Tendens

Tendens

Sweden

Reportageprogrammet som ger sig tid att lyssna, ta del och låta folk prata färdigt. I Tendens får du som lyssnare höra om människors liv och idéer. Här hör mening och mönster i det som sker eller håller på att hända. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Episodes

Den otatuerade sjömannen – del 1 i serien Svenska sjömän  

En gång har 29-årige Rasmus seglat och styrt genom Panamakanalen. Han tillhör en ny generation sjömän där ordet frihet står för ledigheten i land och han har inga planer på att tatuera sig. – Att vara sjöman idag, säger 29-årige Rasmus Blomqvist, betyder inte att du får se världen. Det finns det ingen tid för idag med tajta besättningar och tidspress.Men Rasmus älskar ändå sitt arbete och alla de utmaningar som kan dyka upp på ett stort fartyg som kan vara en veckas färd från närmsta fastland. Rasmus stora bekymmer är krisen för svensk sjöfart och att Sverige, som har EU:s längsta kust, är på väg att förlora den maritima kunskapen som är nödvändig för ett land som ju faktiskt är en ö.– Idag är ju alla tatuerade också de som aldrig har pissat i saltvatten! utropar Billy Svensson när han och Mia träffas på Sjömanskyrkan i Göteborg, och så visar han henne sina klassiska sjömanstatueringar.Möt Rasmus och Billy i det första programmet i Mia Blomgrens serie Svenska sjömän.Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.se

Tendens 0

Sigge, mellanhandlaren  

I innerfickan har Sigge marijuana som han ska sälja för 600 kronor. Han langar för att själv få en bit röka. Hela hans liv kretsar kring cannabis. Vem är Sigge bakom drogerna och hallucinationerna? – Att langa cannabis är bara roligt, säger Sigge. Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka.Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan.Programmet ingår i programserien Narkotikalandet där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren.Randi Mossige-Norheim är reporter på Sveriges Radio. I över tjugo år har hon gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award. 

Tendens 0

Vi hade en miljon i en skokartong  

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag. Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor.Vill du fördjupa dig i den parallella världen av droger kan du göra det på vår sajt Droger 24-7. Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award.

Tendens 0

Tystnaden – det andra övergreppet  

Nishtman Irandousts berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring sexuella övergrepp i Mellanöstern väckte stort gensvar. Här hör ni några av lyssnarnas egna berättelser. P4 Dokumentären Hemligheten, som vi sänt en förkortad version av här i P1, är radiojournalisten Nisthtman Irandousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring dem.Reaktionerna blev många och flera lyssnare hörde av sig med egna berättelser. Hemligheten finns nu också på kurdiska och den nådde ut till en äldre publik både i Sverige och andra länder och där blev reaktionen en annan. Men den fick också en förövare att höra av sig.I det här programmet får ni höra Nishtman Irandoust själv berätta om reaktionerna och även höra några av de berättelser som kommit in efter det att dokumentären sändes.Producent: Ola Hemström.

Tendens 0

Ta oss båda  

Systrarna Hédi och Livia var som katt och hund. Tills de hamnade i koncentrationslägret och bara hade varandra. Då slutade bråken. Och systrarna är överens. De hade aldrig klarat sig utan varandra. Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman.Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka.– Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad.Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek.– Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig.När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överens.– Vi hade aldrig överlevt utan varandra.Dokumentären är producerad av Amanda Glans och är en något förkortad version av P4 Dokumentären Ta oss båda.

Tendens 0

Ta oss båda  

Systrarna Hédi och Livia var som katt och hund. Tills de hamnade i koncentrationslägret och bara hade varandra. Då slutade bråken. Och systrarna är överens. De hade aldrig klarat sig utan varandra. Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman.Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka.– Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad.Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek.– Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig.När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överens.– Vi hade aldrig överlevt utan varandra.Dokumentären är producerad av Amanda Glans och är en något förkortad version av P4 Dokumentären Ta oss båda.

Tendens 0

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI odjurens trädgård - Erik Larson

Tendens 0

Sista kortet till ghettot  

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Tendens 0

Jag lämnar dig aldrig  

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil. Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström.Vill du komma i kontakt med redaktionen eller med Karl-Gustav och Helny, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Tendens 0

Han längtade efter henne i 50 år  

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. - Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Tendens 0

Han längtade efter henne i 50 år  

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. - Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Tendens 0

Jag grät när jag mötte påven  

Tusentals personer har samlats i Malmö stadion för att se påven Fransiskus. Joanna Engstedt är medlem av Opus Dei och att få möta påven här i Sverige är för henne en av livets största upplevelser. Opus Dei är en katolsk organisation som går ut på att helga Gud i allt man gör. Joanna har två passioner i livet. Dels Gud som hon har vigt sitt liv åt och dels sången. Hon var med i kören som sjöng under påvens besök. En annan katolik som lyckades köpa en av de åtråvärda biljetterna för att se en glimt av påven var Cecilia Ibañez – Sörensson.– Jag kommer aldrig glömma ögonblicken då han passerade förbi väldig nära mig.Programmet var gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Gerillapojken som gjorde ett kors till påven  

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt.När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad.När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige. Ett program av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Gerillapojken som gjorde ett kors till påven  

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt.När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad.När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige. Ett program av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Elin och assistanskarusellen  

Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistens idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras. Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistens i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar.Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistens eller inte.Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden.Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål, det har pratats om flusk och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare och när sen en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett bland de som har personlig assistens. Ett program av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se tendens@sverigesradio.se

Tendens 0

Utan hjälp kan Eddie dö  

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi. Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen. Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp.

Tendens 0

Var är hemma?  

Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma. Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.  Sukran.kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Jag längtar tillbaka till Damaskus  

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.Programmet är gjort av Isabelle Swahn.

Tendens 0

Livet efter Aleppo – ett år i stand-by  

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Tendens 0

Mitt nyfödda barn kallades "det".  

Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development). DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom. Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige. Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.Ett program av Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Tendens 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose