Landet Podcast

Landet Podcast

Sweden

Landet - en podcast från Landsbygdsnätverket! #poddenlandet Livet på landet är inte enbart röda stugor, traktorer, kohagar och bönder i keps. Det är inte avfolkning och ödehus. Tvärtom! Den svenska landsbygden är fylld av idérika, initiativtagande och problemlösande människor. I den nya poden Landet vill vi nyansera bilden och berätta om hur olika livet på landsbygden kan se ut. Såhär i starten kommer vi att ägna flera avsnitt åt att prata ägarskiften. Helt enkelt för att det svenska lantbruket står för ett generationsskifte. Många gårdar och gröna näringar väntar på att en ny generation ska ta över driften. Men ägarskiften och generationsskiften är komplicerat. Både ekonomiskt och känslomässigt. Lyssna på Johanna, Malin, Martin och Jenny som utbyter erfarenheter från sina generationsskiften. Hör Helena berätta om hur hon ser på framtiden för den svenska rennäringen. Konsulten René kommer i ett avsnitt att ge sina bästa tips på hur du undviker konflikter vid ett ägarskifte. Och Linda och Terez berättar om hur det är att driva företag med sin allra bästa vän.

Episodes

#21 Naturturism - Sveriges nya basnäring?  

Sedan 2010 har turismnäringen i Sverige vuxit med 25 miljoner kronor varje dag. Den har skapat 358 nya jobb varje månad. Naturturismen den gren som växer snabbast. Så är naturturismen Sveriges nya basnäring? Och vad betyder det här för den svenska landsbygden? Hör Leif Öster, ordförande i Ekoturistföreningen och Daniel Melin, fiskerienheten Jordbruksverket berätta mer om ett fenomen som bara växer. Citat ur podden: ”De utländska turisterna som kommer till Sverige lämnar faktiskt efter sig lika mycket pengar idag som hela den samlade skogsexporten. Ungefär 100 miljarder kronor. Plus att de betalar moms till stadskassan vilket inte skogsexporten gör.” - Leif Öster ”Den här näringen ger oftare än andra jobb till kvinnor, unga och utrikes födda. Så det är en väldigt bra näring ur sysselsättningssynpunkt” - Leif Öster ”Det handlar om att titta på naturturismen som en riktig näring. Gå in och analysera vilket samhällsekonomiskt värde, vilken samhällsnytta den har” - Daniel Melin Medverkande: Leif Öster, ordförande i Ekoturistföreningen och Daniel Melin, fiskerienheten Jordbruksverket

20. Leader och utmaningarna  

Hur har leadermetoden förändrats under de 20 år den funnits i Sverige? Många som arbetar med metoden upplever att den idag står inför nya utmaningar. När Leader utvärderades konstaterade utredarna precis som Einstein en gång sa att: ”Inte allt som räknas kan mätas” Ökad gemenskap, engagemang och kraft att genomföra nya satsningar och bättre dialog mellan landsbygd och kommun är exempel på positiva och återkommande resultat av Leaderarbete. Men det är indirekta resultat som är svåra att mäta. Och när en sifferledningskultur krockar med en kunskapsledningskultur kan de indirekta resultaten glömmas bort. Den här krocken är också ett av tre dilemman som en utvärdering av Leader pekar på. De andra två handlar om att leaderbegreppet kan uppfattas oklart och mångtydigt och att Leader över tid gått från att kännetecknas av lokal innovation och försöksverksamhet, till att upplevas som allt mer styrd uppifrån och utifrån. Hör utvärderaren diskutera tillsammans med representanter från jordbruksverket och två leaderområden. Vad kan vi göra och hur kan vi få ut så mycket som möjligt trots förändringarna? Citat från podden: ”Leaderområderna lägger allt mer tid på att göra saker rätt enligt regelsystemet än att fokusera på rätt saker och då förspiller man lite av den kraft som finns i leaderområdena”- Jacob Käll ”Det här får ju inte bli så komplicerat att det avskräcker människor från att fortsätta sitt engagemang” - Sören Oskarsson ”Vi kan lära oss bli så bra på systemen som möjligt. Att bli effektiva inom ramen för vad vi faktiskt får göra.”- Ulrika Rylin ”Det vi kan göra är att öka medvetenheten uppåt i kedjan av beslutsfattarna och jag tror att det börjar komma en sån medvetenhet. Det börjar diskuteras på olika håll att vi ska gå från en kontroll som inte enbart går ut på att titta på kvitton utan att man verkligen uppnått ett resultat också. Och att det är det som är det viktiga och inte att räkna bullar” - Andreas Mattisson Ulrika Rylin, ordförande, Lokalt ledd utveckling Halland Andreas Mattisson, enhetschef jordbruksverket Jacob Käll, Doing Rural, utvärderare av ett antal leaderområden Sören Oskarsson, verksamhetsledare Leader tresam, Jämtland

19. Leader - vad är det?  

För 20 år sen kom Leader till Sverige. För en del är Leader ett helt okänt begrepp. Andra har hört talas om det men vet inte riktigt vad det är. Och så finns det de som arbetar med landsbygdsutveckling inom leaderfinansierade projekt varje dag. I dagens avsnitt av Landet reder vi ut vad Leader egentligen är! Hör Annika Andersson som är verksamhetsledare på Leader Sjuhärad och har varit med sen starten. Och Börje Karlsson från Jordbruksverket, som har koll på det mesta när det gäller genomförda leaderprojekt och vilka resultat de fått. Citat ur podden: Annika: ”Det som är unikt med Leader är att alla idéer som prioriteras är väckta i ett underifrånperspektiv.” Börje: ”Metoden har också en styrka för den innehåller så mycket av ideellt engagemang. Man kopplar sig starkare till det man skapar och genomför." Medverkande: Annika Andersson, verksamhetsledare på Leader Sjuhärad. Börje Karlsson, utredare på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

18. Bushresan - för att betande djur gör skillnad  

Att det finns betande djur i bygderna är viktigt av många orsaker. Betade hagar hänger ihop med arbetstillfällen, bra boendemiljö, turism, rekreation och pollinerande insekter. Hur illustrerar vi på bästa sätt att samhället är beroende av lönsamma lantbruksföretag? Ett sätt är genom Landsbygdsnätverkets Bushresan. En resa som tar dig till igenvuxna hagar, långt bortom Astrid Lindgren-idylliska öppna landskap. I dagens avsnitt fördjupar vi oss i Bushresans betydelse för ett öppet landskap. Inger Pehrson: ”Det har varit svårt att få folk att förstå sambandet mellan den vackra svenska hagen och att djuren går där” Patrik Ohlsson: ”Bushresorna och de hotade betesmarkerna är det yttersta exemplet på konsekvensen av att vi inte har lönsamma lantbruksföretag” Medverkande: Inger Pehrson, initiativtagare till Bushresan. Patrik Ohlsson, nötköttsproducent och ordförande för LRF Värmland.

17. Resten av Sverige  

Dokumentärserien Resten av Sverige med journalisten och författaren Po Tidholm har väckt stor debatt runt om i landet. Programmen tar sats i att vi lever med två motstridiga bilder av landsbygden. Svenskarna vill ha en idyllisk landsbygd att åka till på semestern och att få kan eller vill bo där året om. Citat ur podden: ”Från att ha varit väldigt arg från början, så tänker jag nu att många skulle få se det här och sen ger vi reflektionen, vad ska vi göra åt det? För att land och stad är ju beroende av varandra. Och det gör mig så frustrerad att vi som driver landsbygdsfrågor måste förklara det här” – Terese Bengard ”Min reaktion var att hoppas att fler faktiskt ser potentialen. Och potentialen var ju inte så väl beskriven i serien” – Helena Jonsson ”Någonstans måste man göra förenklingar för att folk ska förstå den här frågan” – Po Tidholm ”Om man i det första avsnittet gjort en framtidsspaning, vad händer om vi bara hade urbana miljöer? Ja, vad händer då? – Terese Bengard Medverkande: Helena Jonsson, förbundsordförande LRF Po Tidholm, journalist och författare Terese Bengard, verksamhetschef Hela Sverige ska leva

16. Landsbygden ansluter sig - fiber  

”Din morfar byggde elnätet. Du kan göra en liknande insats.” Lika viktigt som när elen drogs fram i Sverige. Så beskrivs ofta utbygget av bredbandsnätet. På Gotland kommer alla ha fiber innan årsskiftet. Och det efter bara fem år. Notan är dessutom lägre än på många andra ställen. Hur gjorde de då för att få med sig invånarna och hålla nere kostnaderna? Och hur lyckades de bygga så snabbt? Håller Gotland i nyckeln till framgång? Lyssna och lär när Landet pratar fiber. Citat från podden: ”Vi hade fiberpub istället för möten. Det är mycket roligare och så blir det dialog.” Tommy Andersson ”För Gotland var fiber en överlevnadsfråga.” Anne Mousa Ståhl ”Små grupper och personkännedom. Gör det lätt att förklara när man sitter i någons kök ” Gunilla Lexell Medverkande:Tommy Andersson, Gotland, fiberföreningen FFL-Fiber, Anne Mousa Ståhl, Gotland, ansvarig för bredbandsutbyggnad på Gotland och Gunilla Lexell, Gotland, Bredbandsansvarig på länsstyrelsen

15. Framtidsspaning live  

Följ med på spaning! Vad är ett smart kök för något? Varför är bönder så populärt just nu? Varför måste vi börja prata om bajs? Och hur kommer vi egentligen att prata om landsbygd i framtiden? Hör Carina Löfgren, chefredaktör Tidningen Land, Camilla Olsson, redaktör Tidningen Land, Josefin Heed, Hela Sverige ska leva och Elin Sjöman, agronomstudent med inriktning landsbygdsutveckling presentera sina spaningar under ett seminarium på Landsbygdsriksdagen på Gotland. Citat ur podden: Camilla: ”Kockar är vår tids rockstjärnor men det är bonden som kommer ta över den rollen” Josefin: ”Man kommer ha bajsfestivaler där bajs inte är en jobbig restprodukt utan blir det nya guldet som näring” Elin: ”Lantis 2.0 är en landsbygdsbo som tror på sina drömmar och går mot strömmen” Medverkande: Carina Löfgren, chefredaktör Tidningen Land, Camilla Olsson, redaktör Tidningen Land, Josefin Heed, Hela Sverige ska leva och Elin Sjöman, agronomstudent med inriktning landsbygdsutveckling

14. Landet - förort och landsbygd  

Vad har förort och landsbygd egentligen gemensamt? Mycket mer än vi tror! En infrastruktur som försämras undan för undan gör att både förorts- och landsbygdsbor känner igen sig. Hör rapparen, programledaren och debattören Berhang Miri och riksdagsledamoten Ida Karkiainen diskutera likheter mellan förorter och landsbygder och hur man skulle kunna organisera sig för att hjälpa och backa upp varandra. - Vad strukturen ofta gör är att den ställer minoritet mot minoritet. Så här står landsbygd, glesbygd och förort och slåss mot varandra när vi i själva verket har mycket gemensamt, säger Berhand Miri. - När välfärden och staten drar sig undan, vare sig det är från förorten eller byn, så händer det någonting med medborgarna. Man känner att vi är på avveckling, säger Ida Karkiainen. Medverkande: Behrang Miri och Ida Karkiainen. Journalist: Ida Lindhagen

13. Innovativ service och landsbygden  

Hur ser framtidens service ut på landsbygden? Och hur kan vi göra för att komma på nya smarta lösningar? I veckans avsnitt av Landet tar vi hjälp av Kiladalens Utvecklings AB, Leader Sörmlandskusten och Nyköpings kommun för att kika framåt. För de har startat vad som kan vara Sveriges första digitala lanthandel. Vi pratar om vikten av att jobba underifrån och att få med sig sin kommun. Och om varför servicen inte får bygga helt på ideellt engagemang. Citat från podden: Jacqueline: ”Engagemanget måste komma underifrån, annars kommer det inte att överleva” Nicklas: ”Det här brinnande engagemanget som finns i våra mindre orter. Det finns inte i staden, i staden tar man saker och ting för givet” Larz: ”Nästa stora projekt är att vi ska börja bygga bostäder” Medverkar i Landsbygdsnätverkets podcast gör: Jacqueline Hellsten från Leader Sörmlandskusten och ordförande i Landsbygdsnätverkets servicegrupp, Larz Johansson, ordförande Kiladalens utvecklingsbolag i Stavsjö och Nicklas Franzén som är kommunalråd i Nyköpings kommun.

12. Integration och landsbygd  

Trots att många av de som invandrar eller flyr till Sverige kommer från landsbygd hamnar 90 % av dem i större städer. En förklaring vi får i podden är att landsbygden inte presenterades som ett alternativ när de kom till Sverige. Så hur ska vi få nyanlända att stanna i våra bygder och hur ska vi få människor som invandrat för länge sen att flytta till landsbygd? Det svarar Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp på idag. Och så får vi ett konkret exempel på hur de jobbade i Brålanda så att det blev självklart för de nyanlända att stanna kvar på orten. Citat från podden: Asha: ”Jag tycker att man kan se att barn som är uppvuxna på landsbygden är mer integrerade än i storstäderna” Jan: ”Vi har märkt att de här tidiga grupperna som kom inte fick någon information om landsbygden” Anders: ”Det är viktigt att man som nyanländ eller flykting så fort som möjligt kommer in i ett socialt sammanhang. För där får man ett nätverk som kan leda både till bostad och jobb” Per: ”Ett problem för landsbygden är att städerna under lång tid fått del av utrikesfödda kunskaper, erfarenheter och entreprenörskap. De har utvecklat företagande och produktion av tjänster som vi inte har någon tillgång till på landsbygden och det där är ett problem” Medverkande: Per Hasselberg, Anders Bengtson, Asha Ismail, Jan Runfors, alla från Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp.

11. Landet - den urbana normen  

Hur ser en typisk landsbygdskvinna ut på film och i TV? Och landsbygdsmannen - vem är han? Vilka ord använder vi när vi beskriver stad och land? Och varför används stad och land som motsatspar? På vilket sätt drabbas människor i landsbygder av storstadsnormen? Idag handlar Landet om den urbana normen. Om hur den tar sig i uttryck och om hur vi kan arbeta med frågan. Genom film, genom samtal eller kanske genom facebookgrupper. Karin: ”Det är ju jätteproblematiskt att man ser en människa som bättre för att den bor i en stad” Clara: ”Det finns många motbilder att göra. Vad man väljer för ämnen, vilka man väjer att se” Anna: ”Det handlar inte bara om Stockholms agerande mot Jämtland och Härjedalen utan också om centrala Östersunds tolkningsföreträde och hur det påverkar landsbygderna hos oss.” Medverkande: Karin Jonsson, Anna Olofsson Frestadius och Clara Bodén Journalist: Ida Lindhagen

10. Landet - konsulten och ägarskiftet  

Häng med på ett samtal med konsulten René Fischer från Umeå som hanterar ägarskiften dagligen. I det här avsnittet handlar det om hur du undviker konflikter. Om att släppa tankarna på orättvisa. Och om i vilken ordning vi ska ta saker för att ägarskiften ska bli så bra som möjligt. Så här säger konsulten René bland annat i podden Landet om ägarskiften: ”Man ska inte stressa fram nåt, det får ta den tid det tar” ”De mjuka frågorna är de man ska lägga mest krut på tycker jag” ”Där man stöter på patrull, det är ju rättvisefrågorna” Medverkande: René Fischer Journalist: Ida Lindhagen

9. Landet - föreningsliv och organisering  

Varför ska vi organisera oss? Vilka sätt är bäst? Hur viktigt är föreningslivet för integrationen? Och hur gör du om du inte hunnit få ett svenskt personnummer och vill starta en förening? Hör Hamza Ibrahim, Mårten Andersson och Kristina Wicksell byta erfarenheter av föreningsliv och organisering. Kristina: ”För mig började det som en frustration, varför gör inte nån nåt?” Mårten om att vi måste inse att det sker en kommersialisering även av föreningslivet: ”Svenskar ser sig idag inte som medlemmar i så mycket saker. Utan man är en kund av nånting. När jag går till föreningar räknar jag med att jag ska få någonting tillbaks” Hamza: ”Vi saknar att svenska myndigheter involverar ideella krafter som vi, som gör ett alldeles utmärkt jobb.” Medverkande: Hamza Ibrahim, Mårten Andersson och Kristina Wicksell Journalist: Ida Lindhagen

8. Landet - generationsskifte i fiskföretaget  

Ett samtal där de ägarskiftande generationerna äntligen möts. Hur tar man över familjeföretaget utan att köra iväg den äldre generationen? Hur ska vi tänka om att äga och driva verksamhet tillsammans med syskon? Och hur fångar vi upp kunskap från den äldre generationen på bästa sätt? ”Det är fantastiskt att vi kan jobba sida vid sida” Medverkande: Nisse, Vicky, Malin och Jonas Ekwall, Tiraholm Journalist: Ida Lindhagen

7. Landet - hbtq och landsbygden  

Hur är det att vara homo, bi, trans eller queer och bo i en landsbygd? En berättelse som vi ofta hör är den om människor som inte får plats i sin bygd och flyttar till storstan för att känna sig accepterade. Men finns det fler berättelser som vi aldrig får höra? Finns det queera behov som bara storstan tillfredsställer, eller är det egentligen bygderna som verkligen har kapaciteten att hantera olikheter? Stina Nilss och Joakim Rindå reder ut hur storstadsnorm och heteronorm hör ihop.

6. Landet - växtodlaren och generationsskiftet  

Marianne och hennes familj är mitt uppe i ett generationsskifte på familjegården. Hör henne dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Och så pratar vi nätverkande. Och lite grann om att vara kvinna i växtodlarbranschen. För hur känns det att bli tagen för föreläsare eller fru och inte som den lantbrukare hon är? Medverkande: Marianne Westman, Brålanda Journalist: Ida Lindhagen

5. Landet - stanna eller flytta  

Att flytta eller inte – det är frågan för många unga som växer upp i landsbygd eller i mindre orter. Men varför väljer så många att flytta till större städer efter studenten? För att de vill? För att de måste? Eller för att det förväntas av dom? Hör Hanna, Nora och Bartoz berätta om vuxenvärldens förväntningar på att unga ska lämna sin bygd. Medverkande: Nora Boestad, Bartosz Stroinski och Hanna Jonsson Journalist: Ida Lindhagen

4. Landet - rennäring och landsbygdspolitik  

Ett samtal om Helenas förutsättningar för att kunna försörja sig på rennäring. Om rikspolitik, en havererad landsbygdspolitik och om hur byråkratiska regler snarare stjälper än hjälper unga som vill starta eget. Medverkande: Helena Partapuoli, Kiruna Journalist: Ida Lindhagen

3. LANDET - banker och ägarskiften  

Hör Martin, Jenny, Malin och Johanna berätta om hur deras ägarskiften gick till. Hur hanterar du banken? Och vad är bra att tänka på vid ett ägarskifte inom familjen? Ta del av gruppens tankar och tips! Medverkande: Johanna Svensson, Malin Gustafsson och Martin och Jenny Anderberg Journalist: Ida Lindhagen

2. LANDET - våga satsa  

Hur är det att driva jordbruk med sin bästa vän? Vilka fördelar finns det? Och vilka risker tar du? Hör Linda och Terez från Prästmon dela med sig av sina erfarenheter! Medverkande: Linda Isaksson och Terez Bergfeldt Journalist: Ida Lindhagen

0:00/0:00
Video player is in betaClose