 och håller på till 14.50. -
Kritiken om Francesca Woodman och Sally Mann - vilken är deras plats i fotohistorien och hur ser deras inflytande ut över fotokonsten?
Programledare Anneli Dufva har bjudit in kulturredaktionens kritiker Mikael Timm och Cecilia Blomberg, för att tillsammans med fotografen Aida Chehrehgosha diskutera Moderna museets nya utställning. Francesca Woodman (1958-1981) fotograferade ofta kvinnor - eller sig själv - och skapade bilder som kretsar kring genus, representation, sexualitet och kropp.Sally Manns bildvärld handlar istället om familjen, landskapet, livet och döden. Nu har hon fyllt 64 och Mårten Arndtzén har läst hennes memoarer "Hold Still, A Memoir with Photographs" - essä i veckans Kritiken!Dessutom, intervju med Signe Gjessing, ett av stjärnskotten inom dansk lyrik och en närläsning av OEIs diktantologi "Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet", där alla tretton poeter är födda 1984 och senare. Så, efter sommarens kulturdebatt om hur illa det är ställt för den svenska poesin och hur dansk dito skördar framgångar - hur mår den unga svenska lyriken? -
Kritiken ser Min kamp på teatern, hur blir 4000 romansidor dramatik? Och, varför har Karl Ove Knausgårds författarskap blivit en sådan formidabel succé?
I veckans Kritiken har programledare Anneli Dufva bjudit in teaterkritikerna Lars Ring, Svenska dagbladet, kulturredaktionens Maria Edström och Elin Claeson för ett samtal om Knausgårds författarskap och teateruppsättningen av Min kamp på Stockholms stadsteater.I dagarna kommer debuten Ut ur världen på svenska, en roman som väckte uppståndelse när den gavs ut i Norge 1998 och Min kamp är ett av de mest omdiskuterade romanprojekten på senare år. Vari ligger dragningskraften och varför får romanerna kritiker och läsare att gå ner i spagat världen över?Dessutom beger sig Kritiken till sydtyska Bayreuth tillsammans med operakritikern Ella Petersson, som besökt Wagnerfestspelen för första gången - efter fem års väntan på att få biljett! -
Vad händer med konsten i ett allt mer nationalistiskt Ryssland och resten av Europa? Hur försöker makten kontrollera den? Gunnar Bolin med gäster samtalar om kulturens frihet och begränsningar.
På ett seminarium på årets Östersjöfestival diskuteras kulturens ställning i bland annat Ryssland och Ungern med kulturredaktionens Fredrik Wadström, Gabriel Byström, författare och kanalchef för P4 Skaraborg, Maria Lind, chef för Tensta konsthall och Lena Jonson, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare till boken art and Protest in Putin´s Russia.Inför samtalet i Berwaldhallen höll rysslandskännaren Lena Jonson en inledning om hur hon ser på konstens situation i dagens Ryssland - lyssna på föredraget här under! -
Diktsamlingen Hackers av Aase Berg är ett av ämnena i säsongens första Kritiken. Den har redan kallats för ett rasande angrepp på patriarkatet, hur ser det ut? Och vad är det egentligen "att hagga"?
Kritikens programledare, Gunnar Bolin och Anneli Dufva, bjuder in Åsa Beckman, Dagens nyheters biträdande kulturchef, och Arazo Arif, poet, journalist och projektledare för Kultwatch, till ett samtal om Hackers, är det - som en kritiker konstaterade - dikt som vill och vågar?Kritiken uppmärksammar också Harper Lees Ställ ut en väktare och träffar litteraturvetaren Birgitta Holm och författaren Karolina Ramqvist i ett reportage om Sun Axelsson. Hennes författarskap har möjligen fallit något i glömska, men i år då författaren skulle ha fyllt 80 år, ges de självbiografiska romanerna Drömmen om ett liv, Nattens årstid och Honungsvargar ut på nytt i romantrilogin Ett eget liv. Karolina Ramqvist framhåller det suggestiva och moderna i romanerna, medan Birgitta Holm är mer tveksam. Hur är det att läsa Sun Axelsson idag? -
Mai Zetterling och Lars Molin, just nu aktuella i två nya verk om deras regikonst. Vad utmärker dem? Hur togs de emot när de debuterade och hur ser vi på dem idag? Samtal i veckans Kritiken!
