Vetandets Värld i P1

Vetandets Värld i P1

Sweden

Vetandets värld är en av Sveriges Radios verkliga klassiker, som har funnits i över 30 år. Varje vardag ger programmet fördjupning om forskning och vetenskap. Vetandets värld har ett brett bevakningsområde och kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom HIV-forskningen.

Episodes

Designat ljud ger säkrare bilförare  

Ljudet när en motorhuv slår igen kan designas för att ge en exklusiv känsla. Med hjälp av fordonsakustik kan man dessutom rikta förarens uppmärksamhet framåt och öka trafiksäkerheten. Det blir tystare i bilen när vinterdäcken byts ut till sommardäck. Forskaren Arne Nykänen vid Luleå universitet förklarar vad det beror på. Där finns också forskning om hur man bygger riktigt tysta bilar. Ljud kan dessutom användas för att rikta förarens uppmärksamhet framåt och öka trafiksäkerheten. Fordonsakustik är ämnet för Vetandets värld och innefattar både störande ljud, utsläckande ljud och riktade ljud som får oss att köra bil bättre. Therese Forsberg vet@sverigesradio.se

De ska få ordning på antibiotikan till djuren  

Friska djur ska inte ha antibiotika. Sjuka djur kan behöva det, men då ska det vara rätt antibiotika och i rätt mängd. Hur når vi dit? Det har ett litet men globalt möte i Uppsala handlat om i veckan. Om antibiotika användes bara vid rätt tillfällen och på rätt sätt skulle det minska utvecklingen av antibiotikaresistens. I veckan har forskare, djurhållare och myndighetsfolk från olika delar av världen träffats på en herrgård utanför Uppsala för att diskutera fram vägen till ett bättre antibiotikabruk i djurhållningen. Några av dem träffar vi i Vetandets värld. Naphtal Mwanziki från Kenyas jordbruksdepartement, Susan Corning vid World Organisation for Animal Health och Henning Steinfeld från FN:s jordbruksorgan FAO fanns bland gästerna. I studion medverkar Ulf Magnusson, professor vid SLU Global, som organiserade mötet och Björn Bengtsson vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Talspråk och engelska förändrar svenska språket  

Engelska invävt i det svenska språket håller på att bli helt naturligt för oss. Samtidigt påverkar det talade språket svenskans utveckling mer än förut. Vetandets värld har besökt Språkforum, som är Språktidningens dag om svenska språket, för att fånga upp trender.  Vi hör om engelskan i svenskan, om talspråkets ökade betydelse, och om pronomina en och hen. Ola Karlsson vid Språkrådet arbetar med de nya svenska skrivregler som ges ut i vår, de första på nio år. Emma Sköldberg är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och huvudredaktör för Svensk ordbok, som ges ut av Svenska Akademien. Anna W Gustafsson är docent i svenska vid Lunds universitet och har studerat utvecklingen av ordförståelse i högskoleprovet.  Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Eyjafjallajökull – sju år efter askmolnet  

Två månader efter vulkanutbrottet var flygen igång. Men hur gick det för bönderna som fått sina marker täckta av fem centimeter svart aska?  Lantbrukaren Olafur Eggertson byggde sitt eget Visitors centre och har årligen 100 000 besökare som vill veta mer om det vulkanutbrott som drabbade hela Europa. Själv fick han se hur det grönskade ur askan och hur skördarna slog rekord. Dottern Inga Julia Olavsdottir berättar om mötet med besökarna och Olafur Gudmundsson, professor i geofysik och seismologi vid Uppsala universitet reder ut frågor kring vulkanutbrottet och dess effekter på miljön. Mer om vulkanutbrottet 2010: Att finna en väg genom luften i vulkantider Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Levande organdonation i Sverige  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning. Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer. Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. MER I P1 DOKUMENTÄR: I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Sepsis – den bortglömda sjukdomen  

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvarliga sjukdomen sepsis, blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans känner få till sjukdomen. Våren 2015 får 40-årige Henrik Posse plötsligt hög feber. Han drabbas av en svår form av sepsis och tvingas amputera armar och ben. Hör forskare förklara vad som händer i kroppen vid sjukdomen, och vad det görs för forskning i kampen mot sepsis. I programmet medverkar patienten Henrik Posse, Adam Linder, sepsisforskare vid Lunds universitet, Anna Norby Teglund, professor i medicinskt mikrobiell patogenes vid Karolinska institutet. PREMIÄR FÖR VETENSKAPSDOKUMENTÄR: Missa inte Niklas Zachrissons två dokumentärer om Henrik Posses kamp. Dokumentärerna är ett samarbete mellan Vetenskapsradion och P1 Dokumentär. Del 1: Hempas kamp - Blodförgiftningen Del 2: Hempas kamp - Den nya njuren Niklas Zachrisson niklas.Zachrisson@sverigesradio.se

Från hornlösa kor till designad potatis i genteknikens framsteg 2016  

Många genmodifierade och genredigerade organismer har utvecklats på världens laboratorier 2016, nu är de beredda att ge sig ut i lantbruket. Europa har svårt för GMO men Crispr kanske går bättre. Mjölkkor som inte får horn. Får som blir extra långhåriga för att bättre passa textilindustrin. Potatis med förändrad stärkelse för att bättre passa livsmedelsindustrins behov. Det handlar om genmodifiering och genredigering, och Sverige intar en särställning vad gäller genredigering med Crispr/Cas9-tekniken. Forskare från andra länder vill komma just till Sverige för att forska, tack vare det svenska regelverket.  Gäster är Marie Nyman på Gentekniknämnden och Jens Sundström som forskar med genteknik på SLU. Programledare är Gustaf Klarin.

Vi och Dom: Nationalismens framtid (R)  

När globaliseringen satte fart i slutet på 90-talet trodde många samhällsvetare att nationalismen var på väg bort. Idag har det visat sig att idén om nationen snarare vuxit sig starkare. Så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten, enligt antropolog Thomas Hylland Eriksen. – Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land, och inte bara några av dem. I programmet medverkar Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo och Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet. Alla delar i serien: Vi och Dom- om migration, nationalism och främlingfientlighet Reporter: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Hur pratar vi om cancer?  

Om cancer är ett krig, hur går det om man inte orkar kämpa och besegra? Språkliga kampmetaforer kan skapa känslan av skuld och misslyckande hos patienter, enligt ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt Språket från bloggar, intervjuer och fokusgruppsamtal analyseras i den treåriga studien "Metaforer i palliativ cancervård" som bland andra språkvetaren Charlotte Hommerberg och hälso- och vårdvetaren Anna Sandgren från Linnéuniversitet arbetar med. Ett konkret mål med forskningen är att ta fram en samtalsguide med riktlinjer för hur vårdpersonal ska bemöta cancerpatienters metaforer. I programmet medverkar också Marie-Anne Blondell, tidigare cancerpatient Nossebro, Annelie Lövborg, sjuksköterska palliativa avdelningen Skaraborgs sjukhus i Skövde, Kristina Wallqvist, sjuksköterska palliativa avdelningen Skaraborgs sjukhus i Skövde, Helén Carlsson, läkare palliativa avdelningen Skaraborgs sjukhus i Skövde. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

En strid på liv och död när granbarkborren anfaller  

Det kan liknas vid en medeltida belägring när granen och barkborren slåss för att överleva. Vinner granbarkborren för många strider kan skogsägarna drabbas av miljonförluster. Den stormfällning som orsakades av Gudrun en skogsägarens mardröm, men högsta vinsten för en granbarkborre. Efter stormen 2005 låg tusentals granar på marken och där fick de ligga. För i skötselföreskrifterna stod orden "fri utveckling". Det betyder att skogen ska få utvecklas för att bli urskog utan att människan lägger sin näsa i blöt. Detta gynnade granbarkborren. Skogsägarna som är grannar till reservaten reagerade däremot med ilska. I programmet medverkar Martin Schröder, professor vid SLU i Uppsala, Annika Blad, tjänsteman på Länsstyrelsen i Växjö och Stefan Jerkstål, skogsägare i Småland. Tomas Lindbergvet@sverigesradio.se

Föräldrar behandlar autistiska barn med cannabis  

Föräldrar i USA behandlar sina svårt autistiska barn med cannabis. Men vetenskaplig kunskap om behandlingen saknas. I Kalifornien är den omdiskuterade plantan sedan en kort tid tillbaka laglig. Vi träffar föräldrarna som provat allt för att behandla svåra autismsymptom hos sina barn, och anser att de till slut hittat något som fungerar bra när de provat cannabis. Men forskare i både USA och Sverige menar att vetenskaplig kunskap om hur cannabis eventuellt fungerar mot autism saknas. I programmet medverkar Rhonda Möller, tvåbarnsmamma bosatt i södra Kalifornien som ger cannabis till sitt autistiska barn och arbetar som kemist, Jenni Mai, mamma till tre barn bosatt i södra Kalifornien, Shafali Spurling Jeste, professor i psykiatri pediatrik och neurologi samt specialist och forskare inom autism vid UCLA, Tamara Nankivel, förälder, Sven Bölte, professor Karolinska institutet. Julia Lundkvist vet@sverigesradio.se

Vi och Dom: Nationen och gränsen  

Att dra tydliga geografiska gränser för ett visst territorium är ett relativt nytt påfund. Och idén om olika nationer med homogena folkgrupper vid den politiska makten är ännu yngre. Vad är egentligen skillnaden på en nation och ett land? Har vi alltid satt upp gränser mellan länder? Varför skiljer sig Sveriges invandringspolitik från andra liknande välfärdsländer? Detta är några av frågorna du får svar på i dagens Vetandets värld som handlar om nationalismens väsen och gränsernas konsekvenser. – Vi behöver reflektera, tänka efter och vara medvetna om våra fördomar, säger Nazar Akrami psykolog vid Uppsala universitet. – Historiskt sätt betyder inte vare sig folk, nation eller stat samma sak, säger Mikael Spång, docent i statsvetenskap vid högskolan i Malmö. I programmet medverkar Mikael Spång, docent i statsvetenskap vid högskolan i Malmö, Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan i Lund och Karin Borevi, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programmet sändes första gången i oktober 2015. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Är kärnfamiljen på väg tillbaka?  

Kärnfamiljen kan vara på frammarsch. En ny rapport pekar på ökad jämställdhet som förklaring bakom trenden att fler par håller ihop längre. Men alla håller inte med. Giftermålen ökar. Skilsmässorna minskar. Fler barn föds. Och om vi separerar så gör vi det efter längre tid. Men är det här ett bestående mönster eller en tillfällig trend? I programmet medverkar: Gösta Esping Andersen, professor i sociologi vid Pompeu Fabra-universitetet och som står bakom rapporten Families in the 20th century, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier. Lotta Nylandervet@sverigesradio.se

Magnesiumimplantat – metallen som försvinner i kroppen  

Tänk dig en metallskruv som kan brytas ner av kroppen och försvinner som implantat. På Tandläkarhögskolan vid Malmö högskola forskar man på magnesiumimplantat med lovande egenskaper. Forskare från Tandvårdshögskolan på Malmö högskola har i en ny avhandling kunnat visa hur magnesium bryts ner i kroppen och hur det kan användas som implantat. Mycket inom sjukvården handlar om att reparera kroppsdelar som gått sönder. Väldigt mycket går att rekonstruera med modern teknik, men en stor utmaning är vad man ska använda för material eftersom kroppen har en tendens att antingen bryta ner eller stöta bort främmande ämnen. Silvia Galli som är tandläkare och forskarE på Tandvårdshögskolan på Malmö högskola har undersökt hur magnesium fungerar som implantat. I sin avhandling har hon kunnat visa hur benet binder till metallen som sakta bryts ner för att sedan försvinna helt. Vi pratar också med Lars Magnus Bjursten som är professor i bioimplantatsforskning på Lunds universitet, och Ann Wennerberg, professor i oral protetik på Malmö högskola. Özgür Karlidag vet@sverigesradio.se

Magnesiumimplantat – metallen som försvinner i kroppen  

Tänk dig en metallskruv som kan brytas ner av kroppen och försvinner som implantat. På Tandläkarhögskolan på Malmö högskola forskar man på magnesiumimplantat med lovande egenskaper. Forskare från Tandvårdshögskolan på Malmö högskola har i en ny avhandling kunnat visa hur magnesium bryts ner i kroppen och hur det kan användas som implantat. Mycket inom sjukvården handlar om att reparera kroppsdelar som gått sönder. Väldigt mycket går att rekonstruera med modern teknik, men en stor utmaning är vad man ska använda för material eftersom kroppen har en tendens att antingen bryta ner eller stöta bort främmande ämnen. Silvia Galli som är tandläkare och forskarE på Tandvårdshögskolan på Malmö högskola har undersökt hur magnesium fungerar som implantat. I sin avhandling har hon kunnat visa hur benet binder till metallen som sakta bryts ner för att sedan försvinna helt. Vi pratar också med Lars Magnus Bjursten som är professor i bioimplantatsforskning på Lunds universitet, och Ann Wennerberg, professor i oral protetik på Malmö högskola. Özgür Karlidag vet@sverigesradio.se

Magnettåg och rörkapsel utmanar dagens tåg  

Tåg som rullar på räls kan vara gårdagens teknik. Nu kan tåg svischa fram med ljudets hastighet. Har snabba tåg som rullar räls framtiden för sig? Nu finns fordon som övervinner friktionen som magnetsvävande tåg och skyttlar som far fram i metallrör, så kallad hyperloop. Men bygger förslagen på beprövad erfarenhet? I Vetandets värld får vi höra vad Trafikverket och järnvägsforskare anser om tåg som inte går på räls. I programmet medverkar Mårten Fröjdö, FS Links på Åland, Jan Salomonsson, bergsingenjör, Christer Löfving, strateg vid Trafikverket, Rune Wigblad, professor i företagsekonomi och Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Första delen i serien om framtidens tåg: Nu startar framtidens snabba tågresa i Sverige Per Gustafsson vet@sverigesradio.se

Nu startar framtidens snabba tågresa i Sverige  

Följ med på en spännande tågresa mot framtiden och hör om de planerade höghastighetstågen i Sverige – och om teknikvalen som dagens järnvägsbyggare nu står inför. Nu rullar det största järnvägsbygget igång sedan ingenjör Nils Ericsons tid, ingenjören som byggde stambanorna 1856. Nya höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö planeras. Första sträckan, Ostlänken mellan Järna-Linköping, ser ut att bli en realitet. I Vetandets värld får vi höra om den teknik för tåg och spår som "Sveriges största samhällsprojekt" behöver. I programmet medverkar Christian Udin, Ostlänkenansvarig på Nyköpings kommun, Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnväg i Sverige, Trafikverket, Christer Löfving, strateg vid Trafikverket och Oskar Fröidh, järnvägsforskare, KTH. Per Gustafsson vet@sverigesradio.se

USA:s politiska system – så funkar det  

Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu. Är högsta domstolen politiskt tillsatt? Om Trump vill gå från ord till handling mot medierna han inte gillar – kan han det? Vi träffar två forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, historikern Dag Blanck och statsvetaren Frida Stranne, för att prata om hur USA:s politiska system kom till och hur det är uppbyggt. Lyssningstips: En längre intervju med Nordamerikaforskarna hittar du här Missa inte heller USA-podden Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

USA:s politiska system – så funkar det  

Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu. Är högsta domstolen politiskt tillsatt? Om Trump vill gå från ord till handling mot medierna han inte gillar – kan han det? Vi träffar två forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, historikern Dag Blanck och statsvetaren Frida Stranne, för att prata om hur USA:s politiska system kom till och hur det är uppbyggt. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Växter kan kommunicera med elektronik (R)  

Digitala hybridblommor – naturliga växter med elektroniskt skelett? Svenska forskare är på väg att göra detta möjligt. I veckan presenterade de nya resultat. Elektronikforskare i Norrköping har blivit flitiga kunder hos en närbelägen blomsterhandel. De behöver krukväxter för sina experiment med att föra in elektroniska komponenter i växtens stam och löv. Forskarna vid laboratoriet för organisk elektronik sökte länge efter en elektriskt ledande polymer, en plast i flytande form som en vanlig blomma kunde suga upp i sin stam utan att ta skada. Till slut fann forskarlaget en sådan som kan fastnar i växtens vattenledning och blir elektriska komponenter som kan styras utifrån. De söker skapa sensorer som kan hålla koll på växthormoner, och elektroder för lagra energi i plantor. Det är som att ge växten ett nervsystem, med vilket vi kan avläsa och styra en växt, säger forskningsledaren Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez, forskare vid laboratoriet för organisk elektronik. Reportaget om e-växterna sändes första gången 16 mars 2016. Läs mer om forskargruppens senaste resultat Reporter: Per Gustafsson per.gustafsson@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose