Vetenskapsradions Veckomagasin

Vetenskapsradions Veckomagasin

Sweden

Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Ansvarig utgivare: Andreas Miller

Episodes

Vattenbristen breder ut sig  

Veckomagasinet om vattenbrist, invigningen av Sveriges största forskningsanläggning Max IV, Kina som rymdstation, stora laxar i Torneälven och framtida möjligheter att köpa och sälja hus med appar. . Det är fortsatt rekordlåga grundvattennivåer i delar av södra Sverige. Och nu börjar det märkas på flera håll.Brist på regn och snö i vintras ligger bakom de låga grundvattennivåerna. På Öland och Gotland saknas nu motsvarande ett helt års nederbörd i markerna.– Ta till exempel grundvattenobservationerna vid Böda på Öland eller Gotska Sandön. Där ligger grundvattennivåerna närmare en meter under de normala, säger Bo Thunholm som är hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.Men även i de inre delarna av Götaland syns nu tendenser till sjunkande grundvatten. Det handlar främst om det ytligare grundvattnet, det som tas upp av dem med egen brunn på tomten.Programledare är Lars Broström

Nobelpristagare säger nix till Brexit  

Nobelpristagare vill inte se ett Brexit. Veckomagasinet tar också upp ojämlik vård av graviditetsdiabetes, arkeologisk madrassforskning, politisk huvudvärk för klimatavtalet och miljögifter i uttrar. ´╗┐Frågan om Storbritannien ska lämna EU eller stanna kvar avgörs i en folkomröstning nästa vecka. För att hedra palamentsledamoten Joe Cox, som dödades i samband med ett politiskt möte under torsdagen, har båda sidorna ett tillfälligt stopp i kampanjandet.Men innan dess hade kampanjen trappats upp. I helgen skrev 13 Nobelpristagare ett brev i Daily Telegraph för att visa sitt stöd för att Storbritannien stannar kvar i EU. Ett av orosmolnen handlar om att forskningen kan få mindre pengar.– Vi får mycket ut av att vara medlemmar i EU. De flesta fördelarna skulle försvinna om vi inte var en del av den gemenskapen, säger 2012 års medicinpristagare John Gurdon.Vi frågar oss hur vanligt det är att nobelpristagare använder sina kända namn för att försöka påverka politiska frågor. Programledare Lena Nordlund

Så funkar Zlatans hjärna under matchen  

Veckomagasinet tittar in i fotbollsspelares hjärna, undersöker varför älgar drabbats av en prionsjukdom och reder ut hur väl sociala medier främjar demokratin. Vi går också på stjärnkonferens. I söndags var veckomagasinets programledare Lena Nordlund på landskampen mellan Sverige och Wales. Med sig hade hon psykologen Torbjörn Vestberg och psykiatrikern Predrag Petrovic.De har undersökt vad som utmärker riktigt bra fotbollsspelare. Det handlar om något de kallar exekutiv förmåga, det vill säga förmågan att fatta rätt beslut i en snabbt föränderlig värld.Så här kommenterar de till exempel målet som kom i slutet av den första halvleken efter en passning till Emil Forsberg.– Det här var ett perfekt exempel. Du ser att Zlatan hela tiden har koll på hela läget! Han passar i princip bakåt utan att titta. Han har det i arbetsminnet att det kom en spelare där.Förutom fotboll handlar programmet också om älgar som drabbats av en prionsjukdom, sociala medier och demokrati, en stor internationell stjärnkonferens och följderna av att tonåringar flyttar under sin uppväxt.Programledare är Lena Nordlund.

Fiskar föredrar skräpmat – äter plast  

Veckomagasinet om fiskarnas farliga diet, nya riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling , nya satsningar för nyanlända och om pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten. En del fiskyngel i Östersjön ser ut att hellre vilja äta mikroplast än riktig fiskmat, trots att det sannolikt leder till en snabb död för dem. Mikroplast är plastpartiklar som kan vara upp till några millimeter långa. De finns i både mark och vatten och kommer från till exempel slitage av bildäck och konstgräs och från vissa typer av hygienprodukter.I en studie som publicerats i tidskriften Science beskrivs hur abborryngel ofta går en snabb död till mötes när de kommer i kontakt med mikroplast.Programmet handlar också om nya europeiska riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling och historia, pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten och nya satsningar för att hjälpa nyanlända med hög utbildning att få jobb i Sverige.Programledare är Lena Nordlund

När döden närmar sig – så kan viktiga samtal underlättas  

Hur vill du få dö, om du får välja? Många äldre har ett behov av att prata om döden. Men deras funderingar fångas inte alltid upp av till exempel vårdpersonal. De äldre blir också sällan tillfrågade om sina önskningar inför döden, visar ny forskning. Nu jobbar forskare på konkreta sätt att ta upp de här frågorna med äldre och sjuka. Veckomagasinet tar också upp nya försök med konstgjorda hornhinnor, neandertalarnas mystiska grottaktivitet och träffar forskaren som ger råd till komikerserien Big Bang Theory. Vi träffar också synskadade flöjtisten Wu Jing som får spela i en orkester och känna av dirigenten via ny teknik.Programledare är Lena Nordlund.

Kan forskarna i Cern vara en helt ny partikel på spåren?  

Veckomagasinet tar reda på varför partikelfysiker är exalterade och varför robotar ska likna fladdermöss. Vi pratar också om skolkommissionens rapport, förlossningsvård och delirium efter operationer. Just nu råder stor uppståndelse bland partikelfysiker. Något helt nytt kanske har hittats i Cerns stora partikelaccelerator LHC i Schweiz. I LHC, large hadron collider, krockas partiklar för att få fram andra partiklar ur den krockens energi. Och nu ser det ut som att det oväntat kan ha dykt upp en tung partikel som hittills varit helt okänd för vetenskapen. Forskarna funderar på om resultaten från experimenten beror på en slump, felmätningar eller om det verkligen handlar om en ny partikel. Veckomagasinet har besökt ett möte i Lund med partikelfysiker, och fått veta mer om det här.Programmet handlar också om robotar som liknar fladdermöss, problemen med mardrömmar hos äldre efter hjärtoperationer, förlossningsvård förr och nu, det senaste om klimatet och förslag på förbättringar inom den svenska skolan.Programledare är Lena NordlundRÄTTELSE: Tyvärr blev det fel efternamn på barnmorskan Liisa som medverkade i inslaget om förlossningsvården. Hon heter Liisa Svensson.

Kan forskarna i Cern vara en helt ny partikel på spåren?  

Veckomagasinet tar reda på varför partikelfysiker är exalterade och varför robotar ska likna fladdermöss. Vi pratar också om skolkommissionens rapport, förlossningsvård och delirium efter operationer. Just nu råder stor uppståndelse bland partikelfysiker. Något helt nytt kanske har hittats i Cerns stora partikelaccelerator LHC i Schweiz. I LHC, large hadron collider, krockas partiklar för att få fram andra partiklar ur den krockens energi. Och nu ser det ut som att det oväntat kan ha dykt upp en tung partikel som hittills varit helt okänd för vetenskapen. Forskarna funderar på om resultaten från experimenten beror på en slump, felmätningar eller om det verkligen handlar om en ny partikel. Veckomagasinet har besökt ett möte i Lund med partikelfysiker, och fått veta mer om det här.Programmet handlar också om robotar som liknar fladdermöss, problemen med mardrömmar hos äldre efter hjärtoperationer, förlossningsvård förr och nu, det senaste om klimatet och förslag på förbättringar inom den svenska skolan.Programledare är Lena NordlundRÄTTELSE: Tyvärr blev det fel efternamn på barnmorskan Liisa som medverkade i inslaget om förlossningsvården. Hon heter Liisa Svensson.

Hormonstörande ämnen – osynliga och mitt ibland oss  

Hur påverkas vi av kemikalier? Det reder vi ut i Veckomagasinet som också tar upp sensationen inom brittisk fotboll, otursdagen, djurens intelligens och en stor donation till cancerforskningen. Hormonstörande ämnen, som finns i många vardagsprodukter, tros kunna ha negativa hälsoeffekter. En sådan effekt kan vara övervikt och fetma. Särskilt känsliga för hög exponering av de här kemikalierna är gravida och små barn, säger forskare som du hör i Vetenskapsradions veckomagasin.Programmet handlar också om brittisk ligafotboll, ett nytt polarforskningsfartyg, otursdagen fredag den trettonde, pengar till cancerforskning och vår syn på intelligens hos djur och människor. Och så blir det ett besök hos veterinären.Programledare är Lena Nordlund.

Efter fallet med hornhinnorna – krävs en lagändring?  

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen. Under veckan har Vetenskapsradion granskat fallet med hornhinnor som var avsedda för grisar, men som opererades in på människor. En professor vid Linköpings universitet anklagas nu för oetisk forskning.Vetenskapsrådet vill nu att svenska etikregler ska gälla även när svenska forskare bedriver verksamhet och gör tester på människor utanför EU. Vetenskapsrådet föreslår stickprov för att kontrollera att forskning utanför EU lever upp till samma etiska krav som forskning i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kommenterar.Vi pratar också om hotande vattenbrist, fästingar som sprider TBE och cellprover som måste göras om. Vi uppmärksammar också Wikipedia som fyller 15 år.Programledare är Lena Nordlund

Basen i vaccinet mot svininfluensan kan köpas in på nytt  

Sverige har fått ett nytt avtal som ska garantera att vi kan köpa in vaccin om det sker en ny världsomfattande influensaepidemi, det vill säga en pandemi. Ett av vaccinen utgår från samma prototypvaccin som användes mot svininfluensan för några år sedan. Då ledde det färdiga till en ökad risk för narkolepsi bland barn och unga. Vi undrar hur myndigheterna har resonerat nu när den nya upphandlingen har gjorts. Hör också om skillnaden mellan sill och strömming, en ordkarta i hjärnan, minnen från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl och ögonkorallernas hemliga liv.

På besök i den förbjudna zonen i Tjernobyl  

Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. 30 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns lever ett stort hälsoproblem kvar, nämligen de psykologiska följderna med posttraumatisk stress, depression och ångest.Vi har också besökt den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl för att se hur det ser ut där idag.Veckomagasinet handlar även om labbmöss som har det för kallt i sina burar, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där massor av skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar.Programledare är Lena Nordlund.

Hjärnsladd hjälper förlamad – hur är det möjligt?  

En förlamad man i USA har fått rörelseförmågan tillbaka i sina egna fingrar genom att man har kopplat en sladd från hjärnan till armen. Det beskrivs som ett genombrott. Dessutom handlar Veckomagasinet om att svenska doktorander kan bli så dyra att anställa att det kommer att leda till att vi får färre forskarutbildade i framtiden enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan. En av artikelförfattarna förklarar vad de menar och forskningsministern ger svar.Norsen är en riktig doldis bland våra fiskar. Men den är i själva verket väldigt viktig eftersom den är så vanlig i de stora sjöarna, och vi borde därför utnyttja den bättre.Vi får också följa med på teater där ungdomar spelar en pjäs om ett ökänt psykologiskt experiment vid det amerikanska Stanford-universitetet.Programledare är Lena Nordlund

Forskare tog prover i skogen – slutade med stor polisinsats  

En ovanligt händelserik forskardag, räkodling med förhinder, bakterier på resan och Kinas luftproblem. Veckomagasinet tar sig an vitt skilda ämnen från veckan som gick. Ett vanligt rutinuppdrag slutade i en oförglömlig dag på jobbet för en forskare på IVL Svenska miljöinstitutet. Efter ett missförstånd i skogen blev han jagad av flera polispatruller och en helikopter.I måndags åkte miljöforskaren Filip Moldan med sin praktikant till Gårdsjön nära Stenungssund i Bohuslän för att ta vattenprover. Dit har han åkt i 25 års tid för att hålla koll på effekterna av luftföroreningar. Men i måndags blev det en dag på jobbet som han aldrig kommer att glömma.En kvinna på hundpromenad blev rädd när hon såg en man som drog på sig plasthandskar och hade med sig vad hon tolkade som ett järnrör. Så hon ringde polisen som satte i gång en stor insats med polispatruller och helikopter.– Det var rätt många poliser så det var lite obehagligt med alla deras pistoler. Men så småningom visade det sig att kvinnan av någon anledning uppfattade oss eller mig som hotfull. Den plastmätcylinder vi hade uppfattade hon som ett järnrör, berättar Filip Moldan.Polisen konstaterar nu att alltihop rörde sig om ett missförstånd.I Veckomagasinet tar vi också upp att det kan vara bra att tänka på att ovälkomna fripassagerare i form av resistenta tarmbakterier kan följa med hem från semesterresan om man är oförsiktig. En ny doktorsavhandling visar att det är få svenskar som känner till riskerna. Vi pratar också om Kinas smogproblem, räkodling med förhinder, fertilitetsappar och vatten som medicin.Programledare: Lena Nordlund

Så skulle ett samband mellan zikavirus och fosterskadan mikrocefali kunna förklaras  

Kan vi vara en möjlig förklaring på spåren för hur zikaviruset skulle kunna orsaka fosterskadan mikrocefali? Ny forskning pekar ut särskilt känsliga nervceller. Världshälsoorganisationen WHO har nu sagt att det är högst sannolikt att det finns ett samband mellan det myggspridna zikaviruset och fosterskadan mikrocefali. Mikrocefali innebär att barn föds med onormalt små hjärnor och huvuden, vilket har hänt i bland annat Brasilien. Det här är det starkaste uttalandet hittills från WHO om zikaviruset, och bland annat har forskare sett att viruset finns i hjärnceller hos dödfödda och aborterade foster.Men nu i veckan kom det också studier där forskare bland annat har upptäckt vilka nervceller som verkar vara extra sårbara för Zikaviruset. Det skulle alltså kunna förklara hur viruset kan orsaka mikrocefali även om det fortfarande bara handlar om ett misstänkt samband. – Det som är framsteget här är att det inte är de mogna nervcellerna, utan det är en slags stamceller som är mest mottagliga för viruset. Det kan förklara varför fostren drabbas i sin utveckling av nervsystemet, säger Tomas Bergström som är professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg,Det handlar också om att säkerheten och integriteten för alla som har en mobiltelefon efter att FBI lyckats låsa upp en telefon som tillhört en man som skjutit ihjäl flera personer i USA.Sedan är det dags för aprilskämt igen. Samhällsvetaren och ingenjören Olle Hagman har skrivit en bok om vad aprilskämten kan lära oss om förhållandet mellan teknik och samhälle genom historien.Programledare är Sara Sällström

Varför är det mindre risk att få i sig kadmium från kött än odlade grödor?  

Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost. Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet.Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till.Programledare är Lena Nordlund

Bakterier – dina medpassagerare i tunnelbanan  

Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn? Topsning av bänkar och spärrar. Under veckan har ett projekt som handlar om att kartlägga bakterier och andra mikroorganismer i Stockholms tunnelbana fått mycket uppmärksamhet.– Projektet handlar om att kartlägga mikroorganismerna vi umgås med i den bebyggda miljön, och tunnelbanan representerar en av de viktigaste knutpunkterna för oss människor där vi träffas och samsas med mikroorganismer, säger Klas Udekwu som är mikrobiolog från Stockholms universitet.Tanken är alltså att rita en slags bakteriella kartor av städerna, för att se vilka bakterier som finns var längs städernas kommunikationsnät. Det är ett jätteprojekt med 47 städer som drogs i gång i New York av Christopher Mason vid Cornell University. Förutom Stockholm och New York ingår till exempel Shanghai, Paris och Kairo.– Vi vill gärna kunna jämföra mellan de olika städerna, säger Klas Udekwu.I Veckomagasinet får vi också veta mer om 1100-talskungen Erik den helige vars kvarlevor nu har analyserats, det handlar om pseudovetenskapliga träningsmetoder inom fotbollen och så får vi svar på frågan om det är möjligt för en man att bli pappa till 1200 barn.Programledare är Lena Nordlund

Blir kärnkraften säkrare efter katastroferna?  

Fem år efter Fukushima. 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och 37 år sedan haveriet i Harrisburg. Vad innebar detta för säkerhetsarbetet? Vi pratar också om myggor, vargar och jämställdhet. Det var den 11 mars 2011 som en tsunami orsakad av en jordbävning drog in över Japan och orsakade en av världens största kärnkraftskatastrofer i Fukushima.Efteråt har EU:s ministerråd kommit fram till att alla kärnkraftverk inom EU ska stresstestas, det vill säga att man ska titta på hur de tål olika belastningar. Det kan till exempel handla om extremväder, översvämningar isstormar och jordbävningar.I programmet får vi också veta hur man kan ta reda på var enskilda malariamyggor har varit genom att ta reda på vilka bakterier de bär på. Det handlar också om läget för jämställdheten inom universitetsvärlden och ett forskarpris till unga kvinnor som för första gången har delats ut i Sverige. Och så har vi besökt Vargsymposiet som är en årligt återkommande rovdjurskonferens.Programledare: Lena Nordlund

Drömmen om glid på lek och allvar  

Veckomagasinet tar sats inför Vasaloppet genom att berätta om den historiska betydelsen av bra glid. Vi pratar också om hjärtsvikt, snällhet och drömmen om att få gräva upp monsterskepp i Stockholm. Vasaloppsveckan pågår och många slipar vallatekniken för snabba spår. Men lek och fritid för oss idag var stort allvar förr i tiden. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar om betydelsen av att ha bra före på snön historiskt sett.– I norra och mellersta Skandinavien var ett gott snötäcke med gott glid väldigt betydelsefullt för transport av varor, och även människor, under vinterhalvåret, säger han.Slädtransporter var till exempel viktiga för bondehandeln, och man höll marknader i mars när ljuset var tillbaka men snön låg kvar. Först när järnvägen och motorfordonen kom blev vintern mer av en belastning än en tillgång.– Man måste ha snöplogar och i städerna måste man transportera ut all snö som man skottar.Veckomagasinet handlar också om hjärtsvikt som är en av våra dödligaste folksjukdomar, om drömmen att få gräva upp 1500-talets monsterskepp i Stockholm, och om tekniken som avslöjar om du är snäll på riktigt eller bara beräknande.Programledare är Sara Sällström.

Storbritanniens vägval – hur påverkas forskningen?  

Hur påverkas forskningen om ett så stort forskningsland som Storbritannien lämnar EU? Hur mår nyanlända i Sverige? Det reder vi ut i dagens veckomagasin. Vi firar också en flitig satellit. Ett eventuellt brittiskt utträde ur unionen diskuteras just nu, men forskare som vi pratat med säger att det finns en stor osäkerhet inför vad som i så fall skulle kunna hända med finansiering och samarbete.Ben Kenward är lektor vid Oxford Brookes University. Han har forskat i Sverige men har precis flyttat tillbaka till sitt hemland. Möjligheten till en så kallad Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU, har nu fått honom att låta bli att söka nya forskningspengar från EU.– Jag har bestämt att inte göra det. Jag blev rädd att om Storbritannien går ur EU skulle ansökan vara förgäves om vi inte blir giltiga att få pengar längre.Veckomagasinet handlar också om att den psykiska hälsan och levnadsvillkoren för flyktingar och asylsökande i Sverige ska kartläggas. Under veckan har en enkät skickats ut från Röda korsets högskola till 4000 syrier. Syftet med enkäten är att öka kunskapen för att kunna förbättra integrationen i samhället.Vi har också gått på födelsedagskalas för att fira en ovanlig tonåring. Satelliten Odin skulle bara vara i gång i två år när den sköts upp 2001, men i veckan samlades forskare och ingenjörer i Kista för att fira satellitens 15-årsdag.Programledare är Lena Nordlund.

Hotet från de myggburna sjukdomarna  

I Brasilien fortsätter kampen mot zikaviruset. Samtidigt finns oro för att malariaparasiten, som också sprids genom myggor, ska ha blivit resistent mot malariamedicinen i norra Zambia. Vi pratar om kunskapsläget kring zikaviruset som misstänks ligga bakom många fall av fosterskador i framför allt Brasilien. I veckan har även misstankar spridits om att det skulle kunna vara ett bekämpningsmedel som har orsakat fosterskadorna.Vi går också på spindeljakt tillsammans med en psykolog på ett reningsverk i Stockholm och besöker en europeisk konferens om hälsa för blivande föräldrar. Dessutom träffar vi en astrobiolog för att få reda på hur det går med sökandet efter liv på andra planeter än jorden.Programledare är Lena Nordlund.

0:00/0:00
Video player is in betaClose