Vetandets Värld i P1

Vetandets Värld i P1

Sweden

Vetandets värld är en av Sveriges Radios verkliga klassiker, som har funnits i över 30 år. Varje vardag ger programmet fördjupning om forskning och vetenskap. Vetandets värld har ett brett bevakningsområde och kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom HIV-forskningen.

Episodes

Brottssyndikat går från knark till falskmedicin  

Uppskattningsvis dör mellan 100 000 och en miljon människor årligen av förfalskade läkemedel. Siffrorna är osäkra, men det kan handla om betydligt fler än som dödas av narkotika. Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent undersöker handeln med fuskmedicin. Hälsoministrarna Joseph Kasonde i Zambia och Isaac Adewole i Nigeria anser att de har bra koll på läget, men den zambiska polischefen Teddy Nalube och Interpols Cecilia Fant skulle önska mer resurser att kontrollera och stoppa containrar med falskmedicin och hårdare straff för kriminella som åker fast. Det krävs mer än böter när det är 20 gånger mer lönsamt än knark, menar hon.WHO:s Kinachef Bernhard Schwartländer tillstår att man hittills haft svårt att hitta var falskpillerfabrikerna finns i landet. Bernhard Leroy, chef för organisationen International Institute of Research Against Counterfeit Medicines IRCAM i Paris, anser att frågan inte prioriteras av politiker. Felicia Dagu i Nigeria har själv ätit falskmedicin mot halsinfektion som skadade hennes tunga och hon förlorade sin bror när han åt förfalskad hepatitmedicin.Längre textversionJohan Bergendorff, Global hälsokorrespondent johan.bergendorff@sverigesradio.se

Solsystemets okända jätteplanet  

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt. Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem.Men än så länge har ingen sett planeten.– Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna.Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa.Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont.– Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han.Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart.– Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet.I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers.Programmet sändes första gången den 5 april 2016.Reporter: Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Antropocen – ny geologisk epok skapad av människan  

Många forskare hävdar att vi nu lever i antropocen – människans tidsålder. Ingen annan organism har haft så stor påverkan på jorden som vi människor. Vi kommer att lämna spår efter oss i form av enorma benrester eftersom vi är så många, men även spår av våra städer och byggnader kommer att kunna ses i framtida lagerföljder.Vår påverkan på klimatet och utdöendet av andra arter kommer också att kunna analyseras av framtida geologer.Det menar paleontologen Vivi Vajda, vid Naturhistoriska riksmuseet, geologen Mark Johnson vid Göteborgs universitet, och miljöforskaren Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet.Joacim Lindwallvet@sverigesradio.se

Unga på bussen söker lugn i sin egen bubbla  

Hur ska kollektivtrafikbolagen behålla ungdomar som reser med skolkort som vuxna kunder som frivilligt väljer att resa kollektivt? Det har en kvalitativ studie från VTI försökt kartlägga. 24 ungdomar i åldern 18-20 år i Göteborgsområdet har intervjuats om sina värderingar, attityder och önskemål kring kollektivtrafik.Av svaren framgår att ungdomar överlag är mycket positiva till kollektivtrafik, men informationen kring exempelvis förseningar måste bli mycket bättre, och ombord på bussen eller tåget vill unga ha gott om plats, möjlighet att ladda mobilen och få lugn och ro i sin egen bubbla.Fullpackade bussar kanske verkar ekonomiskt smart, men om unga ska fortsätta att välja kollektivtrafik behöver kapaciteten ökas så det blir mer gott om plats, menar Christina Stave, forskare inom beteendevetenskap och psykologi på VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut som gjort studien i samarbete med Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. I programmet träffar du också resenärerna Rasmus, 18 år, Ella, 16 år, och Zeineb, 15 år.Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

Molekylmakaren med vinden i håret  

På cykeln, skridskorna eller i sömnen. Nobelpristagaren Ben Feringa har ständigt kemin i sina tankar. Kemiprofessorn Ben Feringa på universitetet i Groningen i Nederländerna skapade den första fyrhjulsdrivna nanobilen.Den är en av de molekylära maskiner som belönas med 2016 års Nobelpris i kemi och kom till tack vare många års slit.Vetenskapsradions Lars Broström träffar pristagaren i hans eget laboratorium vid Stratingh Institute for Chemistry. Att fundera ut hur man kan skapa och bygga nya molekyler är något Ben Feringa gör hela tiden, både i vaket och drömmande tillstånd.Programmet är en repris från den 9 december 2016.Missa inte videon där Feringa ritar och förklarar vad en miniatyrmaskin är och hur den fungerar!Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Teambaserad vård – mer samarbete kring patienten  

Inom vården har olika yrkesgrupper alltid behövt samarbeta, men teambaserad vård går några steg till på vägen. Det handlar om att skapa en vi-känsla bortom läkarnas "vi" och undersköterskornas "vi". Teamen försöker lära av, med och om varandra, för att på bästa sätt få ihop människor, kompetenser och resurser kring patienterna.Vi besöker neonatalvårdsenheten på Ryhovs sjukhus och Hälsohögskolan i Jönköping.I programmet medverkar Eva Liljenberg, barnsköterska vid Ryhovs sjukhus, Maria Ström, enhetschef, Fredrik Ingemansson, läkare, Barbro Lundström, enhetschef, Eva Bohlin, barnsköterska, Hanna Ohlin, sjuksköterska, Susanne Kvarnström, forskare Region Östergötland, Anna Sundström, nybliven mamma från Linköping, Mathias Karlsson, nybliven pappa från Linköping, och Boel Andersson-Gäre, professor vid Hälsohögskolan Jönköping.Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

Starkare och friskare med styrketräning  

Var fjärde svensk tränar regelbundet för att få större muskler. Men vad är det egentligen som händer i musklerna när vi lyfter tungt, och tränar vi på rätt sätt? Styrketräning är den tredje mest populära motionsformen i Sverige. Dessutom ökar antalet personer som tävlar i olika kraftsporter. Framför allt är det damerna som greppar skivstängerna som aldrig förr. I Vetandets värld får du träffa Isabella von Weissenberg, silvermedaljör i VM i styrkelyft och Marcus Moberg näringsfysiolog och doktor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.Malin Aveniusvet@sverigesradio.se

Nyttiga virus kan göra dig frisk (R)  

Virus har ett oförtjänt dåligt rykte. Forskarna upptäcker fler och fler virus och långt ifrån alla är farliga. Tvärtom verkar de nödvändiga för att vi ska hålla oss friska. Men vad gör de i kroppen? Forskningen om virus växer snabbt just nu, och vi står inför en explosion om kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss, säger virusforskare.Vetandets värld dyker ner bland de virus som infiltrerat våra gener och de som döljer sig i vårt inre för att skydda oss mot elaka bakterier.Virus är nämligen betydligt bättre än sitt rykte, och än så länge har vi bara skrapat på ytan till virusens dolda värld.I programmet som sändes den 23 september 2016 medverkar Britta Wahren, professor klinisk virologi, Karolinska institutet, Tomas Bergström, professor medicinsk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Ohsumi vill inte vara medicinpristagare (R)  

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Yoshinori Ohsumi, vet väldigt lite om sin upptäckt – autofagin – men att det kanske ändå kan påverka framtida behandlingar. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman möter honom hemma i det idylliska kustsamhället Oiso i utkanten av megametropolen Tokyo.Nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi jobbar fortfarande intensivt på Tokyo Tech University, och där vittnar hans kollegor om att han alltid uppmuntrar nya idéer även om de kan tyckas knäppa.I programmet medverkar Yoshinori Ohsumi, professor och nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2016 för sin upptäckt kring autofagin, Tokyo Tech University, Mariko Ohsumi, professor vid Teikyo University of Science, Hitoshi Nakatogawa, professor vid Tokyo Tech University, Alexander May, docent vid Tokyo Tech University, Erik Lindgren, renhållningsarbetare i Solna.Programmet är en repris från 28 november 2016.Tips: Här kan du höra fler porträtt av årets NobelpristagareAnnika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Skolornas skelett i garderoben (R)  

Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem. De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.Programmet sändes första gången den 14 november. Missa inte den efterföljande diskussionen Vad ska vi göra med skolornas skelett?Reporter: Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Alaskas forskare lyssnar till vulkanernas viskningar (R)  

Alaskas stillahavskust är ett av jordens mest vulkan- och jordbävningstäta områden. Där gör forskarna hela tiden nya rön om dessa otämjbara naturkrafter. Vi besöker Alaskas vulkanobservatorium vid University of Alaska Fairbanks (UAF) där även de minsta jordskalv diskuteras eftersom de kan handla om tecken på ett förestående vulkanutbrott.Möt forskarna Jeff Freymueller, professor i geofysik och David Fee, professor i vulkanologi vars specialitet är att lyssna på vulkanernas lågfrekventa ljud. Det kan ge viktig information om pågående utbrott i ett av världens mest vulkantäta områden.Programmet sändes första gången den 19 oktober 2016.Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

Nobelpristagaren som startade den molekylära maskinen (R)  

Kemister har tagit kontroll över det minsta som finns och lyckats kontrollera dess rörelser. Molekyltämjaren Jean-Pierre Sauvage är en av dem som öppnat för möjligheten att skapa molekylära maskiner. Jean-Pierre "molekyltämjaren" Sauvage har flyttat runt mycket både under sin uppväxt och inom den kemiska vetenskapen. Det är bland annat denna förmåga att använda sig av många olika upplevelser och kunskaper som gjorde att han lyckades starta vad Nobelkommittén kallar för "den nya industriella revolutionen", nämligen maskiner i molekylstorlek.I programmet möter du Jean-Pierre Sauvage, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och en av årets Nobelpristagare i kemi, hans hustru Carmen Sauvage och Jean Weiss, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och gammal doktorand till Sauvage.Programmet är en repris från den 7 november.Lyssningstips: Samlat material om årets NobelpriserNiklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

När själva rumtiden skakade  

Nyligen meddelade forskare att de uppmätt gravitationsvågor. Det belägger Einsteins allmänna relativitetsteori och ger forskare ett nytt sätt att studera rymden. Vi har besökt några som gjorde jobbet. Gravitationsvågorna som uppmättes i två detektorer i USA var effekten av att två svarta hål blev till ett, för mer än en miljard år sedan, enligt forskarna.– De snurrade närmare och närmare varandra, och snabbare och snabbare. Det gjorde gravitationsvågorna allt kraftigare, och till slut kunde vi detektera dem, säger Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham i Storbritannien och en av dem som arbetat med att analysera data från detektorerna.Lektorn vid universitetet, Conor Mow-Lowry har just gjort färdigt en liten modell där man kan se hur detektorerna fungerar. De riktiga har lasertunnlar som är fyra kilometer långa. Här är de bara några decimeter långa. Genom att trycka mycket lätt på bordet där de står förändrar man avståndet ljuset har att färdas minimalt, men tillräckligt för att utrustningen ska upptäcka det.För två år sedan meddelade forskare i ett helt annat projekt att de hade hittat gravitationsvågor. Den gången visade det sig vara ett misstag. Ska vi tro på upptäckten den här gången? Den frågan återkommer vi till i Vetandets värld senare.I programmet medverkar Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham som analyserar data i LIGO-projektet och Conor Mow-Lowry, lektor vid universitetet i Birmingham.Programmet är en repris från 18 februari 2016.Reporter: Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Evolutionens stora steg: Hur uppstod djur på jorden? (R)  

Under en stor del av jordens historia fanns bara encelliga organismer, sedan exploderade djurlivet. Uppkomsten av flercelliga djur, som vi, är ett av evolutionens riktigt stora kliv.Hur gick det till? Forskaren Emma Hammarlund vid Syddanskt Universitet i Odense undersöker hur atmosfären såg ut på jorden precis när de första djuren uppkomst. Finns det kanske en kemisk förklaring till att djuren började utvecklas för lite mer än femhundra miljoner år sen? Emma Hammarlunds detektivarbete försöker svara på den frågan.Genetikern Bengt Olle Bengtsson vid Lunds universitet har ägnat sitt forskarliv åt att förstå evolution och undersöka hur de riktigt stora förändringarna i arvsmassan kan uppstå.Det här är första delen av tre i serien Evolutionens stora steg som sändes under hösten 2016.Del 2: Hur blev dinosaurier till fåglarDel 3: Varför finns sexualitet?Torill Kornfeldt vet@sverigesradio.se

Rosettas överraskningar från kometen (R)  

Det är blandade känslor hos många som jobbat med rymdsonden Rosetta efter att den kraschlandat på sin komet. Men sonden har redan lärt oss mycket och många fler forskningsresultat väntas framöver. Den 30 september gjorde Rosetta en planerad mjuk kraschlandning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Kometen som sonden cirklat runt var på väg för långt ut i solsystemet för att Rosetta skulle kunna fortsätta att fungera.Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala tror att det kommer att kännas lite tomt nu. Men samtidigt konstaterar han att vi redan fått en hel del överraskande kunskap om kometer och solsystemets tidiga historia under de två år som sonden samlat in uppgifter om kometen.Både han och Gabriella Stenberg Wieser på Institutet för rymdfysik i Kiruna tror också att forskare kommer att jobba med att analysera de insamlade uppgifterna under flera år framöver.Programmet sändes första gången den 7 oktober.Extramaterial: Video - Rosettas sista uppdragSara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Bergsbestigaren som blev Nobelpristagare (R)  

Om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz hade följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsklättrare. Men han satsade på forskning i stället – och fick Nobelpriset i fysik för sina upptäckter. Årets Nobelpristagare i fysik har upptäckt att ordnade, kristallina och supraflytande faser och fasövergångar kan finnas i två dimensioner, alltså i helt platta material.Innan de här upptäckterna gjordes på 1970-talet trodde fysikerna att material i två dimensioner alltid var oordnade.Kanske kan de här kunskaperna någon gång i framtiden revolutionera elektroniken och ge oss snabbare datorer.Men om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsbestigare. Svårigheterna att försörja sig som professionell klättrare, i kombination med att han drabbades av den neurologiska sjukdomen MS fick honom att satsa på fysiken i stället.I programmet träffar vi Michael Kosterlitz och hans hustru Berit Kosterlitz i deras hem i Helsingfors.Programmet är en repris från den 14 oktober.Lyssnartips: Här hittar du samlar material och andra porträtt av NobelpristagarnaUlrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Mikrochimerism – när hela tjocka släkten trängs i din kropp (R)  

Visste du att bär omkring på både mamma, mormor och dina egna barn? Häng med in i djupet av ditt inre och upptäck den märkliga värld vi kallat mikrochimerism. Celler från nära släktingar lever inom dig, och studier tyder på att de kan hjälpa till att läka ditt hjärta vid en eventuell hjärtinfarkt. Men de kan också starta ett krig mot din egen kropp.Vi möter läkaren Anna Maria Kanold som disputerat inom ämnet maternell mikrochimerism, och hör läkaren och hjärtforskaren Hina Chaudhry berätta om när hon såg fosterceller läka en musmammas skadade hjärta.Vi hör också den amerikanska forskaren Hilary Gammill, vars studier tyder på att celler från den blivande mormodern hjälper till att upprätthålla den graviditet ur vilken hennes barnbarn ska födas. Medverkar gör också professor Magnus Westgren från Karolinska universitetssjukhuset.Programmet är en repris från den 17 juni 2016.Reporter: Katarina Sundberg katarina.Sundberg@sverigesradio.se

Storsatsning ska ge supersnabba kvantdatorer  

Miljardsatsning från EU på kvantteknologi ska leda till nya superdatorer är det meningen. Svenska forskare är med på tåget. Just nu förbereds EU:s kvantteknologiska satsning som ska ge en miljard euro under tio år för att utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer.Fysikprofessor Per Delsing från Chalmers tror att vi kan få se kvanttekniska lösningar i våra bilar och telefoner om några år. Professor emeritus Göran Wendin berättar om hur han började arbeta med kvantdatorer för 15 år sedan.Stefan Filipp från IBM och John Martinis från Google redogör för hur långt deras företag har kommit i utvecklingen av framtidens kvantdatorer och Göran Johansson som är professor i teoretisk fysik på Chalmers tror att EU-projektet kan hjälpa svenska forskare att vara och hitta nya lösningar på de problem som finns.Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Kontroversen om "shaken baby syndrome"  

Att skaka ett litet barn kraftigt är livsfarligt. Men trots det har frågan om "shaken baby syndrome" vuxit till en internationell kontrovers – där svenska forskare nu har fått en central position. De senaste åren har flera pappor blivit dömda till långa fängelsestraff för att ha misshandlat sina barn, men sedan friats.Det handlar om diagnosen "shaken baby syndrome", att man utifrån tre viktiga symptom med säkerhet ska kunna säga att ett barn blivit skakat.För ungefär en månad sedan presenterade myndigheten SBU en rapport som menade att det fanns otillräckligt vetenskapligt stöd för diagnosticera skakvåld utifrån de tre klassiska symptomen.I programmet hör vi en pappa som fick sitta flera år i fängelse och fick sin dotter omhändertagen – innan han slutligen blev friad.I programmet medverkar också Steven Lucas, överläkare och docent i pediatrik Uppsala universitet, Göran Elinder, före detta överläkare i barnmedicin och professor i pediatrik vid KI och Waney Squire, neuropatolog.Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Tropiska djur i Grönlands berg  

På Grönland finns tropiska fossil av både de första fyrbenta fiskar som klev upp på land, och av reptiler som senare återvände till vattnet. Nordöstra Grönlands nationalpark är världens största. Här finns levande isbjörnar och myskoxar. Men också många utdöda djur i berggrunden.Under Devontiden för 380 miljoner år sedan klev de första fiskarna upp ur vattnet som fyrbenta djur i en tropisk miljö. De har lämnat fossil efter sig i den grönländska berggrunden. Men här finns också fossil efter reptiler som 150 miljoner år senare, under den geologiska perioden Perm, återvände till havet.Vad är det som driver djur att lämna sin miljö och söka sig nya jaktmarker? Det frågar sig fossilletarna på Grönland. Under en månad har de, med isbjörnsbössan på axeln, letat fossil på 800 meters höjd och burit hem 30-kilosbördor till tältlägret. Nu efter två månader har lådorna kommit hem till Uppsala för analys.I programmet hör vi Henning Blom, paleontolog vid Institutionen för organismbiologi vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala.Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose