Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Sweden

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episodes

Kärnkraftens kulturarv hotat  

Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg. Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.

Nya leksaksmuseet lyfter lekandets kulturhistoria  

I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia. Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet. Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri. Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad. Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Dieppe 1942 – de allierades blodiga fiasko  

Det är en historia som tystats ner i generationer den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs. Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström. Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim. Dick Harrison svarar också på en lyssnarfråga om huruvida våra nordiska trälar grundade egna slavsamhällen. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Kata – agitatorn som gick sin egen väg  

Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata. Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon. Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther. Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok. Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara en fråga om hur länge vi egentligen köpt souvenirer på våra resor. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Dansande marmorstatyer och lägerrymningar – Vetenskapsradion Historia tipsar om sommarens historiska böcker och spel  

Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Lyssnarfrågespecial med Dick Harrison  

Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Medeltidssommaren i startgroparna  

Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.

Hungerupproret på Seskarö  

För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Kalmars historia skrivs om  

Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?

Så såg hednatemplen ut  

I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hisingen.

Kristian och Kristina – blodbadets bödel och offer  

Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om varför så många av oss idag har fler än ett förnamn.

Slussens myllrande folkliv grävs ut  

Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sveriges äldsta ursprungsfolk.

Vikingarna får nytt liv på Djurgården  

I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Potatisrevolutionen 1917  

Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.

Fågelskådning från Odysseus till tv-jippo  

Våren är här och med den fåglarna! Tobias Svanelid ger sig ut till en fågelsjö tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg för att undersöka fågelskådningens historia, från de gamla grekernas till våra dagar. Det här har blivit en sysselsättning som passar oss, det är rimligt lätt att se fåglar, och det finns moment av samlande och tävling som lockar många, säger han. Hör också om vad Iliadens fåglar berättar om antikens Grekland, varför vi idag skådar fågel inne i städerna, och varför Malmöpolisen fick bukt med dåtidens skottlossning när de försökte rädda stadens duvor. Dessutom om Theresa Mays alternativa fakta kring det engelska parlamentet, som reds ut av Dick Harrison i veckans lyssnarfråga.

Sturarna – Sveriges Kennedys  

Stureätten var 1500-talets Kennedyklan i Sverige familjen som levde och andades politisk makt, men som också plågades av ond bråd död. Tobias Svanelid träffar historikern Bo Eriksson i Uppsala, platsen för de uppmärksammade Sturemorden, för att berätta historien om en av Sveriges mäktigaste familjer och hur de så våldsamt föll från toppen. Det här är Game of Thrones fast i verkligheten, med riktiga människor av kött och blod, menar Bo Eriksson aktuell med boken Sturarna. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför det grekiska språket inte kom att påverka dagens moderna språk på samma sätt som latinet.

Så formade allsvenskan Sverige  

Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.

Se Rom med världens äldsta guidebok  

Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.

Vallonerna och deras ättlingar  

Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.

I Februarirevolutionens fotspår  

Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

0:00/0:00
Video player is in betaClose