P4 Dokumentär

P4 Dokumentär

Sweden

Spännande och närgångna berättelser från din hemstad. Ansvarig utgivare: Lisa Helgesson

Episodes

Göran och Christina - en kärlekshistoria  

Göran träffar Christina på en resa i Afrika i mitten av sextiotalet. Han blir förälskad, men de skiljs snart åt. Det ska gå nästan ett halvt sekel innan han bestämmer sig för att söka upp henne igen.

Äntligen slipper jag hålla käften!  

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Äntligen slipper jag hålla käften!  

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

När Aleksandr Karelin kom till stan  

Det är trångt på den lilla läktaren i GAK-hallen. Alla vill se Göteborgs Atlet Klubbs senaste värvning: Lyftkranen från Sibirien, världens bästa brottare genom tiderna. Men varför har han hamnat här? Aleksandr Karelin är 23 år och kallas Lyftkranen från Sibirien. Han klassas som världens bästa brottare. Nu har han värvats till en klubb i Sverige. Idag ska han möta Jerry Stenberg.   Varför är egentligen Karelin här och varför ska han möta Jerry - en helt vanlig kille?  Programmet är gjort av Sigge Dabrowski.

Den sista utposten  

40 år har gått sedan ockupationen av Kvarteret Mullvaden och protesterna mot rivningarna i Stockholm. Men bara tre omoderna hus räddades, i kv. Utkiken. Där lever några av de gamla ockupanterna kvar. – De andra kåkarna är borta, men den här är kvar. Det är en stor framgång, säger Peter som bott i Utkiken sedan 1979. De gamla hyreshusen ligger längst ned på Folkungagatan, numera omgivna av dyra bostadsrätter, exklusiva kaffebarer och mikrobryggerier. Men inne i lägenheterna finns ingen värme och bara kallvatten i kranarna. – Asså vedhuggning ska ju inte ske inomhus egentligen utan utomhus. Men jag har en liten yxa och en huggkubbe här inne, säger Basse som hugger ved i vardagsrummet. Men nu sprider sig oron igen bland grannarna. Hur länge får husen stå kvar som de är? – Det ska alltid vara vitt, nytt och fräscht. Vi måste kunna få bevara våra gamla hus, säger Ingrid. Den sista utposten är Alexander Zeilon Lunds första radiodokumentär. Arbetet med programmet började under en kurs på Stockholms dramatiska högskola. alexanderzeilonlund@gmail.com

Den sista utposten  

40 år har gått sedan ockupationen av Kvarteret Mullvaden och protesterna mot rivningarna i Stockholm. Men bara tre omoderna hus räddades, i kv. Utkiken. Där lever några av de gamla ockupanterna kvar.

Leksands krigare  

Liselottes blåvita hockeyhjältar har inte vunnit något på fyra decennier. Ändå står hon där, match efter match, och skapar tillsammans med de andra fansen en stämning som beskrivs som landets bästa. I Leksands krigare får vi följa Liselotte och några andra supportrar i det avgörande Slaget om Siljan mot lokalrivalen Mora. Reporter är P4 Dalarnas Martin Eriksson. OBS: P4-Dokumentärs sändning söndag 9/4 kl. 12.03 utgår på grund av händelserna i Stockholm.

Extramaterial:  Vargtass – med egna ord  

Till sist hittade vi honom. Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien Familjen Macahan. Här berättar han om livet bakom kulisserna och den osannolika resan till att bli svensk tonårsidol och sångare. I samband med P4-Dokumentären "Vargtass kommer!" gjordes också en längre telefonintervju med Duane Loken själv som vi här publicerar. Duane, vars mor var Comancheindian och pappa norrman, berättar också om rasismen i Hollywood och om varför det tog fem år att komma tillbaka till Sverige.   "De attackerade mig bakifrån. Det var en lång kniv och den skadade både lungorna och struphuvudet. Det första jag frågade när jag vaknade var: Kommer jag att kunna sjunga igen?"  / Duane Loken Detta är ett extramaterial från P4 Dokumentär. Intervjun är gjord på engelska och via telefon. Reporter: Ola Hemström.

Vargtass kommer!  

Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna. Sänds även påskafton, söndagen den 16 april, kl. 12.03 Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska. Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige. Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980. En P4-Dokumentär av Ola Hemström. Researchhjälp: Magnus Karlsson ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du lyssna på fler musikdokumentärer av Ola Hemström eller en lång intervju med Duane Loken själv hittar du dem här:

Vargtass kommer!  

Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna. Sänds även söndag den 2 april kl. 12.03 Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska. Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige. Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980. En P4-Dokumentär av Ola Hemström. Researchhjälp: Magnus Karlsson ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du lyssna på fler musikdokumentärer av Ola Hemström eller en lång intervju med Duane Loken själv hittar du dem här:

Gunilla och JFK - en omöjlig love story  

Sommaren 1955 upplevde Gunilla von Posts som en oförglömlig kärleksvecka i Skåne tillsammans med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy. En blivande president. - Det var en underbar kärlekshistoria, men den kunde ju inte leda till någonting, för pappan hade ju redan bestämt att han skulle bli president of the United States. Möt Gunilla von Posts som sommaren 1955 upplevde en oförglömlig kärleksvecka i Skåne tillsammans med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy. Gunilla von Post reser bakåt i sina egna bitterljuva minnen av John F Kennedy, en av en av vår tids största ikoner, och om hur hon än idag, nästan dagligen, påminns om - och pratar med - sin älskade Jack.

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Vasaloppsmakaren  

Per Lif är en av dem som får Vasaloppet att fungera. Planeringen pågår hela året. Inget är klart förrän startskottet ljuder och med bara dagar kvar återstår den stora frågan; blir det nog med snö? Programmet är gjort av Anton Emanuelsson Vretander och sändes första gången 12 mars 2016. Per Lif har jobbat med Vasaloppet även 2017.

Hemligheten  

Pappa vill inte att jag skall prata öppet om det som jag burit på i 30 år. "Du blir den som kommer att lida mest av detta" säger han, min älskade far. Men jag har hållit tillbaka så länge nu. I P4-dokumentären "Hemligheten" bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse.Producent Ola Hemström. Nishtman.irandoust@sverigesradio.se

Jag lämnar dig aldrig  

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil. Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.Denna P4-dokumentär är gjord av Ola Hemström och är en omarbetning av en kortdokumentär som tidigare sänts av Tendens i P1. Vill du komma i kontakt med redaktionen eller med Karl-Gustav och Helny, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den försvunna kvinnan  

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder och sändes första gången i september 2016.

Den försvunna kvinnan  

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder och sändes första gången i september 2016.

Längtan efter en död katt  

Familjen utökas med ett tredje barn. Men mitt i den sköra lyckan dör Carl-Inge. En livskamrat sedan 18 år. Känner en sorg jag inte visste fanns. Får man sörja en katt när man precis fått ett barn? Under vintern 2015 kom ännu ett efterlängtat barn. Men i nästan samma andetag dör Carl-Inge. Han var som ett tempel att vila i och hämta kraft från. Sorgen över förlusten möter lyckan över barnet. En krock som i sin tur föder motstridiga känslor av skuld. För hur stor plats får ett djur ta egentligen?– Ibland kan jag tvivla på mänskligheten. Men djuren tvivlar jag aldrig på. Djur har inga fördomar och det är något gudomligt med det, säger Tobias Sjöberg. Tobias lever tillsammans med sin sambo Lucas, deras två katter och hunden Kokos. En oönskad gatuhund från Spanien.– Vi vill ha en hund, inte en hämmad tyglad och kontrollerad människo-betjänare. Utan uppleva livet med henne så som hon är, berättar Tobias.I programmet hör vi också Per Lundblad, som har arbetat som kyrkoherde inom svenska kyrkan i 40 år:– Den kristna tron att djuren är till för att betjäna människan har förorsakat djuren stor skada. Enligt klassisk kristen bekännelse är människan skild från allt annat liv på jorden – något Per aldrig trott på.– Människan är ett djur. Vi förvillas att tro - genom vår fantastiska resa här på jorden – att vi är överställda djurriket. Men det är en gradskillnad mellan oss och djuren.– Jag längtar efter honom, hans ljud och hans närhet. Vi tappade så mycket glädje när han dog. Nu är det en slags tomhet – en ödslighet i livet. Det säger Lena Barrow, som förlorade sin hund Athos för drygt ett år sedan. Får man sörja ett djur hur mycket som helst? Hur värderar vi våra relationer? Och var går gränsen mellan djur och människa?Jonna Berglund arbetar som journalist på Sveriges Radio och har tidigare gjort flera dokumentärer för P4 och även för P1.Teknisk slutmix Nabaz Moheden.

Mr X. Del 2 av 2.  

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär.fredrik@fredrikjohnsson.orgI programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.

Mr X. Del 1 av 2.  

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå. fredrik@fredrikjohnsson.org

0:00/0:00
Video player is in betaClose