Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Sweden

Historisk och arkeologisk forskning står i fokus för programmet. Aktuella avhandlingar vid landets högskolor, nyutkomna böcker, spännande utgrävningar är självklara bevakningsområden.

Episodes

Så formade allsvenskan Sverige  

Tobias Svanelid undersöker hur allsvenskan format Sverige genom lagens lokalpatriotiska förankring. Dessutom om fotbollshjältarna som vi älskat mest, och om vad som hände med trälarna. Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. – Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.

Se Rom med världens äldsta guidebok  

Upplev den eviga staden med hjälp av världens äldsta guidebok. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöks guidebokens historia och Tobias Svanelid låter 1000-åriga tips leda honom runt i Rom. Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. – Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.

Vallonerna och deras ättlingar  

Tobias Svanelid undersöker vallonernas historia, och vad det innebär att vara vallonättling idag. Dessutom om våra landskap, hur gamla är de egentligen, undrar en lyssnare? Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.

I Februarirevolutionens fotspår  

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen. Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg – startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. – Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

I spåren av Hannibals elefanter  

Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige. Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. – Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var de romerska kejsarna egentligen ligger begravda.

Kinesiska murens monster och myter  

Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta. Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. – Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.

Stolbova – där stormakten föddes  

Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen. För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. – Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer – trossen.

”Mer opium till folket!”  

Tobias Svanelid granskar 1800-talets svenska opiumpolitik, helt fjärran från dagens. Å så blandar Urban Björstadius till mediciner på 1700-talsvis för att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem idag. Det fanns en tid när opium kunde köpas på varje apotek i Sverige. De så kallade bröstdropparna var bra mot allt från förstoppning till rethosta och sågs som tidens undergörande medel. Historikern Daniel Berg har undersökt hur det kommer sig att denna historiska lösning försvann och hur opium förvandlades från mirakelmedicin till narkotika. – Det handlade om ett förtroende mellan apotekarna och den övriga befolkningen som successivt kom att ifrågasättas av den moderna läkarvetenskapen, menar han. Dessutom blandas 1700-talsmedicin på gammalt vis utav forskarna som nu bättre vill förstå den bortglömda och smutskastade traditionella västerländska medicinen. Medan kinesisk och indisk medicin vinner mark inom svensk sjukvård vet vi fortfarande mycket litet om den traditionella västerländska medicinen, men kanske kan ökad kunskap om dess aktiva substanser förnya dagens läkarvetenskap. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om hur länge vi egentligen hållit oss med en sjudagarsvecka. Programledare är Tobias Svanelid.

Så skulle ubåtarna vinna världskriget  

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. – Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: ”Vår beredskap är god”.

Gruvor på Månen bryter mot historiskt fördrag  

50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid. Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget.– Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kvänerna, folkgruppen som uppmärksammades i deckarserien Midnattssol och som får sin historia utredd av Dick Harrison, och om det nyupptäckta fyndet av en storgård vid vikingastaden Birka, som kan ha varit platsen för öns första kyrka.

Därför älskar vi historisk mat  

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

Frihandelns historiska vinnare och förlorare  

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare.– Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.

Klostren förde bildningen vidare  

Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt. Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare.– Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.

Historia ska få oss att köpa mer  

Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.

Svenskarna formade Alaskas historia  

Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter. Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia.– Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid – söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.

Monster och galna slott under granen  

Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940. De böcker och spel som presenteras i programmet är: Ut ur mörkret av Jan GarnertMonster av Bo ErikssonDen sanna historien om Dracula av Ingmar SöhrmanAtt döda en människa av Björn Hagberg och Martin WidmanDen Svarta Jorden av Timothy SnyderTullarnas Stockholm av Jan BerggrenStockholms historia av Lars Ericson WolkeCastles of Mad King Ludwig av Bezier GamesKampen om Norge av Vega Forlag

Tryckfrihetens första strider och troll  

250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll. Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.– Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.

Bioaktuella Allied berättar kvinnospioneras historia  

Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. – De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol – Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.

Det lär oss Förintelsen  

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.  – Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk  

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

0:00/0:00
Video player is in betaClose