P2 dokumentär

P2 dokumentär

Sweden

Dokumentärer om musik och musiker i världen Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg

Episodes

Sveriges hemligaste band  

Det anonyma musikkollektivet Goat har fängslat och fascinerat människor över hela världen med sin sällsamma fusion mellan psykedelisk rock och världsmusik - men vilka är de egentligen? I denna dokumentär träffar vi bandmedlemmarna Goatlord, Goatchild och Goatslave som rätar ut några av alla frågetecken som omger bandet. Vi hör också tankar kring bandet och deras musik från Linus Johansson som är doktor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet och Musikguidens i P3 Samir Yosufi och Jackie Zan. Producent Johan Bohlin.

Vinylskivans återkomst  

Det våras för vinylskivorna. Dels efterfrågas gamla vinyl-original, dels pressas dessa klassiker upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister - men varför? Det är frågan. Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men de senaste tio åren har något hänt. Vinylen har blivit mer och mer eftertraktad, även om den fortfarande bara står för några procent av den totala försäljningen av musik. Varför detta nymornade intresse? Och varför har just vinylskivan visat sig vara så livskraftig? För att få svar besöker Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med vanvettiga priser på nätet och fantastiska fynd i loppisbackarna. Medverkande: musikern Mikael Åkerfeldt, Stefan Jakobsson skivbutiken Pet Sounds, Mikael Englund skivbutiken Mickes Skivor, Stefan Dimle på skivbolaget Mellotronen, Calle Schewen på skivbutiken och distributören Sound Pollution, designern och skivsamlaren Beatrice Edling, skivgravören Peter Dahl, Lars Mossberg på Sveriges Radio, Jocke Walther om matrisering och skivpresseri, Daniel Trygg på skivbutiken Hot Records, Solna, Lisa Lanå Bolin som skrivit en tre-betygsuppsats om vinylskivan, L-P Anderson som är arrangör av Sunjays skivmässor i Solna och Huskvarna och Mats Flygare som tillverkar plastomslag till vinylskivor. Producent Håkan Persson.

Kampen om en exilorkester, del 2/2  

Syrian Expat Philharmonic Orchestra har på kort tid etablerat sig i Europa, trots att dess musiker har flytt krigets Syrien och bor i flera länder. Det här är en berättelse om deras kamp. I den här andra delen följer vi hur orkestern väcker stort intresse och journalister kommer resande från hela världen för att intervjua dem, men med detta kommer också interna stridigheter i orkestern. Vem ska driva orkestern: en tysk dirigent med som vet hur systemet fungerar i Europa eller en syrisk kontrabasist med ett stort nätverk i den syriska diasporan? Medverkande, bland andra grundaren Raed Jazbeh och klarinettisten Bassel Shamoun. Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.

Kampen om en exilorkester, del 1/2  

Syrian Expat Philharmonic Orchestra har på kort tid etablerat sig i Europa, trots att dess musiker har flytt krigets Syrien och bor i flera länder. Det här är en berättelse om deras kamp. Den här första delen handlar om själva skapandet av orkestern, som består av syriska musiker som lever i exil och som vill försöka rädda en spillra av syrisk kultur. Vi följer hur musikerna strömmar samman från alla håll i Europa för att genomföra den första konserten i Bremen i Tyskland och genom det första årets turbulens. Vi möter musiker som saknar instrument, som inte har träffat varandra på många år och som för första gången på många år får tillbaka sin identitet som musiker. Orkestern står inför stora utmaningar; den saknar både resurser och organisation. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa? Medverkande, bland andra grundaren Raed Jazbeh och harpisten Losana Al Zaeem. Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.

Dylankvinnorna, del 2/2  

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. I det här programmet lyssnar vi på sångerskor som Miriam Makeba, Nina Simone, Joan Baez och Patti Smith, och tar del av bland annat följande reflektioner: – Han kunde formulera saker om samhället, om världen, om att vara människa, säger producenten och dramatikern Henrietta Hulthén. – Det var rösten som gjorde att han vann mitt hjärta, säger Lena Åberg Frisk som är vd för Uppsala konsert och kongress. – Han målar upp den unga kvinnan nästan som en gud, en kvinnlig monark som också kan vara mjuk och sårbar, säger sångerskan och kompositören Ebba Forsberg om låten "Just like a woman" som har betytt mycket för Forsberg. – Det var en sådan total upplevelse, berättar den danska författaren Elisabeth Møller Jensen som en vacker vårdag i april 1968 hörde Dylans musik genom vidöppna fönster på Köpenhamns universitet och fångades av Dylans album "Blonde on blonde". – Att ge honom Nobelpriset i litteratur var mer än att ge honom priset. Det var att föra fram en litterär genre, som opera. Det ena (texten) finns inte utan det andra (musiken), säger dramatikern och librettisten Kerstin Perski. – Han klämmer till mollackordet på precis rätt ställe. Det finns liksom ingenting man kan piffa till när det gäller Dylans musik, säger sångerskan och låtskrivaren Maria Lindström. Producent Birgitta Tollan.

Dylankvinnorna, del 1/2  

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. Bob Dylan sjunger ofta om kärleken till kvinnor och det var bland annat med hjälp av flera kvinnor som han kom upp på världsscenen, däribland den amerikanska folksångerskan Joan Baez. Baez tog med honom upp på den internationella folkmusikscenen där hon var drottning. Under en period på 60-talet var de också ett par - ett folkmusikens kungapar. Producenten och dramatikern Henrietta Hulthén berättar hur hon fascinerades av deras kärlekshistoria, sångerskan och kompositören Ebba Forsberg tror absolut att Baez hade en påverkan på Dylans musik medan låtskrivaren Maria Lindström tycker att det var bra sagt av Dylan att man "inte kan vara kär och klok på samma gång". Dramatikern och librettisten Kerstin Perski tycker att det finns någon slags enkelhet och rakhet i kärlekssångerna hans, och konserthuschefen Lena Åberg Frisk tycker att hans lyrik handlar mer om hans egna känslor än den känslorna gäller. Programmet innehåller ett pärlband av musik framförd av Dylan själv och tolkningar som andra gjort av hans låtar. Bland dem finns Odetta som 1965 gav ut ett helt album med covers av sånger som han hade skrivit. Vid sidan av henne hör vi bland andra Joan Baez, Abbey Lincoln, Carolyn Hester och Victoria Spivey. Producent Birgitta Tollan.

Mysteriet Boulanger – det musikaliska bageriet  

Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola ‘la Boulangerie’ knådade och bakade hon elever likt en bagare. Del 3: Det musikaliska bagerietUpptäcksfärd i Quartier Latin och sommarkursen vid Schola Cantorum, med nygräddade och äldre produkter från ‘la Boulangerie’ - Nadias tonsättarskola.Hon hade humor, Nadia Boulanger. 'On ne laisse pas la Boulangerie mi-cuit': för henne var musiken ett hantverk, precis som bagarens. Och precis som en bagare, un boulanger på franska, stiger upp i ottan varje morgon satte hon en ära i att knåda och baka sina elever med filosofiska sentenser, musikaliska analyser och med anvisningar om hur de skulle leva sina liv - tills de var färdiggräddade, redo att möta en publik och att möta de hårda branschvillkoren.Nadia Boulanger arbete är dubbelt imponerande om man betänker att hon lanserade sig själv som pedagog samtidigt som Frankrike slickade såren efter första världskriget, och hon själv försökte komma på fötter efter systern Lilis bortgång 1918. Och att hon var kvinna - och förlorat sitt livs första stora kärlek, pianistvirtuosen Raoul Pugno, mitt under en turné i Moskva, krigsvintern 1914.  'Visst finns det en kult kring Nadia Boulanger', medger amerikanske tonsättaren David Conte, som jag träffar i samband med de sommarkurser som EAMA - European American Alliance - ger i Nadia Boulangers anda på Schola Cantorum, mitt i Paris, sedan ett tiotal år tillbaka.  Men ingen jag har träffat på behandlar henne som en relik, något musealt. Det hon arbetade med och stod för befinner sig i konstant jäsning.Om serienPedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. Systrarna Boulangers musik presenteras i oktober vid årets Tonsättarfestival i Stockholms Konserthus. I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Läs även Sofia Nybloms blogg på mysterietboulanger.blogspot.se.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Mysteriet Boulanger – den stora linjen  

Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser. Del 2: Den stora linjenPå spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser - en tradition som fortsätter än i dag. I det här avsnittet pratar några Boulanger-elever om hennes pedagogik, och om hennes och systerns stora engagemang i att stötta soldaterna vid fronten under krigsåren.Den långa linjen - La grand ligne - är ett begrepp som man ofta stöter på i samband med Nadia Boulanger. Redan på 1920-talet, när Nadia gör sina första föreläsningsturnéer i USA och börjar umgås med både surrealister och aristokrater i Paris, pratar hon om linjen. La grande ligne.Som den sanna modernist - och nyklassicist - Nadia Boulanger var, så älskade hon arkitektur och såg skönheten i att bedöva sorgen efter kriget med musikalisk formstränghet. Men mer än något annat så handlar 'la grande ligne' om linjen bakåt. Kontinuiteten som uppstår i ett flöde av historia, av hantverk som förmedlas vidare från generation till generation, och bygger en katedral av musik.Om serienPedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Mysteriet Boulanger – onsdagarna hos Mademoiselle  

Systrarna Lili och Nadia Boulanger var två av 1900-talets mest färgstarka kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på en musikalisk utflykt till deras sommarhem och uppväxt. Del 1: Onsdagarna hos Mademoiselle. Det är kvinnorna som gör de stora avtrycken i den anrika släkten Boulanger. Lili och Nadja tar sina första lektioner för pappan Ernest, respekterad tonsättare. Men det är mamma Raïssa, den ryska prinsessan och forna sångerskan som ser till att Nadia får studera för Gabriel Fauré vid konservatoriet när hon är 9 år gammal. Och det är Raïssa som inför mottagningar i grandios rysk stil på onsdagarna i lägenheten på 36, Rue Ballu, där hela Paris passerar revy. Mottagningar som sedan Nadia Boulanger gör om till masterclasses med eftersits: Onsdagarna hos Mademoiselle. En musikalisk utflykt till familjen Boulangers sommarhem Les Maisonettes, i musikerkolonin Hanneucourt. Samtal vid Stravinskys bar och kring Nadias nyligen återupptäckta kärleksbrev med pianisten Dominique Merlet, musikvetaren Alexandra Laederich och Nadia Boulanger själv i en intervju från 1961.Om serien Sofia Nyblom går på spaning efter Nadia och Lili Boulanger, för att ta reda på drivkrafterna hos två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter.  Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration.  I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Intervju med Nicolai Gedda – en av vår tids största tenorer  

Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort. Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort.

Fina läskiga sånger – Marie Länne Persson  

I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken. Balladsångerskan Marie Länne Persson vill få igång den ”inre bion” hos publiken när hon sjunger sina medeltida ballader.I dokumentären om Marie berättar hon om varför hon har svårt för att skilja mellan sitt eget liv och de gamla våldsamma sångerna hon sjunger.Marie var länge en av medlemmarna i gruppen Sågskära och har under de senast åren kammat hem två tunga bekräftelser på sin betydelsefulla gärning för den svenska visan och folkmusiken – Olrogstipendiet 2015 samt Alice Tegnér medaljen 2016.I dokumentären hör vi Marie och några av hennes medmusikanter musicera och entusiastiskt resonera kring balladens betydelse idag och historiskt.Dokumentären är gjord av Meta Alm. 

Käbi, Ingmar och jag – möt tonsättaren Jüri Reinvere  

För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera. Den estniske tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere räknar bland sina artistiska föräldrar Käbi Laretei som mor, Ingmar Bergman som far och Henrik Ibsen som farfar.I femton år var han Käbi Lareteis förtrogne, de spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner. I programmet berättar också Sofi Oksanen om operan "Utrensning" som med Jüri Reinveres musik hade premiär i Helsingfors 2012.Porträttet är gjort av Eva Sjöstrand som var på plats i Usedom Musikfestival när Jüri Reinvere för första gången talade om detta unika mentorskap.Musik i programmet:1) Jüri Reinvere: Urvaste öhtud, Kvällar i Urvaste. Ia Hemmel, piano. Inspelning 1995. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.2) Jüri Reinvere: Dubbelkvartett, sats II Adagio. NYYD-ensemblen Olari Elts, dirigent. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.3) Jüri Reinvere: Dubbelkvartett, avslutande pianostycke. Jana Peäske, piano. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.4) Jüri Reinvere: Livonian Lament. Julgi State, Estonian Philharmonic Choir. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.5) Johann Sebastian Bach: Die Kunst der Fuge (BWV 1080): Nr 1 Contrapunctus 1. 1742-46. Glenn Gould, piano. Inspelning 1981. Album: The Art Of The Fugue, Sony Classical SMK 87759.6) Frederic Chopin: Preludium för piano nr 2 a-moll 1838 Opus 28:2. Käbi Laretei, piano (spelad i Ingmar Bergmans film Höstsonaten) Inspelning 1978. Album: Nightfall, Proprius PRCD 9073.7) Jüri Reinvere: t.i.m.e. Richard Craig, flöjt. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.8) Jüri Reinvere: Livonian Lament. Julgi State, Estonian Philharmonic Choir. Inspelning 2003-2009. Album: Jüri Reinvere a second…a century, Repin Media 2009.9) Jüri Reinvere: Requiem, del I Melancholy Dancing. 2009. Helen Bledsoe, flöjt, Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.10) Jüri Reinvere: Requiem, del IV The Wakes In White. 2009. Helen Bledsoe, flöjt, Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.11) Jüri Reinvere: Beneath The Burial Sky, 2009. Estonian Philharmonian Chamber Choir, dirigent Mikk Üleoja. Album: Requiem Jüri Reinvere. Repin Media Requiem 2010.12) Jüri Reinvere: Pianostycke ur Double Quartet, sats II Adagio. Jana Peäske, piano. Inspelning 1994. Album: Jüri Reinvere a second…a century Repin Media 2009.

Tyska öron på Sverige i Usedom Music Festival  

Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen. Sedan muren föll arrangeras det årligen en tre veckor lång festival på den forna svenskön Usedom. Svensken i gemen vet knappt var Usedom ligger, men vi har en gemensam musikhistoria: det var Usedoms och Gotlands bönder som försörjde den abdikerade drottning Kristina och med henne stora delar av Roms musikliv.Varje år fokuserar festivalen på ett Östersjöland. När turen kom till Sverige stod sången, den ljusa klangen i fokus med artister som sopranen Ann Hallenberg, Eric Ericsons kammarkör ledd av Olof Boman och Vocal Six. Hur publiken reagerade, vad de har för bild av svensk kultur och vilka dolda skatter vi har, som Boulangertrions konsert med musik av Ludvig Norman och Elfrida Andrée – det speglas i dokumentären ”Tyska öron på Sverige” i P2 på juldagen. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.Eva SjöstrandMusik i programmet: Wilhelm Stenhammar: Mellanspel ur kantaten Sången, opus 44, 1921, kantat till Kungliga Musikaliska akademiens 150-årsfest. Neeme Järvi, dirigent, Göteborgs symfoniorkester. Album: BIS CD-438.David Wikander/Ragnar Jändel: Förvårskväll, för blandad kör, 1920-tal. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Hugo Alfvén/Herman Sätherberg: Aftonen. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Angelo Michele Bartolotti: Svit för gitarr, C-dur. Sammanställd av Fredrik Bock över verk ur Secondo Libro di Chitarra, utgiven cirka 1655. Fredrik Bock, barockgitarr. Inspelning 2012. Album: Music For A Queen, Lawo Classics LWC 1065.Nicola Antonio Porpora/Nicola Guivo: Mormorando anch’il ruscello. Aria ur operan L’Agrippina 1708. Ann Hallenberg, sopran, Il Pomo Doro, orkester, dirigent Riccardo Minasi. Inspelning 2015. Album: Agrippina – Opera Arias, Harmonia Mundi 88875055982.Ludvig Norman/Johan Olof Wallin: Jordens oro viker Opus 50, motett för åttastämmig dubbelkör 1878. Eric Ericson, dirigent, Eric Ericsons kammarkör. Inspelning 1991. Album: Andeliga Sånger, Musica Sveciae MSCD 615.Graham Gouldman/Eric Stewart: The Things We Do For Love. Vocal Six: Staffan Paulsson, Pelle Kockum, Robban Persson, Stefan Högström, Peder Tennek, Niclas Kåse. Inspelning 2006. Album: Second T Noe, Rockappella Records RRCD 005.Trad från Frostviken, Jämtland, efter Ulrika Lindholm: Kallt väder. Triakel: Emma Härdelin, sång, fiol, Janne Strömstedt, tramporgel, Kjell-Erik Eriksson, fiol. Inspelning 2010. Album: Ulrikas Minne, Westpark Music WP 87204.Johann Sebastian Bach: Menuett 1 för klaverinstrument BWV ANH 120 a-moll, nr 14 ur Notenbüchlein für Anna Magdalena Bach nr 2, här för violin och tramporgel. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014. Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Johann Sebastian Bach: Sarabande ur Svit för violoncell solo nr 1 G-dur BWV 1007: Sats 4. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014 Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Fanny Hensel-Mendelssohn: Stråkkvartett Ess-dur, 1834. Ébene-kvartetten: Pierre Colombet och Gabriel Magadure, violin, Mathieu Herzog, viola, Raphael Merlin, violoncell. Inspelning 2012. Album: Mendelssohn Felix & Fanny, Virgin Classics 50999 464546 2 1Elfrida Andrée: Trio för piano, violin & violoncell g-moll 1883-84. Trio Nordica: Mona Kontra, piano, Audur Hafsteinsdottir, violin, Bryndis Halla Gylfadottir, violoncell. Inspelning 2008. Album: Two Piano Trios & Piano Quartet, Intim Musik IMCD 113.Johann Sebastian Bach: Chaconne ur Partita för soloviolin nr 2 d-moll, cirka 1720, BWV 1004. Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin. Inspelning 2012. Album: Sei Solo A Violino Senza Basso Accompagnato (2:2) Ondine ODE 1241.Joachim Nicholas Eggert: Uvertyr till skådespelet Mohrene i Spanien, av Mårten Altén 1807. Dirigent Gérard Korsten, Gävle symfoniorkester. Inspelning 2014. Album: Symphonies Nos 1 and 3, Naxos 8.572457.

Jazzklubbar i Sverige del 2 – Tillsammans är vi starka  

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Jazzklubbar i Sverige del 1 – Att spela på dörren  

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Salsa i Sverige  

Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska. Hur vandrade salsan och latinska rytmer till Sverige? Vi tar en musikalisk resa genom de senaste århundraden och utforskar hur Sverige och Kuba är historiskt sammanflätade genom musiken.Redan på 1800-talet förekom den första kontakten. Svenskar bosatte sig på Kuba och återvände hem med starka intryck därifrån. Drömmen om Kuba levde kvar länge men det var först på 60 och 70 talet då bandet mellan Kuba och Sverige stärktes ytterligare bland annat genom revolutionsromantiken.Idag finns det salsa på svenska och svenskar som sjunger salsa lika bra som folk från Havannas fattiga kvarter. Det blir en resa fylld av musik, intervjuer och personliga inslag.  Medverkande: Wilfredo Stephenson och Torbjörn Langborn från bandet Hot Salsa. Mats Einarsson, musikjournalist på P2 samt Diva Cruz och Anna von Malmborg, slagverkare.En P2-dokumentär av Mileydi Fougstedt.

Musikarkeologerna – Konsten att gräva fram forntidens musik  

Genom att titta på fornlämningar och andra källor vill musikarkeologer förstå ljuden och musiken som omgav forntidsmänniskan. Genom att sammanföra ett djupt intresse för både musik och arkeologi blev Cajsa S. Lund intresserad av musikarkeologi – studiet av musik genom arkeologiska metoder.Och hon är inte ensam om det. Musikarkeologi är ett nytt och fortfarande litet fält med få men passionerade forskare som vill sprida information om forntidens musik.En del i detta är det femåriga European Music Archeology Project, EMAP, ett samarbete mellan sju EU-länder, som kulminerar i en resande utställning med installationer, konserter och föreläsningar. Utställningen har sin premiär i Ystad Kloster.I dokumentären Musikarkeologerna träffar du Cajsa Lund och andra musikarkeologer: Oxford University professorn Iain Morley, tonsättaren John Purser och EMAP-grundaren Emiliano Li Castro.  Alla berättar de om hur man lyckas komma åt forntidens musik.En P2-dokumentär av Dawn Anthony.

Carin Malmlöf-Forssling – Utan musik kan jag inte leva  

I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Malmlöf-Forssling var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger.Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik?I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson.En dokumentär av Katarina A Karlsson.

Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 2  

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. Dokumentären är gjort av Ingela Hofsten.

Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 1  

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. Allt varvat med hennes låtar. Programmen är gjorda av Ingela Hofsten, frilansjournalist.

0:00/0:00
Video player is in betaClose