Search

Mitt största misstag  

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Mitt största misstag  

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Det går inte att värja sig - om att spela in Allan Pettersson  

Hur går det egentligen till att spela in en symfoni? Och vilka känslor väcks i musikerna? Anders Olsén var med när Symfoniorkestern Norrköping och Christian Lindberg tog sig an den 14:e symfonin. Vår största symfoniker Trots att många, inte minst utomlands, räknar Allan Pettersson till Sveriges absolut största symfoniker så framförs hans verk väldigt sällan, eller inte alls på de svenska konserthusen. Spretiga försök till inspelningar här och var i världen gör att det till och med är svårt att hitta musiken i inspelad form.Det svenska skivbolaget BIS har i mer än 20 år haft ambitionen att ändra på den saken. Symfonierna började spelas in under Leif Segerstams ledning - men det krävdes ytterligare en eldsjäl för att slutföra projekt Pettersson. Christian Lindberg som i år 2016 tilldelats det prestigefyllda priset International Classical Music Award har äntrat pulten och nu börjar den slutgiltiga boxen med Petterssons hela produktion närma sig färdigställande. Listan omfattar 16 symfonier (+ en ofullbordad) och inom en snar framtid kommer katalogen att bli komplett. Men hur mycket jobb är det att spela in en hel symfoni? Och hur går det till? Hur arbetar dirigenten med materialet? Inspelningsteknikern? Musikerna?Anders Olsén besökte Symfoniorkestern Norrköping som under en intensiv inspelningsvecka tog sig an Petterssons 14:e symfoni. Medverkande: Symfoniorkestern Norrköping: Symfoniorkester Christian Lindberg: Dirigent Jens U. Braun: Tonmeister / producent, Take 5 music production Robert von Bahr: Skivbolagsdirektör En P2 Dokumentär av Anders Olsén, Ogjort.

Mary-Ann var en mobbare – ber om ursäkt  

Mary-Ann, 24, gjorde högstadiet till ett helvete för många. Nu ångrar hon sig och söker upp de hon mobbat: – De försöker undvika mig idag. Det är den värsta känslan man kan ha. – Jag var ju en fruktansvärd människa då och det kan jag inte göra ogjort. Men jag vill hitta alla och be om ursäkt nu. Mary-Ann var en mobbare stora delar av högstadiet. Hon vet idag inte hur många hon mobbat eller hur många gånger hon stått bredvid och hejat på andra som varit taskiga. Mobbning skedde både i skolan och på fritiden. På ett sommarkollo var Mary-Ann med att bryta ner en ung tjej total och mobba henne under en vecka. – Det eskalerade hela veckan. Hon började storgråta tillslut, då tar jag fram min kamera och tar kort. På bilden ser man den tjejen titta in i kameran, hon ser helt förstörd ut. Vi hånar henne för det, för att hon är ledsen. Jag tog bilden för att vi var stolta över att vi gjorde detta. Hur gick det för tjejen som ni mobbade? – Jag vet inte. Jag har försökt få tag i henne. Så vitt jag vet kan hon lika gärna begått självmord eller så har hon fått ett bra liv, jag har ingen aning. Det är väldigt jobbigt. Vad skulle du vilja säga till henne? – Jag vill inte att hon ska ha trott på det vi sa. Om man hör något tillräckligt många gånger börjar man tro på det. Jag hade velat vrida tillbaka på tiden. Då hade jag kunnat gottgöra det jag gjorde. Men det kan jag inte nu. Några år senare tar Mary-Ann en tändare och går ut i köket och diskhon. Sedan börjar hon sätta eld på kanten och ser på när bilden brinner upp. – Det hjälpte väl inte någonting, men att ha kvar bilden skulle verkligen ha gjort mig till en hemsk människa, även om jag redan var det. Att elda upp bilden blir början på en vändning. När högstadiet slutar upphör också Mary-Ann att vara en mobbare. När hon är sjutton år och går på gymnasiet ser hon en av eleverna hon gjort illa under en lång tid, under flera år på högstadiet. Han står och väntar på bussen och hon får en idé. – Mitt hjärta började banka på en gång. Vad ska jag göra? Det var nog den person jag mobbat allra mest och jag var väldigt drivande. Mary-Ann tvekar. Ska hon våga gå fram där på busshållsplatsen? Vad säger man till någon man mobbat under flera år? Hur kommer han att reagera? Hon sätter sig på sätet bredvid honom i bussen, vänder sig till honom och ber om ursäkt.– Jag såg att det var en sten på hans axlar som bara försvann. Han sa bara "tack", men det var det bästa jag kunde få. Det låg såg mycket bakom de orden. Mary-Ann har sedan den här dagen fortsatt att försöka hitta dem hon mobbat för att be om förlåtelse. Men hon vill inte ringa någon eller skriva på Facebook eller mejl. Det måste ske på riktigt, ansikte mot ansikte. – Det är säkrast för dem, att de ser att jag inte kör något trick. Att jag är en annan person nu och verkligen vill be om ursäkt. I samarbete med UR sänder Verkligheten tre program om mobbning under rubriken "Uppgörelsen". Hur ska mobbare och dom som drabbats förhålla sig idag när mobbningen är över? Hur går offer och förövare vidare och vad betyder ett förlåt? I det första programmet hör du mobbarens berättelse. Mary-Ann försöker hitta sina gamla offer. Hur kommer de mobbade att reagera när hon försöker säga förlåt? Reporter: Magnus ArvidsonMer om UR:s satsning mot mobbning

Loudness war - Vad är det som låter? del 2  

Andra delen i vår miniserie om förlorad ljudkvalitet handlar om ett mycket större problem än det första. Ett problem där musikbranschen är enig om att ljudstyrkekriget har gått för långt. I 30 års tid har medelnivån på inspelad musik ständigt blivit starkare och starkare, detta för att vinna konkurrensfördelar - framför allt i radio. Men musikens naturlagar gör att vi samtidigt drabbas av massor med distorsion, förändring av det musikaliska uttrycket, saboterad tajming, läspande reklamröster, låsning vid våra fjärrkontroller och märkligast av allt: Musik som blir ytterst olämplig att verkligen spela starkt - om vi vill.Programmet försöker reda ut orsakerna, följderna och vad vi faktiskt kan göra åt det. Och självaste Barack Obama har nyligen agerat i frågan. Länkar för den intresserade finns längre ner på sidan, samt ett utförligare svar från ansvariga på Sveriges Radio. Längre ner här på hemsidan finns möjlighet att ladda hem programmet i poddversion i form av de förlustfria, högklassiga formaten FLAC & ALAC (Apple). Om en version inte fungerar kan det bero på din webbläsare, testa då den andra versionen. Hör gärna av er med synpunkter! Medverkande: Ingvar Öhman: Forskare psykoakustik, akustiker, högtalar- och elektronikkonstruktör. Lars Rosin: Ljudtekniker/Masteringstekniker Torbjörn Wallentinus: Ljudtekniker och elektronikkonstruktör Thomas Lund: Teknisk direktör, TC-Electronics Danmark, Ordf CENELEC Lars Mossberg: Teknisk utvecklingsingenjör vid Sveriges Radio Barack Obama: President USATack också till: Claes Wettebrant: Ordf i Ljudtekniska sällskapet Nikki Pryke: Ljudtekniker, producent och DJ Linda Aktén: P4 Stockholm - "ställföreträdande reklamröst"Loudness War - Vad är det som låter? del 2 - en P2 Dokumentärserie av Anders Olsén / Ogjort

Vad är det som låter? del 1  

Nästan all musik vi idag lyssnar till i våra mobiltelefoner och via nätet är snålkodad, det vill säga degraderad jämfört med cd-ljud. Vad gör detta med musiken? OBS - Vissa ljudexempel i programmet kan bli felaktiga och förvillande om man lyssnar i någon form av snålkodning. Därför finns längst ner här på hemsidan möjlighet att ladda hem programmet i poddversion (musiken förkortad) i form av förlustfri FLAC & ALAC (Apple) samt som PCM wave (linjär). Om en version inte fungerar kan det bero på din webbläsare, testa då med nästa version. Av dagens snålkodade, degraderade ljudformat är nog mp3 det mest bekanta. Vad är det egentligen och hur mycket begränsar det vår möjlighet att uppleva musik? Anders Olséns dokumentär är ett konsumentupplysningsprogram om vilka krav vi kan och bör ställa på de streamingtjänster som finns idag. I en djuplodande artikel konstaterade den ansedda tidningen The Guardian ungefär: "Snålkodning spelar ingen som helst roll för ljudkvaliteten, om man inte lyssnar förstås - för då spelar det en väldig roll" I princip sker all musiklyssning för den unga generationen i mobiltelefonen via delade eller strömmande musikfiler på nätet. I 99 fall av 100 handlar detta om snålkodade filer, vilket innebär att man förlorar mycket i ljudkvalitet. Ändå är kunskapen om vad detta innebär för vår möjlighet att uppleva musik i stort sett obefintlig. För Anders Olsén blev problematiken uppenbar då han under några år dagligen jobbade med snålkodning av alla möjliga och omöjliga ljud. – Programmets huvudsyfte är inte att detaljbeskriva kodningens effekter eller att kliva ner på djupet i funktion eller skillnader mellan format som HE-AAC, Ogg Vorbis, AAC eller mp3, utan att informera om att snålkodning faktiskt existerar och vad vi bör tänka på när vi ska välja hur, och på vad vi lyssnar, säger Anders Olsén. (Repris från april-15) Medverkar gör bl a: Ingvar Öhman – akustiker, högtalarkonstruktör & elektronikexpert Lars Liljeryd – ljudkodar-konstruktör, trummis, innovatör, uppfinnare & entreprenör. Nikki Pryke – ljudtekniker, DJ & musikproducent. Eleverna Klara, Ima, Vilma, Gustaf & Gustav vid musikerlinjen på Södra Latins Gymnasium, Stockholm. Fredrik Ebbersten - försäljare Hifi-klubben, Stockholm Morten Remmer - managing Director för Wimp Sverige och Danmark Lars Mossberg - utvecklingsingenjör Sveriges Radio Fred Lane medverkar som The Guardian-läsare och Steve Kratz som "mobiltelefonförespråkare". Och det bjuds på en hel del musik med utmärkande ljudkvalitet ur en eller annan aspekt.En P2 Dokumentärserie i 2 delar av Anders Olsén, Ogjort Söndag 4 oktober kl 14 följer del 2: "Loudness War" Även i bildspelet ovan syns skillnaden mellan en linjär (odegraderad) 3Hz fyrkantsvåg och motsvarande fyrkantsvåg som snålkodad. Ljudfilerna med fyrkantsvågor nedan visar tydligt kvalitetsskillnaden mellan ljudformaten.

Richard Wagner och nazismen  

Richard Wagner var inte en i samtiden vanlig "husbehovsantisemit". Läser man hans skrift Judendomen i musiken framträder snarare bilden av ett frenetiskt hat och en personlig avsky för allt judiskt.

Enda lösningen på det judiska problemet är enligt Wagner dess undergång. Hitler mötte Wagners verk redan som tolvåring och ingen annan konstupplevelse gjorde tillnärmelsevis lika starkt intryck. Wagners ideal kom att prägla hela Hitlers liv och verk. Det finns de som menar att utan Wagner - ingen nationalsocialism.Adolf Hitler erkände ingen annan lärare än Wagner Går vi sedan över till den nazistiska mytologin, religionen - om ariers gudastatus, frälsning via den heliga graal, symboler, Thule, Atlantis, tempel, övermänniskor, utvaldhet... Så är Himmlers diktat som kopierade ur Richard Wagners mytologiska värld och dramer. Men finns verkligen antisemitisk propaganda närvarande i Wagners musikdramatik? Är kvinnobilden reducerad till enbart horan och madonnan? Kan en konstnär hållas ansvarig för hur dennes verk används av eftervärlden? Är konstnären lika med konsten? Bör Wagners verk överhuvudtaget framföras? En mindre debatt om detta har passerat även i Sverige under Wagneråret 2013. Här fortsätter Anders Olsén debatten med redan inblandade - men även med nya röster. (Repris från feb-14)Medverkande:Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns Högskola Birgitta Svendén, chef för Kungliga Operan i Stockholm Helene Lööw, forskare med specialitet högerextremism och nazism Ebba Witt Brattström, professor i nordisk litteratur, feminist och operafantast. Stefan Johansson, dramaturg vid Kungliga Operan Dror Feiler, svensk judisk tonsättare, konstnär, debattör och politiker Gunilla Brodrej, musikkritiker Expressen Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi vid Stockholms universitet Per Ragnar, skådespelare och författare som under ett halvt liv grävt i Hitlers levnadsöde Som Wagner själv, medverkar omväxlande Peter Gategren och Martin Holm En P2 Dokumentär av Anders OlsénProducerat av Anders Olsén/Ogjort för P2 Dokumentär
Svart i Sverige  

En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och de andra musiker och artister som kom hit från Nordamerika, Västindien och Afrika och bosatte sig här.

I vår tid av romregister, skolor som exkluderar hiphopare, bernsstatister i blackface och främlingsfientliga partier är det kanske på sin plats att berätta historien om de nordamerikanska, afrikanska och västindiska artister och musiker som kommit hit och bosatt sig i Sverige. Och att höra dem själva berätta vad dom tycker och anser om att verka och leva här. Kanske handlar det om oförstånd. Som i affären med Berns 150-årsjubileum nu i somras och de undvikande svaren att man inte kunde få tag i en så kallad afro-svensk artist så att man var tvungna att ta en svensk statist istället och måla henne i brun färg. Måla henne i blackface. När Louis Armstrong kom på besök med sin musik i början på trettiotalet var etablissemanget rädd för den nya ungdomsmusiken och det etablerade musiklivet försökte med näbbar och klor att förminska jazzen. En skribent beskrev jazzen på följande sätt: "Den har skapats av negrer. Den har skapats av berusade negrer. Den har skapats av berusade negrer i bordellmiljö". Louis Armstrong jämfördes med ett farligt djur som hade rymt från den afrikanska djungeln. Den ende recensent som var någorlunda välvillig och fascinerad av musiken var den svenske tonsättaren Sten Broman. Ola Anderstedt berättar historien om familjen Cherry, familjen Price, familjen Tainton, familjen Jah. Barnen och barnbarnen till Eric Bibb, barnen till Rebecca Ring och alla de andra. En ny generation som knappast ser sig som invandrare längre trots att alla inte tycks vilja förstå det. Och detta med hudfärg. Varför är det fortfarande överhuvudtaget ett problem? En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt från produktionsbolag Ogjort, ljudmix Anders Olsén.
Så lyckas du med din träning  

En av Sveriges bästa genom alla tider, Anders Graneheim, kommer på besök till BODY Radio och delar med sig av sin närmast oändliga träningskunskap. Lyssna och lär!

Hållpunkter i detta avsnitt

00:13:40 – Veckans gäst introduceras 00:14:42 – Samtal med Anders Graneheim 00:16:10 – Dokumentären Sista Posen 00:18:12 – Masters Mr Olympia 2002 00:21:41 – Anders egna förebilder 00:23:20 – Anders träning i dag 00:25:41 – Muskelfascior minskar vid vila 00:27:21 – Periodiserad träning är bra 00:30:35 – Hur ska nybörjare träna? 00:36:21 – Anders skador 00:39:56 – Bästa vadträningen? 00:42:28 – Hålla midjan smal 00:43:58 – Har andra idrotter lockat? 00:45:51 – Något ogjort i karriären?   00:49:26 – De tävlandes utveckling 00:51:56 – Vad har varit jobbigast? 00:53:16 – Behöver man träna frontdelta? 00:57:07 – Kan det bli en comeback? 00:58:24 – Att ge instruktion på gymmet 01:01:50 – Tammer Training Camp 2013 01:03:40 – Tammerpokalen 2013 01:08:54 – Eftersnack med värdarna

Länkar för detta avsnitt

Länk: Anders hemsida Länk: Referat från Masters Mr Olympia 2012 Länk: Tammerpokalens hemsida Länk: Tammerpokalen på Facebook
Tendens 2009-02-04 Hur når man försoning?  

Tema: Svek och försoning - Hur når man försoning? Johan, Sara och Lars har alla svikit människor de älskat - och sig själva. Hur lever man vidare efter det? - Vad kan jag göra för att gottgöra tio år av svek, frågar sig Lars. Jag vet inget annat sätt än att nu och här försöka vara en pappa man kan lita på. Hör tre människor engagerade i Anonyma alkoholister berätta om hur man hanterar det man inte kan göra ogjort i det tredje programmet i Tendens temavecka om svek och försoning. - Det finns ett oförsonligt drag i samhället som växer sig allt starkare, menar Lars. Programmet är gjort av Ola Hemström.Längd. 30 minuter

Tendens 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose