Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Sweden

Historisk och arkeologisk forskning står i fokus för programmet. Aktuella avhandlingar vid landets högskolor, nyutkomna böcker, spännande utgrävningar är självklara bevakningsområden.

Episodes

Därför älskar vi historisk mat  

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

Frihandelns historiska vinnare och förlorare  

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare.– Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.

Klostren förde bildningen vidare  

Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt. Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare.– Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.

Historia ska få oss att köpa mer  

Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.

Svenskarna formade Alaskas historia  

Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter. Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia.– Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid – söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.

Monster och galna slott under granen  

Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940. De böcker och spel som presenteras i programmet är: Ut ur mörkret av Jan GarnertMonster av Bo ErikssonDen sanna historien om Dracula av Ingmar SöhrmanAtt döda en människa av Björn Hagberg och Martin WidmanDen Svarta Jorden av Timothy SnyderTullarnas Stockholm av Jan BerggrenStockholms historia av Lars Ericson WolkeCastles of Mad King Ludwig av Bezier GamesKampen om Norge av Vega Forlag

Tryckfrihetens första strider och troll  

250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll. Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.– Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.

Bioaktuella Allied berättar kvinnospioneras historia  

Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. – De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol – Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.

Det lär oss Förintelsen  

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.  – Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Operation Barbarossa – världskrigets slaktbänk  

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

Röde Orm fyller 75  

Tobias Svanelid undersöker hur 75-årige Röde Orm påverkat vår bild av vikingatiden, och hur väl bokens bild överensstämmer med forskningens. För 75 år sedan kom Frans G Bengtssons Röde Orm, en vikingaskröna som direkt skrev in sig i läsarnas hjärta och mer än något annat kommit att påverka vår bild av vikingen. Tobias Svanelid träffar historikern Ulf Zander och arkeologen Birgitta Hårdh för att undersöka Röde Orms betydelse och hur väl bokens bild av vikingatiden stämmer överens med forskningens, 75 år senare. Programledare är Tobias Svanelid.

Nya afroamerikanska museet mitt i debatten  

Vi besöker nyinvigda afroamerikanska museet i Washington som hamnat mitt i rasdebattens USA. Och uppmärksammar presidentvalet 1932, då USA kom att bli aningen mera svenskt. Vetenskapsradion Historia besöker nyinvigda museet för afroamerikansk historia och kultur i Washington. Ett museum som landat mitt i debatten kring Trumps rasism, polisvåld mot svarta och medborgarrättsuppropet Black Lives Matter.– Det går inte att förstå vad det innebär att vara amerikan utan att känna till den afroamerikanska historien, menar chefskuratorn Rex Ellis.Dessutom om presidentvalet 1932, valet då USA kom att bli lite mera svenskt och då The New Deal skulle få Amerika på fötter efter depressionsåren. Historikern Dag Blanck berättar om valet, och om varför årets presidentval sannolikt också kommer att bli historiskt.Programledare är Tobias Svanelid.

När vi kom ut ur mörkret  

1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860. Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. - Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.

När Norden blev europeiskt  

Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets. För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien.– Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.

Djurskydd och allsångsnationalism under 125 år  

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Djurskydd och allsångsnationalism under 125 år  

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Sveriges äldsta ansikten och världens första krig  

Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig. I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden. – De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.

Kvinnliga pilbågar och krig  

Långbågen är på väg tillbaka i rampljuset och Tobias Svanelid diskuterar medeltidsvapnets tjejighet. Dessutom om kvinnans roll i historiens krig, en berättelse som sällan tar plats i historieböckerna. Intresset för medeltida bågskytte växer i Sverige och Vetenskapsradion Historia testar engelska långbågar – vapnet som ansågs omanligt och feminint i medeltidens Europa.– Samma tanke lever kvar hos filmhjältinnorna Katniss och Merida och kanske också hos Legolas som alla också strider med bågar, menar Henrik Arnstad, långbågsfantast och initiativtagare till Sveriges första förening för engelska långbågar.Dessutom uppmärksammas aktuella boken Kvinnor i strid, där Anna Larsdotter kartlägger kvinnors deltagande i Europas krig från 1600-talet och framåt. För trots att de officiellt inte fick delta i strid tycks många kvinnor lockats av kriget, som en plats att försörja sig, eller hitta äventyret och friheten.Programledare är Tobias Svanelid.

Maror och människooffer i Ströja  

I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen. Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen.– Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.

200-åriga ångbåten tuffar på  

Den första svenska ångbåten provkördes för 200 år sedan, och kom snabbt att revolutionera Sverige. Tobias Svanelid undersöker ångbåtsfenomenet, som än idag lockar mängder av entusiaster. För 200 år sedan testade ingenjören Samuel Owen för första gången att sätta en ångmaskin på en båt i Sverige. Idag tuffar fortfarande omkring 250 ångbåtar på svenska vatten och yrket ångbåtsmaskinist har blivit ett bristyrke. Tobias Svanelid åker med ångbåten Mariefred för att diskutera ångbåtsfenomenet.– Ångan lade grunden för det moderna Sverige, och det var ångbåten, inte tåget som knöt ihop landet, menar Lennart Rydberg, författare till aktuella Med ångbåt från land till stad.Ångbåten var maskinen som på 1860-talet band samman landsbygden runt Mälaren med Stockholm och som efter nedgången på 1900-talet gjort en osannolik comeback. I höst startas till och med den första maskinistutbildningen för större ångmaskiner på över femtio år, ett tecken i tiden att ångan är här för att stanna.

0:00/0:00
Video player is in betaClose