Medierna i P1

Medierna i P1

Sweden

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episodes

Mediefavoriten som föll och nordkoreanskt nyhetsdilemma  

Mediefavorit erkänner lögner – varför kollade ingen mannens spektakulära historier?Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio – Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter. Analys: Därför köpte Qviberg MetroVeckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar.  Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakningFå saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter. Mediefighten om den låsta mobilskärmenI den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter.  I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som “the battle for the lock screen” och “lock screen news”.Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna?Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.

Svajig sociala medier-hållning och bakom bankomatbluffen  

Så matar public service nätjättarna – kritiker vill se gränsDebatten om var gränsen ska gå för SVT och Sveriges Radios aktiviteter på nätet fortsätter att väcka känslor. I veckan gick två tunga parter, Tidningsutgivarna och Aftonbladet, ut på DN debatt och menade att SVT snedvrider konkurrensen genom sina aktiviteter på sociala medier.Det här är ju en diskussion som kommit i många former och skepnader, och den har ofta kretsat kring den stora principen, mer sällan kring fakta. Men nu har vi på Medierna sedan några veckor tillbaka undersökt flera av SVT och Sveriges Radios största sociala medier-konton för att se vad det är för material som faktiskt publiceras där. I vilken utsträckning används vår TV- och radiolicens för att mata värdefullt innehåll till amerikanska nätjättar. Och lever våra public service-bolag som dom lär? Reporter: Erik Petersson På sanningsjakt i bankomat-mysteriet  Nu till historien om 25-åringen i Malmö som hävdar att han från en bankomat tagit ut närmare 600 000 kronor i samband med Swedbanks betalningshaveri förra veckan.Den här historien har avfärdats som fejk. Och Aftonbladet och Sydsvenskan, som båda publicerat artiklar med killen, har fått hård kritik för att ha gått på en blåsning.I SVT:s morgonsoffa i torsdags var det tvärsäkra åsikter om hur dumt allt var.Men sanningen är att den här historien är långt ifrån enkel. Den är snarare ett utmärkt exempel på att det är så gott som omöjligt att som journalist få reda på sanningen, om kravet är sanning bortom allt tvivel. Reporter: Johan Cedersjö Bakom kulisserna på Kalla Fakta – så avslöjades korruptionshärvan Ett försvunnet spritförråd, en slottsbostad i strid mot regler, fusk och fiffel med upphandlingsregler och fakturor samt en generaldirektör som velat lägga locket på. Det var en häpnadsväckande historia om en stor misstänkt korruptionshärva inom Statens Fastighetsverk som TV4:s Kalla Fakta rullade upp häromveckan. Efter publiceringen gjordes flera anhållanden och totalt 6 personer har i  dagsläget delgivits misstanke om brott. Samtidigt som Justitiekanslern också utreder misstänkt brott mot förbudet att efterforska källor. Vi har i veckan besökt Kalla Faktas redaktion och pratat reportern bakom grävet – Per Hermanrud. Om svårigheterna att hitta källor, om dolda inspelningar, medietränade myndighetschefer och hundratals fakturor. Reporter: Therese Rosenvinge

Uppstressad stress-serie och tysk Facebookfajt mot fejk  

Om vardagsstress i DN. Tidningen får tung forskarkritik. Och så om Berlin-redaktionen som Facebook valt ut för att rensa falska nyheter. Sist, om det godtyckliga blurrandet när SVT sänder Skam. Stressande rapportering i DN Långvarig stress kan bokstavligen krympa din hjärna. Ja, det fick Dagens Nyheters läsare veta när tidningen i januari drog igång en stor satsning om stress. Den farliga stressen beskrivs som stress över jobb- och livspusslet. Över en vardag som består av möten, deadlines, förskolehämtningar och oro för räntehöjningar.Journalistik – och inte minst sådan som handlar om vetenskap och forskning – går ju ut på att göra komplicerad information begriplig och tillgänglig för en bred allmänhet. Att förenkla är en central del av jobbet. Men journalistiken ska förstås fortfarande ge en sann och rättvisande bild, som går att belägga.Therese Rosenvinge har i veckan pratat med flera stressforskare som tycker att Dagens Nyheter i det här fallet förenklat så att det både blir fel och skapar onödig oro. Berlin-redaktion ska jaga falska nyheter åt FacebookÖverallt pratas det just nu om falska nyheter och om vad som går att göra åt det.Efter det amerikanska valet har en stor del av debatten handlat om huruvida påhittade historier om presidentkandidaterna påverkade valutgången eller inte. Särskilt Facebook har fått hård kritik efter att det uppmärksammats att mängder av såna falska nyheter spridits just där.Men från att inte vilja ta ansvar för innehåll alls, har nätjätten nu börjat agera.Nya algoritmer ska gynna "det sanna" och inför det kommande valet i Tyskland ska Facebook ta hjälp av en tysk journalistbyrå för att identifiera falska nyheter.Men hur ska det gå till? Och vad händer när hela Fake News-diskussionen kapas av politiska krafter?Vi skickade vår reporter Jonna Westin till den tyska redaktion som ska hålla Facebook i handen i jakten på falska nyheter.   Skamlöst blurrande i SVTNorska tv-serien Skam har gjort fullständig succé såväl i Norge som i Sverige. Dess nakna skildring av kärlekskrank tonårsångest i Oslo, har gått hem hos såväl gammal som ung.  Men till skillnad från de norska tittarna har vi i Sverige fått se en till viss del annorlunda serie. SVT har valt att sudda ut en del av de varumärken som syns.Det här är en gammal diskussion, men i fallet Skam sätter den en spännande fråga på sin spets. Seriens skapare har lagt stor möda på att hitta rätt varumärken för seriens karaktärer. Det är ett uttänkt grepp för att skapa den autentiska miljö som serien hyllats för.Så vad förlorar de svenska tittarna när SVT Skam-blurrar? Och om blurrandet ändå ska ske, varför görs det inte konsekvent? Reporter: Hedda Berglund

Utmanad utlandsbalans och stigmatisering av datorspelande  

Hur klarar Public Service opartiskheten i utrikesbevakningen?Att rapportera opartiskt och ha ett neutralt förhållningssätt, det är ett av de grundläggande kraven som i lag ställs på Public Service. Men idag reses ofta frågan om hur bra SVT och Sveriges Radio klarar av att upprätthålla den här opartiskheten, inte minst när det gäller sin utlandsbevakning. Många länder har ju, eller är på väg att få, en politisk åsiktsmittpunkt som ligger långt bort ifrån den svenska.Frågan har inte minst aktualiserats i samband med Brexit och Donald Trump. Och kommer med all säkerhet även att vara aktuell i samband med de kommande valen i Tyskland och Frankrike. Den senaste veckan har framförallt SVT fått hård kritik efter ett par uppmärksammade intervjuer med Trumpväljare. Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat radio- och tv-chefer och pratat om opartisk utlandsbevakning.   Kritiserad tidningsslutsats om datorspelande barnAtt ett barn tvångsomhändertas av Socialtjänsten, det brukar inte bedömas som så unikt att det blir till en nyhet. Men det finns vissa fall som utgör undantag. Fall där det finns ett speciellt beteende som ger en färdig krok och vinkel att hänga upp en nyhet på. Fallen som handlar om dom barn som spelar för mycket datorspel. Från Linköping spreds nyligen en sådan här historia. Om en pojke som enligt rubriken omhändertogs för att han spelade för mycket datorspel. Problemet är bara att rubriken liksom hela artikeln är så hårt vinklad, att den knappt med skohorn passar in i verkligheten. Självrannsakan hos amerikanska journalister inför Trumps fyra år“Medier borde skämmas, hålla käften och lyssna. Dom är ett oppostionsparti.” Ja, så sa i torsdags Steve Bannon, grundaren av den högerpopulistiska sajten Breitbart och numera en av Donald Trumps högt uppsatta rådgivare i Vita huset.Det har nu gått en vecka sen president Donald Trump satte sig tillrätta i det Ovala rummet. Och rapporteringen om vad han har sagt, gjort och beslutat, den har fullständigt dominerat våra nyhetsflöden.Men parallellt har i USA också en annan diskussion tagit fart. En diskussion om hur redaktioner måste hitta nya strategier för framtiden. Nya tillvägagångssätt för att kunna bevaka en president som säger att han ligger i krig med media och utan att blinka avfärdar etablerade medier som fake news.Den fråga som många ställer sig, är om inte journalisterna borde rikta blickarna mot sig själva, i stället för mot podiet och det så välkända Twitterkontot. Frilansjournalisten Åsa Secher rapporterar från Donald Trumps  hemstad New York.

Faktafejd i opinionstexter och hästsektens Jerring-kupp  

Opinionsjournalistik och fakta. Vi nagelfar en artikel om ett Sverige på väg att förlisa. Vidare om att staten nu börjar granska fri press. Krönika av Jack Werner och om hästsektens Jerring-kupp. Faktafejd i opinionstexter  Opinionstexter, krönikor och ledare, skiljer ju sig från redaktionellt nyhetsmaterial då dom är till för att föra fram åsikter, inte fakta. Ledarskribenten till skillnad från nyhetsreportern berättar inte vad som har hänt, utan hur vi ska tolka det som har hänt.Men idag hittar man ofta referenser till faktauppgifter även i opinionstexter. I en välspridd ledarartikel från Svenska Dagbladet, listades nyligen så många som 13 illavarslande påståenden om hur Sverige befinner sig i kris. Texten har rubriken "Det osänkbara landet" och den kläs med en bild av Titanic för att illustrera hur vårt land är på väg mot skeppsbrott.På nyhetsmaterial har vi högt ställda krav på att faktauppgifter är redovisade på ett relevant och sakligt sätt. Men hur är det då, när faktauppgifter används i opinionstexter där dom ju ska stödja en tes. Hur mycket får man man vrida och vända för att få verkligheten att passa sina argument?Reporter: Erik Petersson Granskningsnämnden jagar kommersiell pressVem granskar egentligen medier? Ja, vi såklart som gör det här programmet, men sen finns det ju ett antal instanser till. Enkelt uppdelat kan vi säga att Granskningsnämnden håller koll på radio och TV och Allmänhetens pressombudsman kontrollerar så att den kommersiella pressen följer dom pressetiska reglerna.Men den här uppdelningen, den är numera i gungning. För Granskningsnämnden, som ju är statlig, har nyligen börjat fälla även dagstidningar.Dagens Nyheter, som exempel, åkte nyligen på pisk från nämnden för att ett webb-TV-inslag innehöll ett otillbörligt gynnande av ett kommersiellt intresse.Att det blivit så här, det handlar om en invecklad juridisk historia. Och flera har i veckan påtalat sitt missnöje med att staten nu utökar sin kontrollverksamhet.Reporter: Johan Cedersjö Jack Werner: Forskare och journalister - hjälps åt!Få har väl missat det snart en månad långa bråket om avsaknaden av forskningscred i SVT-dokumentären Kvinnorna på Fröken Frimans tid. I veckan fick frågan nytt syre, efter att ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, gav sig in i debatten och sade att SVT borde ha refererat bättre.Det här har fått vår krönikör Jack Werner att fundera över det ömsesidiga beroendet mellan journalister och forskare. Och han har ett förslag på något som kanske kan vara en gemensam konstruktiv väg framåt.Hästfolket slår tillbaka ”Svenska folket” har ställts mot ”hästfolket” när journalister, krönikörer och tyckare förfasat sig över att ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson med stor röstmarginal i veckan tog hem Radiosportens Jerringpris.”Skräll” eller till och med ”skuperskräll” flashades det från landets sportredaktioner. Ja, med undantag då för Göteborgs-Posten som var så trigger happy att dom flashade att golfaren, och förhandsfavoriten Henrik Stenson, hade vunnit.Men samtidigt, i en annan filterbubbla, var det här resultatet inte särskilt oväntat. För bland ”hästfolket” och i ridsportens egna medier är Peder Fredricson en stor hjälte, och det hade laddats ordentligt inför måndagens gala.Det här fick vår hästintresserade, men ej jerringröstande, producent Therese Rosenvinge att fråga sig om veckans alla skräll- och kupprubriker kanske snarare är ett uttryck för hur radarn hos dom stora sportredaktionerna än en gång missar vad som är stort inom en av landets mest populära sporter.Reporter: Therese Rosenvinge

Propagandabråk i medierna och korvfest i Krokom  

Högt tonläge i rapporteringen om ryska informationskriget. Vi kollar julens matlarm från landets äldreboenden. Och så om företagen som utan vetskap stöttat politiskt budskap i annons. Propagandabråk och Rysslandsalarmism Försvars- och säkerhetsfrågan är på allas läppar just nu. Och mest av allt, handlar det om Ryssland. Om upprustning, om propaganda och så om Sveriges utsatthet.I veckan har framförallt två säkerhetspolitiska nyheter fått stor spridning. En om hundratusentals påstådda IT-attacker, och en om hur rysk desinformation tar allt större plats i vårt offentliga samtal.Att förfalskade dokument, falska nyheter och desinformation blivit ett problem, det är inte en åsikt, det är fakta.Men samtidigt har flera personer nu i veckan riktat kritik mot att all argumentation mot militarisering och upprustning stämplas som Kreml-vänlig propaganda. Och att den oberoende journalistiken trängts undan av ett infekterat tyckande.  Reportrar: Therese Rosenvinge och Johan Cedersjö Inte bara korv i KrokomJul- och nyårshelgerna är nyligen passerade och dom flesta av oss är fortfarande mätta efter all mat under helgerna. Men några som i alla fall i pressen haft det magrare, det är våra äldre.För likt återkommande högtider så finns det ju återkommande nyheter. Kring just jul och nyår handlar det ofta om den usla maten på våra äldreboenden. I år fick till exempel nyheten om att det på nyår serverades korv med bröd i Krokom vingar över hela Sverige. Men har tidningarna berättat hela historien eller finns ytterligare pusselbitar som förändrar bilden?Reporter: Erik PeterssonOvetande företag i kampanj på eftertraktad annonsplatsI måndags fanns i Dagens Nyheter en stor och påkostad annons om att Alliansen borde fälla den nuvarande regeringen, detta med hjälp av Sverigedemokraternas stöd. Annonsen, som kom från tankesmedjan Den nya välfärden, var utformad som ett brett småföretagarupprop med inte mindre än 150 bolag som stod bakom kravet.Men i veckan kunde tidningen Folkbladet i Västerbotten berätta att flera av företagarna inte hade en aning om att deras bolag användes i det här politiska utspelet. Företagare som nu känner sig besvikna och upprörda.Vilka rutiner har egentligen Dagens Nyheter när det gäller att kontrollera sina annonser?Reporter: Siri von Malmborg

Poddexklusivt - SVT kritiseras för nyhet om 100 000 nätattacker  

I söndags fick SVT:s nyhet om 100 000 utländska nätattacker stor spridning. Och det gjordes inte oväntat kopplingar till Ryssland. Men några kritiska frågor till FRA, källan till nyheten, hördes inte. Och i tidningen Computer Sweden publicerades snart en nyanserande artikel, i betydligt lugnare tonläge.

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

På tröskeln till framtiden. Årets nyårssamtal.  

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion? Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor?I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Rasistisk luciatradition och indisk tidningsinflation  

Behöver vi en ny medieetik när oskyldiga barn gång efter gång hamnar i hatets och rasismens skottglugg? Vi besöker Indien där papperstidningarna blomstrar. Krönika av Jack Werner. Rasister gick till attack på ett luciabarnI veckan har vi, återigen, fått se hur ett barn fått agera måltavla för en rasistisk nätpöbels hatfyllda giftpilar. Jag säger återigen, för det är inte länge sedan en liknande historia utspelade sig i vårt land.En fredag i oktober satt nämligen ett gäng högstadieelever i Tv4:s Nyhetsmorgon för att i sändningen ställa frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin. Samtalet minns inte många, desto fler minns den våg av rasism som efter sändningen riktades mot ett av barnen. En våg av hat, en våg av total avsaknad för ett barns utsatthet.Och den här veckan var det dags igen.En pojke, som iklädd luciautstyrsel lånade ut sitt ansikte till varuhuset Åhlens julkampanj, blev helt ofrivilligt centrum för vår tids besatthet av rasism, identitet och tradition.Är det självklart att medier ska rapportera om detta? När ett barn hamnar i kläm, mitt i en infekterad debatt, hur ska vi göra?Våra reportrar Fredrik Helgesson och Jonna Westin har ägnat veckan åt frågan om vi behöver en ny medieetik med starkare skydd för barn.Luddig gränsdragning om nationsgränser hos kvällstidningarnaI dessa osäkra tider får nyheter om militärövningar vid ryska gränsen stor spridning – och stor betydelse. Därför hajade nog många till när både Expressen och Aftonbladet för en dryg vecka sedan påstod att amerikanska och norska stridsvagnar övat i nordligaste Norge alldeles vid ryska gränsen.Ännu mer hajade de som verkligen följer militära utvecklingen i dessa arktisk trakter till – det hade nämligen varit en stor förändring.Men det var fel. Ett fel som startade hos CNN och snabbt fortplantade sig till svensk kvällstidnings-tv. Reporter Lasse Truedson.KRÖNIKA Slutet för agendasättande journalistikAgendasättande journalistik. Ja, det är ett begrepp vars betydelse för tillfället är under omgörning. Beroende på vem du frågar, kommer du helt enkelt att få helt olika svar.Vår fristående krönikör Jack Werner har funderat på det här och kommit fram till slutsatsen att vissa ord lever och dör – en verklighet vi som jobbar med just ord måste anpassa oss till.             Blomstrande tidningsmarknad i IndienTidningskris och tidningsdöd, det är ju ord som ständigt återkommer när vi pratar om Sverige, Europa och USA. Men i Indien, där allt fler blir läskunniga, är dessa ord främmande.För samtidigt som den digitala utvecklingen även där spirar, är papperstidningen fortfarande ohotad. Varje dag trycks hundra miljoner tidningar i landet och upplagorna dom stiger.Vad beror det här på?Vår reporter Jonna Westin reste till den nya världens tidningshuvudstad och besökte världens största engelskspråkiga redaktion för att undersöka det.

Finsk public service-skandal och facebookgrupp utan hatsamtal  

Stor medieskandal med statsministern och public service-företaget Yle avslöjad i Finland. Om rågången mellan åsikter och fakta. Sveriges största Facebookgrupp för tjejer, en grupp utan hat och hot. Finska YLE i blåsväder efter statsministerns påtryckningarTänk dig att jag, som programledare för Sveriges Radios medieprogram, skulle hotas med sparken från mitt jobb för att jag rapporterat om hur vår statsminister försökt påverka innehållet hos Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot.Ja, ganska långsökt och naturligtvis skrämmande om det vore sant. Men en sådan här historia utspelar sig faktiskt inte särskilt långt bort.För i Finland pågår just nu en kamp mellan den politiska makten och journalistiken som blivit mycket infekterad. Många har blivit rädda. I arbetet med det reportage du nu kommer att få höra har flera av journalisterna vi pratat med uttryckt rädsla för att få sparken efter sin medverkan.Det handlar om statsministern Juha Sipilä och hans relation till oberoende journalistik. Och om de eftergifter som public-service bolaget YLE sägs ha gjort efter statsministerns påtryckningar. Reporter Erik Petersson.Genretransparens och genremix    I samband med att stora journalistpriset delades ut förra veckan spreds ett inlägg på twitter. Där stod det: Vem tycker du borde få stora journalistpriset? I en omröstning gavs sedan fyra alternativ. Men ingen bland dom fyra var nyhetsjournalist. Nej, istället var det tre ledarskribenter och en debattör.Åsiktsjournalistiken har tagit allt större plats sedan digitaliseringen. Den är billig att producera och skapar mycket engagemang. Men åsikter är något annat än fakta. Och åsiktsjournalistik är något annat än oberoende nyhetsjournalistik.Självklart för vissa, men uppenbarligen inte för alla.Frågan är hur bra läsare, lyssnare och tittare är på att förstå den här skillnad idag? Men också hur bra vi journalister är på att i en digital värld tydligt klargöra vad som är vad? Reporter Johan Cedersjö.Fortfarande skev könsbalans i svensk mediaI veckan släppte organisationen Rättviseförmedlingen sin årliga rapport om vilka som egentligen syns och hörs i svensk media. Hur bra sköter vi journalister egentligen uppdraget att spegla hela Sverige. Att låta både kvinnor och män medverka i våra nyhetsinslag.Dåligt enligt rapporten. För av tio medverkande är endast tre kvinnor. En obalans som varit med länge.Men vår reporter Fredrik Helgesson har träffat en forskare som ändå ser ljus i tunneln.Facebookgruppen utan hat och hotDu som lyssnar är säkert själv med i en. Kanske skriver du egna inlägg och kommenterar det andra skriver, eller så följer du bara på avstånd det som diskuteras. Det handlar om Facebookgrupper, uppmärksammade dessa dagar inte minst för bråk och hat.Med det i minnet – tror ni det är möjligt att samla tusentals personer och prata om hederskultur, porr och feminism utan hot eller hatkommentarer, det som många tidningsredaktioner tampas med i sina kommentarsfält?Vår reporter Jonna Westin har träffat grundaren till en grupp som bara på ett år vuxit till över 70 000 medlemmar och där tonen är konstruktiv och peppande.

Medierna i direktsändning: Mediers reklamjulklapp och falska filterförklaringar  

Varför spelar journalister med i hysterin om Årets julklapp? Lösenordläcka i fokus efter SVT:s granskning. Och filterbubblor och falska nyheter – fenomenen som seglat upp som roten till allt ont. Årets reklamjulklapp från medier till handelPrecis som varje år spådde i veckan Handelns intresseorganisation vad som kommer att bli det dom kallar Årets julklapp.Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet om julhandeln och ett sätt att locka tveksamma kunder att slå till. Med andra ord; det är ett smart PR-jippo för att gynna butikernas kassor.Å det är inget fel med det, men frågan vi ställer oss... det är varför redaktion efter redaktion, år efter år, väljer att ge den här kampanjen så stor uppmärksamhet.  I veckan var det till och med flashar i mobilen och live-sändningar. Reporter här är Jonna Westin.Nyanserna dolda i alarmistisk lösenordsnyhetI veckan kollade kanske du, precis som jag och över en miljon andra svenskar om vår mejladress var kopplad till någon av alla de läckor som skett under de senaste åren. Genomslaget för den här tjänsten från SVT, det blev enormt.Det pratas om tio miljoner svenska lösenord på vift, enligt SVT:s program Dold, öppet tillgängliga på nätet. Och många fick nog intrycket av att nu är det kört, de där hackarna har vunnit och nu är de ute efter mig.Men riktigt så enkelt är det inte. Och frågan är hur väl SVT lyckades beskriva vad det egentligen var de avslöjade?Aftonbladet, till exempel, verkade ha svårt att förstå. De skrev att lösenordet till statsminister Stefan Löfvens mejladress var läckt. En uppgift som inte stämmer alls. Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan följt alla turer i den här historien.Falska filterbubblor och äkta nyheter – eller tvärtomNu ska vi avslutningsvis vända blicken mot USA, men i längden förmodligen även mot Sverige. Det som händer på andra sidan Atlanten brukar ju förr eller senare även ta sig hit till oss.Efter presidentvalet har två fenomen fått stor uppmärksamhet när det gäller att förklara varför det gick som det gick. Det är fenomenen filterbubblor och falska nyheter. Två fenomen som är viktiga att hålla isär, men som ändå till viss del hänger ihop.Vi ska snart diskutera det här med Fredrik Strömberg från Kit och Karin Olsson från Expressen, men innan dess ska vi höra vad forskningen säger.För en som har reagerat mot att filterbubblor används som förklaring till, ja faktiskt lite av det mesta just nu, det är medieforskaren Peter Dahlgren vid Göteborgs Universitet. Hans avhandlingsarbete handlar om just filterbubblor, ett fenomen som han menar att vi överskattar.

Expressens mejl-skandal och Uppdrag granskning väljer inte Sida  

Expressen publicerade uppgifter ur ett hemligstämplat mejl. Men var det verkligen Stefan Löfven som skrev? Kritik mot UG:s granskning av Sida. Produktionsbolaget Road Runner slår tillbaka mot SVT. Felaktig avsändare på Expressens Löfven-mejlI veckan kunde vi läsa ett avslöjande som kom nästan samtidigt från Aftonbladet och Expressen. Det var historien om hur regeringens representanter mött ministrar och presidenter för att ragga röster till en plats i FN:s säkerhetsråd. Möten som i huvudsak ska ha ägt rum i samband med en stor konferens i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.Namibia, Madagaskar, Fiji, Somalia och så vidare. Vi kunde kortfattat läsa om vad som berörts på dessa bilaterala träffar och hur nationerna ställde sig till att rösta in Sverige i FN:s kanske viktigaste organ.Av allt att döma hade båda kvällstidningarna fått del av samma läcka från Utrikesdepartementet. Men resultatet, alltså det som publicerades, det var långt ifrån detsamma.Vi har i veckan fått ta del av originalhandlingar och kan slå fast att Expressen, i sin iver att dra in statsministern i fallet, dragit väl djärva slutsatser. Reporter Johan Cedersjö.Biståndsgranskning och publikens förväntningarFör många granskande program kan det vara ett problem när publikens förväntningar är på förhand klara. När vi här på Medierna till exempel gör en ansvarsintervju, är det nog många av er lyssnare som utgår ifrån och litar på att vi har rätt. Ond är ond, och god är god. Så enkelt är det ofta i den journalistiska dramaturgin.Men verkligheten, den är ju ofta mer av en gråskala. Med hedern i behåll, kan det ofta vara svårt att klistra ansvaret på bara en person.Uppdrag Granskning i SVT är ett bra exempel på det här. Programmet granskar ofta stora och komplicerade fall där många människor och händelser är involverade. Men när programmets publik slagit sig ner i soffan, förväntar den sig inga gråzoner. Det ska vara en hjälte och en bov. Hur noga UG än är med vad dom påstår så spelar även bildsättning, dramaturgi och tonfall roll – det finns helt enkelt en risk att tittarna utav vana tolkar in mer än vad som faktiskt sägs.Nyligen satte Uppdrag Granskning tänderna i hur Sida hanterat ett biståndsprojekt i Zambia. Det handlade om korruption inom en samarbetspartner till Sida.Men flera har varit kritiska mot det här reportaget. Mot sättet som Sida i reportagets dramaturgi fick klä skott för kritiken, trots att myndigheten enligt kritikerna gjort allt i sin makt att utreda deras partner.Jonna Westin har gjort ett reportage utan klar hjälte eller skurk.Produktionsbolaget slår tillbaka mot SVTUnder hösten har vi flera gånger återkommit till historien om SVT och produktionsbolaget Roadrunner. I somras kunde ju vi avslöja att flera företag betalat Roadrunner pengar för att få synas i matlagningsserien "En tysk, en fransk och en husman". En serie som sändes i SVT.SVT har hela tiden sagt sig inget veta, att företaget blivit lurat. Efter vårt avslöjande har dessutom två serier som köpts från samma produktionsbolag stoppats.Men hur mycket visste egentligen SVT? I den frågan har vi ännu inte nått vägs ände. Är det så att SVT kastar produktionsbolaget under bussen för att rädda sitt eget skinn? Reporter: Erik Petersson.

Mediemissad Trumpopinon och svajigt stöd för mediestöd  

Sällan har vi skådat ett så brutalt långfinger riktat mot makten i USA. Och sällan sett journalistiken så avklädd. Medieutredningens dödskyss för andratidningar. Var Trumpfiaskot spiken i kistan för opinionsrapporteringen?"Chockbeskedet” eller “superskrällen”. Det var som att rubrikorden i veckan inte räckte till. Som att ingen kunde sätta ord på det långfinger amerikanska väljare riktat mot makten. Allt föll platt, journalistiken som över en natt i kris. Både över valresultatet, men också över det faktum att tidning efter tidning, mediehus efter mediehus haft så fullständigt fel. En stor historia fanns där, men ingen större tidning hade den. När Donald Trump nu blir USA:s 45:e president blir inte mycket sig likt. Han har gett uttryck för ett kokande journalisthat. Ett hat, tydligen så populärt, att miljoner väljare valde att lägga sin röst på honom.  Hur kunde det här hända? Vilka blir egentligen konsekvenserna? Vår reporter Erik Petersson har i veckan kartlagt opinionsundersökningarnas kris och frågat hur journalistiken går vidare. Svajig riksdagsopinion för nytt mediestödSå kom den då, till slut. Efter 20 månader presenterade i måndags Anette Novak sitt verk, den så kallade Medieutredningen. Intresset var stort, och det var trångt i pressrummet på Rosenbad.Vi ska ägna resten av dagens program åt det här. Vi ska vrida och vända på det förslag om ett nytt mediestöd som nu ligger på kulturminister Alice Bah Kuhnkes bord.För vi har i veckan pratat med politiker från alla riksdagens partier. Vi har pratat med utredaren och kulturministern. Men vi har också besökt dem som ser ut att bli vinnare och de som riskerar att bli förlorare. Reportrar Johan Cedersjö, Fredrik Helgesson, Lars Truedson och Jonna Westin.

0:00/0:00
Video player is in betaClose