Landet Podcast

Landet Podcast

Sweden

Landet - en podcast från Landsbygdsnätverket! #poddenlandet Livet på landet är inte enbart röda stugor, traktorer, kohagar och bönder i keps. Det är inte avfolkning och ödehus. Tvärtom! Den svenska landsbygden är fylld av idérika, initiativtagande och problemlösande människor. I den nya poden Landet vill vi nyansera bilden och berätta om hur olika livet på landsbygden kan se ut. Såhär i starten kommer vi att ägna flera avsnitt åt att prata ägarskiften. Helt enkelt för att det svenska lantbruket står för ett generationsskifte. Många gårdar och gröna näringar väntar på att en ny generation ska ta över driften. Men ägarskiften och generationsskiften är komplicerat. Både ekonomiskt och känslomässigt. Lyssna på Johanna, Malin, Martin och Jenny som utbyter erfarenheter från sina generationsskiften. Hör Helena berätta om hur hon ser på framtiden för den svenska rennäringen. Konsulten René kommer i ett avsnitt att ge sina bästa tips på hur du undviker konflikter vid ett ägarskifte. Och Linda och Terez berättar om hur det är att driva företag med sin allra bästa vän.

Episodes

37. Smart tillage - för jordens skull  

Smart tillage är det engelska begreppet för så kallad smart jordbearbetning inom lantbruk. Det handlar om att kombinera metoder för miljö- och klimathänsyn med en lönsam produktion. Johan Persson och Johannes Barnekow berättar varför de gått över till plogfritt jordbruk. Och Thomas Keller, professor i markfysik, berättar vad forskningen säger. Vilka vinster kommer av ett plogfritt jordbruk? Och vilka utmaningar kan vi stöta på? Johan: "Man vill ha en förändring för att man brinner för lantbruket" Thomas: "Det börjar med en bra växtföljd, som är kanske det allra viktigaste. Att man anpassar växtföljden till sin egen jord och sitt klimat." Johannes "En av de stora anledningarna är ju både att minska insatserna men även att frigöra tid." Medverkande: Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning, SLU. Johan Persson, plogfri lantbrukare Kävlinge Johannes Barnekow, plogfri lantbrukare Vinslöv

36. Relationsmat - framtidens matdistribution?  

Relationsmat börjar bli ett begrepp att räkna med. Idén är att stödja små, lokala producenter och koppla ihop dem med konsumenter som efterfrågar lokal mat. Man ska veta vart maten kommer ifrån och ha en relation till personerna bakom produktionen. Så hur kan en sådan plattform fungera? Och hur ser framtiden ut för relationsmaten? Albin:”Vi har förstått att efterfrågan från lokala producenter och konsumenter är framför allt att bygga en relation med varandra. Och det innebär per definition att skala bort mellanhänderna” Victor: "Vi har en vision att lokal mat ska få en starkare ställning och att det ska bli lättare att vara producent och sälja lokalt.” Medverkande: Albin Ponnert och Victor Zaunders, grundare av den digitala plattformen Local Food Nodes

35. Bonden och utbildningen  

Det finns ett växande intresse för att bli bonde och bidra till en ökad matproduktion. Som för alla andra yrken krävs kunskap för att komma igång. Så vilken väg ska man då ta för att nå målet? Sebastian: ”Bonde är en business där man behöver kompetens inom både biologi, teknik och ekonomi. Och kan du inte allt det måste du utbilda dig eller plocka in hjälp så att du får den kompetens som behövs” Simon: ”Många svenska bönder är väldigt duktiga producenter, men sen är utmaningen att ha grepp om helheten i sin business” Medverkande: Simon Wancke, lantmästare, engagerad i Naturbruksskolorna och ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Unga i Gröna Näringar. Sebastian Remvig, agronomstudent.

34. Jag vill bli bonde - hur gör jag?  

Intresset för att arbeta med att producera mat ökar. Men har du inte en gård att ärva eller ett stort kapital kan det vara svårt att bli bonde idag. I Landet berättar två gäster om sina vägar och val för att få kunna arbeta som matproducenter. Citat från podden: Emilia: ”Man behöver inta ha nån speciell bakgrund, man behöver inte va bondunge för att bli bondunge” Josefin: ”Sök så mycket erfarenheter och hjälp från andra som möjligt” Medverkande: Josefin Svensson, bärodlare, Bjärred. Emilia Astrenius Widerström, ordföranden för LRF Ungdomen och anställd på mjölkgård utanför Götene.

33. När kön blir en faktor –  om jämställt företagande  

Kvinnor driver nästan 30 procent av Sveriges företag. Men de får inte del av offentlig finansiering i motsvarande omfattning. Det beror enligt forskning på att kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper byggda på stereotypa förväntningar. Alltså förväntningar på̊ hur företagande kvinnor och män ska bete sig och vara. Detta påverkar bland annat handläggningen av företagsstöd och krediter och synen på vem som anses ha potential i sitt företagande och därmed får del av pengarna. Och mest utsatta är landsbygdskvinnor. Så varför är det såhär och hur gör vi för att företagsutvecklingen i våra landsbygder ska blir mer jämställd? Det vet Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet och Roger Ylinenpää, samhällsstrateg för landsbygd på Luleå kommun. Citat från podden: Malin: ”Män som var unga beskrevs som unga och lovande medan kvinnor som var unga beskrevs som unga och oerfarna och det ger helt olika kopplingar till affärspotential” Roger: ”Det känns som att det är handläggare och finansiärer vi borde utbilda i jämställdhetsarbete och inte de som söker” Medverkande: Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation, Luleå tekniska universitet Roger Ylinenpää, samhällsstrateg för landsbygd, Luleå kommun.

32. Ungt företagande på landsbygden  

En podd om unga entreprenörer på landsbygden som inte jobbar inom de gröna näringarna och som vågat starta eget utan att ha ett stort kapital i fickan. Det ville ni lyssnare ha. Så Landet åkte till Jokkmokk. För där finns Anna Kuhmunen och Tommy Isaksson Rensfeldt. Anna som startade en helt ny verksamhet inom turism och Tommy som köpte ett konditori. Behöver man vara lite egen för att starta eget och måste man ha en dröm? Lyssna på våra gäster som tog steget fullt ut. Citat från podden: Anna: ” Jag ville göra något själv. Jag ville kunna ta mina två händer och bara bygga någonting och bara se vad det blev” Tommy: ”Det handlar om att faktiskt någonstans ha orken att bara gneta på och köra” Medverkande: Anna Kuhmunen, turistföretaget Silba Siida Tommy Isaksson Rensfeldt, konditor, City Konditoriet

31. Ett litet stort livsmedel - fiske och vattenbruk  

Att köpa svenskt kött är givet för många, men hur har vi det med till exempel svenskproducerad fisk? Vattenbruk, som är odling av alla slags djur och växter i vatten, är en väldigt liten näringsgren här om man jämför med de flesta europeiska länder. Så vad behövs för att den svenska vattenbruksnäringen ska kunna växa och produkterna bli ett lika självklart val som andra inhemska matvaror? Hör Veronica Andrén, vattenbrukssamordnare på fiskerienheten på Jordbruksverket, Ola Öberg från Recirkulerande Vattenbrukarna och Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU diskutera saken. Citat från podden: Veronica: ”Vi måste synliggöra den svenska produktionen som vi vill ska sälja. Det är sund mat vi pratar om som vi gärna vill att svenskar äter." Ola: "Det bästa globalt sett skulle vara om all mat på klotet var producerad enligt svenska regler” Anders: ”Vi skulle kunna odla så att vi var i balans med vad vi själva åt. Varav en del importeras och en del exporteras. Men vi skulle kunna han en betydligt högre självförsörjningsgrad” Medverkande: Veronica Andrén, vattenbrukssamordnare på fiskerienheten Jordbruksverket Ola Öberg från Recirkulerande Vattenbrukarna Anders Kiessling, professor akvakultur SLU

30. Ett bra mottagande – människor och myndigheter  

Dagens befolkningsökning på̊ landsbygden beror till stor del på̊ immigration. Därför ska vi nu fördjupa oss i asylmottagande i landsbygder. Med rykande färsk forskning ska vi titta närmare på hur kommun och civilsamhälle har skött asylmottagningen. Den här gången i Hedemora, Leksand och Falun. Så har kommunerna gjort det de ska? Och vad har vi i civilsamhället bidragit med i en tuff situation? Och vad tar vi med oss in i framtiden? Hör forskarna Kjell Hansen, Cecilia Waldenström och Arvid Stiernström från SLU i Uppsala presentera och diskutera sina resultat. Citat från podden: ”Det har skett en ny vitalisering av föreningslivet som har fått en ny uppgift. Men sen har ju kommunerna sett en möjlighet med en ökad befolkning. En yngre befolkning och en välutbildad befolkning” ”Kommunerna säger själva att deras mål är att göra det så bra att flyktingarna väljer att stanna kvar” "Vi ställde frågan om det kommer en ny kris skulle ni klara av det då? Och ingen har sagt nej” Medverkande: Kjell Hansen, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Cecilia Waldenström, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Arvid Stiernström, Forskningsassistent och ansvarig för fältarbetet

29. Med kontoret på fickan -  om digitalisering på landsbygder  

Drömmer du om att jobba hemifrån var du än bor? Eller drömmer du om att flytta från stadsbygd till landsbygd, men är osäker på grund av ditt arbete? Då kan digitaliseringen vara lösningen. I Landet diskuterar vi hur vi utnyttjar digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Hur det är att jobba och driva företag på distans? Vilka krav ställer ett digitaliserat arbetsliv på teknik, på kollegor och på oss? Möt Raquel Johansson, som distansjobbat med chefen i Italien och kollegor i Malaysia. Lyssna på nätbutiksinnehavaren Per Nordwall. Och hör forskaren Lena Lid Falkmans bästa tips för lyckade virtuella möten. Citat ur podden: ”Den stora fördelen nu med virtuella möten är ju just att vi alla har ett möte i fickan via telefonen” - Lena Lid Falkman ”Företagsledarna har för lite kompetens, de vet inte hur de ska utnyttja tekniken” - Raquel Johansson ”Det skulle vara möjligt att ha folk på distans i mitt företag via all den teknik som nu finns” – Per Nordwall Medverkande i podden: Raquel Johansson, distansarbetare med kollegor över hela världen. Per Nordwall, nätföretagare som jobbar globalt. Lena Lid Falkman, ekonomie doktor på Handels och författare

28. Tänk utanför staketet  – innovationer på landsbygden  

Det pratas mycket om kreativa innovationer för framtidens landsbygder. Men vad är en innovation? Var finns behoven? Och vad krävs om man tror sig sitta på en idé till en innovation? Lyssna på Inger Pehrson från Innovationsnätverket, Helena Kurki från Innovationscenter för landsbygden i Sjöbo kommun och innovatören Hans Ramel som driver Cowfunding vid Övedskloster när de tar sig an ämnet och ger tips. Citat ur podden: ”Man måste klara av att tänka utanför nuvarande regelverk och vara gränslös i tanken” - Inger Pehrson ”Man kan aldrig tänka 100 % färdigt. Man måste våga också.” - Helena Kurki ”Man får inte stirra sig blind på att det måste vara en helt ny bransch som skapas, för innovation kan ligga i det lilla också” ”Det är inte förrän man testar på marknaden som man ser vad som funkar och inte funkar” - Hans Ramel Medverkande i podden: Inger Pehrson, EIP Landsbygdsnätverket Helena Kurki, Innovationscenter för landsbygden i Sjöbo kommun Hans Ramel, driver cowfunding vid Övedskloster

26. Käfta emot - om attityder land-stad  

Vi pratar attityder kring land och stad. Men är diskussionen nödvändig eller spär den på skillnaderna? Kan begreppet urban norm skrämma iväg människor som borde vara med i debatten? Och måste vi visa på att det finns en skillnad i hur man betraktar stad och land för att komma åt problemen? Lyssna när Göran Greider, Terese Bengard och Hans Westlund och fortsätter där förra avsnittet slutade. Citat ur podden: ”Jag tycker man ska käfta emot om man hör folk säga nedsättande saker om landsbygden. Så enkelt är det” - Göran Greider ”Fler kan driva de här frågorna. Det behövs så många röster som möjligt som lyfter landsbygdens fördelar”- Terese Bengard ”Hamnar vi i gnällfällan då tar storstadsnormen över” - Hans Westlund Medverkande: Terese Bengard, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva Hans Westlund, forskare och professor på institutionen för Urbana och regionala studier, KTH Göran Greider, journalist och debattör

