Tendens

Tendens

Sweden

Reportageprogrammet som ger sig tid att lyssna, ta del och låta folk prata färdigt. I Tendens får du som lyssnare höra om människors liv och idéer. Här hör mening och mönster i det som sker eller håller på att hända. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Episodes

Var är hemma?  

Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma. Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.  Sukran.kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Jag längtar tillbaka till Damaskus  

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.Programmet är gjort av Isabelle Swahn.

Tendens 0

Livet efter Aleppo – ett år i stand-by  

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Tendens 0

Mitt nyfödda barn kallades "det".  

Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development). DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom. Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige. Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.Ett program av Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Tendens 0

Jag är Intersexxy  

Ellie är intersexuell, fysiskt är hon varken kvinna eller man. Nu kämpar hon för intersexpersoners rätt att själva få bestämma över sin kropp. När Ellie föddes trodde de att hon var en pojke. I tonåren utvecklas inte hennes kropp på samma sätt som hos klasskompisarna. Det visade sig att hon har könskromosomuppsättningen XXY. Men trots att Ellie aldrig identifierat sig som kille behandlades hon med testosteron för att kroppen mer ska likna en mans. En behandling som fick Ellie att må allt sämre. Idag identifierar sig Ellie som intersextjej och publicerar bilder på sig själv på Instagram under namnet "Intersexxy" för att visa att intersexpersoners kroppar inte är något konstigt. Inget som behöver skylas. medicineras eller opereras för att passa in.Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Tendens 0

Barnen som tolkar  

Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta. Av 400 barn som Tendens varit i kontakt med svarade 7 av 10 att de nångång tolkat åt en förälder eller släkting. Många svarade också att de gör det varje vecka.I en klass i Botkyrka i Stockholm, svarade hela klassen att de nångång tolkat.Benjamin Salazar Lopez är ett av barnen i undersökningen. Han började tolka när han var sju år.- Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nått, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet.Efter att i tio år tolkat sina utvecklingssamtal i skolan fick Özlem Mermer nog till slut.- Jag kom in i tonåren och kände att det fanns roligare saker att göra än att tolka, det tog så lång tid att jag skulle översätta det mamma säger, och det läraren säger, och jag sitter i mitten och bara känner mig trött.Ett program av Sukran KavakSukran.Kavak@Sverigesradio.se

Tendens 0

Jag tolkar åt pappa  

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan. I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa.Vad säger pappa?Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Jag tolkar åt pappa  

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan. I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa.Vad säger pappa?Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Jag vägrar duscha i skolan  

Karin har inte använt skolduschen på flera år. Den är äcklig tycker hon. Och fler tycker som Karin. Var tredje högstadieelev struntar i skolduschen visar en undersökning som Sveriges Radio gjort. När Karin gick i tredje klass gick det ett rykte om att det fanns mögel i skolduschen. Det satte sig så hårt i henne att hon bestämde sig för att aldrig mer duscha i skolan. Nu går hon i sjuan och har fortfarande inte gjort det en enda gång sedan dess. – Det luktar väldigt äckligt och ser väldigt äckligt ut. Om man råkar trampa på det så kommer foten att lukta mögel tills man tvättar foten med väldigt mycket tvål… Det finns inget krav på att elever faktiskt ska duscha i skolan och inga lärare ifrågasätter varför Karin inte gör det. Men Karins mamma tycker inte att det är okej att Karin inte duschar efter idrotten i skolan och de bråkar om det varje gång som hon frågar Karin om hon har duschat. Emma Johansson följer med Karin till skolan för att ta reda på vad som får henne att tycka att skolduschen är så hemsk.

Tendens 0

Jag duschar inte  

Linnea har inte duschat i skolan på tre år. Hon känner sig inte trygg att visa sig naken i skolan, berättar hon. Det känns som om de andra tittar och dömer. I femman slutade Linnea att duscha i skolan efter idrotten - och hon är inte ensam. På Eneskolan i Järna där hon går är det många tjejer som byter om på toaletten eller helt hoppar över duschen. Ida Wallentin säger att klimatet i skolan gör att man inte vill visa sig naken. – Jag tror det finns många som tycker att de är jättefina, men man måste vara bekväm med hela situationen. Det är många som vill trycka ner andra, säger hon. Kan man bli tvingad att duscha, och finns problemet främst i tjejernas omklädningsrum? Vi besöker också Globala gymnasiet i Stockholm där det sen ett år tillbaka finns ett tredje, könsneutralt omklädningsrum. På dörren hänger en stor regnbågsfärgad queersymbol. Här byter de om som inte är bekväma med varken tjejernas eller killarnas omklädningsrum. – Här slipper jag känna ett obehag, säger Julia som brukade byta om på toaletten på sin förra skola. Programmet är gjort av Moa Larsson och sändes första gången 10 oktober 2014 i programmet Barnen i P1.

Tendens 0

Jag undervisar smarta barn  

Elever som lätt når sina mål är sällan prioriterade i skolan. Marie Lindström och Anna Wedestig arbetar båda två, på olika sätt, med just dessa barn. Marie Lindström arbetar på en förskola i Umeå och berättar om hur man kan upptäcka och möta barn som är det man kallar särskilt begåvade, alltså barn med ovanligt hög begåvning.- Jag har lärt mig otroligt mycket av min barn. Jag hade nog inte upptäckt de här eleverna som jag gör nu om jag inte själv hade haft särbegåvade barn.   Det finns idag i Sverige ingen skola för barn som är särskilt begåvade. Däremot finns det ett antal spetsutbildningar där elever som vill fördjupa sina kunskaper kan få hjälp att göra det.I Luleå arbetar gymnasielektorn Anna Wedestig på en naturvetenskaplig gymnasielinje med matematik som spets.  - Den finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan.  Programmet är gjort av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Tendens 0

Att vara smart och känna sig dum  

Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer. Jesper Kråkhede lärde sig läsa bara genom att höra sin mamma läsa sagor. I byn där han växte upp låg lekskolan granne med biblioteket och när hans kompisar lekte med byggklossar slukade Jesper allt om rymdsonderna Voyager 1 och 2. Men skoltiden blev tråkig och betygen medelmåttiga. – Det är en myt att särbegåvade också alltid är högpresterande, säger Jesper. För ungefär tio år sedan gjorde han föreningen Mensas IQ-test och fick veta att han är väldigt intelligent. – Då föll allt på plats, äntligen kunde jag vara mig själv, säger han.  Ett program av Lotta Malmstedt

Tendens 0

Tolg - den moderna byn  

Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Byn Tolg utanför småländska Växjö  är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det? Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Tendens 0

Röstånga - byn som startade aktiebolag  

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. "Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen. Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det. Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.  Men hur gör man för att gå framåt tillsammans? Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Tendens 0

Nio år med familjen som skola  

I våras gick Lukas ut grundskolan utan att någonsin ha gått i skolan. Han har alltid undervisats i hemmet av sina föräldrar. Nu är det dags för gymnasiet. Blir det skola eller på distans? Lukas och hans familj kommer från Sverige men på grund av att de vill bedriva hemundervisning så har de fått flytta utomlands till ett land där det fortfarande är tillåtet, i Sverige förbjöds hemundervisning 2011. Familjen valde då att flytta till Åland där barnen har läroplikt och inte skolplikt.- Jag känner mig väldigt fri och har nog ett närmre förhållande till min familj än vad andra i min ålder har. Men visst har det kunnat kännas som att jag saknar nåt ibland, säger Lukas om sättet han undervisas på.Malin Marcko följer 16-åriga Lukas några dagar i hans liv.

Tendens 0

De tror inte vi kan – kampen att få godkänt betyg  

Matewos och Henos går i nian. För att rädda sitt betyg i svenska bestämmer de sig för att göra något annorlunda. De ska få tyst på alla som inte tror på dem. Men projektet blir svårt att ro i hamn. Matewos Birhanu, Henos Yohannes går i nian på Enskede skola i Stockholm. När de inser att de är på väg att bli underkända i svenska bestämmer de sig för att göra något speciellt för att rädda betyget och visa skolan vad de går för. Med hjälp av specialläraren Ingrid Hagstrand drar de igång ett annorlunda projekt. Allt verkar spännande och roligt tills vardagen kommer i kapp. Orkar de? Kommer de att klara uppgiften?Programmet är gjort av Karin Hållsten.

Tendens 0

När någon gick över min gräns  

Malin vill att det ska sluta. Kondomen är torr och det känns som om den river sönder henne. Malin är 25 år och beskriver hur det var att ha sex med sin gamla pojkvän. När blir sex blir ett övergrepp? - Jag upplevde det som att hon anklagade mig för att vara precis som den personen som våldtog henne. Det säger Gustav som är 30 år och minns när hans dåvarande tjej fick minnen från en våldtäkt när de hade sex. När blir sex ett övergrepp? Varför är det så svårt att prata om? Och varför provocerar berättelser från den sexuella gråzonen så mycket? Programmet är gjort av Sukran Kavak och sändes första gången mars 2011. Sukran.kavak@sverigesaradio.se

Tendens 0

Vad gör vi när katastrofen kommer?  

Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva? Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen. Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss. - Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.Ett program avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Tendens 0

Strids-gruppen på Gotland och grannarna  

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla. Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön.Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Strids-gruppen på Gotland och grannarna  

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla. Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön.Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose