Kropp och själ i P1

Kropp och själ i P1

Sweden

Programmet för dig som vill veta hur du ska göra för att må bra och leva länge. Vi tar upp frågor om träning, mat, sex, psykologi och medicin.

Episodes

Medicinen blev min drog – om läkemedelsmissbruk  

Efter en knäskada blev Annika Gustavsson svårt beroende av smärtstillande medicin. Hon gick till flera olika läkare för att få nya recept, till slut hade hon 763 tabletter i en låda.

Den nya veganen  

Intresset för att äta veganskt ökar. Framförallt är det de unga som väljer bort köttet, var femte ung tjej mellan 16-25 år är vegan eller vegetarian. Det är inte bara av omtanke för djuren som människor väljer bort köttet. Många av dagens veganer har hälso- eller miljöskäl till sin kosthållning.  Dietisen och kokboksförfattaren Sara Ask guidar oss genom några av de köttersättningsprodukter som finns på marknaden. Hon berättar vad som är viktigt att tänka på om man vill sluta äta kött, ägg och mjölkprodukter. I studion medverkar också: Ida Hult, etnolog och trendanalytiker och Daniel Rydén, författare till boken "En fiende på tallriken.

De stillasittande barnen  

Många svenska barn rör sig för lite. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet före puberteten är mycket viktigt för hälsan. Nu ställs krav på mer fysisk aktivitet under skoldagen. Det är inte bara skolan som bär ett ansvar för att barn ska röra sig. Daniel Berglind, forskare vid Karolinska institutet, studerar 4-åringars fysiska aktivitet. Han har sett att barnen rör sig betydligt mer på förskolan än på helgen. Föräldrarna bär ett stort ansvar, menar han. Barnläkaren Ulrika Berg möter föräldrar som är frustrerade över att barnen sitter inne med skärmar istället för att röra sig. Hon råder föräldrar att komma överens med barnen om var som är en rimlig tid vid datorn och att själva ha en aktiv livsstil för att inspirera barnen.

Bota alkoholism i hjärnan  

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Dejta en vän  

Rolig, sportig och sugen på att resa. Det skulle kunna vara en kontaktannons för att hitta kärlek, men i det här fallet handlar det om att hitta en vän. När det tidigare sågs som pinsamt att berätta för andra att man är utan vänner, vågar fler ta steget och söka efter vänskap. Det finns appar där man kan söka efter vänner och flera stora bloggare uppmanar sina läsare att finna vänskap i deras kommentarsfält. Hur finner man en vän och hur vårdar man relationen? I studion: Elza Dunkel, Umeå universitet, Mats Hilte, Malmö högskola, Ulrika Lilja, grundare av vänskapsappen Gofrendly och Sara Isling, psykolog.

Beroende av spel  

Kicken av att vinna pengar kan leda till förödande konsekvenser. Massiv reklam och snabba spel via dator och mobil gör att nya grupper utvecklar spelberoende och riskerar att få sina liv förstörda.

Ångesten som påverkar livet  

Krampaktig känsla i bröstet, torr mun och skenande puls. Ångest och stark oro drabbar de flesta människor, men vad gör man när man har så mycket ångest att livet inte fungerar?

Kriget om talangerna  

Företagen jagar unika talanger som ska bli deras framtida stjärnor. Man odlar dem i särskilda program och hoppas att de ska gå raka vägen mot företagets toppositioner. Men vad är egentligen talang?

Tarmfloratrenden  

Att äta sig till en bra tarmflora är den senaste hälsotrenden. Men hur mycket kan vi egentligen påverka bakterierna i magen? Kokböcker marknadsförs med löften om att gynna bakterierna i magen med antiinflammatorisk mat. Men det finns många frågetecken om hur mycket man egentligen kan påverka sin tarmflora. Ett spår inom forskningen är att det finns vissa fönster i barndomen då tarmfloran påverkas extra mycket.  Tarmfloran är ett hett forskningsfält och vi börjar få kunskap om hur mycket vår flora påverkas oss. Gäster: Fredrik Bäcked, Sahlgrenska akademin, Robert Brummer, Örebro universitet och Petter Brodin, Karolinska institutet.

Diagnos: pedofil  

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson.   Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Frälst av klättring  

"Jag har svårt att tänka på annat, det är som en förälskelse." Emmy började klättra för ett år sen och hon tänker ständigt på hur hon ska klara nya hinder på klätterväggen.

Allt om underlivet  

Svårt att få upp den, smärtsamma samlag och rädslan att kissa på sig. Få hälsoproblem kan skapa så mycket skamkänslor som när de drabbar våra underliv.

Vårdad av en robot  

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården.

När mamma tänkte ta sitt liv  

Att vara anhörig till en suicidal person är ofta mycket svårt, men utbildning kan lätta bördan och minska skuldkänslorna. Systrarna Anna och Eva hade blivit vuxna och flyttat hemifrån när deras mamma plötsligt försökte ta sitt liv. Det blev början på en tillvaro som präglades av oro och ett ständigt övervakande av mamman.- De anhöriga bär på en enorm börda och många är helt utmattade, säger psykologen Mia Rajalin. Hon har studerat vilken nytta de anhöriga kan ha av att gå en kortare utbildning som lär dem att hantera sin situation. En viktig avlastning för de anhöriga är också att patienten får rätt vård och att det finns någonstans att vända sig till vid en kris. I Stockholm rullar sedan ett par år en psykiatrisk akutbil som rycker ut när någon är på väg att ta sitt liv. Gäster i programmet: Mia Rajalin, psykolog, Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle och Johan Håkanson, föreläsare och anhörig till Johanna som tog sitt liv för åtta år sedan. I en akut nödsituation ring alltid 112 Hit kan du ringa om du behöver prata med någon om din situation: Självmordslinjen 901 01 Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 Jourhavande präst 112 Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60 Röda Korsets telefonjour 0771-900 800 BRIS vuxentelefon - för dig som är orolig för ett barn 077-150 50 50

Lat, curlad & brådmogen  

En söndercurlad generation som inte vill ta de jobb som erbjuds. Med jämna mellanrum blossar debatten om dagens ungdom upp, men det är inget nytt att ungdomar beskrivs som förtappade och annorlunda. Varför går det att prata om unga människor på ett sätt som skulle vara omöjligt när det gäller andra grupper? Och finns det något som särskiljer den generation som nu etablerar sig på arbetsmarknaden, 90-talisterna?  Lovisa Sterner, ungdomsbarometern, Anders Parment, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet och Linn Olsson, bloggare, medverkar i programmet.

Skaffa mera grit  

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma.

Skaffa mera grit  

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma.

Bota alkoholism i hjärnan  

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik.

Utbrändheten var en stroke  

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan.

Våldet som smittar  

Vad händer om man betraktar en dödsskjutning som ett utbrott av en epidemi och våldet som smittsamt? Det finns många likheter mellan hur sjukdomar och våld sprids, anser epidemiologen Gary Slutkin som utvecklat ett program för våldsprevention i USA. Om du umgås med någon som är våldsam är sannolikheten för att du också är det kraftigt förhöjd visar forskning från Ohio state university. Finns det något att vinna på att klassa våld som en sjukdom?

0:00/0:00
Video player is in betaClose