26. Sergelstorgsperspektivet – om attityder land-stad  

Det råder en ojämn maktrelation mellan land och stad. Olika attityder föder motsättningar och påverkar hur vi utformar vårt samhälle. Så hur förbättrar vi attityder och värderingar för att få balans mellan land och stad? Vad innebär en urban norm? Hur märks den i vår vardag? Vilka konsekvenser får attityderna? Göran Greider, Terese Bengard och Hans Westlund och diskuterar med olika infallsvinklar. Citat ur podden: ”Det är ett uttryck för att man är blind för det som finns utanför den urbana världen. Man ser att det görs saker, men det måste kopplas till en nationell nivå för att det ska hända någonting” – Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten ”Det blir en orättvis bild av verkligheten, det blir en orättvis fördelning av resurserna och det blir också orättvisa förutsättningar för utveckling. Och normen finns på individnivå, på kommunal nivå, på regionalnivå och i storstäderna” – Terese Bengard, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva ”Det gäller att inse att Sverige består av stadsregioner där stad och land samspelar. Och sen finns det delar där det här inte riktigt fungerar, men att kunna bryta de fördomar som gör att man betraktar allt från Sergelstorgsperspektiv. Det nya i det här är att i storstaden finns det en sorts uppfattning om att inget mer än storstaden behövs” - Hans Westlund, forskare och professor på institutionen för Urbana och regionala studier, KTH Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet: Terese Bengard, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva Hans Westlund, forskare och professor på institutionen för Urbana och regionala studier, KTH Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten

25. Nya företagare - att lyckas som nyanländ entreprenör  

Sett till antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden är det vanligare att svenskar födda utomlands driver företag än de som är födda i Sverige. Detta enligt en rapport som organisationen Företagarna gjort. Många som kommer hit har drivit eget i sina hemländer, men tänker inte på sig själva som företagare. Så vad ska man tänka på som ny entreprenör på landsbygden? Penikandjomon Kone bedriver verksamhet i Dalarna och ger sina bästa tips ihop med Sohrab Fadai och Maria Dahlström från projektet Nyanlänt företagande. Och så får vi höra Małgorzata Ahlström Buzan och Sarah Alhaddad Mardini berätta om sina företagsdrömmar. Citat från podden: ”Kommunikation är nyckeln till allt. Det spelar ingen roll hur duktig man är. Kan du inte kommunicera så bromsar det mycket” - Penikandjomon Kone "Det kan vara klokt att tänka ur en kunds perspektiv. Vad finns det för behov. Googla lite om vad som finns och tänk hur kan jag göra det bättre" - Sohrab Fadai ”Det här är en enorm resurs för det är människor som är vana att ta eget ansvar” - Maria Dahlström Medverkande: Penikandjomon Kone, Entreprenör bakom Solenergi och Service AB Sohrab Fadai, Regionchef Företagarna och projektledare för Nyanlänt företagande. Maria Dahlström, handledare Nyanlänt företagande. Małgorzata Ahlström Buzan och Sarah Alhaddad Mardini, deltagare i Nyanlänt företagande.

24. Parlamentariska landsbygdskommitténs förslag  

Landsbygdskommitténs slutbetänkande kom för en månad sedan. I veckans Landet funderar vi över hur det kommer sig att riksmedia fick de 75 förslagen att låta som ett? Hör kommittéledamoten Kristina Yngwe (c) och kommitténs ordförande Johan Persson (s) berätta om slutrapporten. Vad har Brexit och Trump att göra med framtiden för svenska landsbygder? Vilka av förslagen är viktigast? Och varför måste förslagen bli verklighet så fort som möjligt? Citat ur podden: ”Ifall vi nu sagt att något ska hända och så gör det inte det. Då kommer det att bekräfta den bild som folk har att politiker skiter i landsbygden.” - Kristina Yngwe ”Det här är ett försök till ett helhetsgrepp och det är huvuddelen som gäller – annars har vi en situation där även staden kommer att bli förlorare därför att då kommer landsbygden inte kunna leverera de stora värden som man faktiskt gör idag” - Johan Persson Medverkande: Kristina Yngwe, centerpartistisk riksdagsledamot och ledamot i parlamentariska landsbygdskommittén. Johan Persson, socialdemokratiskt kommunalråd i Kalmar kommun och ordförande för kommittén.

23. Is LEADER a Leading Method in Europe?  

Landet goes international with a podcast in English about LEADER from a European perspective. The development of the LEADER method has been going on since the early nineties in the EU. With its bottom up approach with a local partnership LEADER has been ground breaking as a truly local and territorial approach to rural development. Listen to our guests discussing where and why the LEADER approach is successful. However, are there problematic parts as well? How can we use the method in the best way for future rural challenges? In addition, how does the increased bureaucracy in LEADER effect the work with local development? Quotes from the pod: – The method is close to the local people and it is close to the local needs. It translates the local needs into results. In addition, it is a matter of building trust with people, says Anastasios Perimenis. – If we do not do something about the bureaucracy we have today, I think it might be the end of the EU founding, Annika Nilsson says. – As a European taxpayer, I want to know that the money goes to good things and that it is spent in a good way. However, at the same time we do not want to be too strict. And we're working on It.”, says Johan Magnusson. – Leader needs to do more to demonstrate the benefits of participation for the business sector, John Grieve says. Participating in today's episode of the Swedish Rural Network’s podcast: Anastasios Perimenis, Local Action Group manager at Lesvos, Greece. Annika Nilsson, Local Action Group manager in LAG Linné Småland in Sweden. Johan Magnusson, director at the Community Lead Local Development Unit at the Swedish Board of Agriculture. John Grieve, Coordinator for LEADER and CLLD at the ENRD.

22. Våga fråga - fånga engagemang  

Hur gör man för att få en bra blandning av människor i styrelser? Ett exempel Leader södra Bohuslän som arbetat aktivt för att föryngra och bredda sin styrelse. Hur gjorde de? Hur upplever de nya och unga medlemmarna styrelsearbetet? Och hur har kvalitén på arbetet förändrats sen styrelsen breddades? Hör bland andra projektledaren och de nya, unga styrelseledamöterna som fick frågan att sitta med och sa ja. Citat ur podden: ”Vill man rekrytera mer representativt måste man avsätta resurser för det finns inget annat sätt man kan göra det på” - Josefina Andersson ”Vi kan inte klaga på att unga inte vill engagera sig och sen vägra att flytta på oss” - Sigvard Utbult ”Trovärdigheten är viktig för mig, att vi har den här bredden. Och det ger effekt, för de ställer bra frågor som ingen annan skulle ha ställt” - Liv Olausson ”Om man vill få ungdomar att vara med och påverka är det bra att ha med dem i en styrelse. För man känner sig behövd och får säga sitt” - Richard Wirdesson Medverkande: Josefina Andersson, projektledare för generationsbreddningen Liv Olausson och Richard Wirdesson, nyrekryterade ledamöter Sigvard Utbult, valberedningens ordförande Anna Levin, verksamhetsledare Leader Södra Bohuslän

21. Naturturism - Sveriges nya basnäring?  

Sedan 2010 har turismnäringen i Sverige vuxit med 25 miljoner kronor varje dag. Den har skapat 358 nya jobb varje månad. Naturturismen den gren som växer snabbast. Så är naturturismen Sveriges nya basnäring? Och vad betyder det här för den svenska landsbygden? Hör Leif Öster, ordförande i Ekoturistföreningen och Daniel Melin, fiskerienheten Jordbruksverket berätta mer om ett fenomen som bara växer. Citat ur podden: ”De utländska turisterna som kommer till Sverige lämnar faktiskt efter sig lika mycket pengar idag som hela den samlade skogsexporten. Ungefär 100 miljarder kronor. Plus att de betalar moms till stadskassan vilket inte skogsexporten gör.” - Leif Öster ”Den här näringen ger oftare än andra jobb till kvinnor, unga och utrikes födda. Så det är en väldigt bra näring ur sysselsättningssynpunkt” - Leif Öster ”Det handlar om att titta på naturturismen som en riktig näring. Gå in och analysera vilket samhällsekonomiskt värde, vilken samhällsnytta den har” - Daniel Melin Medverkande: Leif Öster, ordförande i Ekoturistföreningen och Daniel Melin, fiskerienheten Jordbruksverket

20. Leader och utmaningarna  

Hur har leadermetoden förändrats under de 20 år den funnits i Sverige? Många som arbetar med metoden upplever att den idag står inför nya utmaningar. När Leader utvärderades konstaterade utredarna precis som Einstein en gång sa att: ”Inte allt som räknas kan mätas” Ökad gemenskap, engagemang och kraft att genomföra nya satsningar och bättre dialog mellan landsbygd och kommun är exempel på positiva och återkommande resultat av Leaderarbete. Men det är indirekta resultat som är svåra att mäta. Och när en sifferledningskultur krockar med en kunskapsledningskultur kan de indirekta resultaten glömmas bort. Den här krocken är också ett av tre dilemman som en utvärdering av Leader pekar på. De andra två handlar om att leaderbegreppet kan uppfattas oklart och mångtydigt och att Leader över tid gått från att kännetecknas av lokal innovation och försöksverksamhet, till att upplevas som allt mer styrd uppifrån och utifrån. Hör utvärderaren diskutera tillsammans med representanter från jordbruksverket och två leaderområden. Vad kan vi göra och hur kan vi få ut så mycket som möjligt trots förändringarna? Citat från podden: ”Leaderområderna lägger allt mer tid på att göra saker rätt enligt regelsystemet än att fokusera på rätt saker och då förspiller man lite av den kraft som finns i leaderområdena”- Jacob Käll ”Det här får ju inte bli så komplicerat att det avskräcker människor från att fortsätta sitt engagemang” - Sören Oskarsson ”Vi kan lära oss bli så bra på systemen som möjligt. Att bli effektiva inom ramen för vad vi faktiskt får göra.”- Ulrika Rylin ”Det vi kan göra är att öka medvetenheten uppåt i kedjan av beslutsfattarna och jag tror att det börjar komma en sån medvetenhet. Det börjar diskuteras på olika håll att vi ska gå från en kontroll som inte enbart går ut på att titta på kvitton utan att man verkligen uppnått ett resultat också. Och att det är det som är det viktiga och inte att räkna bullar” - Andreas Mattisson Ulrika Rylin, ordförande, Lokalt ledd utveckling Halland Andreas Mattisson, enhetschef jordbruksverket Jacob Käll, Doing Rural, utvärderare av ett antal leaderområden Sören Oskarsson, verksamhetsledare Leader tresam, Jämtland

19. Leader - vad är det?  

För 20 år sen kom Leader till Sverige. För en del är Leader ett helt okänt begrepp. Andra har hört talas om det men vet inte riktigt vad det är. Och så finns det de som arbetar med landsbygdsutveckling inom leaderfinansierade projekt varje dag. I dagens avsnitt av Landet reder vi ut vad Leader egentligen är! Hör Annika Andersson som är verksamhetsledare på Leader Sjuhärad och har varit med sen starten. Och Börje Karlsson från Jordbruksverket, som har koll på det mesta när det gäller genomförda leaderprojekt och vilka resultat de fått. Citat ur podden: Annika: ”Det som är unikt med Leader är att alla idéer som prioriteras är väckta i ett underifrånperspektiv.” Börje: ”Metoden har också en styrka för den innehåller så mycket av ideellt engagemang. Man kopplar sig starkare till det man skapar och genomför." Medverkande: Annika Andersson, verksamhetsledare på Leader Sjuhärad. Börje Karlsson, utredare på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

18. Bushresan - för att betande djur gör skillnad  

Att det finns betande djur i bygderna är viktigt av många orsaker. Betade hagar hänger ihop med arbetstillfällen, bra boendemiljö, turism, rekreation och pollinerande insekter. Hur illustrerar vi på bästa sätt att samhället är beroende av lönsamma lantbruksföretag? Ett sätt är genom Landsbygdsnätverkets Bushresan. En resa som tar dig till igenvuxna hagar, långt bortom Astrid Lindgren-idylliska öppna landskap. I dagens avsnitt fördjupar vi oss i Bushresans betydelse för ett öppet landskap. Inger Pehrson: ”Det har varit svårt att få folk att förstå sambandet mellan den vackra svenska hagen och att djuren går där” Patrik Ohlsson: ”Bushresorna och de hotade betesmarkerna är det yttersta exemplet på konsekvensen av att vi inte har lönsamma lantbruksföretag” Medverkande: Inger Pehrson, initiativtagare till Bushresan. Patrik Ohlsson, nötköttsproducent och ordförande för LRF Värmland.

0:00/0:00
Video player is in betaClose