Luthersson läser världslitteraturen

Luthersson läser världslitteraturen

Sweden

Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter. Varför läsa den grekiske historieskrivaren Thukydides? Den brittiske skriftställaren George Orwell? Eller memoar- och tankeboksförfattaren Herbert Tingsten? Den stora, genomreflekterade litteraturen sätter sin läsare i kontakt med levnadsvillkor och tankemönster som skiljer sig från dem som till vardags omger oss. Den låter oss uppsöka mer eller mindre avlägsna tider och platser. Där möter erfarenheter och uppfattningar om vad som är naturligt eller självklart som förbluffar oss och berikar vårt liv, som utvidgar vårt inre universum och den referensvärld som hjälper oss att orientera oss i tillvaron som människa.

Episodes

Om Thomas Bernhard Med Richard Swartz  

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande. Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982). Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Om Saul Bellow Med Danuta Fjellestad  

Saul Bellow (1915-2005) fick exceptionell framgång under några år på 1970-talet. Han erhöll 1971, som den förste någonsin, en tredje gång National Book Award for Fiction, blev 1972 hedersdoktor vid såväl Yale som Harvard och tilldelades 1976 både Pulitzerpriset och Nobelpriset i litteratur. Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”. Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Gamla Testamentet med Christer Åsberg  

Tanach är helig skrift inom judendomen, i allt väsentligt formulerad på hebreiska. I Tanach samlas böcker i skilda genrer: berättelser om världens skapelse och om judarnas historia, profetiska skrifter, poesi och nedtecknad livsvisdom. De kristna övertog boksamlingen och inkluderade den i sin heliga skrift, som Gamla Testamentet i bibeln. Inte bara religiöst utan också i ett vidare perspektiv kulturellt har Gamla Testamentets texter spelat en ojämförligt viktig roll i det som blev den kristna världen, så förstås i Sverige, vars första bibelöversättning var Gustav Vasas bibel och som senaste fick en officiell bibelöversättning år 2000. Professor Christer Åsberg, under nästan 30 år huvudsekreterare i den bibelkommission som står bakom Bibel 2000, samtalar med Peter Luthersson.

Om T.S. Eliot med Carl Rudbeck  

T. S. Eliot (1888-1965) föddes i USA och växte upp i en miljö präglad av den unitariska kyrka som förnekar treenighetsläran och Jesus gudomlighet, men han blev den mest brittiske av britter och en synnerligen aktiv medlem av anglikanska kyrkan. Som poet kom han tidigt i kontakt med litterär modernism och fanns i utkanten av rörelser som Ezra Pounds imagism och Wyndham Lewis vorticism. Så småningom blev hans ideal mer traditionalistiska och klassicistiska. År 1948 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. För en bred publik har han blivit känd inte minst för de kattdikter som används i musikalen ”Cats”. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson. Intervju från 2017.

Om Alexis De Tocqueville med Ulla Gudmundson  

Alexis de Tocqueville (1805-1859) är upphovsman till flera fascinerande verk, utmärkta av iakttagelseförmåga, tankeklarhet och kompromisslös uppriktighet. "Om demokratin i Amerika" redovisar kunskaper inhämtade och erfarenheter gjorda under en resa till den unga federationen 1831. "Den gamla regimen och revolutionen" är en pedantisk förteckning av de missförhållanden i Ludvig XVI:s Frankrike som närmast av nödvändighet resulterade i 1789 års revolution. "Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon. Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

Om Eddan med Lars Lönnroth  

Den poetiska Eddan är en samling versifierade dikter med spådomar och om hedniska gudar och hjältar. Den pergamentskrift som bäst bevarar en helhet härrör från 1200-talet, men många av de enskilda dikterna är långt äldre och innehåller i sig inte sällan åtskilliga tidslager, rymmer tillägg och ändringar som har gjorts efter hand. Dikterna är tillkomna för att framföras muntligt och traderades först muntligt. I persongalleriet möter förstås Oden, Tor och Freja men också Sigurd Fafnesbane, Gudrun och Brynhild. Här berättas om Midgårdsormen och draken Nidhugg, som håller till vid roten av asken Yggdrasil. Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och den senaste översättaren till svenska av Den poetiska Eddan, samtalar med Peter Luthersson.

