Vetandets Värld i P1

Vetandets Värld i P1

Sweden

Vetandets värld är en av Sveriges Radios verkliga klassiker, som har funnits i över 30 år. Varje vardag ger programmet fördjupning om forskning och vetenskap. Vetandets värld har ett brett bevakningsområde och kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom HIV-forskningen.

Episodes

Nyckelbiotoper orsakar strid om skyddsvärd skog  

När naturvänner hittar en nyckelbiotop i en skog som är planerad att avverkas, stoppas i regel avverkningen. Begreppet står i fokus i striden om naturvård i skogen. Men vad innebär det egentligen? Naturskyddsföreningen i Kronoberg har de senaste åren stoppat många skogsägare från att avverka värdefull natur. Det gör man genom att granska avverkningsanmälningar som lämnats till Skogsstyrelsen. Hittar föreningens artspecialister områden som Skogsstyrelsen sedan klassar som nyckelbiotoper måste miljöcertifierade skogsägare avbryta planerna på att avverka. Det här har gett upphov till en minst sagt infekterad debatt om skogsskötsel, naturvård och äganderätt.När Skogsstyrelsen sedan "pausade" registreringen av nyckelbiotoper i naturskogar och fjällnära skog i nordvästra Sverige steg temperaturen till långt över kokpunkten.I programmet hör vi Lena Gustavsson, professor vid SLU och specialist på nyckelbiotoper, Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Lena Ek, ordförande Södra skogsägarna och Love Eriksen, Naturskyddsföreningen. Tomas Lindbergvet@sverigesradio.se

Maten som får toppidrottarna att prestera  

Hur äter elitidrottare? Och vad kan motionärerna lära sig av proffsen? Hör om den vetenskapligt framtagna kosten bakom idrottsresultaten. Ända sedan antiken har idrottare testat olika mer eller mindre effektiva dieter. För ungefär 100 år sedan började forskarna förstå hur olika näringsämnen påverkar muskler och uthållighet, och idag är idrottsnutrition ett forskningsområde som intresserar allt fler amatörer. I Vetandets värld får du veta vilka kostråd forskarna ger till toppidrottarna, och om det är lönt att lägga pengar på tillskott som lovar bättre resultat. I programmet hör du bland andra Stefan Pettersson, forskare på institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och kostrådgivare i Sveriges olympiska kommitté samt forskaren Marcus Moberg på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Malin Avenius vet@sverigesradio.se

Han forskar om framtidens formler  

Robert Berman forskar i ren matematik. Även om hans ekvationer kan beskriva sådant som finns omkring oss redan idag, tror han inte de kommer till nytta förrän långt fram i tiden. Han började läsa filosofi, gick över till fysik men fastnade sedan för matematiken på fysikutbildningen. Nu är Robert Berman professor i ämnet och har just fått Göran Gustafsson-priset, 3,5 miljoner kronor på tre år för att kunna fortsätta sin forskning i Sverige. Han beskriver tjusningen med matematiken som att klättra upp på ett högre och högre berg, och få en tydligare och tydligare utsikt – eller rättare sagt insikt – i matematiken. Som matematiker måste man frigöra sig från verkligheten, menar han – först många år efter att ett visst framsteg gjorts kan det komma till praktisk användning. Robert Berman är verksam vid Chalmers tekniska högskola Göteborg. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Min vänstra hand – om smarta implantat som evolution  

Uppskattningsvis över 1000 personer i Sverige har valt att injicera ett RFID-chip i handen för att slippa använda plastkort och komma ihåg koder. Ett integritetsproblem eller inte? Oro över storebrorssamhället borde snarare gälla spåren vi lämnar efter oss via nätet och våra mobiltelefoner än om vi chippar oss, menar före detta it-forskaren Markus Bylund. Att våga testa ny teknik är biohackarens sätt att undvika fällor i det digitaliserade samhället, säger Hannes Sjöblad och Tobias Degsell som har var sitt injicerat chip. I programmet medverkar också Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Har kriget redan börjat? (R)  

Framtidens konflikter startar på nätet. Vi utsätts redan idag för över 10 000 angreppsförsök i månaden. Cyberkriget består av spioneri, sabotage och ren kriminalitet. Är det kanske det nya normala? Hos David Lindahl på FOI i Linköping kan myndighetspersonal träna sig i att hantera cyberangrepp. Det är ett exempel på Sveriges beredskap på det här området, som är hög, enligt Erik Biverot på Försvarshögskolan. Lora Saalman på fredsforskningsinstitutet SIPRI kan berätta om flera aggressiva attacker på internationella organisationer och rena cybersabotage, fysiska attacker på anläggningar via destruktiva datorprogram, något som vi ännu inte sett i Sverige, säger Peter Jonegård, handläggare på MSB, Myndigheten för samhällsskydd oh beredskap. Programmet är en repris från 13 februari 2017. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Babylabbet – forskning bland leksaker, superkrafter och matematisk psykologi (R)  

Kan bebisar räkna redan när de föds? Och hur reagerar små barn när de plötsligt tilldelas en superkraft? Vi gör ett besök på Uppsala barn- och babylab, där tidiga kognitiva utveckling studeras. Bland färgglada leksaker, tecknade filmer och plingande musik söker forskare svar på hur våra allra yngsta medborgare upplever världen, lär sig nya saker och hanterar nya intryck. Just nu pågår en stor studie av små barns matematiska förmåga, där resultaten tyder på att man redan mycket tidigt kan träna babyns så kallade nummersystem, förmågan att relatera till antal. Kanske kan forskningen hjälpa till att fånga upp och underlätta för barn där utvecklingen behöver en liten knuff i rätt riktning. I programmet medverkar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala Barn- och BabyLab, Marcus Lindskog, forskare Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, Elin Schröder, doktorand vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Larissa, 10 månader med mamma Elena Sciaraffia, deltagare i studie kring barns tidiga matematiska förmåga. Programmet är en repris från 24 januari 2017. Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

Vem var den historiske Jesus?  

Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt. Påsken närmar sig och 2,4 miljarder kristna människor uppmärksammar att Jesus blev korsfäst i Jerusalem. Men om man bortser från den religiösa profet som ligger till grund för kristendomen. Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person? Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt. Simon Moservet@sverigesradio.se

Nu börjar utforskandet av planeterna utanför solsystemet  

Hittills har forskare hittat 3600 planeter i andra solsystem. Nu kommer tekniken för att ta reda på om det kan finnas liv där. Allt fler planeter som tycks påminna om jorden hittas därute: Stenplaneter på lagom avstånd från sin stjärna för att det ska kunna finnas flytande vatten på dem, och kanske liv. Nu förbereds teknik för att ta reda på om de har atmosfär runt sig, och om atmosfären i så fall innehåller ämnen som kan skvallra om liv på planetytan. Vetandets värld har träffat Melvyn Davies vid Lunds universitet, Markus Janson vid Stockholms universitet och Nikolai Piskunov vid Uppsala universitet. Alla är astrofysiker engagerade i sökandet efter levande planeter. I programmet medverkar också Sir Martin Rees, brittisk hovastronom och professor vid Cambridgeuniversitetet. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur vi upplever tid kan påverka vårt mående  

Depression kan göra att man bara ser mörker i dåtiden. Men ett ohälsosamt fokus på dåtiden kanske även är det som leder till depression. Psykologer undersöker nu hur tidsperspektiv påverkar hälsan. Även om forskningen på tidsperspektiv fortfarande är ny finns redan en terapiform som fokuserar på människors syn på tid. I sin forskning tittar Elisabeth Åström, leg. psykolog och doktorand vid Umeå universitet, på är hur olika perspektiv till tiden påverkar oss. Läggs för mycket fokus på framtiden kan det leda till oro och ångest, medan ett för ensidigt fokus på det förflutna kan orsaka depressioner. Går det att hjälpa folk genom att skapa balans mellan nutid, dåtid och framtid? Daniel Nordvet@sverigesradio.se

Nudging: Forskningen som ska valla oss mot rätt val  

Det är känt som nudging men kallas på myndighetssvenska för "beteendeinsatser". Det är ett sätt att påverka våra val, något som stat och företag kan använda för att valla oss mot sina mål. En utredare från Finansdepartementet vill att Sverige ska följa Storbritanniens exempel och jobba mer systematiskt med "nudging". Att leda folk med en nudge kan få fler att deklarera i tid men även att söka bidrag de har rätt till. Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, menar att nudging redan används och att större statliga beteendeinsatser kan göra ännu mer nytta för medborgarna. Den vanligaste kritiken är att nudging kan upplevas som manipulativt, men Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, ser även andra bekymmer. Hur blir vår vardag om vi konstant blir vallade med dessa beteendepuffar åt olika håll? Daniel Nordvet@sverigesradio.se

Europas största batterifabrik kan hamna i Sverige  

Europas största batterifabrik planerar byggas i Sverige för att bland annat förse elbilar med batterier. Men hur realistiskt är det att planen blir verklighet? En eller två miljarder per år. Ja så många litiumjonbatterier ska den gigantiska batterifabriken producera. Målet är att möta fordonsindustrins efterfrågan på billiga batterier. Men än finns fortfarande stora frågetecken. Var fabriken ska ligga, var litiumet ska komma ifrån och exakt vilken typ av batterier som ska tillverkas. I programmet medverkar Martin Anderlind på projektbolaget Northvolt AB, Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet, Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall, Björn Mårlid, utvecklingschef på Saft AB och Douglas Almquist, näringslivschef i Oskarshamns kommun. Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Sena uppehållstillstånd bromsar svensk forskning  

Studenter och forskare har fått problem att jobba och studera, eftersom det tar lång tid att få uppehållstillstånd. Risken finns nu att Sverige hamnar på efterkälken som attraktiv forskningsnation. Problemet med uppehållstillstånden har uppstått det senaste året och är utbrett över Sveriges lärosäten. På Migrationsverket menar ansvariga att de sena uppehållstillstånden för akademiker inte hör ihop med överbelastning till följd av flyktingkrisen. Detta är ett separat problem som börjat efter allt fler studenter vill studera och forska vid svenska universitet. Med oss i studion har vi Tina Murray, internationell strateg vid KTH och representant för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Hans Abelius, chef för Göteborgs universitets internationella centrum och Cecilia Borin, kvalitetschef på Migrationsverket. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Faraos läkare kunde operera och bota  

Nya fynd i en svensk utgrävning i Egypten visar att stenbrottsarbetare fått hjälp av läkare med benbrott, för 3500 år sedan. Vi jagar efter Faraodoktorernas hemligheter bland mumier och pyramider. Den svenska arkeologen Maria Nilsson från Lund leder utgrävningarna i Gebel el-Silsila därifrån nästan all sten till de antika templen togs. Hon konstaterar att arbetarna verkar ha varit vid god hälsa tack vare vården de fick. Arkeologen John Ward berättar att de drack mycket öl och osteologen Rebecca Hodgin har själv testat några faraoniska medicinrecept som funkade. Egyptologiprofessor Salima Ikram vid det amerikanska universitetet i Kairo anser att grunden för hur dagens läkare undersöker patienter lades redan i det antika Egypten. I programmet medverkar också Mahmoud El-halwagy, före detta chef för Egyptiska museet i Kairo. Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Klimatet sätter evolutionen på prov  

Hur bra kan olika organismer anpassa sig till snabba förändringar i miljön? Forskare försöker nu svara på om evolutionen kan hinna med till exempel klimatförändringar så att arter inte dör ut. I en värld där många arter minskar i antal och flera riskerar att försvinna helt så finns det en del som kanske kommer att klara sig bättre än andra, för att de snabbt kan anpassa sig till nya miljöer. Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och hon vill ta reda på vilka arter det handlar om och varför de har den här förmågan. Själv forskar hon om strandsnäckor, medan forskarkollegan Emma Berdan tar sig an frågan med hjälp av tångflugor. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Så simmar magsårsbakterien i din mage  

Bär du på en av världens vanligaste bakterier - magsårsbakterien? Nu har forskare avslöjat dess simstil i din sura magmiljö. Kanske kan den upptäckten hindra bakterien från att skapa magcancer. Den har lett till Nobelpris, magsårsbakterien Helicobacter pylori. Det var 2005 som de australiensiska forskarna Barry Marshall och Robin Warren fick pris för upptäckten att det inte är stress utan en bakterie som orsakar magsår. Nu har forskare i Umeå fortsatt arbetet för att förstå vad det är som gör att den också i vissa fall kan leda till magcancer. De har nu kunnat visa den lyckas släppa taget om cellerna i magsäcken i rätt ögonblick för att slippa hamna i det sura magsäckshavet. I stället simmar de tillbaks till nya celler i magsäcken och hakar sig fast där på nytt, och skapar kronisk inflammation. Thomas Borén, professor i medicinsk kemi är forskningsledaren som kämpat med frågan i över tio år. Video: Så simmar magsårsbakterien i magen Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Referens Jeanna A. Bugaytsova et al "Cell Host & Microbe, artikel: Helicobacter pylori adapts to chronic infection and gastric disease via pH-responsive BabA-mediated adherence" 9 mars 2017 Cell Host & Microbe. DOI: 10.1016/j.chom.2017.02.013 .)

Striden om D-vitaminets hälsoeffekter  

"Solskensvitaminet" D-vitamin kopplas ihop med allt från depression till cancer, men forskare är djupt oeniga om vad vi vet, och vad vi tror, om D-vitaminets effekter på hälsa och sjukdom. Det saknas inte studier kring D-vitamin, men det saknas ännu randomiserade kontrollerade studier som ger tillräcklig vetenskaplig tyngd åt resultaten. Det menar Susanne Rautiainen Lagerström, forskare på Karolinska institutet. Men forskaren och läkaren Peter Bergman på Karolinska Universitetssjukhuset menar att det finns tillräcklig evidens för att idag hävda att D-vitamin hjälper vid luftvägsinfektioner. I programmet medverkar även Dennis Larsson som forskar kring D-vitamin och prostatacancer vid Högskolan i Skövde. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Webbsida för en av de fyra stora kommande RCT-studierna

Tuffa rudor, modiga mörtar och optimistiska kycklingar  

Inte bara hundar och katter har personlighet. Det har visat sig att en rad djur som fiskar, fåglar, insekter, snäckor och förstås apor har personlighet. Allt fler djur har i studier visat att de har personlighet. Mörtar och rudor kan vara modiga eller fega. Uppväxten spelar roll - det visar studier på kycklingar som blir optimister eller pessimister. Till och med hos ett så ursprungligt djur som vattenloppa kan man visa individuella skillnader i beteende. Men begreppet personlighet är inte helt självklart när det används om djur. Då handlar det om återkommande beteendemönster hos samma individ. I programmet träffar vi Christer Brönmark, professor i akvatisk ekologi i Lund, Hanne Lövlie, biträdande professor i biologi vid Linköpings universitet, Josefina Zidar, doktorand vid Linköpings universitet och Mikael Ekvall, nu postdoc inom biokemi vid Lunds universitet. Cecilia Widevet@sverigesradio.se

"En tentakel som lever vidare" – föreställningar om donation  

Föreställningar och tankar kring transplantation och organdonation, kan få fysiska konsekvenser för de inblandade, enligt medicinetiker. Vad händer om vi ser njuren som livets stora gåva? Eller som en besjälad del av kroppen? Det är några av frågorna i dagens reportage, som är en del av berättelsen om Kalle Ville Pellinen som donerar sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015. I programmet medverkar också Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet och Kristin Zeiler, medicinetiker vid Linköpings universitet. Lyssna mer: Kalle ger bort sin njure - om levande organdonation i Sverige Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Flerfrontskrig mot cancer i bukspottkörteln  

Virus som slår ut cancerceller. A-vitamin som krymper tumörer. Proteinmönster som tidigt avslöjar tumörer. Allt mer görs nu för att på sikt minska den höga dödligheten i bukspottkörtelcancer. Idag kan ungefär en av tio patienter som får diagnosen bukspottkörtelcancer opereras. För övriga finns inget att göra. Även för patienter som kan opereras är framtiden osäker. För många bryter cancer ut på nytt mellan ett och två år efter operationen. Men det forskas nu allt mer intensivt gällande pankreascancer, som sjukdomen också kallas. På Barts Cancer Institute i London arbetar svenska molekylärbiologen Gunnel Halldén med att modifiera virus som ska tillföras drabbade patienters blod för att slå ut både moder- och dottertumörer. Professor Hemant Kocher forskar på att ge drabbade a-vitamin i kombination med cellgifter för att krympa tumörer så att de kan opereras bort. Tidigare upptäckt av bukspottkörtelcancer är också en avgörande faktor för att överlevnaden på sikt kan förbättras. Diagnosföretaget Immunovia i Lund genomför nu försök på människor med ett blodbaserat test som bygger på avancerade analyser av proteinmönster i personer som anses ha förhöjd risk för pankreascancer. I programmet medverkar också Tatjana Crnogorac-Jurcevic, forskare vid Barts Cancer Institute London, Maggie Blanks, grundare Pancreatic Cancer Research Fund London, forskare Barts Cancer Institute London, Carl Borrebaeck, professor immunteknologi Lunds universitet och Roland Andersson, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Del 1: Den svåra kampen mot bukspottkörtelcancer Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Den svåra kampen mot cancer i bukspottkörteln  

I väntan på ett forskningsgenombrott ökar antalet dödsfall till följd av cancer i bukspottkörteln. Endast få drabbade kan behandlas då denna cancer i regel upptäcks för sent. Dödligheten i exempelvis bröst- och prostatacancer har minskat till följd av ökade forskningsinsatser. Men den är fortfarande oförändrat mycket hög i pankreascancer. Endast en av tio som får diagnosen kan opereras, övriga avlider i regel inom ett halvår. Såväl antalet diagnoser som dödsfall i pancreascancer har ökat på senare år, men hittills har förhållandevis lite satsats på ökad forskning. Experter är dock eniga om att det håller på att ändra sig, och att fler drabbade i framtiden kan överleva.I programmet medverkar både forskare, drabbade och en företrädare för Palema, den nybildade patientföreningen för bukspottkörtelcancer. I programmet möter vi Roland Andersson, professor Skånes universitetssjukhus i Lund, Sven Jarl, patient och Carl M Hamilton, ordförande Patientföreningen Palema. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose