Kropp och själ i P1

Kropp och själ i P1

Sweden

Programmet för dig som vill veta hur du ska göra för att må bra och leva länge. Vi tar upp frågor om träning, mat, sex, psykologi och medicin.

Episodes

Sluta prestera hälsa  

Att sova bra har för många blivit en prestation. Den positiva livsinställningen har fått oss att sluta ifrågasätta. Dagens program handlar om hur vi börjat prestera hälsa och om hur du struntar i den. För Anna Juhlin har kampen om sömnen pågått ända sedan hon var barn. Hon har prövat allt från avslappningsband och akupunktur till sömnmedel, men de sömnlösa nätterna infinner sig ändå liksom oron för att sömnen inte ska vara tillräcklig för att hon ska fungera bra.En lösning kan vara att strunta i sömnproblemen. Om man lyckas acceptera att man ibland sover dåligt och rikta sitt fokus mot andra saker som är viktiga i livet minskar sömnbesvären. Det har psykologen Kristofer Bothelius sett i sin forskning.I programmet ställs också frågan om det positiva tänkandet har gått för långt. Nu växer en motreaktion och intresset för att lära sig negativt tänkande sprider sig. Kropp & Själ besöker en kurs där fokus är att se saker från den mörka sidan.Gäster i programmet är Kristoffer Bothelius, psykolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mai-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola.

Dansens kraft  

Allt fler har insett vilken kraft det finns i att släppa loss kroppen och följa musiken. Men vad har dansen för betydelse för hälsan och vad kan dans ge som inte någon annan fysisk aktivitet kan? Dansterapin har fått ett uppsving och dansen används på många håll som ett sätt att främja hälsa.”Jag glömmer bort min sjukdom när jag dansar. Det är skillnad mot till exempel ett gymnastikprogram där jag måste tänka på rörelserna. När jag dansar bara njuter jag.” Det berättar Susanne, en av deltagarna i dansgruppen för Parkinson-patienter på kulturhuset i Jönköping.I en studie vid Örebros universitet undersöktes om dans kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Deltagarna i studien hade stressrelaterade besvär och besökte ofta skolhälsovården. Under 8 månader fick de dans på schemat två gånger i veckan. Resultatet visade att de upplevde sig må bättre och att besöken hos skolhälsovården minskade.Gäster i programmet är Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin vid KI, Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap vid Örebro universitet och Åsa Unander-Scharin, professor som forskar i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Brännskadad - mer än ärr på huden  

Förr låg brännskadepatienterna i en egen byggnad eftersom de skrek så mycket och luktade så illa. Idag finns bättre smärtlindring och tekniker att hålla såren rena, men vi kan inte återskapa hud. ”En brännskada är ett oerhört trauma för kroppen. Och för själen. ” säger Morten Kildal som jobbar som överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. En av de största utmaningarna är att acceptera ärren efter brännskadorna. "Idag har vi blivit bättre på är att informera våra patienter om risken för att de kan må psykiskt dåligt även långt efter att själva såren har läkt", berättar han. 42-åriga Hanna råkade ut för en olycka för drygt ett år sen och fick stora brännsidor på halsen, armarna och delar av ansiktet. För henne blev förändringen av utseendet mycket svårare att hantera än hon föreställt sig. ”Mitt liv är förstört har jag tänkt många gånger. Jag var så lycklig innan och nu är jag här! Jag känner mig äcklig och jag tänker att alla andra tycker att jag är äcklig.”Innan olyckan tyckte hon inte att utseendet spelade så stor roll. Men nu har hon en helt annan bild av vilken betydelse utseendet har. I veckans Kropp och själ berättar Hanna om kampen för att få tillbaka självförtroendet. Det handlar om konsten att återskapa brännskadad hud, om vad som händer när kroppens viktigaste skyddsbarriär skadas och hur man går vidare när ens utseende inte längre är vad det varit. Gäster är Lasse Gustavson, föreläsare och fd brandman, Mimmie Willebrand, psykolog och professor i medicinsk psykologi med lång erfarenhet av patienter med brännskador och Morten Kildal, docent och överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Föda barn 2016  

Hur påverkas proceduren kring den mänskliga födelsen av den tid vi lever i? Hur vill vi föda barn 2016 och vad säger forskningen om vilka rutiner och metoder som är bäst? Veckans Kropp & Själ uppmärksammar ny forskning kring diagnostik och uppföljning av förlossningsskador.”Kroppsvätskorna hamnade inte där de skulle, det kändes som att allt skulle ramla ut. Jag blev bitter och ledsen, när jag bara borde fått vara glad över mitt barn.” Det berättar Sabina Vinter som fick en svår bristningsskada när hon födde sitt första barn. Hon opererades i samband med förlossningen men ett halvår senare visade det sig att skadan inte läkt på rätt sätt och operationen behövde göras om. Partnern har fått en allt större roll i förlossningsrummet, det menar barnmorskan Margareta Johansson, som forskat vid Karolinska institutet om pappors upplevelser av sina barns födslar.Avhandlingen visar att pappans delaktighet kan påverka mammans upplevelse av smärta.Att ha med sig en tredje person under förlossningen, till exempel en doula, har ökat i populäritet. En doula är en slags hjälp-kvinna som föräldrarna anlitar själva och som stöttar dem genom förlossningen.Gäster i studion är Eva UUstal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, Per Nordin, kirurg samt docent vid Umeås universitet, Malin Edqvist, barnmorska och doktorand vid Sahlgrenska akademien, Emma Philipsson, doula.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Kropp & Själ Prostatacancer - en sjukdom som väcker frågor  

Innan det här året är slut kommer ca 10 000 svenska män ha fått diagnosen prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen. Trots det talas det fortfarande tyst om sjukdomen. ”Jag hade väl aldrig trott att just jag skulle få cancer! När beskedet efter alla tester till slut kom blev det bara tomt. Sen kom tårarna och tankarna. Vad har jag kvar att leva för, tänkte jag. Det var tufft. Mycket jobbigare än jag trott. ” Polisen Lennart Rehnström befann sig mitt uppe i en stor mordutredning när kroppen plötsligt inte ville. Många tester senare fick han diagnosen prostatacancer. Idag, fem år senare, får han fortfarande sprutor en gång i månaden för biverkningarna av behandlingen men mår i det stora hela väldigt bra, även om cancern finns kvar i hans kropp. Henrik valde att berätta om sin sjukdom för sina vänner och kollegor, men fortfarande är det många män som inte vill att någon ska veta. En vanlig biverkning av behandlingen är nämligen impotens och inkontinens. Gäster i studion är Henrik Grönberg, professor och överläkare på Karolinska Institutet som varit med att ta fram ett nytt test som ska upptäcka prostatacancer i ett tidigt stadie, det sk Sthlm3-testet, och Thore Eklund, pensionerad urolog som själv haft prostatacancer.  Ställ dina frågor till våra kunniga gäster eller dela med dig av dina erfarenheter av prostatacancer. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Direktsänt telefonväkteri kl 10:03-11:00 8 nov 2016. Slussen öppnar kl 10.00 Tel: 08-215 216.

Hur mår psykiatrin?  

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. ”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.” Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan. Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte. Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början. Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl? Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Parbesiktning  

Det blir allt mer populärt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Att gå till en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar din relation på allvar. Likaväl som bilen behöver sin årliga besiktning kan relationen behöva en årlig rundsmörjning. Det tycker i alla fall danske psykologen Mattias Stølen Due som tagit fram en modell för par som vill göra en årlig sk par-check. Det hela fungerar som en hjälp att kontrollera att relationen mår bra och att vi inte slentrianmässigt accepterar dåliga vanor. -Förr skickade man ner kanariefåglar i gruvor för att kontrollera om det fanns gifter där inne. Precis så funkar parchek! Vi kontrollerar om det smugit sig in något som håller på att förgifta relationen. Men också påminna om det som är positivt. Att använda en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar dig själv och din relation på allvar. Det finns till och med nygifta par som får parterapi i bröllopspresent av sina föräldrar. -Jag vill inte tänka tillbaka på vårt äktenskap och känna att vi accepterade att vi hade det lite halvdåligt under ett par år. Jag vill inte att bara ska va okej utan se vår fulla potential, säger Ola Lustig som tillsammans med sin fru Linda valt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Men lever vi i ett samhälle där specialister tagit över och kärlek blivit ett projekt som kräver hårt arbete och dyra terapitimmar? Alla håller inte med om att parterapi i förebyggande syfte är rakt igenom bra. Kritikerna säger att det finns en ängslighet med att ta hjälp av experter så fort friktion uppstår. Istället borde vi lita mer på vår egen förmåga. Gäster i studion är Eva Berlander, parterapeut på Svenska Imagoinstitutet, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset och Emma Engdahl, fil.doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till boken Depressiv kärlek. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Den kraftfulla gråten  

Att släppa på trycket och låta tårarna trilla kan vara förlösande. Men fyller gråten någon egentlig funktion och hur påverkar tårarna vår omgivning? ”Gråten kan vara ett sätt att komma varandra närmare. Jag har varit allvarligt sjuk och behövt ställa in mig på att livet kanske kommer ta slut. De tankar som kommer då går inte att frigöra sig från, de kommer ut som gråt”, berättar Göran. Maja gråter ibland innan hon ska sova. ”det känns skönt, som att något tvättas ur min kropp”, berättar hon.Sentimentala tårar, de man till exempel fäller till en sorglig film, kan sätta oss i kontakt med våra värderingar och fungera som en moralisk kompass. Det menar den holländske psykologi-forskaren Ad Vingerhoets. Gråten kan även fungera som ett sätt att väcka empati hos vår omgivning och få folk att hjälpa oss med det vi behöver, säger han.Men att gråta offentligt kan också göra att man uppfattas som svag. Kulturjournalisten Sara Abdollahi menar att det råder ett duktighets-ideal och att en gråtattack på jobbet kan få negativa konsekvenser för karriären.Gäster i programmet är Maria Farm, psykolog KBT, Kerstin Rydé sjuksköterska och forskare, Sara Abdollahi, kulturjournalist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Alexander Karelin - den evige vinnaren  

Den ryske brottaren Alexander Karelin anses av många som världens bästa grekisk-romerska brottare någonsin. Under åren 1987-2000 stod han obesegrad i tungviktsklassen. Han kallades ”Lyftkranen från Sibirien”, just för sitt sätt att lyfta motståndaren och kasta honom bakåt över sitt huvud och ner i mattan.I brottning blir det tydligt vem som vinner och vem som förlorar och det sätter extra press på brottarna under en match. Den mentala styrkan kan vara det som avgör en match. Men det gäller att fokusera på delmål och inte på resultatet, menar idrottspsykolog Cecilia Åkesdotter.Brottning är populärt som motionsform, just för att träningen är så allsidig. Idrotten har fått ett uppsving genom att kampsporter som MMA plockat upp delar ur brottningen. En annan teori om varför intresset för brottning och kampsport ökat är att eliten ofta tränar tillsammans med vanliga motionärer på landets klubbar. Det gör idrotten mer intressant och lockar folk menar Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Medverkar i programmet gör f.d världsmästaren i brottning Martin Lidberg, idrottspsykolog och forskare på GIH Cecilia Åkesdotter samt Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Sex med assistans  

Hur ska sex gå till när man är i behov av en personlig assistent? Både personer med funktionsnedsättning och assistenter vittnar om att ämnet är känsligt och svårt att prata om. Sex är ett område som präglas av tabu och osäkerhet hos alla inblandade, det visar en färsk avhandling vid Göteborgs universitet. 23-årige Jakob tog upp frågan med sina assistenter, men de visste vad de skulle svara.- Hur ska vi kunna hjälpa honom att kunna ha sex med sig själv? Det är ingen självklarhet. Som det ser ut i dag finns inga svar på den frågan, inga riktlinjer att hålla sig till. Det berättar assistenterna Joanna och Maria. I Danmark finns däremot riktlinjer och ett väl utvecklat system för hur frågan om sex och assistans ska skötas och många menar att detta skulle gå att överföra på Sverige. Samtidigt finns en oro från de som jobbar för funktionsnedsattas rättigheter att riktlinjer riskerar att bli för detaljstyrda i relationen mellan assistenten och brukaren.Medverkar i programmet gör Julia Bahner, forskare vid Göteborgs universitet , Don Kulick, professor i antropologi, Christine Bylund, aktiv inom Independent living rörelsen samt Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexualrådgivare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vem vill du vara efter 65?  

Vi lever allt längre och många är pigga långt efter pensionen. Dagens Kropp & Själ handlar om att ta plats och fortsätta utvecklas även efter att ha checkat ut från arbetslivet. Sedan 50-talet har vi skjutit upp åldrandet och allt fler människor lever ända till hundraårsdagen. En stor grupp människor är också friska och fulla av kraft en bra bit efter pensioneringen. För många blir det en möjlighet att förverkliga sig själva eller jobba vidare på egna villkor med det som man tycker är roligt. Dagens program handlar om livet efter 65 och hur man gör för att hitta sin livsuppgift efter pensionen.Vi besöker ett av alla de bemanningsföretag som hyr ut pensionärer för kortare uppdrag. Kent Berntsson gick i pension för ett år sedan, men efter tre månader var han trött på hemmalivet och började ta påhugg som snickare. - Sluta säga att du ”bara är pensionär” och tala om vad du gör istället, uppmanar Barbro Westerholm som med sina 83 år är äldst i Riksdagen.Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera vad du vill göra eller redan gör med den här tiden i livet som kommit att kallas den tredje åldern. Har du en plan för 65+ livet? Fasar du eller längtar du? Vilket projekt har du dragit igång efter pensionen?Gäster i programmet är Barbro Westerholm, läkare och politiker, och Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi.Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 telefonnumret är 08-215 216.

Den nöjda singeln  

Singelliv - ett ensamt liv i väntan på en partner? Knappast. Ny forskning visar att singlar är gladare, har fler vänner och roligare på jobbet. Är det dags att uppvärdera singellivet? De frivilliga singlarna är en grupp som växer sig allt starkare, som blivit mer synliga och vågar ta plats. De har aktivt valt att leva som singel och söker inte efter en partner eller väntar på att den rätte ska dyka upp. De satsar på sina intressen, sina vänner och sitt jobb.”Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill det. Jag har min frihet på alla sätt, ett rikt vänskapsliv och kvällarna fulla av aktiviteter”, det berättar Pia Hedman. Hon har varit singel de senaste åtta åren och har startat en grupp för singlar i Sundbyberg. De träffas och äter middag eller går på after work, men hon är noga med att poängtera att det inte handlar om dejting.Socialpsykologen Bella De Paulo vid university of California kallar den här typen av singlar ”single at heart”. De tycker att singellivet är meningsfullt och tillfredställande och till skillnad från de som sörjer och blir ledsna när en relation går i kras känner den här gruppen snarare en lättnad över att vara fri.Medverkar i programmet gör Andreas Henriksson lektor i sociologi vid Karlstad universitet, Kicki Biärsjö, författare, Lars Evertsson, docent i sociologi vid Umeå Universitet, Sofia Hedström, journalist samt Linus Jonkman, författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Sticka ut eller passa in?  

Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Epidemin som förlamade Sverige  

När polioepidemien drabbade Sverige i början av 1900-talet slogs landet av skräck. Barn efter barn insjuknade i det som man då kallade barnförlamning och man visste inte hur smittan spreds. ”När jag skulle krypa upp ur sängen på morgonen så ramlade jag ihop, benen bar inte. Då förstod jag att det hade hänt. Jag blev inlagd på anstalt, hamnade i ett isoleringsrum där jag låg alldeles ensam på en säng. När jag fyllde år kom mina föräldrar på besök, de fick titta på mig genom ett litet fönster i dörren", berättar Bengt Erik Johansson. Han var ett av de 5000 barn som på 50-talet drabbades av sjukdomen Polio. Sjukdomen satte skräck i folk just för att den var så oförutsägbar. Man visste inte vem som skulle drabbas härnäst och det var svårt att tyda ett mönster. Enskilda familjemedlemmar insjuknade och blev förlamade medan andra inte drabbades alls. Rykten gick om att smittan kunde spridas genom lövhögar eller fallfrukt.Så var inte fallet. En intensiv forsknings drog igång, både i Sverige och i USA och forskarna tävlade om att vara först med att lösa mysteriet. Efter många turer lyckades man 1954 framställa ett fungerande vaccin.Idag är sjukdomen utrotad i de flesta länder och det pågår ett intensivt arbete med att få bukt med den i de länder där den fortfarande finns. Men många är märkta av sjukdomen, i Sverige lider omkring 10.000 personer av postpolio, ett tillstånd där sjukdomen kommit tillbaka i form av bland annat muskelsvaghet.Gäster i studion är Helene Norder, professor i klinisk virologi, Per Axelsson, doktor i historia, Kristian Borg, professor och överläkare vid postpoliomottagningen Danderyds sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Stresstålighet: Noll  

Efter ett utmattningssyndrom blir många känsliga för stress. Dagens Kropp & Själ handlar om hur man kan påverka sin stresstålighet, och om hur man kommer tillbaka efter stresskraschen. Det är fyra år sedan Paul Jerndal stannade kvar i sängen och inte kunde kliva upp. Han var regissör, manusförfattare, musiker och föreläsare samtidigt som han var killen som såg till att andra människor skulle må bra. Nu har han börjat säga nej och ändra sitt beteende för att stressen inte ska ta över.På en person med utmattningssyndrom syns förändringar på hjärnan och toleransen mot stress är ofta mycket nedsatt. Det tar lång tid att komma tillbaka. Men de flesta kan börja jobba och fungera normalt igen.Att träna styrketräning är ett sätt att skydda sig mot skadlig stress menar idrottsprofessor Michail Tonkonogi.Gäster i programmet är också Åsa Kruse, psykolog och neurologiprofessor Ivanka Savic.

Mitt största misstag  

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Mitt största misstag  

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Fördelen med åldersskillnad  

Relationer med stor ålderskillnad får mycket uppmärksamhet i medierna. Dagens program handlar om vad man vinner på att se bortom ålder när man väljer partner och om omgivningens reaktioner. Liselotte Mellesmo var nyskild tvåbarnsmamma när hon träffade en nästan tjugo år yngre man. Hon blev omgående förälskad men tvivlen var stora och hon var rädd för vad folk skulle tycka och tänka. Nu har hon vant sig vid omgivningens kommentarer och ser mest fördelar med åldersskillnaden.Kropp & Själ träffar också Benjamin som får leva med hot och påhopp för att han valt att vara tillsammans med en äldre man.Gäster i studion är beteendevetaren Maria Helander, sexologen Suzann Larsdotter och psykologiforskaren Krister Håkansson.

Vilse i språket  

Det finns en ide om  att orden och språket kommer till oss i en uppåtgående kurva, att vi som barn lär oss ett språk som sen fylls på. Men språk kan tappas bort, försvinna, komma till och bytas ut.  Vad är det människor under hård språkinlärnng är med om, psykiskt och fysiskt? Man kan hamna mellan två språk. En övergångsfas kan pågå under lång tid och eftersom språket är tätt sammankopplat med vår självuppfattning så kan själva erövrandet av ett nytt språk ha stor betydelse.” Det var traumatiskt, jag kände att jag hade väldigt mycket som jag ville skriva om men det blev bara så enkelt och banalt”, berättar författaren Alma Kirlic.Som 15-åring flydde hon till Sverige från det som idag är Bosnien. Språket var för henne vägen in i det nya samhället men eftersom hon inte kunde ett ord svenska kände hon sig inte hel och hamnade i en identitetskris.Forskning visar att hjärnan förändras fysiskt när man lär sig ett nytt språk. Ett forskarteam vid Lunds universitet har med hjälp av magnetkamera undersökt hjärnorna hos ett antal blivande tolkar på en tolkskola. De såg att hippocampus växte markant efter en termins språkstudier.Att det finns en mystik kring kopplingen mellan språket och hur vår hjärna väljer att använda det, kan bli tydligt när hjärnan skadas. Ett fenomen, som väcker fler frågor än vad det finns svar är när människor som råkat ut för allvarliga olyckor och hamnat i koma vaknar upp talar ett annat språk.Gäster i programmet är Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.Programledare är Samanda Ekman.

För smarta för sitt eget bästa – om högbegåvade barn  

Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. REPRIS FRÅN VÅREN. ”Väldigt många har bilden att om nu någon skulle vara mer intelligent, så klarar de väl sig själva i skolan, men det är just det som de här barnen inte gör”. Det säger David, pappa till en 7-årig son med särskilt hög intelligens, som har upplevt stora svårigheter i skolan.Tvärt emot vad man kan tro har många högintelligenta barn svårigheter med skolan. De blir understimulerade, frustrerade och känner sig annorlunda.I Sverige har vi specialklasser för begåvade barn inom idrott och musik, medan det finns ett motstånd mot att odla fram intellektuella snillen.Hanna valde att flytta familjen till Danmark för att hennes högbegåvade barn skulle få gå i en klass för likasinnade, och slippa misslyckas i skolan.I studion finns Sten Collander från föreningen Mensa, Camilla Wallström, fd rektor och Eva Pettersson från Blekinge Tekniska högskola som alla på olika sätt jobbat med frågan om hur begåvade barn kan få en bättre skolgång.

0:00/0:00
Video player is in betaClose