Om Blaise Pascal med Stig Strömholm  

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Viktor Rydberg med Andreas Hedberg  

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Dada med Jonas Ellerström  

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Alexander Den Store Med Eva-Carin Gerö  

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Joseph Roth Med Anders Björnsson  

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Konfucius Med Lars Fredén  

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Fredrika Bremer med Barbro Hedvall  

Fredrika Bremer (1801-1865) gjorde sig ett namn med en svärm romaner under 1830-och 1840-talet. Men hennes främsta insatser tillhör slutfasen av hennes liv. Då gav hon sig ut på långvariga, vidsträckta och strapatsrika resor. Till "den nya världen": Förenta staterna. Och i "den gamla världen": Palestina och de områden som hade utgjort det forna Hellas. Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om bröderna Goncourt med Lena Kåreland  

Bröderna Goncourt - Edmond (1822-1895) och Jules (1830-1870) - förknippas framför allt med Frankrikes mest ansedda litterära pris, Goncourtpriset, och med sina dagböcker, skrivna för senare utgivning, rika på detaljer och färger, på uppsnappade repliker och exakt skisserade karakteristiker av personer och miljöer. Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Pierre Loti med Ulf Peter Hallberg  

Pierre Loti (1850-1923) var en fransk marinofficer och författare, i den senare egenskapen på sin tid mycket populär och tidigt ledamot av Franska Akademien. Pierre Loti skrev romaner som är starkt uppblandade med självbiografiska inslag och dessutom regelrätta men starkt personligt färgade, till sin ton närmast lyriska, reseskildringar. Miljöerna i såväl romaner som reseskildringar omsluter stora delar av världen. Det kan vara Norra ishavet eller Söderhavet. Det kan vara Indien, Kina, Senegal, Marocko eller Turkiet. Både romaner och reseskildringar speglar kolonial erfarenhet och röjer författarens starka dragning till och stora intresse för islams värld. Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, upptagen av flanören och resenären som personlighetstyp, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Tusen Och En Natt med Carl Rudbeck  

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Friedrich Nietzsche med Johan Tralau  

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filolog som ställde skarpa frågor om sin samtids omvälvningar och deras existentiella konsekvenser. Hans tidiga verk, framför allt "Mänskligt, alltförmänskligt", uppvisar en man febrilt upptagen av tanken att rädda mening åt människolivet sedan vetenskapen har detroniserat religion, myt och konst. Filologen blir så småningom profet. Han umgås med ormen, örnen och solen, föraktar de alltför många människor som är som människor är mest, och förkunnar ankomsten av övermänniskan, som står över lag och konventioner och bejakar en sinnlighet som ligger vidöppen för våld och grymhet. Johan Tralau, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Winston Churchill med Erik Hedling  

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev upp emot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om Majken Johansson med Jacques Werup  

Majken Johansson (1930-1993) tillhörde som ung en lärd, intellektualistisk och ultrasofistikerad krets poeter i det tidiga 1950-talets Lund. I debutdiktsamlingen Buskteater uppträder sådana som Gorgias, Sokrates, Luigi Pirandello, Jean Cocteau och Gertrude Stein. Men snart vände Majken Johansson ryggen åt lärdomen, intellektualismen och det ultrasofistikerade. Hon blev frälsningssoldat och skrev nu dikter präglade av en icke tillkämpad naivitet, enkla och drabbande i sin existensreflektion. Jacques Werup, poet, romanförfattare och scenartist, samtalar med Peter Luthersson.

Om Thomas Jefferson med Per T Ohlsson  

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

0:00/0:00
Video player is in betaClose