Hon var filmstjärnan som regidebuterade i Sverige 1964 med Älskande par, han var vägmästaren som blev folkkär folkhemsskildrare. Mai Zetterling och Lars Molin - två svenska regissörer, två väsensskilda karriärer. Zetterling får sin historia skildrad i Lena Jordebos nya "Regissören - en film om Mai Zetterling", Molin i Gunilla Jensens nyutgivna biografi" Lars Molin - mitt i berättelsen". Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in dramaturgen Sven Hugo Persson, filmjournalisten Mårten Blomkvist och kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner för ett samtal om regikonst och stil. Är demonregissören fortfarande ett beundrat ideal? Varför dominerar fortfarande männen yrket och uppfattas manliga och kvinnliga regissörer olika?Dessutom, kulturradions reporter Ulla Strängberg har varit i Polen, där hon intervjuat den nobeltippade och tongivande författaren Adam Zagajewski, aktuell med essäsamlingen "I andras skönhet" som nu ges ut på svenska. -
Nyinvigda Venedigbiennalen har titeln All världens framtider, men vilka framtider handlar det om? Hur lyckad är årets samhällsengagerande konstbiennal? Och - vad är egentligen förtvivlad läsning?
Moralkaka eller välgörande samhällskritik? Årets upplaga av konstbiennalen i Venedig har ett politiskt fokus och i veckans Kritiken blir det reportage av kulturredaktionens Cecilia Blomberg, som också diskuterar den enorma konsthändelsen med konstkritikerna Birgitta Rubin, Dagens nyheter, och Clemens Poellinger, Svenska Dagbladet.Har den som läser skönlitteratur ett ansvar? Ja, det menar i alla fall författaren, kritikern och forskaren Elisabeth Hjorth, som nyligen disputerade med avhandlingen "Förtvivlade läsningar - Litteratur som motstånd & läsning som etik" Kritikens reporter Erik Laquist träffade henne för att ta reda på vad förtvivlad läsning innebär. Dessutom funderar Karsten Thurfjell över demokrati och Eurovision Song Contest.Programledare Anneli Dufva. -
I veckans Kritiken är andra världskriget utgångspunkten för ett författarsamtal med Ola Larsmo, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg och Lotta Lundberg.
Programledare Anneli Dufva bjudit in fyra författarna som alla har skrivit romaner som förhåller sig till kriget - hur har de valt historierna och varför just de? Romanerna kan skildra krigsåren, men också tiden före och efter, oftast en bit från slagfälten. Vad hoppas författarna kunna förmedla med sina berättelser?Steve Sem-Sandbergs De utvalda och De fattiga i ód, Lotta Lundbergs Skynda, kom och se och Timme noll, Ola Larsmos Förrädare och En glänta i skogen och Astrid Seebergers nyutgivna Nästa år i Berlin - alla är romaner där konsekvensen av nazismen och andra världskriget träder fram i sin fasansfulla tydlighet, om än på vitt skilda sätt. Hör veckans Kritiken som den här gången helt ägnas åt 70-årsminnet av andra världskrigets slut.De verk som rekommenderas i slutet av programmet Lotta Lundberg: Vibeke Olsson ”Ulrike och kriget” Steve Sem-Sandberg: Imre Kertesz ”Mannen utan öde”, Astrid Seeberger: ”En kvinna i Berlin”, anonym författare Ola Larsmo: Ann-Marie Ljungbergs ”Mörker stanna hos mig”, samt filmdramatiseringen av Wannsee-konferensen. Programledare Anneli Dufva nämnde Astrid Lindgrens krigsdagböcker. -
Till Los Angeles! Det blir besök på tidskriften LA review of Books, ett samtal om Pleijels nya - och ett Verket som värker!
Kritikens programledare Anneli Dufva har träffat Laurie Winer, som är en av grundarna av tidskriften Los Angeles review of Books. Den startades som en reaktion på den krympande bokbevakningen i den amerikanska dagspressen och idag, tre år senare, är den ett etablerat magasin - framför allt på nätet - fyllt av essäer, analyser, intervjuer och kritik. Men, vilka är svårigheterna och vad driver dem att fortsätta?Kritiken har också bjudit in Lina Kalmteg, kritiker på bland annat Svenska dagbladet, och kulturredaktionens Jenny Teleman för ett samtal om Agneta Pleijels nya roman, den kritikerhyllade Spådomen. En flickas memoarer - och dessutom, ett Verk som värker! Den här gången är det Lotta Larsson som förklarar varför Eyvind Johnsons Strändernas svall har blivit en roman som hon aldrig kan - eller vill - släppa taget om. - Show more
