Luthersson läser världslitteraturen

Luthersson läser världslitteraturen

Sweden

Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter. Varför läsa den grekiske historieskrivaren Thukydides? Den brittiske skriftställaren George Orwell? Eller memoar- och tankeboksförfattaren Herbert Tingsten? Den stora, genomreflekterade litteraturen sätter sin läsare i kontakt med levnadsvillkor och tankemönster som skiljer sig från dem som till vardags omger oss. Den låter oss uppsöka mer eller mindre avlägsna tider och platser. Där möter erfarenheter och uppfattningar om vad som är naturligt eller självklart som förbluffar oss och berikar vårt liv, som utvidgar vårt inre universum och den referensvärld som hjälper oss att orientera oss i tillvaron som människa.

Episodes

Om Blaise Pascal med Stig Strömholm  

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Viktor Rydberg med Andreas Hedberg  

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Dada med Jonas Ellerström  

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Alexander Den Store Med Eva-Carin Gerö  

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Joseph Roth Med Anders Björnsson  

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Konfucius Med Lars Fredén  

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Fredrika Bremer med Barbro Hedvall  

Fredrika Bremer (1801-1865) gjorde sig ett namn med en svärm romaner under 1830-och 1840-talet. Men hennes främsta insatser tillhör slutfasen av hennes liv. Då gav hon sig ut på långvariga, vidsträckta och strapatsrika resor. Till "den nya världen": Förenta staterna. Och i "den gamla världen": Palestina och de områden som hade utgjort det forna Hellas. Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om bröderna Goncourt med Lena Kåreland  

Bröderna Goncourt - Edmond (1822-1895) och Jules (1830-1870) - förknippas framför allt med Frankrikes mest ansedda litterära pris, Goncourtpriset, och med sina dagböcker, skrivna för senare utgivning, rika på detaljer och färger, på uppsnappade repliker och exakt skisserade karakteristiker av personer och miljöer. Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Pierre Loti med Ulf Peter Hallberg  

Pierre Loti (1850-1923) var en fransk marinofficer och författare, i den senare egenskapen på sin tid mycket populär och tidigt ledamot av Franska Akademien. Pierre Loti skrev romaner som är starkt uppblandade med självbiografiska inslag och dessutom regelrätta men starkt personligt färgade, till sin ton närmast lyriska, reseskildringar. Miljöerna i såväl romaner som reseskildringar omsluter stora delar av världen. Det kan vara Norra ishavet eller Söderhavet. Det kan vara Indien, Kina, Senegal, Marocko eller Turkiet. Både romaner och reseskildringar speglar kolonial erfarenhet och röjer författarens starka dragning till och stora intresse för islams värld. Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, upptagen av flanören och resenären som personlighetstyp, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Tusen Och En Natt med Carl Rudbeck  

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Friedrich Nietzsche med Johan Tralau  

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filolog som ställde skarpa frågor om sin samtids omvälvningar och deras existentiella konsekvenser. Hans tidiga verk, framför allt "Mänskligt, alltförmänskligt", uppvisar en man febrilt upptagen av tanken att rädda mening åt människolivet sedan vetenskapen har detroniserat religion, myt och konst. Filologen blir så småningom profet. Han umgås med ormen, örnen och solen, föraktar de alltför många människor som är som människor är mest, och förkunnar ankomsten av övermänniskan, som står över lag och konventioner och bejakar en sinnlighet som ligger vidöppen för våld och grymhet. Johan Tralau, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Winston Churchill med Erik Hedling  

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev upp emot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Majken Johansson med Jacques Werup  

Majken Johansson (1930-1993) tillhörde som ung en lärd, intellektualistisk och ultrasofistikerad krets poeter i det tidiga 1950-talets Lund. I debutdiktsamlingen Buskteater uppträder sådana som Gorgias, Sokrates, Luigi Pirandello, Jean Cocteau och Gertrude Stein. Men snart vände Majken Johansson ryggen åt lärdomen, intellektualismen och det ultrasofistikerade. Hon blev frälsningssoldat och skrev nu dikter präglade av en icke tillkämpad naivitet, enkla och drabbande i sin existensreflektion. Jacques Werup, poet, romanförfattare och scenartist, samtalar med Peter Luthersson.

Om Thomas Jefferson med Per T Ohlsson  

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Edith Södergran med Agneta Rahikainen  

Edith Södergran (1892-1923) föddes i kejsardömet Ryssland och dog i republiken Finland. Hon skrev lyrik på tyska och franska men framför allt på svenska. Dikter som omsider väckte beundran och anstöt med sin språkliga och känslomässiga intensitet. Efter hennes tidiga död formade litteraturkritiker och litteraturhistoriker en bild av henne som isolerad och provinsiell, en lungsjuk flicka i en by på landet. I själva verket var hon i högsta grad uppkopplad till sin samtids stämningar och ambitioner, litterära och politiska. Agneta Rahikainen, litteraturdoktor från Helsingfors, utgivare av Edith Södergrans brev, aforismer och fotografier och författare till Kampen om Edith. Biografi och myt, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Om Robert Louis Stevenson med Leif Zern  

Robert Louis Stevenson (1850-1894) är en skotsk författare som vann världsrykte framför allt med historierna om Dr Jekyll och Mr Hyde, och om den unge Jim Hawkins sammandrabbning med den slemme Long John Silver på Skattkammarön. Eftervärlden har som regel sett honom som äventyrsberättare, skicklig men lättviktig. Kanske satte Stevensons flyhänthet och talang krokben för honom själv. Ty framför allt var han en upptäcktsresande i landskap bemängda med moraliska moras. Leif Zern, teaterkritiker och mångårig medarbetare i Dagens Nyheter, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Om Nizami Aruzi med Ashk Dahlén  

Nizami Aruzi föddes kort före år 1100 i Samarkand och levde och verkade huvudsakligen vid hovet i staden Bamiyan i det som nu är Afghanistan. Hans litterära rykte kommer sig av den 1156 eller däromkring tillkomna furstespegeln Fyra skrifter, där han presenterar de fyra kunskapsområden som tiden ansåg viktigast: skrivarkonst, diktkonst, läkekonst och astrologi. Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Om Ezra Pound med Carl Rudbeck  

Poeten och essäisten Ezra Pound (1885-1972) är en av den litterära modernismens ledargestalter i det tidiga 1900-talet. Han inspirerade och påverkade en lång rad kolleger. Så har James Joyce, T. S. Eliot och Ernest Hemingway vittnat om sin tacksamhetsskuld. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson. "Pound förtjänar ett Nobelpris för sin poesi och förtjänar att hängas för sin politik". Pound nöjde sig inte med att förnya litteraturen. Han ville förnya världen och hamnade i betänkliga ståndpunkter. Anslaget i författarpresentationen i den svenska översättningen av hans litterära essäer, skriven av biblioteksmannen Harry Järv, är symtomatiskt: "Det är allmänt känt att Ezra Pound var fascist, antisemit, landsförrädare och sinnessjuk." Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Om Johann Peter Eckermann med Carl-Henning Wijkmark  

Johann Peter Eckermann (1792-1854) har gått till litteraturhistorien inte i sin egen rätt utan för sin aldrig sviktande omsorg när det gällde att nedteckna yttranden av den till åren komne Johann Wolfgang von Goethe. Carl-Henning Wijkmark, skönlitterär författare och essäist med stark förankring i tysk kulturtradition, samtalar med Peter Luthersson. Några år efter Goethes död utgav Eckermann Samtal med Goethe under hans sista levnadsår, en bok som av en sentida litteraturhistoriker har karakteriserats som ”ett stenbrott för citat”. Möjlighet att lyssna till Goethe hade Eckermann fått eftersom han hade blivit städslat som medarbetare för en verkutgåva. Om Eckermanns övriga, så att säga självständiga produktion meddelar Uggleupplagan av Nordisk Familjebok resolut: ”E:s egna poetiska alster äro ej af någon betydenhet.”

Om Rudyard Kipling med Lars Burman  

Rudyard Kipling (1865-1936) fick tidigt stor litterär framgång med verk i flera genrer: poesi, noveller, romaner, reseberättelser. Peter Luthersson samtalar med överbibliotekarie Lars Burman. Redan vid 41 års ålder erhöll Kipling det då ganska nyinstiftade Nobelpriset i litteratur. Eftervärlden har inte alltid varit lika entusiastisk som de aderton i Gamla stan. Kipling har skällts för att vara imperialismens lovsångare och krigshetsare, om han inte har reducerats till tämligen anonym stoffleverantör till Walt Disneys Djungelboken. Hans författarskap är emellertid både mer komplext och mer imponerande än vad de cirkulerade klichéerna låter ana. Lars Burman, överbibliotekarie vid Carolina Rediviva och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

0:00/0:00
Video player is in betaClose