Vetandets Värld i P1

Vetandets Värld i P1

Sweden

Vetandets värld är en av Sveriges Radios verkliga klassiker, som har funnits i över 30 år. Varje vardag ger programmet fördjupning om forskning och vetenskap. Vetandets värld har ett brett bevakningsområde och kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom HIV-forskningen.

Episodes

Molekylmakaren med vinden i håret  

På cykeln, skridskorna eller i sömnen. Nobelpristagaren Ben Feringa har ständigt kemin i sina tankar. Kemiprofessorn Ben Feringa på universitetet i Groningen i Nederländerna skapade den första fyrhjulsdrivna nanobilen. Den är en av de molekylära maskiner som belönas med 2016 års Nobelpris i kemi och kom till tack vare många års slit. Vetenskapsradions Lars Broström träffar pristagaren i hans eget laboratorium vid Stratingh Institute for Chemistry. Att fundera ut hur man kan skapa och bygga nya molekyler är något Ben Feringa gör hela tiden, både i vaket och drömmande tillstånd.

Singapore: Forskningstopp med munkavle  

Singapore har etablerat sig som ett av världens mest framgångsrika forskningsländer. Ulrika Björkstén tar reda på vad som ligger bakom framgången för ett land med starkt begränsad yttrandefrihet. Förolämpar man landet och dess regering ligger man kanske inte så bra till.Det konstaterar den svenska forskaren Bo Liedberg, professor i materialvetenskap verksam vi det framgångsrika Nanyang Technological University i Singapore. Man får acceptera att man är gäst i ett land med en annan kultur och ett annat sätt att leda sitt land, menar han.Inte heller Bertil Andersson, som är rektor för samma universitet, beskriver den begränsade yttrandefriheten som ett problem.Det gör däremot Jolovan Wham och Chong Kai Xiong, som är aktiva i Singapores människorättsrörelse.Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Fraser Stoddart lever för sina unga forskare  

Jag njuter av att varje dag få träffa människor som fortfarande är fulla av livets glädjeämnen. Det säger Nobelpristagaren Fraser Stoddart om sina unga forskarkollegor som inspirerar honom mycket. Årets Nobelpristagare i kemi, Fraser Stoddart, är 74 år men åker till labbet sju dagar i veckan. Han säger att han är beroende av samarbeta med de unga människorna i sin forskargrupp, att han är priviligierad som får det och att det är det som håller honom Fraser Stoddart är en av de tre som fick pris för små molekylära maskiner, och det är det han fortfarande forskar om vid Northwestern University, strax utanför Chicago. Forskargruppen är internationell, med en bra bit över 10 nationaliteter, och har hög status så många vill komma dit. Ännu fler lär det bli nu när chefen har fått Nobelpris.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Bättre betyg för den svenska skolan      

För tre år sedan gav Pisa-rapporten en dyster bild av skolans läge, men nu tycks Sveriges kräftgång ha bromsats in. I förra veckan kom skolrapporten Timms som även den tyder på att läget förbättrats. Den senaste Pisa-rapporten tyder på en ljusning för den svenska skolan. Jämfört med förra mätningen har eleverna främst förbättrat resultaten i matematik och läsning. Nedgången i naturvetenskap tycks ha dämpats. Däremot ökar klyftorna mellan de elever som lyckas bäst och de som lyckas sämst. Men vad kan vi läsa ut av de senaste resultaten? Och är sådana här tester vad skolan behöver?Vetandets värld sänder direkt och i studiion finns Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa-undersökningen i Sverige och doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Mittuniversitetet i Härnösand, Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholm universitet och arbetar även med läsförståelsen i Pisa-undersökningen samt nationalekonomen Björn Öckert vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU i Uppsala.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Susanna Hestreussusanna.hestreus@sverigesradio.se

150 år sedan Nobel uppfann dynamiten  

År 1866 lyckades Alfred Nobel med medarbetare att göra en stabil deg av nitroglycerin och världen fick ett revolutionerande sprängämne. Inkomsterna blev grundplåten till nobelpriset. I programmet besöker Mats Carlsson-Lénart Turin i Italien där kemisten Ascanio Sobrero uppfann nitroglycerinet år 1847.15 år senare började Alfred Nobel experimentera med den livsfarliga sprängvätskan och blev den förste som fick den att kontrollerat detonera.Och i Krümmel utanför Hamburg, som också besöks i programmet, utvecklades dynamiten år 1866, den sprängdeg som var en blandning av nitroglycerin och kiselgur.Året därefter inleddes storskalig produktion av dynamit som fick revolutionerande betydelse för gruvor, stenbrott, väg- och järnvägsbyggen och mycket annat.I programmet medverkar Ulrike Neidhöfer, Förderkreis Industriemuseum Geesthacht, Paola Maria Delpiano, författare i Turin, Eckhard Opitz, professor i historia, Georg Miebach, biträdande borgmästare i Geesthacht.Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

