Vetenskapsradion Forum

Vetenskapsradion Forum

Sweden

Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episodes

Så smarta är politikerna  

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut. Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort.Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt – kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon.Programledare är Urban Björstadius.

Han granskar Uppdrag granskning  

De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution. Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten – eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier.Programledare är Urban Björstadius.

Storasyskon blir oftare chefer  

Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt. Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.

Mat och magi  

Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien. Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.

Ny bild av kritiserad konst  

Kanske är det dags att på nytt omvärdera den en gång så uppskattade men senare föraktade konstnären Julius Kronberg, och så handlar det om hur det nordiska ljuset har påverkat oss genom historien. Konstnären Julius Kronberg väckte på sin tid både uppmärksamhet och beundran, men efter sin död omvärderades han snart och dömdes ut av kritikerna. Konstprofessorn Tomas Björk är aktuell med boken Julius Kronberg – måleriets triumfator där han argumenterar för att det kanske är dags att på nytt omvärdera och uppvärdera Kronbergs verk.Dessutom handlar det om Nordiska museets nya utställning Nordiskt ljus. Vi går ju åter mot allt mörkare tider och här uppe i Norden blir vi ständigt påminda om årstidernas växlingar med korta mörka vinterdagar och långa ljusa sommarnätter. Maria Maxén är intendent och sakkunnig för utställning och hon berättar om hur de här ständiga årsvisa växlingarna genom historien har påverkat allt från barnafödandet till hur vi möblerat våra hem, och vi hör också Amanda Creutzer som är projektledare för utställningen.Programledare är Urban Björstadius.

Brottslighet i gallerior  

Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga.Programledare är Urban Björstadius.

Kulning var äldre tiders långdistanssamtal  

Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula. Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.

Spökjakt på teatern  

Det knakar i golvplankorna och gnisslar i dörrarna när Vetenskapsradion Forum går på spökjakt efter den mystiska grå mannen på Drottningholms slottsteater. Vi går mot mörkare tider med vinande höststormar och regnet smattrande mot rutorna och snart firar många Halloween. Även om man skulle kunna tro att fascinationen för spöken skulle försvinna i vår upplysta tid så lever gastar och gengångare kvar på filmer och i böcker. I den fjärde delen i Vetenskapsradion Forums serie om folktro förr och nu får vi följa med på spökjakt på Drottningholms slottsteater där många lär ha sett en mystisk grå man svepa genom rummen. Åsa Tillman som är producent på teatern guidar runt i de 250 år gamla lokalerna och folkloristen Tora Wall berättar om varför så många fortfarande tror på spöken.Programledare är Urban Björstadius.

Riterna som leder oss genom livet  

Från födelse och dop till död och begravning, vår stund på jorden får både riktning och innehåll av olika traditioner och passageriter. Veckans program är tredje delen i Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall,och ämnet för dagen är alla de traditioner och övergångsriter som följer oss genom livet, allt från dop och bröllop till födelsedagar och begravningar. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Surdeg och slagsmål på marknaden  

Ett växande intresse för traditionella maträtter har gett nytt liv till de gamla höstmarknaderna. Hösten betyder skördetid och i många svenska städer anordnas nu olika höstmarknader. I det gamla bondesamhället var detta en av de viktigaste tiderna på året. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar och vinter och förutom marknader så sades kontrakt upp och nya skrevs på, tjänstefolk flyttade och man passade också på att göra upp om gammalt groll och gamla oförrätter.Idag har Mickelsmäss återfått sin betydelse som marknadsdag i takt med ett växande intresse för ekologiskt och hållbart odlande. I Vetenskapsradion Forums serie om folklivsforskning berättar folkloristen Tora Wall den här veckan om gamla och nya mattraditioner och om hur maträtter frånolika delar av landet idag används för att skapa lokala identiteter och som varumärken för att locka turister.Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Internetlore, memes och urban legends  

Skräckfigurer och moderna myter blandas med humor och livsvisdomar när folkloren flyttar ut på Internet. I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på frågor om nya trender och gamla traditioner, och veckans program handlar om vad som händer när vår tids folklore flyttar ut på Internet. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Svenska läktarvikingar och fornegyptiska dödsböcker  

De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike. Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen.Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar.Programledare är Urban Björstadius.

Att  odla sin trädgård  

Att odla sin trädgård har blivit en populär kristen dygd inte minst i USA, och nattens magiska mörker är på väg att upplösas i dagens upplysta samhälle. Hösten är ju skördetid för många och Vetenskapsradion Forum besöker ett prunkande koloniområde i Uppsala och träffar där religionshistorikern Lena Roos. Hon har i sin forskning intresserat sig för trädgårdsodlandets religiösa sidor, och då inte minst den växande kristna rörelse i USA som kallas för Christian Gardening.Under hösten blir ju dagarna allt kortare och nätterna allt längre, och få krafter har hållit oss människor i ett hårdare grepp än just natten. Ända sedan Gud i Bibelns skapelseberättelse sa "Varde ljus" så har natten stått som symbol för alla de mänskliga gärningar som inte tål att se dagens ljus. Nattetid har vi slagit oss fria - rökt, druckit, älskat och mördat. Det säger Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds Universitet och aktuell med boken Nattens historia. Nordiskt mörker och ljus under tusen år.Programledare är Urban Björstadius.

Hur katter och människor pratar  

Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra. Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet – katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss.Programledare är Urban Björstadius.

På spaning efter fågelskådare  

Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker – Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare. Repris från 24 maj. Med Urban Björstadius. Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker – Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare. Repris från 24 maj. Med Urban Björstadius.

USA - landet vi älskar att älska och hata  

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster. Repris från 15 mars. Med Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster. Repris från 15 mars. Med Urban Björstadius.

De nya utvandrarna  

Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen – idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. Repris från 1 mars. Med Urban Björstadius. Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen – idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. Repris från 1 mars. Med Urban Björstadius.

Våldtagna män  

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Repris från 2 februari. Med Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Repris från 2 februari. Med Urban Björstadius.

Små kommuner med stora problem  

När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Repris från 12 oktober. Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.

När drevet går  

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.

0:00/0:00
Video player is in betaClose