Medierna i P1

Medierna i P1

Sweden

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episodes

Propagandabråk i medierna och korvfest i Krokom  

Högt tonläge i rapporteringen om ryska informationskriget. Vi kollar julens matlarm från landets äldreboenden. Och så om företagen som utan vetskap stöttat politiskt budskap i annons. Propagandabråk och Rysslandsalarmism Försvars- och säkerhetsfrågan är på allas läppar just nu. Och mest av allt, handlar det om Ryssland. Om upprustning, om propaganda och så om Sveriges utsatthet.I veckan har framförallt två säkerhetspolitiska nyheter fått stor spridning. En om hundratusentals påstådda IT-attacker, och en om hur rysk desinformation tar allt större plats i vårt offentliga samtal.Att förfalskade dokument, falska nyheter och desinformation blivit ett problem, det är inte en åsikt, det är fakta.Men samtidigt har flera personer nu i veckan riktat kritik mot att all argumentation mot militarisering och upprustning stämplas som Kreml-vänlig propaganda. Och att den oberoende journalistiken trängts undan av ett infekterat tyckande.  Reportrar: Therese Rosenvinge och Johan Cedersjö Inte bara korv i KrokomJul- och nyårshelgerna är nyligen passerade och dom flesta av oss är fortfarande mätta efter all mat under helgerna. Men några som i alla fall i pressen haft det magrare, det är våra äldre.För likt återkommande högtider så finns det ju återkommande nyheter. Kring just jul och nyår handlar det ofta om den usla maten på våra äldreboenden. I år fick till exempel nyheten om att det på nyår serverades korv med bröd i Krokom vingar över hela Sverige. Men har tidningarna berättat hela historien eller finns ytterligare pusselbitar som förändrar bilden?Reporter: Erik PeterssonOvetande företag i kampanj på eftertraktad annonsplatsI måndags fanns i Dagens Nyheter en stor och påkostad annons om att Alliansen borde fälla den nuvarande regeringen, detta med hjälp av Sverigedemokraternas stöd. Annonsen, som kom från tankesmedjan Den nya välfärden, var utformad som ett brett småföretagarupprop med inte mindre än 150 bolag som stod bakom kravet.Men i veckan kunde tidningen Folkbladet i Västerbotten berätta att flera av företagarna inte hade en aning om att deras bolag användes i det här politiska utspelet. Företagare som nu känner sig besvikna och upprörda.Vilka rutiner har egentligen Dagens Nyheter när det gäller att kontrollera sina annonser?Reporter: Siri von Malmborg

Poddexklusivt - SVT kritiseras för nyhet om 100 000 nätattacker  

I söndags fick SVT:s nyhet om 100 000 utländska nätattacker stor spridning. Och det gjordes inte oväntat kopplingar till Ryssland. Men några kritiska frågor till FRA, källan till nyheten, hördes inte. Och i tidningen Computer Sweden publicerades snart en nyanserande artikel, i betydligt lugnare tonläge.

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

På tröskeln till framtiden. Årets nyårssamtal.  

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion? Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor?I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Kvittojournalistik utan urskiljning och onaturligt om naturens gång  

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Rasistisk luciatradition och indisk tidningsinflation  

Behöver vi en ny medieetik när oskyldiga barn gång efter gång hamnar i hatets och rasismens skottglugg? Vi besöker Indien där papperstidningarna blomstrar. Krönika av Jack Werner. Rasister gick till attack på ett luciabarnI veckan har vi, återigen, fått se hur ett barn fått agera måltavla för en rasistisk nätpöbels hatfyllda giftpilar. Jag säger återigen, för det är inte länge sedan en liknande historia utspelade sig i vårt land.En fredag i oktober satt nämligen ett gäng högstadieelever i Tv4:s Nyhetsmorgon för att i sändningen ställa frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin. Samtalet minns inte många, desto fler minns den våg av rasism som efter sändningen riktades mot ett av barnen. En våg av hat, en våg av total avsaknad för ett barns utsatthet.Och den här veckan var det dags igen.En pojke, som iklädd luciautstyrsel lånade ut sitt ansikte till varuhuset Åhlens julkampanj, blev helt ofrivilligt centrum för vår tids besatthet av rasism, identitet och tradition.Är det självklart att medier ska rapportera om detta? När ett barn hamnar i kläm, mitt i en infekterad debatt, hur ska vi göra?Våra reportrar Fredrik Helgesson och Jonna Westin har ägnat veckan åt frågan om vi behöver en ny medieetik med starkare skydd för barn.Luddig gränsdragning om nationsgränser hos kvällstidningarnaI dessa osäkra tider får nyheter om militärövningar vid ryska gränsen stor spridning – och stor betydelse. Därför hajade nog många till när både Expressen och Aftonbladet för en dryg vecka sedan påstod att amerikanska och norska stridsvagnar övat i nordligaste Norge alldeles vid ryska gränsen.Ännu mer hajade de som verkligen följer militära utvecklingen i dessa arktisk trakter till – det hade nämligen varit en stor förändring.Men det var fel. Ett fel som startade hos CNN och snabbt fortplantade sig till svensk kvällstidnings-tv. Reporter Lasse Truedson.KRÖNIKA Slutet för agendasättande journalistikAgendasättande journalistik. Ja, det är ett begrepp vars betydelse för tillfället är under omgörning. Beroende på vem du frågar, kommer du helt enkelt att få helt olika svar.Vår fristående krönikör Jack Werner har funderat på det här och kommit fram till slutsatsen att vissa ord lever och dör – en verklighet vi som jobbar med just ord måste anpassa oss till.             Blomstrande tidningsmarknad i IndienTidningskris och tidningsdöd, det är ju ord som ständigt återkommer när vi pratar om Sverige, Europa och USA. Men i Indien, där allt fler blir läskunniga, är dessa ord främmande.För samtidigt som den digitala utvecklingen även där spirar, är papperstidningen fortfarande ohotad. Varje dag trycks hundra miljoner tidningar i landet och upplagorna dom stiger.Vad beror det här på?Vår reporter Jonna Westin reste till den nya världens tidningshuvudstad och besökte världens största engelskspråkiga redaktion för att undersöka det.

Finsk public service-skandal och facebookgrupp utan hatsamtal  

Stor medieskandal med statsministern och public service-företaget Yle avslöjad i Finland. Om rågången mellan åsikter och fakta. Sveriges största Facebookgrupp för tjejer, en grupp utan hat och hot. Finska YLE i blåsväder efter statsministerns påtryckningarTänk dig att jag, som programledare för Sveriges Radios medieprogram, skulle hotas med sparken från mitt jobb för att jag rapporterat om hur vår statsminister försökt påverka innehållet hos Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot.Ja, ganska långsökt och naturligtvis skrämmande om det vore sant. Men en sådan här historia utspelar sig faktiskt inte särskilt långt bort.För i Finland pågår just nu en kamp mellan den politiska makten och journalistiken som blivit mycket infekterad. Många har blivit rädda. I arbetet med det reportage du nu kommer att få höra har flera av journalisterna vi pratat med uttryckt rädsla för att få sparken efter sin medverkan.Det handlar om statsministern Juha Sipilä och hans relation till oberoende journalistik. Och om de eftergifter som public-service bolaget YLE sägs ha gjort efter statsministerns påtryckningar. Reporter Erik Petersson.Genretransparens och genremix    I samband med att stora journalistpriset delades ut förra veckan spreds ett inlägg på twitter. Där stod det: Vem tycker du borde få stora journalistpriset? I en omröstning gavs sedan fyra alternativ. Men ingen bland dom fyra var nyhetsjournalist. Nej, istället var det tre ledarskribenter och en debattör.Åsiktsjournalistiken har tagit allt större plats sedan digitaliseringen. Den är billig att producera och skapar mycket engagemang. Men åsikter är något annat än fakta. Och åsiktsjournalistik är något annat än oberoende nyhetsjournalistik.Självklart för vissa, men uppenbarligen inte för alla.Frågan är hur bra läsare, lyssnare och tittare är på att förstå den här skillnad idag? Men också hur bra vi journalister är på att i en digital värld tydligt klargöra vad som är vad? Reporter Johan Cedersjö.Fortfarande skev könsbalans i svensk mediaI veckan släppte organisationen Rättviseförmedlingen sin årliga rapport om vilka som egentligen syns och hörs i svensk media. Hur bra sköter vi journalister egentligen uppdraget att spegla hela Sverige. Att låta både kvinnor och män medverka i våra nyhetsinslag.Dåligt enligt rapporten. För av tio medverkande är endast tre kvinnor. En obalans som varit med länge.Men vår reporter Fredrik Helgesson har träffat en forskare som ändå ser ljus i tunneln.Facebookgruppen utan hat och hotDu som lyssnar är säkert själv med i en. Kanske skriver du egna inlägg och kommenterar det andra skriver, eller så följer du bara på avstånd det som diskuteras. Det handlar om Facebookgrupper, uppmärksammade dessa dagar inte minst för bråk och hat.Med det i minnet – tror ni det är möjligt att samla tusentals personer och prata om hederskultur, porr och feminism utan hot eller hatkommentarer, det som många tidningsredaktioner tampas med i sina kommentarsfält?Vår reporter Jonna Westin har träffat grundaren till en grupp som bara på ett år vuxit till över 70 000 medlemmar och där tonen är konstruktiv och peppande.

Medierna i direktsändning: Mediers reklamjulklapp och falska filterförklaringar  

Varför spelar journalister med i hysterin om Årets julklapp? Lösenordläcka i fokus efter SVT:s granskning. Och filterbubblor och falska nyheter – fenomenen som seglat upp som roten till allt ont. Årets reklamjulklapp från medier till handelPrecis som varje år spådde i veckan Handelns intresseorganisation vad som kommer att bli det dom kallar Årets julklapp.Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet om julhandeln och ett sätt att locka tveksamma kunder att slå till. Med andra ord; det är ett smart PR-jippo för att gynna butikernas kassor.Å det är inget fel med det, men frågan vi ställer oss... det är varför redaktion efter redaktion, år efter år, väljer att ge den här kampanjen så stor uppmärksamhet.  I veckan var det till och med flashar i mobilen och live-sändningar. Reporter här är Jonna Westin.Nyanserna dolda i alarmistisk lösenordsnyhetI veckan kollade kanske du, precis som jag och över en miljon andra svenskar om vår mejladress var kopplad till någon av alla de läckor som skett under de senaste åren. Genomslaget för den här tjänsten från SVT, det blev enormt.Det pratas om tio miljoner svenska lösenord på vift, enligt SVT:s program Dold, öppet tillgängliga på nätet. Och många fick nog intrycket av att nu är det kört, de där hackarna har vunnit och nu är de ute efter mig.Men riktigt så enkelt är det inte. Och frågan är hur väl SVT lyckades beskriva vad det egentligen var de avslöjade?Aftonbladet, till exempel, verkade ha svårt att förstå. De skrev att lösenordet till statsminister Stefan Löfvens mejladress var läckt. En uppgift som inte stämmer alls. Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan följt alla turer i den här historien.Falska filterbubblor och äkta nyheter – eller tvärtomNu ska vi avslutningsvis vända blicken mot USA, men i längden förmodligen även mot Sverige. Det som händer på andra sidan Atlanten brukar ju förr eller senare även ta sig hit till oss.Efter presidentvalet har två fenomen fått stor uppmärksamhet när det gäller att förklara varför det gick som det gick. Det är fenomenen filterbubblor och falska nyheter. Två fenomen som är viktiga att hålla isär, men som ändå till viss del hänger ihop.Vi ska snart diskutera det här med Fredrik Strömberg från Kit och Karin Olsson från Expressen, men innan dess ska vi höra vad forskningen säger.För en som har reagerat mot att filterbubblor används som förklaring till, ja faktiskt lite av det mesta just nu, det är medieforskaren Peter Dahlgren vid Göteborgs Universitet. Hans avhandlingsarbete handlar om just filterbubblor, ett fenomen som han menar att vi överskattar.

Expressens mejl-skandal och Uppdrag granskning väljer inte Sida  

Expressen publicerade uppgifter ur ett hemligstämplat mejl. Men var det verkligen Stefan Löfven som skrev? Kritik mot UG:s granskning av Sida. Produktionsbolaget Road Runner slår tillbaka mot SVT. Felaktig avsändare på Expressens Löfven-mejlI veckan kunde vi läsa ett avslöjande som kom nästan samtidigt från Aftonbladet och Expressen. Det var historien om hur regeringens representanter mött ministrar och presidenter för att ragga röster till en plats i FN:s säkerhetsråd. Möten som i huvudsak ska ha ägt rum i samband med en stor konferens i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.Namibia, Madagaskar, Fiji, Somalia och så vidare. Vi kunde kortfattat läsa om vad som berörts på dessa bilaterala träffar och hur nationerna ställde sig till att rösta in Sverige i FN:s kanske viktigaste organ.Av allt att döma hade båda kvällstidningarna fått del av samma läcka från Utrikesdepartementet. Men resultatet, alltså det som publicerades, det var långt ifrån detsamma.Vi har i veckan fått ta del av originalhandlingar och kan slå fast att Expressen, i sin iver att dra in statsministern i fallet, dragit väl djärva slutsatser. Reporter Johan Cedersjö.Biståndsgranskning och publikens förväntningarFör många granskande program kan det vara ett problem när publikens förväntningar är på förhand klara. När vi här på Medierna till exempel gör en ansvarsintervju, är det nog många av er lyssnare som utgår ifrån och litar på att vi har rätt. Ond är ond, och god är god. Så enkelt är det ofta i den journalistiska dramaturgin.Men verkligheten, den är ju ofta mer av en gråskala. Med hedern i behåll, kan det ofta vara svårt att klistra ansvaret på bara en person.Uppdrag Granskning i SVT är ett bra exempel på det här. Programmet granskar ofta stora och komplicerade fall där många människor och händelser är involverade. Men när programmets publik slagit sig ner i soffan, förväntar den sig inga gråzoner. Det ska vara en hjälte och en bov. Hur noga UG än är med vad dom påstår så spelar även bildsättning, dramaturgi och tonfall roll – det finns helt enkelt en risk att tittarna utav vana tolkar in mer än vad som faktiskt sägs.Nyligen satte Uppdrag Granskning tänderna i hur Sida hanterat ett biståndsprojekt i Zambia. Det handlade om korruption inom en samarbetspartner till Sida.Men flera har varit kritiska mot det här reportaget. Mot sättet som Sida i reportagets dramaturgi fick klä skott för kritiken, trots att myndigheten enligt kritikerna gjort allt i sin makt att utreda deras partner.Jonna Westin har gjort ett reportage utan klar hjälte eller skurk.Produktionsbolaget slår tillbaka mot SVTUnder hösten har vi flera gånger återkommit till historien om SVT och produktionsbolaget Roadrunner. I somras kunde ju vi avslöja att flera företag betalat Roadrunner pengar för att få synas i matlagningsserien "En tysk, en fransk och en husman". En serie som sändes i SVT.SVT har hela tiden sagt sig inget veta, att företaget blivit lurat. Efter vårt avslöjande har dessutom två serier som köpts från samma produktionsbolag stoppats.Men hur mycket visste egentligen SVT? I den frågan har vi ännu inte nått vägs ände. Är det så att SVT kastar produktionsbolaget under bussen för att rädda sitt eget skinn? Reporter: Erik Petersson.

Mediemissad Trumpopinon och svajigt stöd för mediestöd  

Sällan har vi skådat ett så brutalt långfinger riktat mot makten i USA. Och sällan sett journalistiken så avklädd. Medieutredningens dödskyss för andratidningar. Var Trumpfiaskot spiken i kistan för opinionsrapporteringen?“Chockbeskedet” eller “superskrällen”. Det var som att rubrikorden i veckan inte räckte till. Som att ingen kunde sätta ord på det långfinger amerikanska väljare riktat mot makten. Allt föll platt, journalistiken som över en natt i kris. Både över valresultatet, men också över det faktum att tidning efter tidning, mediehus efter mediehus haft så fullständigt fel. En stor historia fanns där, men ingen större tidning hade den.När Donald Trump nu blir USA:s 45:e president blir inte mycket sig likt. Han har gett uttryck för ett kokande journalisthat. Ett hat, tydligen så populärt, att miljoner väljare valde att lägga sin röst på honom. Hur kunde det här hända? Vilka blir egentligen konsekvenserna? Vår reporter Erik Petersson har i veckan kartlagt opinionsundersökningarnas kris och frågat hur journalistiken går vidare.Svajig riksdagsopinion för nytt mediestödSå kom den då, till slut. Efter 20 månader presenterade i måndags Anette Novak sitt verk, den så kallade Medieutredningen. Intresset var stort, och det var trångt i pressrummet på Rosenbad.Vi ska ägna resten av dagens program åt det här. Vi ska vrida och vända på det förslag om ett nytt mediestöd som nu ligger på kulturminister Alice Bah Kuhnkes bord.För vi har i veckan pratat med politiker från alla riksdagens partier. Vi har pratat med utredaren och kulturministern. Men vi har också besökt dem som ser ut att bli vinnare och de som riskerar att bli förlorare. Reportrar Johan Cedersjö, Fredrik Helgesson, Lars Truedson och Jonna Westin.

Reportagen från nyheterna vi aldrig glömmer  

Söndag 6 november sänder vi ett specialprogram med tre reportage från vår sommarserie Nyheterna vi aldrig glömmer. Söndag 6 november sänder vi ett specialprogram med tre reportage från vår sommarserie Nyheterna vi aldrig glömmer. Totalt finns fem reportage i serien som är gjord av Tove Palén.

Sauditystnad och sekretesskrigande  

Bara en redaktion fick veta om statsministerns kontroversiella saudiresa. Granskningar uteblir när offentlighetsprincipen vattnas ur. Om en vecka ska ett årtiondes mediepolitiska torka brytas. TT höll statsministerns saudiresa hemlig i två veckorNär vår statsminister Stefan Löfven förra helgen besökte Saudiarabien, var det en kontroversiell resa. Det handlar om ett land Sverige både har vapenaffärer med och hamnat i skarp konflikt med efter kritik mot den medeltida bestraffningen av en regimkritisk bloggare. En bestraffning som bestod av tusen piskrapp.När statsministern reser brukar många svenska journalister finnas med för att bevaka och rapportera. Det är viktigt för att påpeka och skriva om även de frågor som kanske inte är guld och gröna skogar.Men den här gången var det annorlunda. Vi ska idag börja med att berätta om det tjuv- och rackarspel som skedde bakom kulisserna inför statsministerns besök.Knappt två dygn innan avfärd till kungadömet berättade regeringskansliet om resan. Det var så lite tid att de flesta av sveriges redaktioner inte hann få visum för sina reportrar. Och, vem vet, kanske var det just det som var meningen. Men, och det är här det blir extra intressant. Det fanns en svensk redaktion som tidigt visste. Tidningarnas telegrambyrå, TT. I två veckor hade de kännedom om resan. De sökte visum, förberedde frågor. Men de gjorde det i tystnad. Nya regler om sekretess stoppar avslöjandenVi skulle kunna kalla det ett ständigt pågående krig. Kriget mellan offentlighet och sekretess i Sverige. Vi hör ju ofta våra politiker slå sig för bröstet. Stolta över den långtgående insyn i svensk förvaltning som offentlighetsprincipen gett oss medborgare i 250 år. Men samtidigt, steg efter steg, vinner nu sekretessen mark. Och det sker ofta utan någon större diskussion. Många journalister märker det här. Det påverkar det dagliga arbetet och även det journalistiska resultatet. I oktober, till exempel, blev det klart att det inte längre går att få ta del av identiteten för personer som får en offentlig försvarare i samband med misstanke om brott. En stor förändring för krimjournalistikens möjligheter att granska.    Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan kollat närmare på det här, ska vi kalla det, tysta kriget. Utredningen som ska avsluta minst ett decennium utan mediepolitikOm en dryg vecka, på måndag 7 november, presenteras den mest efterlängtade medieutredningen på mycket länge. Det handlar om den tidigare tidningschefen Anette Novaks medieutredning som ska lägga förslag på vad staten kan göra i ett fullständigt förändrat medielandskap. Miljarder kronor har försvunnit från branschen det senaste decenniet. Anette Novaks uppgift underlättas inte av att mediepolitiken lyst med sin frånvaro under många år. Lasse Truedson har träffat två personer med insyn i branschen för att ta tempen på förväntningarna och förhoppningarna.

Självförstärkande clownhysteri och alkoholindränkta EU-myter  

Clownhysterin kom även till svenska medier. Falsk nyhet om att EU förbjuder glögg fick många att rasa. I veckan kom nya siffor om tidningsdöden, men solen skiner än över Karlstadtidningar. Hur ska medier rapportera om clownhysterin?Det har varit cirkus i Sverige under ett par dagar. Överallt har de hoppat fram, dykt upp, eller till och med gått till attack. Det handlar såklart om clownerna och historierna om clownerna som från ingenstans invaderat våra tidningsspalter. Vi har kunnat läsa om hysteri, om hot, om knivar, basebollträn, glasflaskor och rädsla. Om planerade clownattacker, om medborgargarden. Vår reporter Erik Petersson har försökt reda ut vad det här handlar om. Du hör också en intervju med vår krönikör Jack Werner om hur journalister bör rapportera om sådana här fenomen. Felaktig EU-myt om glöggEU förbjuder viss sorts glögg. Ja, så lät det i svenska medier förra veckan. Precis som det tidigare har rapporterats om EU-förbud mot lakritspipor, kräftfiske, ostkaka och grytlappar.Det här stämmer såklart inte, men upprördheten gick inte att ta miste på. I frontlinjen gick matskribenten Edward Blom som till och med förespråkade svenskt EU-utträde. Jonna Westin har gått till botten med glöggfelet och sökt ursprunget till alla dessa förbudshistorier. Under jakten dyker en före detta journalist upp. En man som idag är utrikesminister i Storbritannien och som precis sätt till att brittiska öarna är på väg ut ur - just det EU. Solen skiner över Värmlands tidningarI veckan kom det nya siffror för dagspressen i Sverige. Förra året var ett av de tre sämsta åren under de 40 år dagspressens ekonomi har mätts i detalj, och det trots högkonjunktur. Men läget är inte jämnsvart. De flesta bolag lyckas ändå hålla näsan över vattenytan genom stenhårda nedskärningar och rejäla prishöjningar för pappersprenumerationerna och vissa fortsätter tjäna rejält med pengar på sina papperstidningsläsare. Nya Wermlands-Tidningen och koncernen som ägs av familjen Ander har under hela 2000-talet haft en vinstmarginal på runt 25 procent. Vår reporter Fredrik Helgesson åkte till Karlstad, till den del av Sverige där det går bäst för tidningsbolagen.

Okritiskt nazimys och ifrågasatt bondesex  

Varför ställde Hallandsposten inga kritiska frågor i nazistintervju?I torsdags publicerade Hallandsposten ett porträtt av en ung nazist från Nordiska motståndsrörelsen. Artikeln fick rubriken “De tillhör inte vår ras” och innehåller allt det mys som i vanliga fall brukar känneteckna lokaltidningars porträtt av traktens frikyrkliga scoutkår. Linus, som nazisten heter, berättar öppenhjärtligt att alla som inte tillhör ”vår ras” ska skickas ut. Att det är fel när folk på gatorna protesterar mot hans organisation. Att man inte behöver vara rymdforskare för att förstå att kriminaliteten ökat ofantligt mycket sedan den så kallade massinvandringen började. Utöver att dela ut flygblad är Linus även väldigt förtjust i naziströrelsens studiecirklar där han får mer förståelse för politiken. Reportaget innehåller allt. Förutom en enda kritisk fråga. Reporter: Johan Cedersjö.SVT stoppar ännu en tv-serie efter tvist om kontraktsbrottProduktionsbolag som gör tv på uppdrag av Sveriges Television ska följa de regler som styr public service-bolagen i Sverige. Ingen reklam, inga produktplaceringar och självklart ska inga kommersiella intressen gynnas. Men i somras kunde vi på Medierna avslöja hur produktionsbolaget Road Runner tagit betalt av både fastighetsbolaget och handlarna som exponerades i matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman. Vi kan nu avslöja att SVT ställt in ytterligare en tv-serie från produktionsbolaget och att de ligger i tvist med produktionsbolaget Road Runner om kontraktsbrott. Hur kunde det här hända? Vilken kontroll av leverantörerna görs egentligen och hur säkerställer SVT att det här aldrig sker igen? Reporter: Erik Petersson.Miljöpartistiskt förslag vill säkra svensk public service från kuppförsökPolen, Ungern, Tjeckien, Kroatien. Ja, de blir fler och kommer allt närmare oss. Länderna där utrymmet för den fria och oberoende journalistiken krympt i samband med att ett nytt politiskt ledarskap övertagit makten. Att slå ner på, eller försöka kontrollera journalistik, det har genom historien varit det första steget i en lyckad statskupp. Hur TV-huset i Istanbul i Turkiet i somras attackerades är ett färskt exempel. Men i flera europeiska länder har vi nyligen kunnat se hur även demokratiskt valda regeringar snabbt tagit sikte på mediernas oberoende. Hur stark är egentligen rustningen mot politiskt nycker hos de svenska public service-bolagen. Ja, den frågan kom i nytt ljus i samband med en motion i Sveriges Riksdag. Reporter: Jonna Westin.Sanningen bakom passionerad natt i Bonde söker fruTV4-serien Bonde söker fru skapade i veckan nya rubriker med ord som “sexanklagelser”. I onsdags fick vi ser hur två av bönderna, Erik och Sigrid, som ju var för sig ska hitta en partner i klippningen blev som tagna på bar gärning. Dom hade enligt TV4 “upplevt kemi och tillbringat en passionerad natt ihop.” Men hur var det egentligen? Var klippningen, romansen, och den så kallade passionerade natten verkligen sanningen? Vi kan inte låta bli att kolla en lite för bra story. Reporter: Johan Cedersjö.

Fällda skvallertidningsfalsarier och stigmatiserade skadedjursmetaforer  

Flashrace när falska avgångsuppgifter om Jan Björklund spredsDen som prenumererar på tidningars flashar och tittade på telefonen i torsdags förmiddag blev säkert rätt förvirrad. Inom loppet av några minuter hade landets medier hunnit både avsätta och återinsätta Jan Björklund som partiledare. Hela skärmen var full av notiser om saken, från Aftonbladets ”Jan Björklund avgår som partiledare” till Dagens nyheters "Dementi: Jan Björklund avgår inte: ”jag sitter kvar" säger han till DN just nu”, bara fem minuter senare. Snabbt reddes ut att felet börjat med en illa konstruerad databas hos Riksdagen. Men, frågar vi oss, hur kunde Aftonbladet välja att publicera utan bekräftelse? Jonna Westin ringde upp Aftonbladets ansvarige utgivare Sofia Olsson-Olsén. Det senaste året har Aller-förlagens tidningar fällts fyra gånger för historier om Laila Bagge. Hur mycket kan man lita på vad som står i skvallertidningarna?Tidningarna som fälls varje gång de anmäls och prövasHur mycket, eller lite, man kan lita på det som står i de så kallade skvallertidningarna? Bara de senaste 12 månaderna har Aller-förlagens skvallertidningar som Hänt i veckan och Hänt extra fällts fyra gånger i Pressens opinionsnämnd för historier om Laila Bagge – historier som hon säger är rena falsarier.Vår reporter Erik Petersson gav sig ut till tidningsställens lite mer undangömda sektioner och träffat kändisar, PR-folk och skvallerjournalister för att prata om den här speciella typen av journalistik.Expressens krönikör står fast vid brunråttemetafor Att det existerar ett tonläge på nätet som är oerhört grovt, rått och hatiskt är knappast en nyhet. Många har vittnat om hur det är att utsättas för det och vi har gjort flera reportage om det här i Medierna. Näthatet slår åt höger och vänster och här delar Alice Teodorescu och Åsa Linderborg om samma slags erfarenheter av att få mejlboxen full av hat. Efter en uppmärksammad krönika i Expressen av Cecilia Hagen har frågan väckts om ifall etablerade medier nu på att hänfalla till samma råa tonläge som känns igen från nätet? Och vad händer när en profilerad krönikör plötsligt jämför sina meningsmotståndare med brunråttor som ska utplånas? Reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat den moderate riksdagsledamoten som många tolkade som indirekt åsyftad i Hagens krönika. Vi hör också vad Cecilia Hagen själv säger om sin liknelse.

Aktuellts debattdebacle och politik-ulv i nyhetskläder  

Hur ska Public Service hantera extremister? I veckan utkämpades ett hårt ställningskrig inom SVT på bästa sändningstid. Debatten om högerextrema Nya tider, har satt frågan om kanalens demokratiuppdrag i nytt ljus. Och frågetecken har uppstått om vad som är SVT:s linje i den här så viktiga principfrågan. Vi har tagit temperaturen på SVT:s Aktuellt-redaktion och rett ut vad demokratiparagrafen faktiskt innebär för den här diskussionen. Reporter: Therese Rosenvinge."Nyheter i Västerbotten" Nyhetssajt eller partikanal? Den nya sajten ”Nyheter i Västerbotten” ser vid en första anblick ut att vara en lokal nyhetssajt. Men skenet bedrar. Det hela ledde i förra veckan till att en hätsk debatt om mediers roll och oberoende blossade upp i Västerbotten. Vi har grävt i frågan och hittat politik, PR och mediemisstro hos ledande politiker. Vad är ”Nyheter i Västerbotten” för någonting och vad är syftet med sajten? Reporter: Jonna Westin. Spel och dobbel i svensk politikjournalistikSpelet och strategierna bakom olika utspel och händelser får stort utrymme i nyhetsjournalistiken. Och det här är något som skiljer Sverige från andra länder, visar en ny internationell studie. I Sverige är fokus på spel och strategi större än i andra länder. Varför är det så? Och vad kan det få för konsekvenser om rapportering och granskning av sakfrågor får stå tillbaka till förmån för journalistik som tar fasta på spel och strategier?Reporter: Fredrik Helgesson.

Felaktigt dödslöp och kluven Ku klux klan-pudel  

Expressens dödslöp kritiseras av Jan O Karlssons familj I onsdags kom beskedet att den tidigare socialdemokratiske ministern Jan O Karlsson avlidit. Expressen valde på torsdagen sätta nyheten på sin löpsedel med texten: “Perssons minister Jan O Karlsson valde att dö”. Att visa respekt för privatliv och personlig integritet är en grundbult i det pressetiska regelverket. Och Expressens löpsedel gick inte bara oerhört långt i det avseendet - utan den var också felaktig i sak.Peder Karlsson, Jan O Karlssons son, bestämde sig i veckan för att prata med oss på Medierna om det här och om hur familjen upplevde den här publiceringen. Reporter Therese Rosenvinge. SVT:s Olle Palmlöf tycker inte Ku klux klan-frågan var fel SVT:s nya debattprogram Opinion Live kritiserades stenhårt i veckan efter att programledaren, i en fråga, drog en parallell mellan den rasistiska rörelsen Ku klux klan och separatism som antirasistisk strategi. SVT kritiserades för att vara historielösa, programmet anklagades för att fiska i främlingsfientliga vatten och det startades till och med en namninsamling för att få bort programledaren Olle Palmlöf från TV-rutan. Men den ansvarige chefen på SVT gjorde snabbt klart att frågan varit olycklig och att den inte borde ha ställts. Vi kan nu berätta att den omdiskuterade frågan fanns nedskriven i programledaren Olle Palmlöfs manus. Och när vår reporter Jonna Westin träffar honom på Centralstationen i Stockholm blir det tydligt att den hållning som SVT stått för i veckan, att frågan aldrig borde ha ställts, inte delas av alla på redaktionen.Kryptisk rapportering om spioner i NorrbottenDet ryska hotet har varit på alla mediers agendor i veckan och när SVT Norrbotten rapporterade om ”spionverksamhet flera gånger i veckan”, fick det stor spridning omedelbart. Som det ju ofta blir när det kommer nyheter som passar in i ett aktuellt mönster. Men snart dök en motbild upp, och SVT tvingades medge att personen inom försvaret som de intervjuat aldrig egentligen sagt ordet “spion”. Det här väckte naturligtvis frågor om huruvida SVT:s nyhet håller eller inte. Men när vår reporter Erik Petersson började nysta i den här historien, blev den snart betydligt mer komplicerad.

Betalt brott mot menstabu och begravt julkalenderformat  

En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick – att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender. Stort genomslag för betalt brott mot menstabuNi har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna WestinNär tidningen är nyhetenSamtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.“Facebook ska granskas – men sluta gnäll som värsta rättshaveristen”När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.Formatbråk bakom begravd julkalender – men vad är ett TV-format?Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser ”Tusen år till julafton” ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade “formatet”. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format?För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge

0:00/0:00
Video player is in betaClose