Vetenskapsradions Veckomagasin

Vetenskapsradions Veckomagasin

Sweden

Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Ansvarig utgivare: Andreas Miller

Episodes

Natur i staden – vattenbrist på landet  

På många håll i landet är grundvattennivåerna lägre än vad som någonsin uppmätts, och nu drabbas nya områden. Samtidigt grönskar det rejält på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Iskallt bankvalv för klimatarkiv  

Bara Antarktis är kallt nog för att anförtros världens glaciärprover för framtidens vetenskap, menar forskare. I Veckomagasinet tar vi också upp frågan hur Sverige ska återta täten inom global hälsa.

Marocko ny vagga för mänskligheten  

Vetenskapsradions veckomagasin om skallar, nallar och oväntat tunga stjärnor.

Foten öppnar dörren för framtidens uppfinnare  

Veckomagasinet om unga uppfinnare, klimatavtalet, knubbiga krukväxter och så bjuder vi på glassens kemi.

Så ska Island få mycket mer skog än Vatikanen  

Islands avskogning har gett problem med erosion, men nu uppmuntras mer trädplantering. I Veckomagasinet får du också en rapport från WHOS:s möte och så hör vi om vad som rymdsonden Juno har spanat in.

Larvigt pyssel ger viktig kunskap om livet på jorden  

Veckomagasinet tar en titt på larver och insekters påverkan i naturen. Vi pratar också om förhörsmetoder i Kevinfallet och om Frankrikes nya regering som kanske innebär en grön skräll.

Nu smälter både jeans och glaciärer  

Teknik som kan lösa upp gamla jeans för att ge dem nytt liv är ett framsteg på miljöområdet. För Islands glaciärer ser framtiden värre ut. Veckomagasinet har besökt ett område med snabbt smältande is. Tillverkningen av tyg till kläder och annat är en stor miljöbov, men ändå återvinns väldigt lite använda kläder medan stora mängder bränns. Men ny teknik kan lösa upp gamla jeans och andra plagg och skapa helt nya fibrer som kan användas som råvara. Vi besöker fabriken i Värmland som snart öppnar. Vi har också återbesökt Island där vädret varit ovanligt varmt denna majvecka som i Sverige var smällkall. Den isländska glaciären som vi klev upp på för tio år sedan har dragit sig tillbaka många hundra meter sedan dess, en beklämmande tydlig bild av klimatförändringarna. Dessutom hör vi mer om varför våra val kring mat väcker så starka känslor och om hur tbc dödar många människor i Ryssland när medicinerna får allt svårare att bita på bakterierna. Programledare är Lena Nordlund

"Glutenfrågan på väg överstyr"  

Veckomagasinet tar upp trenden med glutenfritt som riskerar att påverka hälsan negativt. Vi tittar också närmare på frågan om mikroplast i fisk, borreliavaccin och spanar in skrattande stämband. Allt fler väljer bort gluten av hälsoskäl utan att ha konstaterad glutenintolerans. Men det finns det ingen anledning till, tvärtom, menar överläkare Anders Rönnblom som arbetar med glutenintoleranta på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det hela håller på att gå överstyr menar han, och gör att många riskerar att missa viktiga näringsämnen i onödan. I Vetenskapsradions veckomagasin fortsätter vi också att följa historien om det konstaterade fusket i studien om fiskar som skadas av plastpartiklar, och undrar hur forskningsläget ser ut kring risker med mikroplast efter att den uppmärksammade artikeln nu dras tillbaka. Dessutom om det nya vaccinet mot borrelia som är på gång, om vilken roll anslagstavlorna har i dagens digitala samhälle, och om världens roligaste historia och vad den gör med dina stämband. Programledare är Lena Nordlund

Kort minne om utbrändhet öppnar för ny våg  

Veckomagasinet tar upp utbrändhet som leder till allt fler sjukskrivningar, nytt fall av forskningsfusk, fynd från tidiga förfäder och om sjukdomen som hotar tallarna. På bara fem år har antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa fördubblats. En av de vanligaste orsakerna är så kallat utmattningssyndrom, det som också brukar kallas utbrändhet. Vad som ligger bakom den stora ökningen är inte klarlagt, men enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg som var med och myntade begreppet utmattningssyndrom på 1990-talet kan det ses en epidemi som går i vågor. En anledning till att fler drabbas nu kan vara att vi har glömt bort hur allvarlig situationen var under den förra vågen, menar Åsberg. Tyvärr saknas ännu bra behandlingar, säger hon. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om olika sorters spännande fynd av våra tidiga förfäder, men utan att forskarna hittat ben av själva människorna. Dessutom om den nya utredningen om svensk forsknings framtid, om en ny sjukdom som hotar våra svenska barrskogar, om att sambandet mellan hiv och aids förnekas i Ryssland vilket gynnar sjukdomsspridningen, och så om det misstänkta forskningsfusket kring hur fiskar påverkas av plastpartiklar. Programledare är Lena Nordlund

Vad gör sälungarna i skogen och på gatorna?  

Ovanligt många sälkutar har i år hittas långt upp på land. Men varför gör de så och hur går det för dem? Veckomagasinet handlar också om nakenråttor, självmord och den kommande vetenskapsmarschen. Vår reporter Katarina Sundberg har träffat den väsande kuten Unni på Skansen där hon tas om hand efter att hon hittats utsvulten utanför Vaxholm. I Veckomagasinet hör vi också om de märkliga afrikanska nakenråttorna som nu visar sig klara upp till 18 minuter helt utan syre genom att växla över till ett förbränningssystem som trotts vara reserverat för växterna. Det här väcker hopp om bättre behandling för patienter med stroke och hjärtinfarkt. Nya kultserien 13 skäl varför skildrar självmord på ett problematiskt sätt enligt kritiker som vi talar med, och vi möter forskare som tillverkar plakat inför helgens demonstration för vetenskapen. Och så hör vi om hur högteknologiska implantat i hjärnan kanske snart göra oss till skarpare människor. Programledare är Lena Nordlund Video: Sälarna kutar upp på land

Holken ger skydd för bostadslösa fåglar – och hjälper forskare  

Vad krävs för att en pippi ska trivas i holken? Det tar vi reda på i Veckomagasinet som också handlar om katastrofpsykiatri och effekter av USA:s forskningsbudget. Efter lastbilsattacken i Stockholm och efter den stora bussolyckan i Hälsingland pratar vi mycket om akut psykologiskt stöd för dem som varit med. Men det är viktigt att vi inte slutar bry oss efter ett tag eftersom psykologiska effekter efter otäcka händelser kan sitta i väldigt länge. I USA har president Donald Trump lagt fram förslag på att det medicinska institut som delar ut mest pengar ska spara. Om förslaget går igenom skulle det innebära att nydanande forskning i USA skulle pausas i upp till en tio års tid, säger genetikprofessor Mathias Uhlén vid SciLifeLab och KTH. Våren börjar anlända så smått, liksom vårfåglarna som gärna flyttar in i holkar. Vad behöver man tänka på när en holk ska sättas upp? Och gör fågelholkarna egentligen någon nytta? Programledare är Lena Nordlund.

Fjärilars gps på militärernas önskelista  

Hur bär sig fjärilar och andra djur åt för att hitta? Och hur gick det till under Storbritanniens geologiska "brexit"? Det är några frågor vi reder ut i Veckomagasinet. Miljontals fjärilar från Australiens alla hörn söker sig en gång om året till ett och samma ställe. Att de hittar är ett tecken på en avancerad navigationsförmåga, kopplad till jordens magnetfält. Men hur de och andra djur som flyttfåglar och havssköldpaddor gör för att koppla upp sig mot detta naturliga gps-system är ännu en gåta vars svar bland andra många försvarsmakter skulle vilja dra nytta av. Biologen Eric Warrant i Lund har just fått en rejäl slant pengar för att forska vidare på området. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också hur man kan bygga sin egen medicinkokare för att framställa svindyra läkemedel till vrakpris i hemmet, men inte utan risk. Artificiell intelligens och medicinteknik är heta innovationstrender i heta innovationslandet Sverige enligt ny lista, och så hör vi om hur det gick till förra gången som Storbritannien lämnade Europa – bokstavligen– med hjälp av störtfloder efter istiden. Programledare är Lena Nordlund.

Datorspel på akuten motar otäcka minnen  

Veckomagasinet tittar tillbaka på nyhetsveckan som handlat om tetris mot flashbacks, björnar som sover och hur vår konsumtion påverkar människor i andra länder. Att spela dataspel som tetris på akuten efter en olycka gör att de otäcka minnena får svårare att fastna, enligt ny svensk forskning. Förklaringen kan vara att minnen inte skapas genast i olycksögonblicket utan gradvis under de kommande timmarna, och om vårt visuella arbetsminne blir upptaget av att fokusera på spelet, så kan det tränga undan de flashbacks som många plågas av. I veckomagasinet tittar vi också på björnarna som nu kommer ut ur idet - kan deras förmåga att stänga av och på kroppsfunktioner inspirera till bättre vård av människor? Det tror forskarna som i ett hobbyprojekt lagt björnar i en skiktröntgenapparat som människor brukar undersökas i. Och så hör vi om hur din matkasse kan leda till vattenbrist i fjärran länder, och om vad som kan få människor att ge bort en njure till en helt okänd person. Programledare är Lena Nordlund

Tolv nykomlingar bland molnen  

Tolv helt nya typer av moln har tagits med i den färska upplagan av den internationella atlasen för moln. I veckomagasinet pratar vi också om dinosaurier, förlossningsskador och nya språkregler. Bland de nya molnen finns de spår som flygplan lämnar efter sig på himlen, och moln som ser ut som en böljande havsyta, fast upp och ner. Men även sedan tidigare erkända molntyper som de "bröstliknande" mammatusmolnen och andra som mest påminner om ufon är nya för vår reporter. Att de köttätande dinosaurierna i över hundra år verkar ha fått sitta i fel gren av släktträdet, att förlossningsskador kan visa sig decennier efter en till synes lyckad förlossning, och att Sven-Ingvars inte varit fina nog för musikforskningen är annat nytt i Vetenskapsradions veckomagasin. Programledare är Lena Nordlund

Vem vill du rädda genom att vaccinera dig?  

Tio nya mässlingsfall i Stockholm väcker på nytt frågan om hur de som vägrar vaccinera sina barn skulle kunna övertalas. Veckomagasinet tar också upp hotet mot Barriärrevet och spindlarna som frossar. Att vaccinera sig handlar till stor del om solidaritet, menar statsvetaren Rafael Ahlskog, för bara om hela befolkningen är vaccinerad, kan vi undvika att sjukdomen dödar barn som är för små för att få sprutan själva, säger han. I sin färska avhandling har han sett att vi som unga lättast motiveras med motiv om allmän solidaritet, men när vi får barn så slutar vi tänka på samhällets bästa och lyssnar i stället på argument om att skydda våra allra närmaste. I Vetenskapsradions veckomagasin besöker vi också Australien där forskare ser Stora Barriärrevets koraller blekas mer än tidigare av klimatförändringarna. Vi hör om dålig och könsstereotypisk design av gynekologistolar och mixerstavar och så får vi veta vilket pyttelitet djur som faktiskt äter mer kött än både människor och valar. Programledare är Lena Nordlund.

Marilyn feminist? Javisst!  

Veckomagasinet idag om filmstjärnor som feminister, neandertalare, konstgjort liv och om trötthet efter cancerbehandlingar. Både Marilyn Monroe och Greta Garbo var inte bara kvinnliga ikoner utan också feminister fast utan att veta om det. Varför förklarar den amerikanska historikern Lois Banner som just nu är i Sverige för att skriva en bok om Garbo. I veckomagasinet hör vi också om framsteg på vägen mot konstgjort liv, att motion är bättre än medicin mot den trötthet som många cancerpatienter upplever, och att tandsten i 40 000 år gamla tänder avslöjar att neandertalare i Europa åt noshörningar. Programledare är Lena Nordlund.

Rymdturism på gång – så känns en raketuppskjutning  

Veckomagasinet testar turistlivet i en rymdraket, tittar närmare på en bröstcancerstudie och undrar varför grodors syn är så bra. Två dyrt betalande rymdturister ska nästa år tas ut på en resa runt månen, lovar rymdentreprenören Elon Musk. I så fall tar hans företag Space X det första steget i den hypade men trögstartade rymdturismbranschen. Men vilken träning behöver en privatperson som ska ut i rymden? Med största säkerhet får de öva att uthärda g-krafter i en centrifug, och vi testar en sådan i Solna. I en ny svensk bröstcancerstudie ska ett förebyggande läkemedel testas. Kanske kan forskningen rädda många undan sjukdomen men vem vill delta och uppleva biverkningarna? I veckomagasinet hör vi också om fynd av det äldsta kända livet på jorden, om grisar som genmodifieras för att inte bli sjuka och om nya framsteg för artificiell intelligens när datorn vinner över pokerproffsen. Programledare är Lena Nordlund

Så ska en ny hastighetsmätare få oss att lätta på gasen  

Veckomagasinet tittar tillbaka på veckans vetenskapsnyheter och berättar mer om den hackade dockan Cayla, nya planeter, topplistan över livslängd och hastighetsmätaren som ska få oss att tänka nytt. Tyska myndigheter har uppmanat föräldrar att förstöra dockan Cayla. Cayla är uppkopplad mot nätet och vi tar reda på hur hackare kan ta sig in i hemmet via dockan eller andra uppkopplade prylar. Sydkoreanska kvinnor blir nu äldst i världen, Sverige halkar ner på topplistan. Vi hör också om en revolutionerande hastighetsmätare som räknar minuter i stället för kilometer i timman och vår reporter hamnar mitt i ett storbråk med psykiatriker, psykologer och forskare. Det handlar också om nyupptäckta planeter, istider, Arktisexpeditioner och giftmord. Programledare är Lena Nordlund.

Adhd syns tydligt i hjärnan  

Antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt. Vi får en inblick i de små hoppstjärtarnas stora värld och det blir perspektiv på veckans mjölklarm. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd syns i hjärnan. Det är framför allt fem områden, bland annat hippocampus och amygdala, som är något mindre hos personer med adhd. Det är en stor studie, över 3000 personer från flera länder har fått sina hjärnor avbildade och drygt hälften av dem hade diagnosen adhd. Christopher Gillberg som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet kommenterar studien. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur en undersökning av blöjor på förskolor i Uppsala visar att antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Tysklands regering vill bränna avloppsslam för att utvinna ren fosfor och det kan få betydelse även för Sverige. Vi hör också om den legendariske Winston Churchill och hans välinformerade syn på liv i rymden. Dessutom handlar det om cannabis i vården och vi får en rapport från världens största vetenskapskonferens som domineras av samtal om USA:s nye president.

Magnus vill visa Nasa bästa platsen för liv på Mars  

Malariamyggor, rekorddjupa hål på Island och blir det en svensk som bestämmer var Nasas rymdbil ska ta sig fram på Mars? Veckomagasinet samlar veckans nyheter och så minns vi också Hans Rosling. För första gången ska en expedition till Mars år 2020 göra det möjligt att skicka hem material till jorden från den röda planeten. Det handlar om att söka efter spår av liv och planeringen är redan klar till stora delar. Men nu ska det avgöras VAR på planeten som Nasas nya marsbil ska landa och en av de forskare vars förslag ligger bra till är den svenske geologen Magnus Ivarsson. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malariaparasiten lurar sig in i myggorna genom att locka dem att sticka smittade människor och om vad forskare lär sig om vulkaner genom rekorddjupa och supervarma hål som borras för energiutvinning på Island. Vi minns Hans Rosling och så varnas känsliga lyssnare för historien om insekten som kröp in genom näsan på en kvinna i Indien. VIDEO: Så här gick det till när kackerlackan drogs ut ur näsan OBS! Innehållet i filmen är inget för känsliga Programledare är Lena Nordlund.

0:00/0:00
Video player is in betaClose