Tendens

Tendens

Sweden

Reportageprogrammet som ger sig tid att lyssna, ta del och låta folk prata färdigt. I Tendens får du som lyssnare höra om människors liv och idéer. Här hör mening och mönster i det som sker eller håller på att hända. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Episodes

Del 2/6. Dom kallar oss white trash: Jag har blivit kallad white trash  

"Jag vet inte hur många gånger man har kallat mig white trash", säger Therese som är nyinflyttad till ”ett av de mest white trash-täta områdena i Sverige – det är verkligen ett uttryck jag hatar!"

Tendens 0

Världsmästarbyn efter flyktingkrisen  

Tärnabys invånare överrumplades när flyktingarna kom i slutet av 2015. Byborna ställde snabbt upp och såg till så att de skulle finna sig till rätta. Det var inte okomplicerat då. Hur är det nu?

Tendens 0

Den överflödige idealisten  

Ena stunden ska vi vara idealister. Men när det sedan blåser kallare vindare är det lagar och regler som gäller, säger David Nilsson som 2015 var föreståndare för ett hem för ensamkommande i Mölndal.

Tendens 0

Vi kallar oss ju inte själva white trash  

Dom kallar oss white trash, säger Lasse som bor på en plats som på nätet pekas ut som ”ett av de mest white trash-täta områdena i Sverige”. Men det är ju ingenting vi kallar oss själva, avslutar han.

Tendens 0

Det känns som om vi inte finns  

Den röda slitna stugan ser obebodd ut och ligger långt in i skogen. Men det ryker ur skorstenen. Här bor en hel familj sedan en tid tillbaka trots att ingen i familjen har laglig rätt att vistas här. Cana vill bli sjuksköterska men har inte rätt att plugga. Hassan vill åka skidor men vågar inte. De är två av ca 12 000 människor som lever illegalt i Sverige idag. Varför väljer de att stanna kvar? Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige Programmet är gjort av Matilda Eriksson Rehnberg.

Tendens 0

Hellre gömd än död  

Det är höst år 2016 när gränspolisen genomsöker Willys hem för att utvisa honom. Men de hittar honom inte - han har gått under jorden. Sedan dess lever Willy som gömd i Sverige. Willy är 19 år och kommer från Kongo. Han är en av många människor som fått avslag på sin asylansökan, men som väljer att leva kvar i Sverige som gömd. – Det går inte att åka tillbaka till mitt land. Jag skulle hamna i fängelse på en gång, säger Willy. – Vad tänker du om att du stannar i Sverige, trots utvisningsbeslutet? –  Jag vet att man inte ska bryta mot reglerna, men jag har inget alternativ. Skulle jag kunna åka tillbaka så skulle jag göra det. Så som jag lever nu är inget liv, säger han. Livet som gömd är svårt, säger han. Han vågar inte stanna på samma plats för länge och flytta runt både mellan olika städer och hem. För att kunna försörja sig jobbar han svart som målare. Ibland kan han tjäna rätt bra säger han, runt hundra kronor i timmen – men på senare tid har han blivit lurad och inte fått betalt alls. Oron inför framtiden är påtaglig, säger han. Han har försökt ta sitt liv tre gånger. – Jag vet inte hur länge jag kommer orka leva såhär. Ibland vill jag bara att livet ska ta slut, säger han. Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Tendens 0

Caroline konverterade till islam  

Caroline hade inte tidigare trott på Gud men så en ljum sensommarnatt händer något med henne när hon pratar religion med sin syster. Vad var det som gjorde att hon sedan konverterade till Islam? Året är 1996 och 21-åriga Caroline är ute och promenerar i närheten av sitt barndomshem i Torslanda med sin syster och svåger.  Det är sommarnatt och de har stannat till på en parkering. De pratar om religion, Carolines syster hade konverterat till islam några år tidigare och gift sig med en muslimsk man. När de ska fortsätta hemåt kliver de över ett staket och Carolines syster konstaterar att Caroline nu har tagit ett steg, ska hon inte ta ett till? Programmet är gjort av Maria Hansson Trens och sändes första gången som en P4 Dokumentär 2014.

Tendens 0

Den kristne afghanen i Junsele  

Abdulwahid flydde från Afghanistan efter att han konverterat till kristendomen. I Junsele träffade han Tora som blivit som hans nya mamma och som kämpat för att Abdulwahid ska få uppehållstillstånd. Idag finns ett stort intresse för kristendomen bland flyktingar som kommer från Afghanistan och Iran. Abdulwahid sökte sig till Filadelfiaförsamlingen i lilla Junsele där han träffade Tora Larsson: - Han har blivit som min son, berättar Tora. För den lilla pingstförsamlingen i Junsele är en ny medlem ett välkommet tillskott. Men den nya väckelsen bland flyktingar väcker också frågor: hur märker man om en asylsökande är övertygad kristen och inte söker sig till kyrkan för att få hjälp att stanna i Sverige? Vad händer med de som blir döpta men inte får uppehållstillstånd utan utvisas till Afghanistan där konvertering ses som ett brott som straffas hårt. Tendens reporter Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Tendens 0

Gay i Sápmi  

När Lemet Ánde är 14 år blir han kär. I en kille. De träffas i smyg för de upplever att deras kärlek är tabu i den samiska kulturen de tillhör och älskar. Är flytt till storstan den enda utvägen? – Ett stort problem i den samiska kulturen är att många HBTQ-samer väljer att ta sitt eget liv, väljer att flytta, lämna sin egen kultur, sitt språk, för att de inte accepteras som de är, berättar 24-åriga Lemet Ànde. – För mig är det oacceptabelt. Men så stor är kärleken att många väljer att göra det, att flytta och att aldrig komma tillbaka. Programmet är gjort av Merethe Khumunen, Sveriges Radios Sameredaktion.

Tendens 0

Äntligen slipper jag hålla käften!  

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Tendens 0

Äntligen slipper jag hålla käften!  

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Tendens 0

Vi samer kämpar för vår existens  

Renskötaren Jörgen Stenberg ser hur den mark som hans skogssameby brukar blir mindre och mindre. Gruvorna är många och nu tar vindkraftverken upp allt mer mark och delar upp renarnas betesmark. Svenska politiker har ingen kunskap om samer, det menar Helena Omma och Anders Sunna. De upplever också att engagemanget i de frågor som berör dem i princip är obefintligt. Hur påverkar det samerna, deras syn på sig själva och deras framtid? Programmet är ett samarbete med Sameradions Anna Sunna och sändes första gången 2014.

Tendens 0

Jag tolkar åt min pappa  

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet är en repris från 2016.  Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Jakten på min donatorpappa  

Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld. – Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa inte var hennes biologiska far. Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Min dotters donatorpappa  

Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning. När Maria var 39 år gammal kände hon att hon inte kunde vänta längre på den rätte om hon skulle få sitt efterlängtade barn. Ville hon ha barn fick hon ordna det på egen hand, så hon åkte till Danmark för att låta sig insemineras. Men åren som följde därpå kunde hon inte släppa tanken på att hennes dotter inte skulle känna till halva sitt genetiska ursprung. Vem var donatorn?Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian Seed Siblings, en förening för att koppla ihop barn som har kommit till genom donatorinsemination.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Tendens 0

Min donatorpappa och jag  

Cornelia blev till med hjälp av en spermadonator och har längtat efter att få träffa honom så länge hon kan minnas. Men hon kan inte vara säkert på att han vill träffa henne. Hennes föräldrar hade försökt att bli med barn i flera år utan lycka. De var helt överens om att berätta att det fanns en annan biologisk pappa. När hon själv började fråga hur man gjorde barn passade de på att berätta om hennes ursprung. Hon har alltid vetat att hon har rätt till att få information om sitt ursprung. Men det finns alltid en risk att donatorn inte längre finns vid livet eller att han inte vill träffa henne. Programmet är gjort av Cecilia Mora Cecilia.mora@sr.se

Tendens 0

I cellen fann jag mig själv  

Pasha Brodrej var 26 år när han sattes i isoleringscell i ett Turkiskt fängelse. I mörkret gav han sig ut på utflykt i det egna inre landskapet. Vad hittade han där? – Det blev mitt sätt att inte låta dem bryta ner mig. Jag gick igenom hela mitt liv. För att komma ihåg att jag är en människa som är älskad, som har en mamma och pappa som väntar på mig. I cellen fann jag mig själv för första gången, berättar Pasha Brodrej. Programmet sändes första gången 2010.   Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Tendens 0

Det är lättare att bli kriminell än att skaffa ett jobb  

Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut. Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.   Programmet är gjort av Martina Greiffe.

Tendens 0

Varför sköt de på vår gata?  

Efter den senaste dödsskjutningen i Malmö får Sarah Jaziris dotter inte leka på gården utan förälder. På gården ser Sarah ensamma barn som söker vuxenkontakt och bekräftelse. Ofta är de hungriga. Efter att en 16-årig Malmöpojke skjutits till döds när han stod och väntade på bussen i januari, skrev Sarah Jaziri en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet: Vi måste prata om hur det ser ut för barn i vår stad. Från sin balkong i ett av Malmös miljonprogramsområden ser hon varje dag barn som inte verkar ha det så bra. Barn som är väldigt ensamma. Som inte vill tala om vad de heter eller var de bor. "De hotar med döden när de blir arga. De ska göra saker med dig eller dina familjemedlemmar som knappt går att stava till och som de knappt vet vad det betyder. Utan att de vet om det är de ledsna och trötta på att ingen bryr sig om dem", skriver Sarah. Hon menar att bristen på fungerande vuxna är en stor riskfaktor, som kan göra att unga människor, unga män,  hamnar i kriminalitet. Hennes bostadsområde tillhör de lugnare. – För vi har ju i alla fall inte haft några skjutningar här, säger Sarah. Men tre dagar senare skjuts en 23-årig man ihjäl på områdets huvudgata. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Tendens 0

Att hjälpa en pedofil  

Hur gör man för att hjälpa en person som begått fruktansvärda övergrepp. Hur ser man människan bakom brottet? Börje Svensson är psykoterapeut och möter i sitt arbete både offer och förövare. Det är möten med förövare som många gånger börjat med att han sett eller läst de stora svarta tidningsrubrikerna deras brott varit upphov till. Den här vreden som jag känt när jag läst om det rinner av mig och jag känner bara sorg Hur lyckas man som terapeut att inte bortse från handlingen men ändå möta personen bakom brotten och hur hanterar man det man får höra? Börje Svensson arbetar idag med unga förövare och med att handleda Poliser, samtalshandledare och andra terapeuter. Vi följer med Börje Svensson när han handleder samtalshandledaren Marie Johansson på KAST i Stockholm. Ett program av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se Här kan man få hjälp att hantera sin pedofili: PrevenTell (Hjälplinje vid oönskad sexualitet) Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig: BRIS, Barnens rätt i samhället Råd och stöd för köpare av sexuella tjänster. KAST (köpare av sexuella tjänster)

Tendens 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose