P4 Dokumentär

P4 Dokumentär

Sweden

Spännande och närgångna berättelser från din hemstad. Ansvarig utgivare: Lisa Helgesson

Episodes

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Vasaloppsmakaren  

Per Lif är en av dem som får Vasaloppet att fungera. Planeringen pågår hela året. Inget är klart förrän startskottet ljuder och med bara dagar kvar återstår den stora frågan; blir det nog med snö? Programmet är gjort av Anton Emanuelsson Vretander och sändes första gången 12 mars 2016. Per Lif har jobbat med Vasaloppet även 2017.

Hemligheten  

Pappa vill inte att jag skall prata öppet om det som jag burit på i 30 år. "Du blir den som kommer att lida mest av detta" säger han, min älskade far. Men jag har hållit tillbaka så länge nu. I P4-dokumentären "Hemligheten" bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse.Producent Ola Hemström. Nishtman.irandoust@sverigesradio.se

Jag lämnar dig aldrig  

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil. Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.Denna P4-dokumentär är gjord av Ola Hemström och är en omarbetning av en kortdokumentär som tidigare sänts av Tendens i P1. Vill du komma i kontakt med redaktionen eller med Karl-Gustav och Helny, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den försvunna kvinnan  

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder och sändes första gången i september 2016.

Den försvunna kvinnan  

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder och sändes första gången i september 2016.

Längtan efter en död katt  

Familjen utökas med ett tredje barn. Men mitt i den sköra lyckan dör Carl-Inge. En livskamrat sedan 18 år. Känner en sorg jag inte visste fanns. Får man sörja en katt när man precis fått ett barn? Under vintern 2015 kom ännu ett efterlängtat barn. Men i nästan samma andetag dör Carl-Inge. Han var som ett tempel att vila i och hämta kraft från. Sorgen över förlusten möter lyckan över barnet. En krock som i sin tur föder motstridiga känslor av skuld. För hur stor plats får ett djur ta egentligen?– Ibland kan jag tvivla på mänskligheten. Men djuren tvivlar jag aldrig på. Djur har inga fördomar och det är något gudomligt med det, säger Tobias Sjöberg. Tobias lever tillsammans med sin sambo Lucas, deras två katter och hunden Kokos. En oönskad gatuhund från Spanien.– Vi vill ha en hund, inte en hämmad tyglad och kontrollerad människo-betjänare. Utan uppleva livet med henne så som hon är, berättar Tobias.I programmet hör vi också Per Lundblad, som har arbetat som kyrkoherde inom svenska kyrkan i 40 år:– Den kristna tron att djuren är till för att betjäna människan har förorsakat djuren stor skada. Enligt klassisk kristen bekännelse är människan skild från allt annat liv på jorden – något Per aldrig trott på.– Människan är ett djur. Vi förvillas att tro - genom vår fantastiska resa här på jorden – att vi är överställda djurriket. Men det är en gradskillnad mellan oss och djuren.– Jag längtar efter honom, hans ljud och hans närhet. Vi tappade så mycket glädje när han dog. Nu är det en slags tomhet – en ödslighet i livet. Det säger Lena Barrow, som förlorade sin hund Athos för drygt ett år sedan. Får man sörja ett djur hur mycket som helst? Hur värderar vi våra relationer? Och var går gränsen mellan djur och människa?Jonna Berglund arbetar som journalist på Sveriges Radio och har tidigare gjort flera dokumentärer för P4 och även för P1.Teknisk slutmix Nabaz Moheden.

Mr X. Del 2 av 2.  

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär.fredrik@fredrikjohnsson.orgI programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.

Mr X. Del 1 av 2.  

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå. fredrik@fredrikjohnsson.org

Han längtade efter henne i 50 år  

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Han längtade efter henne i 50 år  

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Då som nu för alltid – ett Kent-fans sista turné  

Att tänka att jag aldrig kommer att få se Kent igen är fysiskt påfrestande, säger 27-åriga Lina Ivarsson, ett hängivet Kent-fan. Hur ska hon få i hop det att se 16 av bandets 28 sista konserter? Lina Ivarsson började lyssna på Kent i tioårsåldern och blev ett stort fan under tonåren. Idag är hon 27 år och älskar fortfarande Kent.När Eskilstuna-bandet nu i december 2016 lägger av efter 26 år som band gör de 28 konserter i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Hundratusentals personer kommer att ha sett dem den här hösten under deras stora avsked. Lina Ivarsson har prickat in 16 av de 28 konserterna, inklusive det stora avskedet i Stockholm den 17 december.– Det är ett pusslande att få ihop den här hösten med jobb och alla resor och konserter. Och jag vet knappt hur mycket pengar jag har lagt ned på den här turnén. Men Kent har alltid varit det största bandet för mig. Inget kan mäta sig med det här, säger Lina Ivarsson.Programmet är gjort av Sally Henriksson genom produktionsbolaget SMT.

Dagispedofilen i Kristianstad  

Polisen i Värnamo får ett rutinuppdrag. De hämtar en man i High Chaparral till förhör. Han verkar ha väntat dem och säger att de kommer att hitta mer. På mannens dator finns mängder av barnporr. I mannens dator hittas mängder av barnpornografiska bilder – och mannen som arbetar som barnskötarvikarie på Kristianstads kommuns förskolor har själv tagit dem och utfört övergreppen.Men vilka är de små barnen på bilderna? Och hur ska brottsutredarna berätta om detta till föräldrarna? P4 Dokumentär följer arbetet med en komplicerad brottsutredning och berättar om hur chocken skakade hela staden Kristianstad. Linda Evereus arbetar på Sveriges Radio i Kristianstad och har följt fallet sedan den dag det blev känt att en 40-årig barnskötare satt häktad misstänkt för grova våldtäkter på barn i förskolan. linda.evereus@sverigesradio.se

Farväl till Garda  

Äntligen är det liv i det lilla gotländska samhället. Alla engagerar sig i det nya asylboendet och i bygdens nya invånare. Ingen vet att allt snart ska få ett snöpligt slut. – Det var roligt i alla fall, så länge det varade, säger en av öborna.Hösten 2015 kom 100 000 flyktingar till Sverige och 70 av dem hamnade i den lilla avfolkningsbygden Garda på södra Gotland. Utan förvarning kom de dit en natt i två bussar och sen dess var Garda sig inte likt.Det startades syföreningar och vuxenskola, det ordnades utflykter och fester och många i Garda tänkte att bygden åter hade fått liv.Om det handlade den första dokumentären om orten: Invandrarna i Garda.Det här är berättelsen om vad som hände sedan, i Garda och i Sverige, när asylboendena ska läggas ned, lika snabbt som de öppnades.Programmet är gjort av Jack Lantz.

Britta, Silver och jag  

Jag slukade hästböcker som liten och drömde om en egen häst. Allra bäst tyckte jag om böckerna om Britta och Silver. Jag ville inte bara leva mitt liv Britta i böckerna. Jag ville vara Britta. De första böckerna i serien om Britta och hennes ponny Silver och alla de andra på Dalens Ridskola kom ut för 50 år sedan, 1966. Böckerna har läst och älskats av flera generationer hästtjejer.Lisbeth Pahnke- Airosto började skriva böckerna redan som 18-åring. Men efter 14 böcker i serien, la hon författarkarriären på is.Ett program om en bortglömd genre - hästboken. Om att läsa, skriva, och att älska hästar - hela livet.Programmet är gjort av Veronika Karlsson.

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Att leva med dövblindhet  

Marita Rantanen har en sjukdom som gör att hennes sinnen gradvis men ständigt försämras. Idag är hon gravt syn- och hörselskadad. Men hon vägrar ge upp och satsar nu på att få tävla med sin häst. Marita Rantanen bor i Karlstad och har sjukdomen OPA1. Det är en extremt ovanlig sjukdom som innebär att hennes sinnen gradvis  försämras. Idag har Marita dövblindhet, det vill säga hon är svårt synskadad och hörselskadad, och har dessutom stora balanssvårigheter.Men Maritas inställning är att sjukdomen inte ska få hindra henne att göra det hon vill. Hon har barn, studerar, reser utomlands, har byggt ett hus, bakar världens godaste bullar och hon rider.– Ridningen betyder allt för mig. Det känns som att jag lånar hästens ben, det är en frihetskänsla att få komma ut och känna fart, säger Marita som drömmer om att få tävla mer med sin häst.Reporter: Hedvig Nilsson

I skuggan av Dylan  

Israel ”Izzy” Young startade Bob Dylan karriär. Men efter att ha levt stora delar av sitt liv i Dylans skugga hänger nu Izzys ekonomiska framtid på att någon ska köpa två texter som Dylan skrev till honom för 50 år sedan. De två texterna är två manuskript som Bob Dylan gav honom för över 50 år sedan. Texterna är till två outgivna låtar och nu måste Izzy få dem sålda. Misslyckas han blir han tvungen att stänga ner sitt legendariska Folklorecentrum som funnits i fyra decennier på Södermalm i Stockholm. Men det ser illa ut. Det ansedda auktionshuset Christies har redan försökt sälja dokumenten i London. Nu ska man försöka igen i New York.Låtarna – Talkin’ Folklore Center och Go Away You Bomb – skrev Dylan åt Izzy i början av 60-talet. Då drev Izzy The Folklore Center i Greenwich Village och butiken blev inte bara Dylans favorittillhåll utan även hela folkmusikrörelsens epicentrum.Till Folklorecentrum vid Mariatorget i Stockholm dras musiker och poeter men även 60-talsnostalgiker och sådana som Izzy kallar ”Dylan freaks”. Vänskapen med Dylan är bara en liten del av hans liv, säger Izzy, men det enda som folk verkar bry sig om.Programmet är gjort av Nathalie Rothschild.

Jakten på den fjärde njuren  

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera. Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv.– Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip.Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip.Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?”Programmet är gjort av Annizeth Åberg.

0:00/0:00
Video player is in betaClose