Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Sweden

Historisk och arkeologisk forskning står i fokus för programmet. Aktuella avhandlingar vid landets högskolor, nyutkomna böcker, spännande utgrävningar är självklara bevakningsområden.

Episodes

Tryckfrihetens första strider och troll  

250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll. Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.– Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.

Bioaktuella Allied berättar kvinnospioneras historia  

Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. – De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol – Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.

Det lär oss Förintelsen  

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.  – Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk  

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

Röde Orm fyller 75  

Tobias Svanelid undersöker hur 75-årige Röde Orm påverkat vår bild av vikingatiden, och hur väl bokens bild överensstämmer med forskningens. För 75 år sedan kom Frans G Bengtssons Röde Orm, en vikingaskröna som direkt skrev in sig i läsarnas hjärta och mer än något annat kommit att påverka vår bild av vikingen. Tobias Svanelid träffar historikern Ulf Zander och arkeologen Birgitta Hårdh för att undersöka Röde Orms betydelse och hur väl bokens bild av vikingatiden stämmer överens med forskningens, 75 år senare. Programledare är Tobias Svanelid.

Nya afroamerikanska museet mitt i debatten  

Vi besöker nyinvigda afroamerikanska museet i Washington som hamnat mitt i rasdebattens USA. Och uppmärksammar presidentvalet 1932, då USA kom att bli aningen mera svenskt. Vetenskapsradion Historia besöker nyinvigda museet för afroamerikansk historia och kultur i Washington. Ett museum som landat mitt i debatten kring Trumps rasism, polisvåld mot svarta och medborgarrättsuppropet Black Lives Matter.– Det går inte att förstå vad det innebär att vara amerikan utan att känna till den afroamerikanska historien, menar chefskuratorn Rex Ellis.Dessutom om presidentvalet 1932, valet då USA kom att bli lite mera svenskt och då The New Deal skulle få Amerika på fötter efter depressionsåren. Historikern Dag Blanck berättar om valet, och om varför årets presidentval sannolikt också kommer att bli historiskt.Programledare är Tobias Svanelid.

När vi kom ut ur mörkret  

1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860. Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. - Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.

När Norden blev europeiskt  

Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets. För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien.– Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.

Djurskydd och allsångsnationalism under 125 år  

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Djurskydd och allsångsnationalism under 125 år  

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Sveriges äldsta ansikten och världens första krig  

Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig. I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden.– De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.

Kvinnliga pilbågar och krig  

Långbågen är på väg tillbaka i rampljuset och Tobias Svanelid diskuterar medeltidsvapnets tjejighet. Dessutom om kvinnans roll i historiens krig, en berättelse som sällan tar plats i historieböckerna. Intresset för medeltida bågskytte växer i Sverige och Vetenskapsradion Historia testar engelska långbågar – vapnet som ansågs omanligt och feminint i medeltidens Europa.– Samma tanke lever kvar hos filmhjältinnorna Katniss och Merida och kanske också hos Legolas som alla också strider med bågar, menar Henrik Arnstad, långbågsfantast och initiativtagare till Sveriges första förening för engelska långbågar.Dessutom uppmärksammas aktuella boken Kvinnor i strid, där Anna Larsdotter kartlägger kvinnors deltagande i Europas krig från 1600-talet och framåt. För trots att de officiellt inte fick delta i strid tycks många kvinnor lockats av kriget, som en plats att försörja sig, eller hitta äventyret och friheten.Programledare är Tobias Svanelid.

Maror och människooffer i Ströja  

I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen. Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen.– Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.

200-åriga ångbåten tuffar på  

Den första svenska ångbåten provkördes för 200 år sedan, och kom snabbt att revolutionera Sverige. Tobias Svanelid undersöker ångbåtsfenomenet, som än idag lockar mängder av entusiaster. För 200 år sedan testade ingenjören Samuel Owen för första gången att sätta en ångmaskin på en båt i Sverige. Idag tuffar fortfarande omkring 250 ångbåtar på svenska vatten och yrket ångbåtsmaskinist har blivit ett bristyrke. Tobias Svanelid åker med ångbåten Mariefred för att diskutera ångbåtsfenomenet.– Ångan lade grunden för det moderna Sverige, och det var ångbåten, inte tåget som knöt ihop landet, menar Lennart Rydberg, författare till aktuella Med ångbåt från land till stad.Ångbåten var maskinen som på 1860-talet band samman landsbygden runt Mälaren med Stockholm och som efter nedgången på 1900-talet gjort en osannolik comeback. I höst startas till och med den första maskinistutbildningen för större ångmaskiner på över femtio år, ett tecken i tiden att ångan är här för att stanna.

Historia ska få oss att köpa mer  

Tobias Svanelid granskar tendensen att allt fler företag nu vill använda sig av sin egen historia för att stärka sina varumärken. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.

Ben Hur tillbaka på arenan  

Ben Hur är återigen aktuell på bioduken och Tobias Svanelid granskar filmen och dess föregångare. Dessutom om den romerska vattenorgeln, vars ljud nu återigen går att uppleva. Ben Hur är ett mediefenomen som fascinerat oss i mer än hundra år. Nu är en ny film aktuell, och Vetenskapsradion Historia granskar den senaste versionen av berättelsen om den judiske prinsen Judah Ben Hur som sätter sig upp mot det Romerska imperiet.– Förutom några stigbyglar och alltför pampiga arenor så är det inte så mycket att invända mot när det gäller det historiska, men berättelsens ursprungstema tycks ha gått förlorad, menar antikvetaren Allan Klynne.Idag är det 3D-glasögon som gäller när ny Ben Hur-historia skall skapas. Men det mesta tyder på att den senaste filmen inte blir samma mediehistoriska milstolpe som mastodontfilmen från 1959, superdyra stumfilmen från 1925, teaterversionen från 1899 som fick 20 miljoner amerikaner att köpa biljett och ursprungsboken från 1880 som låg på bästsäljarlistorna i femtio år.Dessutom om den romerska vattenorgeln, som kanske kan ha varit Ben Hurs favoritinstrument. Nyligen gästades Sverige av en av världens få vattenorganister, Justus Willberg, som med sin rekonstruktion av en orgel från 200-talet hoppas kunna återskapa det romerska soundet.Programledare är Tobias Svanelid.

Bland fiskmånglerskor och roddarmadammer  

Glöm hemmafrun! Stormaktstidens kvinnor jobbade minst lika mycket som männen, och var snabba att hävda sin rätt i konkurrensen. Dessutom om 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär. Stormaktstidens Sverige myllrade av kvinnoarbete – på Stockholms gator och torg trängdes månglerskor och sömmerskor, bagerskor och roddarmadammer. Men det är först nu som kvinnornas arbete blivit synligt, genom historikern Sofia Lings kartläggning av 1600-talets jobblinje – en tid då mannen formellt var överordnad kvinnan, men där båda könen i praktiken behövde jobba hårt för att överleva.– Stockholms kvinnor kämpade precis som männen om att överleva i konkurrensen mellan skrån och branschkollegor, berättar Sofia Ling.Dessutom träffar vi Anders Wahlgren, filmskaparen som fördjupat sig i 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär – den mellan drottning Victoria av Sverige och hennes läkare Axel Munthe. Bioaktuella Förbjuden kärlek varvar unika arkivfilmer med nyskriven dialog som kryper kärleksparet inpå livet.Programledare är Tobias Svanelid.

Sommarläsning och historiska civilisationsbyggen  

Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om sommarens bästa historiska böcker, medan spelpanelen återupplever civilisationernas kamp. I vårens sista Vetenskapsradion Historia tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om de bästa historieböckerna att ta med till hängmattan eller stranden. Hör om snofsiga bödlar, exploderande fartyg och historiens förlorare, och följ spelpanelens drabbningar bland de historiska brädspelen. Till sommaren testas två civilisationsbyggarspel där mänsklighetens hela historia komprimeras ihop på bara två timmar.De böcker och spel som nämns i programmet är:Bödlar. Liv död och skam i svenskt 1600-tal av Annika SandénPestens år. Döden i Stockholm 1710 av Magnus VästerbroRegalskeppet Kronan. Historia och arkeologi ur djupet av Lars EinarssonPyrrhos - segraren som förlorade av Allan KlynneRoten till det onda. Uppdelningen av Mellanöstern 1916-2016 av Ingmar KarlssonHistoria av Marco PranzoThrough the Ages - a New Story of Civilization av Vlaada Chvátil

Jubileumsfrossa när Svanelid gör sitt 700:e program  

Det började i januari 2000 och nu sänder Tobias Svanelid den 700:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - ett jubileumsprogram om fenomenet jubileum. Vetenskapsradion Historia fyller 700 program och Tobias Svanelid samlar historiker i studion för att diskutera fenomenet jubileum.– Sedan religionen mist sin roll i samhället har jubilerandet tagit över funktionen av att vara en återkommande utsiktspunkt mot det förflutna, säger idéhistorikern Magnus Rodell.Men vilka ämnen är det som uppmärksammas av dagens jubileumsindustri, och vilka märkesdagar förbigås med tystnad? Vad lär vi oss av jubileumsåren och hur påverkas forskningen? Och vad berättar jubileumsjournalistiken i Vetenskapsradion Historia om vilken historia som är värd att minnas?Fakta: Vetenskapsradion Historia har sänts i Sveriges Radio P1 en gång i veckan sedan januari 2000 med Tobias Svanelid som programledare för samtliga avsnitt. I juni 2016 sänder han den 700:e upplagan av samma program.

Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk  

Det har gått 75 år sedan världshistoriens största och blodigaste fälttåg och Tobias Svanelid granskar operationer och de tankar om Lebensraum som låg bakom anfallet. Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.

0:00/0:00
Video player is in betaClose