Vår Bästa Vän

Vår Bästa Vän

Sweden

Hundsveriges vardagsrum där två nyfikna programledare, Gurgin och Maria, tillsammans med hundpsykologen Eva Bodfäldt fördjupar sig i hunden. Ansvarig utgivare: Andreas Miller

Episodes

Live från Stockholm Hundmässa - Checklista för dig som ska skaffa hund  

Det finns många som vill ha en hund men att vara hundägare är ett stort åtagande. Svenska Kennelklubbens chefsjurist Agneta Lönn och presstalespersonen Hans Rosenberg gästar VBV-gängets scen. Vår Bästa Vän poddade och träffade lyssnare på Stockholm Hundmässa, som är en internationell hundutställning som arrangeras av SKK (Svenska Kennelklubben) i december varje år, för att ta reda på vad man ska tänka på innan man skaffar hund.Det är viktigt att ordentligt läsa och förstå avtalstexten mitt i glädjeruset, säger chefsjuristen Agneta Lönn som hjälper SKK:s medlemmar i frågor som rör hundhållning, hunduppfödning och kennelkonsulentverksamhet. Svenska Kennelklubbens presstalesperson Hans Rosenberg menar att vissa hundköpare är mer eftertänksamma när de köper mobiltelefon än när de köper hundar.- Man bör rannsaka sig själv innan man skaffar en hund, det tar mycket tid och kostar mycket att ha hund, menar Hans Rosenberg.

Filosofiskt samtal: Hur mycket är en hund värd i förhållande till en människa?  

Karim Jebari, forskare i filosofi, menar att hunden är en slav i dagens samhälle och berättar hur de i teorin kan bli fullvärdiga medborgare med rösträtt. Hör även när Cuba prövar på agility. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin diskuterar olika etiska uppfattningar kring hundens värde och hundens status i det moderna samhället. Går det att göra tamdjuren till fullvärdiga medborgare? Det svarar Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.Djur utsätts för onödigt lidande och man kan skulle i teorin kunna använda sig av avel för att göra det möjligt för tamdjur att delta i bl.a. demokratiska val menar Karim Jebari. - Djuren har byggt det här samhället med sina kroppar. Tama djur är slavar men är även medlemmar i våra familjer och det finns starka band mellan ägare och hund, säger Karim Jebari.Hör även när Maria Hedqvist och Cuba möter agilitytävlaren Frida Granström för att få tips för vad man bör tänka på när man ska börja träna den populära hundsporten agility där hund och förare tillsammans ska klara en hinderbana på kortast möjliga tid.

Rehabilitering och lyssnarfrågor  

Eva Bodfäldt svarar på lyssnarfrågor och Maria Hedqvist möter Stefan Rosén, en av Sveriges främsta experter på hundrehabilitering, för att samtala om hur en hund kan återfå funktion och styrka. Sverige ligger i framkant på rehabilitering. Vi fortsätter att följa rehabiliteringen av programledaren Maria Hedqvists staffordshire bullterriertik Cuba som brutit en del av lårbenshalsen som orsakat en fraktur mellan höftledskulan och höftledskammen. Hur påverkar detta en växande hund? - Man bör inte på egen hand försöka åtgärda problem eller besvär som en hund uppvisar, sök istället professionell hjälp. Man måste göra rätt från början för ett så bra resultat som möjligt, menar Stefan Rosén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor och hjälper bland annat Amanda vars hund inte gillar kloklippningen efter att hon råkat klippa i pulpan. - I det här fallet rekommenderar jag att hon går tillbaka till kloklippningens grundträning. Hundar är olika känsliga och man kommer att råka klippa i pulpan, då måste man vara snabb med att ge en stor belöning och direkt efter det ta ett par steg tillbaka i träningen och bara hålla i klon, menar Eva Bodfäldt.

Slyngelåldern - Lyssnarfrågor om unghund  

Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är. Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är.Programledaren Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar emot lyssnarfrågor om unghundar och pratar även om jaktlabradoren Will-Jas spökålder. Och har staffordshire bullterriern Cuba en urinvägsinfektion? Programledaren Maria Hedqvist möter Dragan Panić från Öresunds Veterinärklinik.Man kan se lite mer av hundens personlighet när den börjar bli könsmogen. Eva Bodfäldt menar att när valpen inte längre ser ut som en valp höjer vi kraven och tycker att den borde förstå våra kommandon. - Man bör undvika situationer där hunden blir arg eller rädd, här kan leken spela en stor roll. Will-Ja är rädd för en del saker utomhus, därför utvecklar jag nyfikenhet och intresse hos henne genom att leka ute så att hon kan få positiva erfarenheter av att vara utomhus, säger Eva Bodfäldt.

Om rädda hundar och hundägare  

Rädsla hos hundar, och hundägare för den delen, är en nödvändig och naturlig funktion. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor om rädsla. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar lyssnarnas frågor om rädsla och ställer de till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och etologen Ingrid Tapper förklarar teoretiskt vad rädsla är.Hur vet man att det är rädsla? Vad gör det egentligen om hunden är rädd? Vilka perioder av rädsla finns det i en hunds liv? Ska man väcka en hund ur en mardröm? Eva Bodfäldt menar att hunden inte kan klara sig själv i alla lägen utan att man måste finnas där för den och förklarar hur man kan se på hunden om den är rädd.- Det vanligaste är att svansen åker ner, huvudet kan pendla fram och tillbaka och fokuset försvinner. Rädda hundar kan även bli helt stilla, kan de inte fly så kan rädslan slå över till aggression. Många gånger drar de sig undan eller klättrar på oss människor för att bli omhändertagna, menar Eva Bodfäldt.Att undvika faror är en klok strategi för alla typer av djur. Intelligenta djur lär av erfarenheter och det gör att ett ungt oerfaret djur är oftare rädd än ett vuxet som kan skilja på imaginära faror och på verkliga, menar etologen Ingrid Tapper.- Det är klokt att vara försiktig mot det man inte känner till, rädsla är en stark känsla men den har ett högt överlevnadsvärde. Hundar är ganska rädda av sig när något är för konstigt, precis som hos oss människor, säger Ingrid Tapper.

"Våld i hemmet drabbar även hundar"  

2015 anmäldes ca 17.000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det är vanligt att säkerhetstänk kring djuren inte tas på allvar eller glöms bort, menar Nathalie Nordén. Att lämna en våldsam relation ska inte innebära att någon måste lämna sin bästa vän bakom sig menar Nathalie Nordén från Se Sambandet och VOOV som gästar Vår Bästa Vän för att prata om att våldet inom nära relationer även drabbar hundarna. Se Sambandet är ett kunskapscentrum som enbart arbetar teoretiskt för att sprida kunskap och uppmärksamma djur som lever i hem där våld förekommer och riksförbundet VOOV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) möter och hjälper våldsutsatta och förmedlar tillfälliga jourhem åt djuren när djurägaren befinner sig i skyddat boende. - Det finns hundar med problem som utmärker sig men det är inte så att alla hundar som har levt i hem där det förekommit våld har någon form av problematik. Många hundar är trevliga familjehundar som man inte märker något på, menar Nathalie Nordén.

"Våld i hemmet drabbar även hundar"  

2015 anmäldes ca 17.000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det är vanligt att säkerhetstänk kring djuren inte tas på allvar eller glöms bort, menar Nathalie Nordén. Att lämna en våldsam relation ska inte innebära att någon måste lämna sin bästa vän bakom sig menar Nathalie Nordén från Se Sambandet och VOOV som gästar Vår Bästa Vän för att prata om att våldet inom nära relationer även drabbar hundarna. Se Sambandet är ett kunskapscentrum som enbart arbetar teoretiskt för att sprida kunskap och uppmärksamma djur som lever i hem där våld förekommer och riksförbundet VOOV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) möter och hjälper våldsutsatta och förmedlar tillfälliga jourhem åt djuren när djurägaren befinner sig i skyddat boende. - Det finns hundar med problem som utmärker sig men det är inte så att alla hundar som har levt i hem där det förekommit våld har någon form av problematik. Många hundar är trevliga familjehundar som man inte märker något på, menar Nathalie Nordén.

Koppelträning - Så får du hunden att sluta dra  

Vi lever i ett samhälle där koppelpromenader är ett måste. Vad är det för faktorer som spelar in när en hund drar i kopplet och hur koppeltränar man hunden? Programledaren Gurgîn och VBV-lyssnarna frågar ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om koppelträning. Hundpsykologen menar att ett av de vanligaste felen vi gör är att vi låter hunden bestämmer tempo och riktning.Man bör lära hunden att konsekvensen av att man håller kopplet i höger hand är att hunden även ska gå på hundägarens högra sida, eller vice versa om man är vänsterhänt. Det kommer att underlätta framtida möten när hunden vet att den inte får korsa hundägarens väg förrän hen har bytt hand i kopplet.- När man stannar för att hunden gör fel så är det just det beteendet man uppmärksammar. Man bör stanna för att man själv bestämmer, inte för att kopplet tar slut. Man bör lära sin hund att man stannar ofta, utan att kopplet är sträckt, säger Eva Bodfäldt.

Bestraffning  

Många frågar sig vad man ska göra när hunden gör fel. Ska man bestraffa hunden när den gör fel? Och vad är ens en bestraffning? Senior professor i medicinsk psykologi Åsa Nilsonne gästar VBV. Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och bestraffning är en metod som länge varit omdiskuterad. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilssone, psykiatern och senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, för att reda ut begreppet bestraffning. Åsa Nilssone menar att bestraffning som inlärningsmetod gör att vi går in i ett motivationssystem där vi vill försvara oss och undvika smärta.- Det man framför allt lär sig genom bestraffning är vad man inte får göra. Men att lära sig något nytt genom bestraffning är mycket svårare.Inget tyder på att bestraffning är en mer framgångsrik inlärningsteknik än belöning, Eva Bodfäldt menar att man straffar för att sätta stopp på ett beteende och inte för att skada eller hämnas.- Om man ska utmäta ett straff så bör man verkligen veta vad man gör. Ska man straffa så ska man göra det med ett leende. Man kan inte handla i affekt, säger Eva Bodfäldt.

Miljöträning  

En hund som miljötränats är en tryggare hund. Poddens hundpsykolog berättar hur man tränar sin hund i att uppleva så många olika platser och miljöer som möjligt. I dagens samhälle utsätts våra hundar för många situationer som kan leda till att hunden reagerar med rädsla. Vill man som hundägare skapa en trygg hund så måste den tränas i att titta på trafik, möta människor på skateboard eller känna på olika underlag. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin frågar ut poddens hundpsykolog om miljöträning.Man kan börja miljöträna sin hund i miljöer där det finns andra människor som exempelvis kaféer och hunden bör tränas korta stunder. Poddens hundpsykolog menar att det finns hundar som har det tufft med miljöträningen.- En omplaceringshund som har levt på landet och helt plötsligt får ett nytt hem inne i stan kastas in i en miljö som den absolut inte är van med. Alla hundar klarar inte av det miljöbytet, en hund som är fem år gammal som levt fritt ute på landet kan få det tufft som stadsbo, säger Eva Bodfäldt.

Psykofarmaka inom djurvården  

Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. VBV möter forskaren Lena Olsén.Psykofarmaka används för att lindra, häva eller underhållsbehandla olika psykiatriska tillstånd hos hund. En återkommande period under året då det blir vanligare att hundar beteendemedicineras äger rum runt nyår. Svenska Kennelklubben uppger att så många som 35.000 hundar medicineras med psykofarmaka runt nyårshelgen på grund av skotträdsla.Lena Olsén, forskare i farmakologi med inriktning på antibiotika och även inom området smärtbehandling och smärtbedömning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet men även djursjukskötare och uppfödare, menar att man kan minska eller sluta medicinera med psykofarmaka genom hundavel.- Man kan se olika rasbenägenheter och därför kan man med selektiv avel påverka detta. Man kan ändra en hundras otroligt snabbt genom hundavel, man måste ta hänsyn till hundens livskvalité, säger Lena Olsén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det är svårt att ta ställning till psykofarmaka.- Man bör göra en grundlig situationsutredning och titta på det etiska perspektivet när det kommer till att förbättra läget för hund och hundägare. Jag skulle vilja se ett bättre samarbete mellan hundpsykologer och djursjukvården vid behov, säger Eva Bodfäldt.

Skvallerträning  

Hundpsykologen förklarar hur man kan lära hunden att inte reagera och gå upp i varv vid möten och istället få hunden att tala om det för ägaren. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tar reda på hur man lär hunden att skvallra och på så sätt få en lugnare hund i mötet som leder till en mer harmonisk promenad.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att en hund som är skvallertränad är en hund som håller koll på omgivningen så att man själv slipper göra det. Skvallerträning är en inkallning, signalen för att stanna eller komma tillbaka är inte att man ropar utan det är hunden som ser eller hör när man möter hundar, vilt eller andra saker som hunden visar stort intresse för. - Man bör fråga sig som hundägare hur man själv reagerar vid möten, för det börjar med hundägaren. Om vi som hundägare inte kan hitta lugnet inom oss själva, varför ska vi då begära att våra hundar ska kunna vara lugna?, säger Eva Bodfäldt. Den norska hundprofilen Geir Bjørge Larsen som lär ut skvallerträning i Norge menar att hundar som tidigare korrigerats när de hållit koll på sin omgivning blir förvånade när de istället får beröm.- Alla hundar som kommit på alla vår kurser har lärt sig att skvallerträna, det är klart att de inte är färdiglärda men hundägarna får med sig viktiga verktyg. Relationen mellan hund och hundägare blir bättre, säger Geir Bjørge Larsen.

Polisens hundförartjänst - Då och nu  

Sedan 1910-talet har hunden funnits vid den svenska polisens sida och få vet så mycket om hundförartjänsten som nypensionerade Leif Carlsson som frispråkigt berättar om sina 48 år inom polisen. Idag finns det drygt 400 polishundar och lika många hundförare i Sverige och hundarna används vid mellan 25.000 till 30.000 insatser varje år. Hundprofilen Leif Carlsson, med 40 års erfarenhet som hundförare, är fd utbildningsledare för polisens hundförare i Göteborg och gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Leif Carlsson hyllar hundförarna, som även fött upp 200 hundar, men är kritisk mot polisens omdiskuterade omorganisation och menar polisens hundförare inte syns ute i samhället på samma sätt som förut. - När jag började som polis så fanns polisen nära medborgarna och det fanns även öppna polisstationer i småstäderna. Medborgarna kunde nästan se en polis på avstånd vart dom än tittade. Polisen var välfungerande fram tills 1995, vi var duktiga på att utreda och klara upp grova brott. Vi kunde arrestera en person, köra personen till stationen och efter 10 minuter vara ute på gatan igen, berättar Leif Carlsson.

Beteendeskillnader mellan show- och jakthundar  

Doktoranden Ann-Sofie Sundman ser tydliga beteendeskillnader mellan labradoren och golden retrievern. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt undersöker de två linjerna av labrador och golden retriever men följer även upp staffen Cubas rehabilitering. Labradoren och golden retrievern har två linjer, en där uppfödarnas målsättning har varit exteriöra och goda sällskapliga egenskaper och en där målsättningen har varit utpräglade jaktegenskaper. De förstnämnda kallar Ann-Sofie Sundman för showlinjer och de sistnämnda jaktlinjer. I de flesta fall hålls de här linjerna åtskilda i avelsarbetet. Ann-Sofie Sundman, som är doktorand inom hundens beteende och hundens genetik vid Linköpings universitet, har studerat beteendeskillnader hos labradorer golden retriever från både showlinjer och jaktlinjer i sitt forskningsprojekt och genomfört BPH.Vår Bästa Vän följer även staffordshire bullterriern Cubas rehabilitering efter att ha drabbats av ett lårbenhalsbrott. Maria åker till Anecura i Hässleholm för att samtala med chefsveterinären Carin Lövqvist.Det är vanligt lårbenshalsfrakturer och andra tillväxtrelaterade störningar hos hundar och detta kan leda till behovet av höftledskirurgi.- Ett lätt, ungt och välmusklat djur brukar kunna leva utan höft. På senare år har vi inom veterinärmedicinen börjat kunna utföra fler åtgärder, menar Carin Lövqvist.

Staffordshire bullterrier  

VBV har under ett år mött staffeprofiler från Stockholm, Holland och Storbritannien för att lära känna hunden som utmärks av sin tillgivenhet för människor. Hör om staffens kvaliteter och ursprung. Rasexperten Martin Grimwood, från södra Wales och domare sedan 1988, menar att det är viktigt att följa staffordshire bullterrierns rasstandardformulering från 1935 och att akta sig för exteriöra överdrifter. - Vi måste till varje pris undvika överdrifter, vill man skaffa en staffe bör man finna uppfödare som uppskattar traditionella värden.Irene Westerholm, etolog och medförfattare till Kamphundsboken, menar att staffarna, precis som sina raskusiner inom samma hundgrupp, är avlade för ett oerhört tungt fysiskt arbete och att det därför är viktigt att motionera de mer än vad många staffeägare tror.- Kamplust hos hunden är ett lekbeteende och har ingenting med vare sig aggression, skärpa eller försvarslust. säger Irene WesterholmVår Bästa Vän besökte även staffeprofilen Marco De Kruijk, som grundat DSA (Dutch Stafford Athletics) och tillsammans med familjen driver Quinlent Staffords, för en heldags fysträning på den holländska landsbygden. Marco berättar att det är livsviktigt att träna sin staffe. -Vi måste läsa våra hundar och använda oss av sunt förnuft, vi måste se när hunden behöver tränas och bromsas. Allt som rör sig har en skaderisk, men om hundens kropp är anpassad efter fysträningen så är det mer riskfritt, menar Marco De Kruijk.

SM 2016 Lydnad och rallylydnad  

Vår Bästa Vän är tillbaka med säsong tre. I det första avsnittet samtalar de med passionerade hundmänniskor på SM 2016 Lydnad och Rallylydnad i Norrtälje där de möter lycka och besvikelse. Vad har hänt med hundsporten och bedömningarna? Silvia Axel, domare sedan 41 år tillbaka, och Staffan Nordin, domare sedan 46 år tillbaka, som menar att de tuffa bedömningarna är att gräva lydnadssportens grav.Silvia Axel menar att bedömningarna har förändrats de senaste åren och att man nu ger för låga poäng och att det är hopplöst att ens försöka sig på en tia.- Reglerna har inte förändrats de senaste fem åren men bedömningarna har förändrats radikalt, det måste finnas något som inte framgår från reglerna som domarna dömer efter, menar Staffan Nordin.Melissa Karlsson, från Kvisthamra veterinärklinik, som veterinärbesiktat tävlingsekipagen berättar hur hon, av djurskyddsskäl, kollar upp om hundarna är i tävlingsskick.- Djur får inte utsättas för lidande under tävling. Jag tittar bland annat på om de lider av någon smittsam sjukdom, att de har bra blodcirkulation, vätskestatus men även hur de rör sig.

Hundmöten (Personlig träning) och lyssnarfrågor  

Hunden Max är besvärlig på promenaderna när han möter hundar, poddens hundpsykolog rycker in och coachar. Studiotelefonen går varm med lyssnarfrågor innan VBV-går på sommarlov. Lyssnaren Li Dahl, som är en av två vinnare av Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 2 år gamla Max som är besvärlig vid hundmöten.Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin knyter ihop Li med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Eva Bodfäldt menar att man ska fokusera på när hunden gör rätt och öka belöningsfrekvensen vid hundmöten som har gått bra, det är den förebyggande träning som kommer att ändra hundens beteende i mötet med andra hundar.- Om man vill se att hunden ignorerar andra hundar så måste man uppmuntra det genom att belöna när hunden inte bryr sig om andra hundar, säger Eva Bodfäldt som menar att det inte ska bli en brottningsmatch mellan hunden och föraren.Det är bra om den hand som håller kopplet är den sidan som hunden ska gå på, hundmöten blir enklare om när man flyttar över hunden till motsatt sida så att man stå mellan de mötande hundarna, menar Bodfäldt.Vår Bästa Vän önskar alla en trevlig sommar och tar sommaruppehåll.VBV är tillbaka med en tredje säsong den 22:a augusti!

Finns det ett hem för alla hundar?  

Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare berättar om rehabiliteringen och omplaceringen av hundar som rymt hemifrån, vanvårdats eller dumpats av sina hundägare. Petter Fahlin, Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att prata om svårigheterna med att rehabilitera och hitta hem till de mer besvärliga hundarna. Fahlin menar att första steget är att få hunden att känna sig trygg så att man sedan kan trä på ett halsbandet. - När en hund kommer med polisen efter att husse eller matte omhändertagits så möter jag den första gången i boxen där den har lämnats. Jag brukar gå in i buren, sätta mig med ryggen mot den om jag ser att den är rädd eller försiktig. Många situationer löser man med köttbullar, om jag ser att hunden äter så brukar den befinna sig i en sinnesstämning där den är någorlunda mottaglig, maten är en bra start, säger Petter Fahlin. Det är sällan so

Finns det ett hem för alla hundar?  

Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare berättar om rehabiliteringen och omplaceringen av hundar som rymt hemifrån, vanvårdats eller dumpats av sina hundägare. Petter Fahlin, Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att prata om svårigheterna med att rehabilitera och hitta hem till de mer besvärliga hundarna.Fahlin menar att första steget är att få hunden att känna sig trygg så att man sedan kan trä på ett halsbandet. - När en hund kommer med polisen efter att husse eller matte omhändertagits så möter jag den första gången i boxen där den har lämnats. Jag brukar gå in i buren, sätta mig med ryggen mot den om jag ser att den är rädd eller försiktig. Många situationer löser man med köttbullar, om jag ser att hunden äter så brukar den befinna sig i en sinnesstämning där den är någorlunda mottaglig, maten är en bra start, säger Petter Fahlin. Det är sällan som de omhändertagna hundarna har en grundlydnad och Petter Fahlin menar att de erfarna hundägare, som skulle kunna ta hand om dessa hundar, är oftast inte de som är ute efter en omplaceringshund.- Det finns stora skillnader i intresset för hundar i vissa storlekar och hundraser. Det kan komma hundratals intresseanmälningar på en chihuahua men stora krävande hundraser, framförallt hanarna med amstaff i sig, har det svårare, menar Fahlin.

Om resursförsvar - "Släpp den"!  

Hundar försvarar saker de tycker är viktiga att få behålla, det är ett medfött och säkrar möjligheterna till överlevnad. VBV-gänget pratar om träningen och hur man ska förhålla sig. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om varför hundar kan vakta allt från sin plats i soffan till godbitar. En undersökning från Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) visar att nästan 80 procent av de tillfrågade hundägarna har upplevt någon form av resursförsvar och det vanligaste försvarsbeteendet i studien var att hunden morrat.- Alla arter resursförsvarar, det har i grund och botten att göra med överlevnad. En vanlig situation är att hunden hittar något ute på promenaden som den vill äta eller smaka på, att försöka ta den maten från hunden kommer att skapa en jakt på resurser utomhus och i sin tur skapa en stress i kommunikationen där hunden hela tiden letar efter någonting, säger Eva Bodfäldt.

0:00/0:00
Video player is in betaClose