Ridpodden

Ridpodden

Sweden

En podd om hästar och ridning med Lisen Bratt Fredricson - en av Sveriges främsta hoppryttare. Lisen och producenten Ulrika Lindqvist diskuterar ridning och hästar på detaljnivå tillsammans med inbjudna gäster. Ansvarig utgivare: Lotta Mossberg

Episodes

Att rida följsamt - med Cornelia Rylén  

Hur fasen kan du sitta kvar och vara mjuk när hästen gör sådär? Det är en av de vanligaste reaktionerna när hoppryttaren Cornelia Rylén delar filmer från sina träningspass. I Ridpodden berättar Cornelia Rylén om hur hon har hittat fram till sin ridstil, och tipsar om hur du själv kan bli mer följsam och få hästen att slappna av. Ibland kan det handla om att inte vara så rädd för att använda innertygeln lite mer, till exempel. Hon berättar också om hur vanan att köpa hästar med hjärtat har lett till ett stall med båda många och ibland vilda individer. Cornelia Rylén utbildar hästar och tävlar upp till 1.55 i hoppning.  Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Centrerad ridning med Lotta Månsson-Söderström  

Att rida centrerat handlar inte i första hand om att ändra på hur du rider. Det går snarare ut på att bli medveten om vad du gör - i detalj - och hur det påverkar hästen. På så sätt kan du som ryttare koordinera och förfina dina hjälper, menar Lotta Månsson-Söderström som är instruktör i centrerad ridning, nivå 4. Det här sättet att betrakta och lära ut ridning på skapades av Sally Swift, som själv hade mycket fysiska krämpor som liten och insåg att ridning kunde vara ett väldigt smart sätt att utöva sjukgymnastik på. Men tekniken används även av tävlingsryttare.  I avsnittet går vi igenom den centrerade ridningens grundstenar och får också reda på hur det kan se ut när någon rider ocentrerat.. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Körning för nybörjare - med Maria Kallander  

Hur är det att köra in en häst från grunden? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller säkerheten? Kusken Maria Kallander kommer med sina bästa tips till dig som är sugen på att prova.   På en gård mitt i skogen i Pukhult utanför Linköping har Maria och hennes fru sina hästar. Förutom att de kör sina egna nordsvenska brukshästar och shetlandsponnyer så håller de även i inkörningsträffar och andra körkurser. Kan alla hästar bli inkörda? – En bra körhäst måste vara trygg med sin kusk, lyssna och lita på sin kusk om det händer något. Den får inte ta till sin flyktinstinkt och bara sticka, för då kan det ske olyckor. Alla hästar kan bli inkörda oavsett ras, men alla individer är inte lämpliga att köra, säger Maria Kallander. – Själva inkörningen kan man börja med när hästen är 1,5 år. Att vänja dem vid selen, och även kanske trava i den så de märker att det skramlar och rör sig. När de har vant sig vid utrustningen så kan man börja tömköra, och då bör man ha en medhjälpare med sig som kan gå och stötta hästen vid huvudet. Vad är det bästa med att hålla på med körning? – Det är en häftig känsla att genom handen och rösten får hästen att gå dit man vill, då är man samkörda. Det är mycket jobb och ett stort djur. Det är ett bra komplement om man både kan rida och köra hästen, det blir en bra styrke- och konditionsträning. Är man sugen på att prova på att köra häst så ska man göra det! Producent: Hanna Roth

Ridpodden 0

Ha häst utan prestationskrav - med Klara Forsström  

Att inte träna hästen mot ett visst mål, varför tycker vissa att det är provocerande? Klara Forsström slutade rida på sina hästar och nu "umgås" de mest i stället. Hör om resan hit i Ridpodden. När Klara Forsströms ridsto Liesma började protestera mot bettet genom att gapa inleddes en lång period av sökande. Det kändes inte bra att spänna åt nosgrimman. Kunde bettlöst vara lösningen? Och vad var det egentligen för relation hon ville ha till sin häst? Så småningom började Klara testa klickerträning, samtidigt som hon fick hem fler hästar och flocken växte. Men klickerträningen visade sig inte vara svaret på gåtan, och inte heller natural horsemanship. I stället landade Klara i något slags egen umgängesfilosofi.  I Ridpodden berättar hon om sin hästhållning och om varför den ofta ifrågasätts av omgivningen.  Producent: Ulrika Lindqvist.

Ridpodden 0

Att satsa på ridningen - med Pether Markne och Lisen Bratt Fredricson  

Vad utmärker en ridtalang? Och vad innebär det egentligen att satsa på ridningen - vad krävs för att nå framgång? – Många säger att de ska satsa, men det räcker inte att bara avsätta tid för att rida mer. Man måste ha en plan, säger Lisen Bratt Fredricson. Hon och Pether Markne, a-tränare i hoppning och dressyr, menar att steg 1 är att inventera sig själv som ryttare:  - Styrkor- Svagheter- Hästtillgång- Finns kunnigt folk runtomkring? Hör dem båda ge sina bästa tips och resonera kring fallgropar i detta avsnitt av Ridpodden. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Ridskoleridning med Kristian von Krusenstierna  

Ridskoleryttare kan aldrig bli riktigt duktiga ryttare, påstås det ibland. Men det kan de visst, säger dressyrryttaren och ridinstruktören Kristian von Krusenstierna - det tar bara lite längre tid. – Har du bra undervisning med egen häst så går det fortare för att du kan rida varje dag. Har du bra undervisning på ridskola så tar det lite längre tid, för du har färre timmar i sadeln, men du lär dig.  Men går det verkligen om man rider i en grupp med 10 eller fler? – Ja, det viktiga är att du vet vad du själv ska träna på, oavsett vad temat för lektionen är, säger Kristian von Krusenstierna.  Varje onsdagkväll håller han lektioner på Ågesta ridskola, där han också är hästansvarig. Vid sidan av ridskoleverksamheten är han medlem i svenska landslagstruppen i dressyr.  Hans bästa tips till alla som vill ha ut max av undervisningen på ridskolan är - förutom tipset ovan att noga ta reda på sina egna förbättringsområden: - Var som en svamp när det gäller andras ridning. Har ni övat sidvärtsövningar på ridskolan? Gå hem och titta på videos med skänkelvikning och öppna; titta på andras ridning. Stanna gärna kvar när du själv ridit klart och titta på lektionen efter.  - Funkar plötsligt ingenting med hästen du rider denna lektion? Backa tillbaka och kolla av checklistan. Funkar gasen? Bromsen? Kan du svänga höger, svänga vänster? Kollar du av detta grundligt och struntar i hästens form brukar ni oftast hitta tillbaka till en bättre kommunikation.  Producent: Ulrika Lindqvist.

Ridpodden 0

Att driva hoppstall - med Lisen Bratt Fredricson (specialavsnitt)  

Lisen förklarar hur hon och Peder Fredricson har byggt upp sitt hoppstall. Vilka hästar platsar, vilka gör det inte och varför? Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016. – Peder rider nästan bara 5-stjärniga tävlingar, och då är det sådana hästar vi försöker sikta på att ha i stallet. För tio, femton år sedan kunde vi ta in en häst som vi bedömde var en trevlig 1.50-häst nationellt. Det gör vi inte längre, säger Lisen Bratt Fredricson.Hon beskriver verksamheten som en ständigt pågående process, och tycker att det är lika kul att åka på första tävlingen med ett gäng 5-åringar som att vara på de stora mästerskapen. Vad betyder det för ert hoppstall att du själv har ridit två OS?– Det betyder förstås mycket. När jag väljer en häst så vet jag vad som krävs. När jag tittar på en ung häst så tänker jag att det ska kännas som att den ska kunna hoppa en dubbel oxer i Aachen. – Man kan stirra sig blind på hur en häst hoppar fantastiskt fint tekniskt, att den drar upp frambenen och öppnar upp bakbenen. Men kraften som jag vet kommer behövas kanske saknas. Där skulle jag säga att kunskapen och erfarenheten har betydelse.Lisen svarar även på era frågor i avsnittet!Producent: Ulrika Lindqvist.

Ridpodden 0

Bli en bra hästmänniska - med Carl Hedin (specialavsnitt)  

Hur tänker dressyrryttaren Carl Hedin bli Sveriges bästa hästmänniska?Här förklarar han hur han ser på relationen till sina hästar. Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016. - Jag är ganska spexig och spontan, dålig på att följa en ram, och gillar utmaningar. Har vi en häst som är svår att klippa, då ska jag banne mig klippa den. Jag vill gärna utforska hur långt man kan komma med en häst. Carl Hedin har tidigare konstaterat att han vill bli Sveriges bästa hästmänniska. När vi ber honom förklara närmare vad det innebär för honom säger han att det inte handlar om att vara "snäll", utan om att hela tiden sträva efter att tänka utifrån hästens perspektiv. - Rätt så ofta utbildas vi kring att vi ska tänka på ett visst sätt, men vi får inte veta så mycket om varför. Exempelvis varför fattar hästen galopp när jag lägger fram innerskänkeln och bak ytterskänkeln, hur tänker den när jag gör det?Om dina hästar kunde beskriva dig med ord, vad hoppas du att de skulle säga?- Jag tror att jag är ganska tuff, jag har höga krav på mina hästar när det gäller sådant som jag vet att de klarar av. Rättvis men bestämd hoppas jag att de skulle säga om de fick beskriva mig. Samtidigt menar han att en bra chef vet när det är läge att backa och dra ner på kraven. Carl svarar även på era frågor i avsnittet!Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Klassisk ridkonst - eller den sanna ridkonsten?  

Det bränner till när Malin Hellstedt, som praktiserar klassisk ridkonst, diskuterar lösgjordhet och kontakt med Lisen Bratt Fredricson. Är det rätt eller fel att rida hästen lång och låg? Lisen berättar om sin besvikelse då hon på nära håll fick se ryttare från Spanska ridskolan värma upp inför en uppvisning. Hästarna var mycket kortare och mindre lösgjorda än hon hade föreställt sig. – Det var liksom lite mer osexigt än jag hade tänkt mig. När de värmde upp gick det jättefort. På med kandaret, tuta och kör ungefär. Sen förstår jag såklart att det ligger mycket arbete bakom.Olika uppfattningarDet visar sig att Lisen och Malin har olika uppfattningar om något ganska centralt: lösgjordhet - hur når man det? Och hur ser en genomriden häst ut egentligen? Lisen strävar efter kontakt, men Malin vill inte ha något stöd i handen när hon rider. "Lång och låg" tillämpar hon inte över huvud taget.– Jag fick en aha-upplevelse när jag läste Arméns ridlära. Där står det att det lösgörande arbetet ska ta mellan två och tre minuter. Numer ser jag till att ha mina hästar så vältränade att jag kan ta dem ur stallet och direkt göra en piaff. De har inga spänningar och är inte stressade.Spännande samtalKan Malin och Lisen hitta några principer eller synsätt att enas om i denna diskussion? Vi kan avslöja så mycket att vi hamnar i resonemang kring både tävlingssystemet i dressyr, utbildningsnivån på ridskolornas hästar och huruvida det existerar en "stark" och en "svag" sida på hästen. Det blir ett samtal där självklarheter sätts på prov och vänds upp och ner. Om Malin Hellstedt: Malin Hellstedt beskriver sin väg in i den klassiska ridkonsten som en lång resa. Det var en känsla av att de "vanliga" disciplinerna inte utvecklades åt rätt håll som gjorde att hon började söka efter något annat. – Först var jag inne på akademisk ridkonst, men sen började jag träna för Arthur Kottas Heldenberg som varit chef för Spanska ridskolan, och han är väldigt klassisk. Jag har även ridit för Christian Carde från Cadre Noir och nu rider jag för Manuel Jorge de Oliveira. I dag utbildar hon både hästar och människor i klassisk ridkonst, eller klassisk dressyr. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Träning för ryttare med PT-Fia  

Blir man en bättre ryttare av att fysträna? Vilka övningar ger bättre sits? Sofia Sjöström Ståhl, även känd som PT-Fia, förklarar varför en bra start är att lära sig sitta på huk! – Baksida lår är ett problem för många. Den moderna människan är väldigt stel i höfterna. Vi sitter mycket och är fyrkantiga i vårt rörelsemönster - många kan inte sitta på huk i dag, säger Sofia Sjöström Ståhl. Hon menar att en bra start för att hitta låsningar därför är att just pröva vad som händer i kroppen när man sätter sig på huk.– Hur känns det, kan jag ha hälarna i golvet?– Det är framför allt baksidan man behöver jobba med. Du behöver som ryttare ha en stark rygg, kunna hålla emot. Ha starka ben, starka axlar. Men ska alla ryttare träna vid sidan av ridningen?– Man har en klar fördel av att bli starkare och mer balanserad i kroppen. Många människor har någon form av obalans i kroppen - att du är starkare i - och det kan påverka din kontakt med hästen, säger Sofia Sjöström.I avsnittet tipsar hon om övningar för rörlighet, styrka och balans. Flera av övningarna fungerar utmärkt att göra i stallgången. Dessutom tipsar Sofia om hur man rent tidsmässigt kan tänka för att få in träningen i sitt liv. Producent: Ulrika LindqvistVem vill du höra i Ridpodden? Tipsa oss i sociala medier eller mejla!ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Distansritt - med Annelie Eriksson  

Annelie Eriksson är en av Sveriges mest meriterade distansryttare. I Ridpodden berättar hon om vad som krävs för att bygga upp hästens kondition, och om sitt eget envetna arbete för att nå framgång.  – Man behöver vara beredd att lägga många många timmar i sadeln på träning. Det tar flera år att träna upp en distanshäst till de längre distanserna, det är inget quick fix, säger Annelie Eriksson. Hon har flera SM-titlar i ryggen och har deltagit i ett otal internationella tävlingar, både i mästerskap för Sverige och som tävlingsryttare i ett italienskt team. Målmedveten träningHemma i Bjursås har hon både aktiva tävlingshästar och unghästar i träning, med ett upplägg som varierar mellan försäsong, tävlingssäsong och lågsäsong. Omgivningen är kuperad, vilket passar perfekt eftersom det blir en form av naturlig intervallträning för hästarna. Och vid hårda tempopass åker Annelie Eriksson till en preparerad bana i närheten för att rida 2x45 minuter galopp i ca 20 km/tim.– Det viktigaste av allt är att hästen jobbar avslappnat hela tiden, att den inte spänner sig. Distansritten måste vara en av de mest tidskrävande grenarna? – Den är extremt tidskrävande. Jag lägger mellan 1,5 och 3 timmar på varje pass, per häst.Hur stor del av tiden känns det värt det?– Den mesta tiden känns det värt det men ibland blir jag ganska trött, på hur de visar sporten i media. Det är så mycket fokus på olyckor, och när det går bra står det intenting.– Men jag tycker det är väldigt kul att tävla utomlands på hög nivå och att träffa alla ödmjuka ryttare som förstår hur mycket jobb som krävs. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Distansritt - med Annelie Eriksson  

Annelie Eriksson är en av Sveriges mest meriterade distansryttare. I Ridpodden berättar hon om vad som krävs för att bygga upp hästens kondition, och om sitt eget envetna arbete för att nå framgång.  – Man behöver vara beredd att lägga många många timmar i sadeln på träning. Det tar flera år att träna upp en distanshäst till de längre distanserna, det är inget quick fix, säger Annelie Eriksson. Hon har flera SM-titlar i ryggen och har deltagit i ett otal internationella tävlingar, både i mästerskap för Sverige och som tävlingsryttare i ett italienskt team. Målmedveten träningHemma i Bjursås har hon både aktiva tävlingshästar och unghästar i träning, med ett upplägg som varierar mellan försäsong, tävlingssäsong och lågsäsong. Omgivningen är kuperad, vilket passar perfekt eftersom det blir en form av naturlig intervallträning för hästarna. Och vid hårda tempopass åker Annelie Eriksson till en preparerad bana i närheten för att rida 2x45 minuter galopp i ca 20 km/tim.– Det viktigaste av allt är att hästen jobbar avslappnat hela tiden, att den inte spänner sig. Distansritten måste vara en av de mest tidskrävande grenarna? – Den är extremt tidskrävande. Jag lägger mellan 1,5 och 3 timmar på varje pass, per häst.Hur stor del av tiden känns det värt det?– Den mesta tiden känns det värt det men ibland blir jag ganska trött, på hur de visar sporten i media. Det är så mycket fokus på olyckor, och när det går bra står det intenting.– Men jag tycker det är väldigt kul att tävla utomlands på hög nivå och att träffa alla ödmjuka ryttare som förstår hur mycket jobb som krävs. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

Juridik vid hästköp - med Erika Erlandsson  

Ska man röntga hela hästen? Vad måste stå i kontraktet? Dags att reda ut några av de viktigaste juridiska frågorna vid hästköp. Erika Erlandsson är jurist som i grunden jobbar med civilrätt och har specialiserat sig på hästjuridik. Hon lägger stor vikt vid att rannsaka sig själv, sina kunskaper och sin ambition innan man börjar leta häst. Vad ska hästen användas till?– Det viktiga tycker jag, och där vi ser att det kan bli problem, det är att man inte riktigt har tänkt efter vad man ska använda hästen till - vilket behov man har som ryttare och vilket mål man ska ha, säger Erika Erlandsson.– Det är jättelätt att bli förblindad. Plötsligt står där kanske en alldeles lysande unghäst framför en, med enorm potential till ett förmånligt pris. Så faller man dit och köper kanske en häst som inte alls passar en.  Köplagen eller konsumentköplagen?Blir det sedan aktuellt med affär så är det grundläggande att ta reda på om det är köplagen eller konsumentköplagen som gäller i det köp du planerar. Läs på och ta hjälp om du behöver det - att utforma kontraktet korrekt kan vara svårt om du vill få med exempelvis en korrekt återköpsklausul och saknar juridisk sakkunskap, menar hon.Vi går dessutom igenom frågan om undersökningsplikt, Erika Erlandssons synpunkter kring provridning och vad som händer om det visar sig att hästen är halt eller svårriden.Producent: Ulrika LindqvistHör av dig till oss! Vi heter Ridpodden på både Facebook och Instagram.ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Hitta rätt häst - med Alexander Zetterman och Lisen Bratt Fredricson  

Hur sjutton ska man göra för att hitta rätt häst? Vad ska man tänka på när man provrider och hur vet man att man passar ihop? Hoppryttaren Alexander Zetterman är uppväxt i ett handelsstall och har både visat och provridit otaliga hästar. Lisen Bratt Fredricson har också gedigen erfarenhet av att titta på och testa nya förmågor.Tillsammans kommer de med sina bästa tips till dig som funderar över hästköp, bland annat: - Gör klart för dig om det är en hetare eller lugnare häst du söker, och ungefär hur gammal den ska vara. - Lista gärna fler önskemål, men blir de för många kommer du få svårt att hitta en häst som passar in på alla. - Är det första hästen? Satsa på en trygg och säker en. - Ta gärna hjälp av en tränare när du letar. Vi tar även upp vad som är viktigt att tänka på under provridningen (som enligt Alexander Zetterman är bland det svåraste som finns), hur du kan undvika att bli lurad och också det lite mindre roliga - hur man ska tänka om det visar sig att man gjort ett "felköp".– Det händer ju många av våra toppryttare, det är absolut inget att skämmas över. Ridning är verkligen en sport som handlar om kemi, och finns det ingen kemi så måste man acceptera det, säger Alexander Zetterman.Producent: Ulrika Lindqvistridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Paradressyr med Eva Lundqvist  

En junidag 2003 skulle Eva Lundqvist lasta hästen för att åka på hoppträning inför EM. I stället hamnade hon i koma. Hör om hennes väg tillbaka, med paradressyren som mål och draghjälp. - Jag skulle åka och träna för Maria Gretzer, det var två veckor innan EM för unga ryttare i Frankrike. Men vi kom aldrig i väg, om man säger så, berättar Eva Lundqvist. Efter en framgångsrik karriär på ponny med bland annat SM-medaljer i hoppning var Eva Lundqvist under 2000-talets början en av Sveriges mest lovande unga ryttare i hoppning, och nu var hon alltså på väg mot start i EM. Hästen var knepig att lasta när han skulle åka ensam, och därför använde Eva Lundqvist longerlina. På något vis hamnade den bakom hennes ben, hon ramlade omkull, och när hästen drog i väg höll hon kvar och flög genom luften för att sedan landa med huvudet före. Skadorna hon fick var mycket allvarliga. I tre veckor låg hon nedsövd innan hon långsamt vaknade upp till en tillvaro som blev mycket annorlunda mot tidigare. Hjärnskadan hon fick vid smällen mot marken kan jämföras med en stroke - vänstersidan fungerade inte. Eva Lundqvist var fast övertygad om att hon skulle rida igen - hon såg det som en helt självklar del av livet och tillvaron, och redan något år efter olyckan satt hon till häst. - Jag trodde att det skulle vara som vanligt, jag trodde att jag skulle kunna sitta upp och rida precis som innan. Det var väldigt kul, men jag skulle försöka trava och blev så ledsen och besviken för det gick inte. Men att ge upp var heller inget alternativ. Parallellt med sin rehabilitering blev Eva Lundqvist longerad tills hon så småningom kunde rida på egen hand igen. Efter övertalning - för det var motvilligt - prövade hon även att starta i paradressyr. I dag har hon och hästen Donnergraf eller "Pelle" skördat flera mästerskapsmedaljer i paradressyr, och hoppas på en till EM-start nästa år. - Pelle betyder allt för mig. Jag älskar verkligen den hästen. Han är så förstående med min tillkortakommanden som jag har. Det är väldigt svårt att hitta sådana hästar. Producent: Ulrika Lindqvist ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Skaffa häst som nybörjare - med Carolina Gynning  

Plötsligt kom den - insikten om att hon ville ha egen häst! Hör Carolina Gynning berätta om halvblodet Cardo som "äter upp" hennes ångest, och om hur sjukt svårt det blir när man höjer hindrena 20 cm. Det var när Carolina Gynning skulle vara med i Stjärnhoppningen - den här gången i stafetten - för andra gången i livet som hon fastnade för ridningen på riktigt.– Just då i livet hade jag väldigt mycket svåra val. Privat, i företaget och allt möjligt. Att få den här chansen att rida och just hoppa ger så mycket. – Jag kan meditera, jag kan yoga men mina tankar springer alltid i väg. När jag satt på hästen hade jag inget val. Jag var tvungen att bara fokusera på att sitta kvar, och det var så himla befriande. Efter att ha letat häst på egen hand och blivit avkastad "så in i helvete" fick Carolina Gynning till slut hjälp att hitta läromästaren Cardo, som är hennes sedan snart ett år tillbaka. Han är trygg och pålitlig och målet just nu är att delta i en pay and jump. – Det är nånting när du sitter där och tar fart mot hindret och tänker fan ska jag komma över här nu. Det är så himla fint att man kan tänka "Don't be afraid to jump". Producent: Ulrika LindqvistVill du titta på övningar och annat extramaterial? Följ oss i sociala medier, vi heter Ridpodden!ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Frihetsdressyr med Mikaela Jansson  

När Mikaela Jansson köpte sitt svarta sto Marisca var hästen rädd och osocial. I dag är de själsfränder. Hör om vägen dit och om hur du själv kan smyga in frihetsdressyr i din träning! – Hon var oinriden, svårhanterad, hade haft väldigt många ägare på kort tid och alla hade inte varit snälla mot henne. Hon hade svårt att lita på människor, var rädd att bli slagen, berättar Mikaela Jansson om Marisca.Nu har hon haft stoet i sex år och frihetsdressyren och trickträningen har varit en central del i att bygga upp relationen mellan dem.– För mig handlar frihetsdressyr om att ha kul med sin häst, att man leker och tränar med hästen i frihet, att man har den lös. Det är viktigt att jag är en rolig person att vara med, annars kommer hästen inte att vilja vara hos mig, säger Mikaela Jansson - som också jobbar med att utbilda andra hästägare som vill använda sig av frihetsdressyr och trickträning.– Det är viktigt att hästen känner att den får vara med i träningen, att den känner att den gör saker tillsammans med mig och inte för mig. Jag jobbar mycket med att hästen får lista ut själv vad vi ska hitta på, och så berömmer jag när hästen bjuder på något fint. Följ Ridpodden i sociala medier för videos och annat extramaterial!ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Utomhusträning med Ulla Håkanson  

Dressyrryttaren Ulla Håkanson har länge varit en stark förespråkare för att träna sina hästar i skog och mark. Hur kom hon fram till det? Och hur ser hon på dressyrsportens utveckling? När Ulla Håkanson började rida fanns det knappt några ridhus eller hästtransporter. Skulle hon på hoppträning var det en timmes ritt dit, och sedan en timmes ritt hem. Det fanns heller inga direkta ponnytävlingar - när hon ville börja tävla fick hon tjata sig till att starta i storhästklasserna. I Ridpodden berättar Ulla Håkanson om sin väg upp till dressyrtoppen, och varför det blev dressyr i stället för hoppning som hon ju inledde karriären med. Vi får höra om hennes syn på hästhållning, hur hon lägger upp sina ridpass och exempel på konkreta övningar att jobba med ute i naturen. Hon ger oss också en inblick i hur sättet att rida dressyr på har förändrats under de 50 år som hon varit aktiv, och vilka de största skillnaderna är nu mot då. Ledtråd: det handlar om formen (nu igen!)Producent: Ulrika LindqvistFölj Ridpodden på Facebook och Instagram för extramaterial, film och fler bilder!ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Bett och hjälptyglar - med Jens Fredricson och Elisabet Lundholm  

Att hästen är "stark" - är det bra eller dåligt? Ska man använda ett skarpare bett då, eller en hjälptygel? Lisen, Jens och Elisabet ger sina bästa tips och listar vad som är viktigt att tänka på. Elisabet Lundholm är A-tränare i dressyr och jobbar bland annat med svenska landslaget i fälttävlan, men tränar ryttare på alla nivåer inom dressyren. Jens Fredricson är A-tränare i hoppning, aktiv tävlingsryttare, unghästutbildare och stallmästare på Strömsholm. Tillsammans med Lisen Bratt Fredricson diskuterar de vad som påverkar vilket bett som är lämpligt - exempelvis anatomin i hästens mun och ryttarens sits och hand. – Det handlar mycket om vad hästen har för mun; anatomin i munnen avgör vilket bett som passar. Jag tror det är bra att skifta bett, men också att man skiftar nosgrimma så att trycket inte alltid ligger på samma ställe, säger Jens Fredricson.– Hästar reagerar väldigt olika på olika bett. Var trivs hästen bäst, när är hästen mest nöjd, när är det lättast att rida den? Jag tror att det är jätteviktigt att vi pratar om det här, säger Elisabet Lundholm. Dessutom tar vi upp den ständigt aktuella gramantygeln, av vissa kallad "djävulens verktyg". Men är den det? Producent: Ulrika Lindqvist. Följ Ridpodden på Facebook och Instagram för extramaterial, film och fler bilder!ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

Börja rida som vuxen - med Hakim Bedziri  

Många av oss börjar rida som små. Hur är det att sitta i sadeln för första gången som vuxen? Hakim Bedziri berättar om sin väg från total rookie till ridinstruktör på Livgardet. – Det kändes ganska vingligt. Det är inte som att sitta på en motorcykel, det går liksom inte att förklara. En hästs rörelsemönster är ju speciellt och har man aldrig suttit på en häst innan så känns det ju konstigt, säger Hakim Bedziri om sin första gång på hästryggen. I dag jobbar han som ridinstruktör och utbildar soldaterna på Livgardet i Stockholm i ridning. Han tävlar också i hoppning tillsammans med tjänstehästen Yasi.– Det är ju de här koordinationsgrejerna som egentligen inte finns någon annanstans än i ridsport. Jag ska fysiskt ha koll på mig själv och genom min motorikförmåga eller timing få hästen att göra som jag vill. Men jag trivdes i stallet redan från början.Vad var det du föll för med hästarna?– De är häftiga djur, stora djur, det känns mäktigt. Om det inte hade varit för värnplikten, hade du kommit i kontakt med hästar då? – Jag vet inte, jag tror inte det. Jag jobbade ju som bartender innan, så jag hade väl fortsatt med det haha.Tänker du någonsin att du hade velat börjat rida tidigare?– Ja det gör jag nog. Sen tror jag samtidigt att jag har tjänat på att jag började rida i vuxen ålder, när jag var mer mentalt mogen.– Det är som en puckel man måste ta sig över. Det tar tid att lära sig. Det är både hästen och ryttaren som tillsammans ska utföra nånting. Om det bara hade varit jag hade det ju bara varit att rycka mig i kragen. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridpodden 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose