Vetandets Värld i P1

Vetandets Värld i P1

Sweden

Vetandets värld är en av Sveriges Radios verkliga klassiker, som har funnits i över 30 år. Varje vardag ger programmet fördjupning om forskning och vetenskap. Vetandets värld har ett brett bevakningsområde och kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom HIV-forskningen.

Episodes

Vi och Dom: Var går gränsen? (R)  

Nu är det snart 1,5 år sedan gränskontrollen mellan Sverige och Danmark infördes. Nu diskuteras nya EU-åtgärder för att stärka gränserna. Men vad är en gräns egentligen? Nu är det snart 1,5 år sedan gränskontrollen mellan Sverige och Danmark infördes. Den är fortfarande kvar. Sedan hösten 2015 har också avtal slutits mellan EU och Turkiet för att hålla migranter kvar utanför EU. Och i veckan har vi hört om ett förslag inom EU att teckna liknande avtal med länder i Nordafrika, för att sätta stopp för flyktingströmmar därifrån. I det här programmet, som är en del av serien Vi och Dom, ställer vi oss frågan vad en gräns egentligen är för något och tittar närmare på den allt starkare gränskontrollen runt och inom EU. – Från början var EU:s gränser väldigt otydliga och var länderna egentligen började och slutade det var inte helt klart, säger Peo Hansen som är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. – När du stänger alla dörrar får du en ångkokar effekt: det kommer att explodera förr eller senare, säger Ruben Andersson, antropolog och gränsforskare vid Oxford-universitetet. I programmet medverkar också Kristina Grünenberg, antropolog vid Köpenhamns universitet. Programmet är en repris och sändes första gången i februari 2016. Reporter: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

En bankakut med hudceller i Japan  

I Japan håller man nu på att skapa en bank med omprogrammerade hudceller. Men hoppas att cellerna ska kunna användas till större delen av befolkningen för att reparera skador i kroppen. För tio år sedan kom den banbrytande upptäckten att det går att backa hudceller, så att det blir ett slags ursprungsceller som sedan kan utvecklas till nästan vilka celler som helst. De kom att kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman for till Kyoto i Japan där upptäckten gjordes. Hon möter Nobelpristagaren Shinya Yamanaka, som upptäckte iPS-cellerna, som menar att det bästa sättet är att ha en bank från superdonatorer i stället för att varje enskild patient ska backa sina celler. Knut Woltjen, och Tomoko Matsumoto, båda Crispr/iPS-cellforskare tar henne med till labbet där de konstgjorda mänskliga cellerna finns. Jun Yamashita, hjärtmuskelcellsforskare, är den musikälskande hjärtforskaren som tror att cellerna i framtiden kan bli ett bra komplement vid olika svåra hjärtsjukdomar. Broskforskare Noriyuki Tsumaki menar att de kan användas vid broskskador efter trafik- eller idrottsskador, men inte användas för att stävja åldrandet. Samtliga är verksamma vid CIRA-institutet vid Kyoto-universitetet i Japan. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

En bankakut med hudceller i Japan  

I Japan håller man nu på att skapa en bank med omprogrammerade hudceller. Men hoppas att cellerna ska kunna användas till större delen av befolkningen för att reparera skador i kroppen. För tio år sedan kom den banbrytande upptäckten att det går att backa hudceller, så att det blir ett slags ursprungsceller som sedan kan utvecklas till nästan vilka celler som helst. De kom att kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman for till Kyoto i Japan där upptäckten gjordes. Hon möter Nobelpristagaren Shinya Yamanaka, som upptäckte iPS-cellerna, som menar att det bästa sättet är att ha en bank från superdonatorer i stället för att varje enskild patient ska backa sina celler. Knut Woltjen, och Tomoko Matsumoto, båda Crispr/iPS-cellforskare tar henne med till labbet där de konstgjorda mänskliga cellerna finns. Jun Yamashita, hjärtmuskelcellsforskare, är den musikälskande hjärtforskaren som tror att cellerna i framtiden kan bli ett bra komplement vid olika svåra hjärtsjukdomar. Broskforskare Noriyuki Tsumaki menar att de kan användas vid broskskador efter trafik- eller idrottsskador, men inte användas för att stävja åldrandet. Samtliga är verksamma vid CIRA-institutet vid Kyoto-universitetet i Japan. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Mest män migrerade till Europa under forntiden  

Genetiken avslöjar att det nästan bara var män som kom under den andra stora folkvandringen från öst, troligen unga krigare som letade nya territorier.  Idag går det att tyda den mänskliga historien ur vårt dna. Molekylerna blir som bokstäverna i en historiebok. Nu har det precis kommit en studie som berättar vilka de människorna var, som migrerade till centraleuropa under forntiden. Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet och författare till den nya studien. Han berättar om sin forskning och sitt personliga intresse för de forntida vandringarna. Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Nya presidentskapet oroar amerikanska forskare  

På världens största vetenskapskonferens, AAAS, talades inte bara om forskningens innehåll, utan också om oro för hur det nya presidentskapet ska påverka förutsättningarna för forskning. Vetenskapsradions Pelle Zettersten var på plats på den stora vetenskapskonferensen och träffade bland andra ordföranden för organisationen AAAS, American Association for the Advancement of Science. I programmet medverkar Barbara Schaal, president för AAAS, American association for the advancement of science och Robert Cook-Deegan, professor vid Duke university. Pelle ZetterstenPelle.zettersten@sverigesradio.se

En skola utan mobbning  

Runt åtta procent av svenska skolelever är mobbade. Men kan vi stoppa det, och använder vi rätt metoder? År 2011 kom en forskningsrapport om vilka metoder som kan stoppa mobbning i skolan och vilka som förvärrar problemet. Men någon uppföljning har inte gjorts, Skolverket tycker det räcker att följa myndighetens allmänna råd. I Finland har man däremot infört ett vetenskapligt utprovat antimobbningsprogram som 90 procent av skolorna följer. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har undersökt om en nollvision kring mobbning är möjlig. Johan Bergendorff Johan.Bergendorff@sverigesradio.se

Strid om laxdödens orsaker  

Det är troligtvis ett virus som drabbat laxen i flera av våra älvar. Men alla håller inte med om slutsatsen. Charlotte Axén, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tror att laxdöden med stor sannolikhet kan förklaras med att fisken drabbats av någon form av virusinfektion. Men teorin får mothugg av professor Lennart Balk vid Stockholms universitet. Han anser att det är vetenskapligt bevisat att laxen lider av tiaminbrist och därför insjuknar. Curt Johansson tidigare platschef på Kronolaxfisket i Mörrum i Blekinge säger att laxsjukan som dykt upp de senaste åren är något helt nytt. Han tror också att det i grunden rör sig om tiaminbrist. Tomas Lindbergvet@sverigesradio.se

Så inavlad är den svenska vargstammen  

Följ med ut i den svenska vargskogen och lukta på vargurin. Det analyseras på labbet och avslöjar hur inavlad den svenska vargstammen egentligen är. Mikael Åkesson, som är genetiker på Grimsö forskningsstation (SLU), kan med hjälp av några droppar vargurin kartlägga det svenska varggenomet. Bland annat har han sett att valpar till invandrade vargar har dubbelt så stor chans att reproducera sig och överleva än sina inavlade kusiner. I programmet medverkar också Göran Vesslén, naturbevakare vid Länsstyrelsen i Gävleborg och Maria Hörnell Willebrandt, enhetschef för viltanalysen på Naturvårdsverket. Joacim Lindwall vet@sverigesradio.se

Rör på dig för hjärnans skull! (R)  

Vi har länge vetat att fysisk aktivet är bra för oss och nyårslöften om att börja träna är inte ovanliga. Den här tiden på året börjar det dock glesa ut på gymmen, trots att fysisk aktivitet är livsviktigt för både kropp och knopp. Forskarna hittar allt fler positiva effekter av att röra på sig. Sändes första gången 2016.

Därför mår din hjärna bra av träning (R)  

Vi har länge vetat att fysisk aktivet är bra för oss. Men hur livsviktigt det är, och hur mycket hälsan påverkas av om vi rör på oss eller sitter still, håller vi fortfarande på och lär oss mer om. Dagens Vetandets Värld handlar om varför hjärnan mår så bra av träning, om varför du borde resa dig upp minst en gång i halvtimmen, och om varför fysisk aktivitet på recept så sällan används, trots nationella rekommendationer och riktlinjer från Socialstyrelsen. – Rör vi oss tillräckligt och undviker att sitta stilla förbättras kärlhälsan i hjärtat och andra delar av kroppen, och högst sannolikt även i hjärnan, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Han tror att ett kommande forskningsfält kommer att bli "träningslära för kontorsarbetaren". – Vi behöver forska mycket mer om hur exempelvis träningspass mitt på dagen, eller att man ställer sig upp var tjugonde minut, faktiskt påverkar hur man mår på jobbet och hur man klarar av stress och att vara så socialt flexibel som vi förväntas vara. I programmet medverkar även Amanda Ek från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Johan Faskunger, doktor i folkhälsovetenskap och fysisk aktivitet samt motionären Elisabeth Gustafsson och hennes personliga tränare Mianna Riikonen i Strängnäs. Programmet sändes första gången den 20 mars 2016. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Vi fick kontakt med motionären Elisabeth Gustafsson genom vårt lyssnarnätverk. Vill du också gå med: mejla till publik.vet@sverigesradio.se

Den livsviktiga balansen – så kan den tränas upp  

Kan en snubblometer som mäter balansen få ner antalet fallolyckor som drabbar många äldre? Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i Sverige, och eftersom sämre balans tillhör åldrandet drabbas många äldre. Den största riskfaktorn är att redan ha fallit en gång. Och kan man hitta människor med dålig balans innan de börjar ramla skulle det spara mycket lidande och pengar. Parallellt med ett Vinnova-projekt utvecklas den bärbara balansmätaren snubblometern, som genom att analysera rörelsemönster ska förvarna bäraren eller personal på ett äldreboende om försämrad stabilitet och ökad fallrisk. I programmet medverkar Eva Ekvall Hansson, docent i sjukgymnastik vid Health Science Centre Lunds universitet, Jonas Källmén, Infonomy i Lund, Marianne Signäs, 86-årig balanstränare från Malmö och Simon Bjerkborn, Infonomy i Lund. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

Har kriget redan börjat?  

Framtidens konflikter startar på nätet. Vi utsätts redan idag för över 10 000 angreppsförsök i månaden. Cyberkriget består av spioneri, sabotage och ren kriminalitet - Är det kanske det nya normala? Hos David Lindahl på FOI i Linköping kan myndighetspersonal träna sig i att hantera cyberangrepp. Det är ett exempel på Sveriges beredskap på det här området, som är hög, enligt Erik Biverot på Försvarshögskolan. Lora Saalman på fredsforskningsinstitutet SIPRI kan berätta om flera aggressiva attacker på internationella organisationer och rena cybersabotage, fysiska attacker på anläggningar via destruktiva datorprogram, något som vi ännu inte sett i Sverige, säger Peter Jonegård, handläggare på MSB, Myndigheten för samhällsskydd oh beredskap. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Hästen som kan tala med människan  

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Katarina SundbergKatarina.sundberg@sverigesradio.se

Forskare tog deras hjärnor – nu hedras nazisternas offer  

Nu tillsätts en kommission som ska gå till botten med tyska forskares exploatering av kroppsdelar från de psykiskt sjuka som mördades under nazitiden. Hundratusentals fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta mördades i Nazityskland mellan 1939 och 1945, inom ramen för det så kallade eutanasiprogrammet. Upp till 1500 av de här offren kan ha berövats sina hjärnor av skrupelfria forskare som arbetade i de statliga tyska forskningsinstitut som efter kriget återskapades under namnet Max Planck-sällskapet. En av de här hjärnforskarna var Julius Hallervorden (1882-1965) som åtminstone vid ett tillfälle själv plockade ut hjärnor från barn som just mördats i gaskammaren.Nu satsar Max Planck-sällskapet, Tysklands ledande forskningsorganisation, motsvarande 15 miljoner kronor på att försöka ge något av offrens värdighet tillbaka. En oberoende kommission av historiker ska både försöka ta fram biografier över dem som forskare tog hjärnorna från och ta reda på hur detta oetiskt tillskansade forskningsmaterial så länge kunde finnas kvar i de tyska forskningsinstituten. I programmet medverkar Heinz Wässle, professor emeritus vid Max Planck-institutet för hjärnforskning i Frankfurt. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

Hans Rosling – om mänskliga möten och segern över ebola  

Professor Hans Rosling som avled igår var känd för sina föreläsningar om global hälsa. Men I Vetandets värld möter vi honom som läkare, vid intervjun nyss hemkommen från eboladrabbade Liberia. Hans Rosling fångade som få andra de förändringar som långsamt inneburit förbättringar i världen. Med kraftfulla spektakulära föreläsningar visade han statistik över global hälsa, fattigdom och att det inte fanns fog för ett "vi och dom".  I det här programmet möter vi läkaren och epidemiologen Hans Rosling, kort efter att han kom hem från en tre månader lång ebolabekämpning i Afrika under 2015. Han menade att man måste ha ett excel-ark i ena handen och människokärlek i den andra för att kunna spåra smittan, och därmed få stopp på den.  Sedan Roslings besök i Liberia har ett vaccin utvecklats som visat sig effektivt mot ebola. Vaccinet behandlas nu av myndigheterna i snabbspår för att finnas till hands vid ett kommande utbrott. Reporter Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Vabruari är här – men varför drabbas våra småttingar så hårt?  

RS-virus, vinterkräksjuka och vanliga förkylningar. Februari, eller "vabruari", är här. Det är månaden när främst förskolebarnen är sjuka, men varför slår infektionerna så hårt mot just den gruppen? Varje år betalar försäkringskassan ut 5.5 miljarder kronor i ersättning för vård av barn, allra mest i februari. Men varför är förskolebarnen så sjuka, och vad kan vi göra för att de ska hålla sig friska? Hjälper handsprit? Vetandets värld går till grunden med infektionerna på förskolan. Caroline Hall, doktor i nationalekonomi, har utvärderat insatser som gjorts för att stoppa infektionerna. Stadsepidemiolog Anders Tegnell berättar att vinterkräksjukans orsak är ett mysterium. Barnläkare Johan Kaarme, Akademiska sjukhuset i Uppsala förklarar varför man ska tvätta händerna och Joachim Luthander, barnläkare på Astrid Lindgrens sjukhus förutspår att allt fler sjukdomar kommer att gå att vaccinera sig mot. Lotta Nylandervet@sverigesradio.se

Darknet – internets mörka bakgata  

Droger, barnpornografi och beställningsmord. Med hjälp av en nästintill total anonymitet är allt till salu på darknet som är en dold del av internet. Allt fler människor känner sig övervakade på internet och har börjat använda tjänster för att dölja sin riktiga identitet. På den del av nätet som kallas för darknet är det i princip omöjligt att spåra vem användarna är i verkligheten. Genom att effektivt skydda sin identitet har det växt fram en undre värld där kriminella kan träffas och göra upp sina affärer helt öppet. Men trots att darknet kanske mest är känt för sin kriminella sida så är det också ett värdefullt verktyg för många människorättsaktivister och journalister. Men hur fungerar det egentligen? Tillsammans med Martin Hell som forskar om kryptering och datasäkerhet på Lunds tekniska högskola, Stefan Larsson som är docent i teknik och social förändring på Lunds universitet och Jimmy Arkenheim, som är spaningsledare på sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet på Polisregion syd reder vi ut begreppen och tar oss ut på det mörka nätet. Özgur Karlidagvet@sverigesradio.se

Darknet – internets mörka bakgata  

Droger, barnpornografi och beställningsmord. Med hjälp av en nästintill total anonymitet är allt till salu på darknet som är en dold del av internet. Allt fler människor känner sig övervakade på internet och har börjat använda tjänster för att dölja sin riktiga identitet. På den del av nätet som kallas för darknet är det i princip omöjligt att spåra vem användarna är i verkligheten. Genom att effektivt skydda sin identitet har det växt fram en undre värld där kriminella kan träffas och göra upp sina affärer helt öppet. Men trots att dark net kanske mest är känt för sin kriminella sida så är det också ett värdefullt verktyg för många människorättsaktivister och journalister. Men hur fungerar det egentligen? Tillsammans med Martin Hell som forskar om kryptering och datasäkerhet på Lunds tekniska högskola, Stefan Larsson som är docent i teknik och social förändring på Lunds universitet och Jimmy Arkenheim, som är spaningsledare på sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet på Polisregion syd reder vi ut begreppen och tar oss ut på det mörka nätet. Özgur Karlidagvet@sverigesradio.se

Kan hudceller bli ett barn?  

Nobelpristagaren Shinya Yamanaka upptäckte att hudceller kunde backas till stamceller. Men han tycker inte att man kan skapa barn av dessa ursprungsceller ännu. Det var för tio år sedan om den japanske forskaren Shinya Yamanaka upptäckte hur man kunde omprogrammera hudceller till att bli stamceller, ett slags ursprungsceller som kan utvecklas till att bli nästan vad som helst. Sedan dess har fältet med det som kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller, utvecklats intensivt. För två år sedan gjordes den hittills enda operationen med de backade hudcellerna, som då delvis kunde reparera ett öga hos en patient som drabbats av den vanliga ögonsjukdomen makula degeneration. I höstas producerades de första musungarna utifrån hudceller från möss I förra veckan kom det första resultatet om hur man med hjälp av de här cellerna har kunnat odla mänskliga celler i grisar. Men frågan är om man i framtiden ska odla människoorgan i grisar för organdonation? Eller skapa barn från mänsklig hudceller. I programmet medverkar Shinya Yamanaka, nobelpristagare i medicin 2012 och chef för CIRA-institutet i Kyoto, Misao Fujita, bioetiker vid CIRA-institutet i Kyoto och Masayo Takahashi, ögonläkare i Kobe. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Försvarets upp- och nedrustning går i cykler  

---RUB:Försvarets upp- och nedrustning går i cykler ---BSK: Nu vill politikerna stärka försvaret. Det har hänt förr. Försvarsdebatten ser ut att gå i vågor säger historikerna som följt frågan under de senaste hundra åren. Kan man lära sig något av det? ---WEB: För hundra år sedan demonstrerade de svenska bönderna för ett starkare försvar, men efter första världskriget rustade vi ner. Redan 1939 var det dags att satsa på militären igen. Samma mönster går igen efter 1989. Först en rejäl nedrustning, men nu vill de stora riksdagspartierna snabbt ha högre beredskap. Historikerna Lars Eriksson Wolke och Thomas Roth beskriver rörelserna fram och tillbaka i den svenska försvarsdebatten. ---MED: Lars Eriksson Wolke/Historiker Försvarshögskolan Stockholm ---MED: Thomas Roth/Historiker Armémuseum Stockholm ---MED: Michael Claesson/Brigadgeneral Försvarsmaktens Högkvarter Stockholm ---MED: Tomas Lindblad/Frilansjournalist reporter ---ÖVR:Jag bifogar en bild som jag inte tycker är så superbr

0:00/0:00
Video player is in betaClose