Förenade arabemiraten storsatsar på universitet  

I Förenade arabemiraten byggs nu universitet som lockar studenter och forskare från hela världen. De lokala kungafamiljerna skänker stora pengar, så länge forskarna inte ifrågasätter maktordningen. När Sverige firar sin yttrandefrihetslagstiftnings 250-årsdag tittar Vetandets värld på hur det fungerar med forskning och utbildning i ett land som inte har yttrandefrihet.Vi har besökt Förenade arabemiraten och mött studenter från flera olika länder – och dessutom en svensk rektor, på ett universitet grundat av en sheik.I programmet medverkar bland andra Björn Kjerfve, rektor för American University of Sharjah.Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Kan nya inriktningen lyfta svensk forskning?  

Forskarna ska samverka mer med samhället, enligt forskningspropositionen. Vad innebär det för forskningen? I studion forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, Karin Åmossa från forskarfacket SULF. I måndags presenterades regeringens forskningsproposition. Den kräver mer samverkan med samhället av forskningen än tidigare. Vad betyder det för vad man kan forska om och hur fri blir forskningen? Kommer den nya inriktningen att stärka svensk forskning eller hämma den?Gäst i studion är forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och Karin Åmossa chefsutredare vid SULF, Sveriges Universitetslärare och forskare.Programledare: Camilla WidebeckReporter: Lisen Forsbergvet@sverigesradio.se

Duncan Haldane älskar att prata om kvantmekanik  

Ögonen lyser och han lämnar inte sina formler, fysikblock och pennor ens när han fjällvandrar eller fotvandrar i öknen. Duncan Haldane, en av årets tre fysikpristagare, älskar att prata om fysik. Duncan Haldane fick Nobelpris för teoretiska modeller för topologiska material, men han säger att man måste förstå lite kvantmekanik för att kunna förstå vad hans pris handlar om. Hans fru och han pratar hellre om mat och resor än om hans jobb, för hon förstår inte heller riktigt vad det är han gör.Men det handlar om materietillstånd i den kvantfysiska världen, som många hoppas ska kunna ge oss en kvantdator och väldigt snabb elektronik i nanoskala.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Brist på bakterier kan göra oss sjuka  

Vi misshandlar våra egna nyttiga bakterier och många sjukdomar beror på för mycket antibiotika, överdriven hygien och ensidig kost. Det menar den amerikanske forskaren Martin Blaser. Fetma, diabetes, astma och allergier är sjukdomar som ökat starkt under de senaste årtiondena.Den viktigaste orsaken är att vi förändrat vår inre bakterieflora, säger Martin Blaser som är mikrobiolog vid New York University. Med antibiotika, ensidig kost och överdriven hygien har vi lyckats minska mångfalden bland de nyttiga bakterierna i kroppen, anser han.Vårt mikrobiom, en samling bakterier på över två kilo, kan till och med påverka risken för cancer, tror Blaser.I programmet medverkar Martin Blaser, professor mikrobiologi vid New York University, Thomas Greiner, forskare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska i Göteborg, Jonas Ludvigsson, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i pediatrik vid Örebro universitetssjukhus.Boken som nämns i programmet heter Maktlös Medicin av Martin Blaser.Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Medicinpristagaren som gillar galna idéer  

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Yoshinori Ohsumi, vet väldigt lite om sin upptäckt – autofagin – men att det kanske ändå kan påverka framtida behandlingar. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman möter honom hemma i det idylliska kustsamhället Oiso i utkanten av megametropolen Tokyo.Nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi jobbar fortfarande intensivt på Tokyo Tech University, och där vittnar hans kollegor om att han alltid uppmuntrar nya idéer även om de kan tyckas knäppa.I programmet medverkar Yoshinori Ohsumi, professor och nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2016 för sin upptäckt kring autofagin, Tokyo Tech University, Mariko Ohsumi, professor vid Teikyo University of Science, Hitoshi Nakatogawa, professor vid Tokyo Tech University, Alexander May, docent vid Tokyo Tech University, Erik Lindgren, renhållningsarbetare i Solna.Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Så mår flyktingarna i Sverige  

Dagens Vetandets värld handlar om hur människorna som flytt till Sverige mår psykiskt. Vi ställer oss frågan hur den här kunskapen kan förbättra integrationen i samhället och hur vi på bästa sätt tar reda på hur människor som varit på flykt mår egentligen.I programmet medverkar Fredrik Saboonchi, professor i hälsopsykologi vid Röda korsets högskola, Ivana Macek/lektor i socialantropologi vid Stockholms universitet, Zhiwar Rashid, före detta flykting från Kurdistan, Amil Sarsour/ordförande i samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala,Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Filterbubblor och lögner  

Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld. Efter presidentvalet i USA hösten 2016 riktas hård kritik mot de sociala medierna. Det talas om den förödande effekt som så kallade filterbubblor kan ha. Detta fenomen uppstår på nätet när vi enbart matas med sådant som bekräftar vår redan existerande världsbild.Filterbubblor i kombination med desinformation kan få allvarliga demokratiska följder, varnar forskare och opinionsbildare.Men vad är filterbubblor för något vid en närmare titt? Finns de? Vad gör de i så fall med oss? Vetandets värld talar med Nina Wormbs, teknikhistoriker vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt med Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK, Stockholms universitet.I programmet medverkar också Martin Moore, medieforskare King's College i Storbritannien och Joshua Benton, chef Nieman Journalism Lab vid Harvarduniversitetet i USA. Lisen Forsbergliselotte.forsberg@sverigesradio.seSusanna Hestréussusanna.hestreus@sverigesradio.se

Filterbubblor och lögner  

Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld. Efter presidentvalet i USA hösten 2016 riktas hård kritik mot de sociala medierna. Det talas om den förödande effekt som så kallade filterbubblor kan ha. Detta fenomen uppstår på nätet när vi enbart matas med sådant som bekräftar vår redan existerande världsbild.Filterbubblor i kombination med desinformation kan få allvarliga demokratiska följder, varnar forskare och opinionsbildare.Men vad är filterbubblor för något vid en närmare titt? Finns de? Vad gör de i så fall med oss? Vetandets värld talar med Nina Wormbs, teknikhistoriker vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt med Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK, Stockholms universitet.I programmet medverkar också Martin Moore, medieforskare King's College i Storbritannien och Joshua Benton, chef Nieman Journalism Lab vid Harvarduniversitetet i USA. Lisen Forsberglisen.forsberg@sverigesradio.se

Nya materietillstånd gav Thouless Nobelpris  

Han har löst svåra matematiska problem och beskrivit materiefaser ingen visste fanns. Vi möter Nobelpristagaren i fysik David Thouless och vännerna från forskningstiden i Birmingham. Det var i Birmingham David Thouless gjorde det första av två framsteg han belönas för med Nobelpriset.Då handlade det om fasövergångar i tunna skikt, och han samarbetade med medpristagaren Michael Kosterlitz. Ingen av dem är kvar i Birmingham, men vi reser dit och tar en kopp te i det terum där diskussionerna fördes, tillsammans med fyra av forskarnas gamla kolleger.Vi besöker också pristagaren själv hemma hos honom och hustrun Margaret. Där blir det mest hon som berättar hans historia, eftersom David Thouless själv är drabbad av demens och har mist mycket av sina minnen.I programmet medverkar David Thouless, Nobelpristagare i fysik 2016, Margaret Thouless, Ted Forgan, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Colin Gough, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Alastair Rae, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Joe Vinen, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet.Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seVideo: Nobelpriset i fysik på en minut

Hela havet stormar på jobbet - nu försvinner det egna skrivbordet  

Flexkontor är en stark trend inom arbetslivet. När allt finns i datorn behöver vi inget eget skrivbord. Hur mår kontorsarbetaren utan en egen fast plats på jobbet?

Konstgjort blod ska rädda liv  

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter. I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss.Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin.I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel.Olof Petersonvet@sverigesradio.se

"Mindfulness" för ensamkommande flyktingbarn  

I Uppsala pågår en studie om ett sätt att hjälpa ensamkommande flyktingbarn att hantera svåra minnen. De går en kurs där de lär sig minska sin posttraumatiska stress. Kursen påminner om mindfulness. Metoden kallas TrT - teaching recovery techniques och har utarbetats bland annat efter väpnade konflikter i Palestina och tsunamin i Thailand. Men det är första gången den används i Skandinavien och för ensamkommande ungdomar.Många ensamkommande barn och ungdomar lider av posttraumatisk stress. Kursdeltagarna träffas fem gånger, och får bland annat rita sina mardrömmar, gradera sina rädslor och lära sig avslappning.I programmet hör vi Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Institutionen för vårdvetenskap Uppsala universitet, Emma Stenvall, kursledare och psykologistuderande Uppsala universitet ochNina Tornell, kursledare och psykologistuderande Uppsala universitet samt två afghanska ensamkommande flyktingbarn. Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se

Vad ska vi göra med skolornas skelett?  

Runtom på svenska skolor finns mänskliga skelett och foster, insamlade för länge sedan. Borde de användas mer i undervisningen, förvaras på annat ställe eller begravas? Tidigare i veckan har Vetandets värld sänt ett program om mänskliga skelett och foster i gamla skolsamlingar, som numera sällan används. De står ofta undanställda i skolorna, och ibland har skolledningen undrat vad man ska göra med dem. Det finns inga tydliga riktlinjer.Många lyssnare har reagerat, med vitt skilda ståndpunkter. Åsikter har nått oss om allt från att skeletten borde ges en värdig begravning till att riktiga elever förstås ska titta på riktiga skelett.Behövs riktlinjer för hur kvarlevorna ska användas? Om man ska använda dem, i så fall hur och varför? Det är frågor vi diskuterar med Thomas Söderqvist, professor i medicinhistoria och chef för medicinsk Museion i Köpenhamn, Karin Larsén, rektor för Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och Solveig Jülich, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som själv forskar om fosterforskningens historia.Programledare är Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad ska vi göra med skolornas skelett?  

Runtom på svenska skolor finns mänskliga skelett och foster, insamlade för länge sedan. Borde de användas mer i undervisningen, förvaras på annat ställe eller begravas? Tidigare i veckan har Vetandets värld sänt ett program om mänskliga skelett och foster i gamla skolsamlingar, som numera sällan används. De står ofta undanställda i skolorna, och ibland har skolledningen undrat vad man ska göra med dem. Det finns inga tydliga riktlinjer.Många lyssnare har reagerat, med vitt skilda ståndpunkter. Åsikter har nått oss om allt från att skeletten borde ges en värdig begravning till att riktiga elever förstås ska titta på riktiga skelett.Behövs riktlinjer för hur kvarlevorna ska användas? Om man ska använda dem, i så fall hur och varför? Det är frågor vi diskuterar med Thomas Söderqvist, professor i medicinhistoria och chef för medicinsk Museion i Köpenhamn, Karin Larsén, rektor för Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och Solveig Jülich, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som själv forskar om fosterforskningens historia.Programledare är Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det världsunika bygget över Tjernobylreaktorn (R)  

I år är det 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, och nu i veckan har en jättelik stålkonstruktion börjat sättas på plats över reaktor fyra som exploderade 1986. Utan den så kallade Sarkofagen som nu sätts på plats riskerar reaktorsbyggnaden att kollapsa med stora utsläpp som följd. Reaktor 4 i Tjernobyl exploderade den 26:e april 1986. Tusentals människor bokstavligen öste betong, sten och annat bråte i hålet på reaktorbyggnaden för att stoppa utflödet av radioaktiva partiklar till atmosfären. I flera omgångar har reaktorbyggnaden reparerats, men efter några år stod det klart att en säkrare inneslutning måste uppföras för att säkra byggnaden och förhindra att den kollapsar helt och hållet.Säkerhetskonstruktionen ska hålla i 100 år och på den tiden ska ukrainarna själva komma fram till hur de ska plocka ut det förstörda kärnbränslet som ligger ihopsmält inne i reaktorn. 46 länder har bidragit till finansieringen av den nya sarkofagen som totalt sätt beräknas kosta 14 miljarder kronor. Den Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, samordnar projektet och Balthasar Lindauer som jobbar med projektet tror att pengarna kommer räcka även om det inte går att säga helt säkert förrän allt står klart.Programmet är en repris från 2014.Pelle Zetterstenpelle.zettersten@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose