P2 dokumentär

P2 dokumentär

Sweden

Dokumentärer om musik och musiker i världen Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg

Episodes

Fina läskiga sånger – Marie Länne Persson  

I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken. Balladsångerskan Marie Länne Persson vill få igång den ”inre bion” hos publiken när hon sjunger sina medeltida ballader.I dokumentären om Marie berättar hon om varför hon har svårt för att skilja mellan sitt eget liv och de gamla våldsamma sångerna hon sjunger.Marie var länge en av medlemmarna i gruppen Sågskära och har under de senast åren kammat hem två tunga bekräftelser på sin betydelsefulla gärning för den svenska visan och folkmusiken – Olrogstipendiet 2015 samt Alice Tegnér medaljen 2016.I dokumentären hör vi Marie och några av hennes medmusikanter musicera och entusiastiskt resonera kring balladens betydelse idag och historiskt.Dokumentären är gjord av Meta Alm.

Käbi, Ingmar och jag. Möt tonsättaren Jüri Reinvere  

För första gången berättar tonsättaren Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera. Porträttet ”Käbi, Ingmar och jag” sänds i SR P2 på nyårsdagen. Det är gjort av Eva Sjöstrand som var på plats i Usedom Musikfestival när Jüri Reinvere för första gången talade om detta unika mentorskap.I femton år var han Käbi Lareteis förtrogne, de spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner. Den estniske tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere i Berlin räknar bland sina artistiska föräldrar Käbi Laretei som mor, Ingmar Bergman som far och Henrik Ibsen som farfar.Sofi Oksanen berättar i programmet om operan Utrensning som med Jüri Reinveres musik hade premiär i Helsingfors 2012.Musik i programmet:1) Jüri Reinvere: Urvaste öhtud, Kvällar i Urvaste. Ia Hemmel, piano. Inspelning 1995. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.2) Jüri Reinvere: Dubbelkvartett, sats II Adagio. NYYD-ensemblen Olari Elts, dirigent. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.3) Jüri Reinvere: Dubbelkvartett, avslutande pianostycke. Jana Peäske, piano. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.4) Jüri Reinvere: Livonian Lament. Julgi State, Estonian Philharmonic Choir. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.5) Johann Sebastian Bach: Die Kunst der Fuge (BWV 1080): Nr 1 Contrapunctus 1. 1742-46. Glenn Gould, piano. Inspelning 1981. Album: The Art Of The Fugue, Sony Classical SMK 87759.6) Frederic Chopin: Preludium för piano nr 2 a-moll 1838 Opus 28:2. Käbi Laretei, piano (spelad i Ingmar Bergmans film Höstsonaten) Inspelning 1978. Album: Nightfall, Proprius PRCD 9073.7) Jüri Reinvere: t.i.m.e. Richard Craig, flöjt. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.8) Jüri Reinvere: Livonian Lament. Julgi State, Estonian Philharmonic Choir. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.9) Jüri Reinvere: Requiem, del I Melancholy Dancing. 2009. Helen Bledsoe, flöjt, Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.10) Jüri Reinvere: Requiem, del IV The Wakes In White. 2009. Helen Bledsoe, flöjt, Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.11) Jüri Reinvere: Beneath The Burial Sky, 2009. Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.12) Jüri Reinvere: Pianostycke ur Double Quartet, sats II Adagio. Jana Peäske, piano. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century Repin Media 2009.

Tyska öron på Sverige i Usedom Music Festival  

Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen. Sedan muren föll arrangeras det årligen en tre veckor lång festival på den forna svenskön Usedom. Svensken i gemen vet knappt var Usedom ligger, men vi har en gemensam musikhistoria: det var Usedoms och Gotlands bönder som försörjde den abdikerade drottning Kristina och med henne stora delar av Roms musikliv.Varje år fokuserar festivalen på ett Östersjöland. När turen kom till Sverige stod sången, den ljusa klangen i fokus med artister som sopranen Ann Hallenberg, Eric Ericsons kammarkör ledd av Olof Boman och Vocal Six. Hur publiken reagerade, vad de har för bild av svensk kultur och vilka dolda skatter vi har, som Boulangertrions konsert med musik av Ludvig Norman och Elfrida Andrée – det speglas i dokumentären ”Tyska öron på Sverige” i P2 på juldagen. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.Eva SjöstrandMusik i programmet: Wilhelm Stenhammar: Mellanspel ur kantaten Sången, opus 44, 1921, kantat till Kungliga Musikaliska akademiens 150-årsfest. Neeme Järvi, dirigent, Göteborgs symfoniorkester. Album: BIS CD-438.David Wikander/Ragnar Jändel: Förvårskväll, för blandad kör, 1920-tal. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Hugo Alfvén/Herman Sätherberg: Aftonen. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Angelo Michele Bartolotti: Svit för gitarr, C-dur. Sammanställd av Fredrik Bock över verk ur Secondo Libro di Chitarra, utgiven cirka 1655. Fredrik Bock, barockgitarr. Inspelning 2012. Album: Music For A Queen, Lawo Classics LWC 1065.Nicola Antonio Porpora/Nicola Guivo: Mormorando anch’il ruscello. Aria ur operan L’Agrippina 1708. Ann Hallenberg, sopran, Il Pomo Doro, orkester, dirigent Riccardo Minasi. Inspelning 2015. Album: Agrippina – Opera Arias, Harmonia Mundi 88875055982.Ludvig Norman/Johan Olof Wallin: Jordens oro viker Opus 50, motett för åttastämmig dubbelkör 1878. Eric Ericson, dirigent, Eric Ericsons kammarkör. Inspelning 1991. Album: Andeliga Sånger, Musica Sveciae MSCD 615.Graham Gouldman/Eric Stewart: The Things We Do For Love. Vocal Six: Staffan Paulsson, Pelle Kockum, Robban Persson, Stefan Högström, Peder Tennek, Niclas Kåse. Inspelning 2006. Album: Second T Noe, Rockappella Records RRCD 005.Trad från Frostviken, Jämtland, efter Ulrika Lindholm: Kallt väder. Triakel: Emma Härdelin, sång, fiol, Janne Strömstedt, tramporgel, Kjell-Erik Eriksson, fiol. Inspelning 2010. Album: Ulrikas Minne, Westpark Music WP 87204.Johann Sebastian Bach: Menuett 1 för klaverinstrument BWV ANH 120 a-moll, nr 14 ur Notenbüchlein für Anna Magdalena Bach nr 2, här för violin och tramporgel. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014. Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Johann Sebastian Bach: Sarabande ur Svit för violoncell solo nr 1 G-dur BWV 1007: Sats 4. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014 Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Fanny Hensel-Mendelssohn: Stråkkvartett Ess-dur, 1834. Ébene-kvartetten: Pierre Colombet och Gabriel Magadure, violin, Mathieu Herzog, viola, Raphael Merlin, violoncell. Inspelning 2012. Album: Mendelssohn Felix & Fanny, Virgin Classics 50999 464546 2 1Elfrida Andrée: Trio för piano, violin & violoncell g-moll 1883-84. Trio Nordica: Mona Kontra, piano, Audur Hafsteinsdottir, violin, Bryndis Halla Gylfadottir, violoncell. Inspelning 2008. Album: Two Piano Trios & Piano Quartet, Intim Musik IMCD 113.Johann Sebastian Bach: Chaconne ur Partita för soloviolin nr 2 d-moll, cirka 1720, BWV 1004. Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin. Inspelning 2012. Album: Sei Solo A Violino Senza Basso Accompagnato (2:2) Ondine ODE 1241.Joachim Nicholas Eggert: Uvertyr till skådespelet Mohrene i Spanien, av Mårten Altén 1807. Dirigent Gérard Korsten, Gävle symfoniorkester. Inspelning 2014. Album: Symphonies Nos 1 and 3, Naxos 8.572457.

Jazzklubbar i Sverige del 2 – Tillsammans är vi starka  

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Jazzklubbar i Sverige del 1 – Att spela på dörren  

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Salsa i Sverige  

Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska. Hur vandrade salsan och latinska rytmer till Sverige? Vi tar en musikalisk resa genom de senaste århundraden och utforskar hur Sverige och Kuba är historiskt sammanflätade genom musiken.Redan på 1800-talet förekom den första kontakten. Svenskar bosatte sig på Kuba och återvände hem med starka intryck därifrån. Drömmen om Kuba levde kvar länge men det var först på 60 och 70 talet då bandet mellan Kuba och Sverige stärktes ytterligare bland annat genom revolutionsromantiken.Idag finns det salsa på svenska och svenskar som sjunger salsa lika bra som folk från Havannas fattiga kvarter. Det blir en resa fylld av musik, intervjuer och personliga inslag.  Medverkande: Wilfredo Stephenson och Torbjörn Langborn från bandet Hot Salsa. Mats Einarsson, musikjournalist på P2 samt Diva Cruz och Anna von Malmborg, slagverkare.En P2-dokumentär av Mileydi Fougstedt.

Musikarkeologerna – Konsten att gräva fram forntidens musik  

Genom att titta på fornlämningar och andra källor vill musikarkeologer förstå ljuden och musiken som omgav forntidsmänniskan. Genom att sammanföra ett djupt intresse för både musik och arkeologi blev Cajsa S. Lund intresserad av musikarkeologi – studiet av musik genom arkeologiska metoder.Och hon är inte ensam om det. Musikarkeologi är ett nytt och fortfarande litet fält med få men passionerade forskare som vill sprida information om forntidens musik.En del i detta är det femåriga European Music Archeology Project, EMAP, ett samarbete mellan sju EU-länder, som kulminerar i en resande utställning med installationer, konserter och föreläsningar. Utställningen har sin premiär i Ystad Kloster.I dokumentären Musikarkeologerna träffar du Cajsa Lund och andra musikarkeologer: Oxford University professorn Iain Morley, tonsättaren John Purser och EMAP-grundaren Emiliano Li Castro.  Alla berättar de om hur man lyckas komma åt forntidens musik.En P2-dokumentär av Dawn Anthony.

Carin Malmlöf-Forssling – Utan musik kan jag inte leva  

I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Malmlöf-Forssling var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger.Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik?I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson.En dokumentär av Katarina A Karlsson.

Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 2  

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. Dokumentären är gjort av Ingela Hofsten.

Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 1  

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. Allt varvat med hennes låtar. Programmen är gjorda av Ingela Hofsten, frilansjournalist.

Vision, folkbildning och ledarskap - Karl-Birger Blomdahl 100 år, del 2  

Karl-Birger Blomdahl korsade verkligen konstarternas gränser under 1950- och 60-talet, bland annat med sin rymdopera Aniara – den mest framgångsrika svenska operan någonsin. Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär.Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen. I två P2-dokumentärer uppmärksammas Karl-Birger Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober.Dokumentärerna är gjorda av Christina Tobeck.

Vision, folkbildning och ledarskap - Karl-Birger Blomdahl 100 år, del 1  

Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken i Aniara är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär. Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen. I två P2-dokumentärer uppmärksammas nu Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober. Dokumentärerna är gjorda av Christina Tobeck.

Vision, folkbildning och ledarskap - Karl-Birger Blomdahl 100 år  

Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken i Aniara är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär.Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen. I två P2-dokumentärer uppmärksammas nu Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober.Dokumentärerna är gjorda av Kristina Tobeck.

Tack så mycket för musiken! - en dokumentär om Georg Riedel  

Man kan säga att Georg Riedel är den musiker som skapat det svenska folkets soundtrack av barndom och sommar. Men han står också bakom konstmusik och massor av jazz. Han har skrivit musiken till Astrid Lindgren-filmerna om Pippi och Emil. Och så "Idas visa" förstås. Men Georg är så mycket mer - så mycket musik , så mycket visor och inte minst - så mycket jazz. Han har spelat med dem alla, med Arne Domnérus och Lasse Gullin, Jan Allan och Jan Johansson. Och han har skrivit för dem alla. En legend i svenskt musikliv helt enkelt.En P2 dokumentär av Ola Anderstedt.

Monica Zetterlund - Den sista jäntan. Del 2 "En väv av guldbrokad och vadmal spunnen"  

”Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som…. kanske väldigt bra” Av Eva Schöier Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. Monicas artistiska bredd blev större med åren och Tage Danielsson skaldade om hennes mångsidighet - ”Ett lingonris som satts i ett cocktailglas”, från dikten ”Det eviga”. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset. Hasse och Tage fick Monica att göra mer än ”bara” sjunga på scenen. Hennes medverkan i filmer som ”Att angöra en brygga” gav fler roller på film och i TV.- Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i ”Utvandrarna”. Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords ”Äppelkriget". Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund. Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Monica Zetterlund - Den sista jäntan. Del 1 "En svensk sensation"  

Av Eva Schöier ”Jag har vari ärli’ i de’ jag har gjort - sen om det inte har ble’ så hundraprocentigt bra all’ gånger, men jag har gjort så gôtt ja kun” Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på Värmländska. Hennes liv har genom åren belysts ur flera vinklar i till exempel radio, tv, böcker och på bio.Trots detta finns intervjuer och inspelningar med Monica som är ohörda av de flesta.I Sveriges Radios arkiv finns allt från konsertinspelningar från slutet av 50-talet till intervjuer från hennes senare år i livet. Så sent som i våras gavs det ut en CD med en unik inspelning från Monica Zetterlunds första egna scenshow som ägde rum på Berns i januari 1964. Hör delar av dessa i två entimmes program om och med Monica Zetterlund. Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

De tolv tempererade tonerna är vokabulären för komponisten - Einojuhani Rautavaara i ett samtal med Ann Persson  

I programmet berättar Rautavaara om sitt liv och sin musik och relationen till Sibelius. (Från 2013). Den finske tonsättaren avled i somras i en ålder av 87 år Einojuhani Rautavaara, född 9 oktober 1928 i Helsingfors, död 27 juli 2016 i Helsingfors, var en av Finlands främsta tonsättare.

El flamenco - ”Den svider i blodet som krossat glas”  

Ord av poeten Federico García Lorca, året var 1933. I poetiska bilder ville han försöka komma åt och förklara flamencons innersta. El Duende. Något som vi alla känner men som vi inte kan förklara, sa han. Han berättade om den kända flamencosångerskan – Pastora Pavon – La nina de los peines, Flickan med kammarna – med röst som smält tenn.Hon som sjöng så överväldingande genom sin smärta och uppriktighet.En stor artist, en konstnär. Lorca talar om upplevelser som får blodet att svida som av krossat, pulveriserat glas. Av att hela den vackra inlärda geometrin förkastas, allt faller. Hur vet man om en sångare är personlig? - Det går inte att fuska, säger Pio Herrero i programmet. Det känns. Han är en aficionado, en flamencoälskare. Han sjunger inte själv, spelar inget instrument eller dansar. Han lyssnar, deltar och njuter. Musiken finns i många olika former. Lätta sevillanas, tangos, rumba, bulerías och nattsvarta soleares bland annat. Martinetes som sjungs till slag av smedens hammare. De fasta formerna bevaras från generation till generation. Artisterna dels bevarar och dels förändrar. Legender som Camarón de la Isla, Paco de Lucia, Pastora Pavón har alla tydligt fört konstarten framåt. Inom de fasta ramarna utrycker artisterna fritt sina liv och sina våndor precis som de är. - Det är som att när en annan människa utrycker levnadsvillkoren som de är. Då är de lite lättare att bära, säger Pio Herrero. Man är inte ensam.

Flamenco i Sverige, del 2/2: Dagens flamencoartister  

Vi får möta nutida flamencoartister och kan konstatera att artisterna nått fram till flamencon på en mångfald av olika vägar. Några via arabisk sång eller slagverk, andra via Indien eller genom arvet från Rogelio de Badajoz (som skildrades i det förra programmet) eller via jazzfusion - eller loppmarknaden i Skärholmen... I Stockholm intervjuas AIRE DE VIDA med sångerskan Ellen Pontara, danserskan Pia Pohjakallio och gitarristen Per Lenner, dessutom gitarristerna Patrik Bonnet och Erik Steen och i Göteborg sångerskan Marianne Holmboe och gitarristerna Emil Pernblad och Robert Svärd.

Flamenco i Sverige, del 1/2: Eva och Rogelio  

Jan Hammarlund möter bl a gitarristen och svenska flamencopionjären Eva Möller Norée samt elever till sångaren Rogelio de Badajoz. Gitarristen Eva Möller Norée planterade flamencon i Sverige genom turnéer landet runt från 1960-talet och framåt, samarbetade med Miriam Makeba och andra stora internationella musiker, och är fortfarande aktiv.Sångaren Rogelio de Badajoz växte upp i diktaturens Spanien där han bl a sökte tillflykt hos zigenarna.Han kom till Sverige i mitten av 1970-talet och blev en uppburen sång- och teaterlärare och gjorde ett outplånligt intryck på alla flamencoälskare fram till sin för tidiga död 2006.

0:00/0:00
Video player is in betaClose