Search

507 - Guarding One's Privacy  

Slow dialogue: 1:19
Explanations: 3:51
Fast dialogue: 15:33

I went to visit my old friend, Mina, whom I hadn’t seen in several years. It was one of the strangest afternoons of my life!

Dan: Hi, Mina, it’s really good to see you.

Mina: Dan, come in. Hurry!

Dan: Uh, okay. Why do you have four locks on your door, and why are all of the curtains drawn?

Mina: I like my privacy. And anyway, I think there’s a peeping Tom around this apartment building and I don’t want him to get a peek into my apartment.

Dan: Oh, okay. I noticed that your name isn’t on your mailbox. I wasn’t sure I had the right apartment number.

Mina: Do you think I would voluntarily give people that information? They are constantly trying to invade my privacy. All I want is anonymity, but I have to be on guard all of the time. These days, I only give out personal information on a need-to-know basis.

Dan: No offense, but isn’t that a little paranoid? You act as though everybody is out to get you.

Mina: Aren’t they? Haven’t you noticed? We constantly have to disclose our most personal information on forms and to anyone who comes to our door. If I didn’t know you were coming today, I wouldn’t have opened my door at all.

Dan: You mean you live here in seclusion, like a hermit?

Mina: Of course not! I have plenty of friends. Come and meet them all.

Dan: Wow, you must have 10 birds and 20 cats!

Mina: Yes, that’s right. But, rest assured, none of them will breathe a word of what you say here today!

Script by Dr. Lucy Tse

(50)  »Frau Holle« ein Märchen der Gebrüder Grimm von 1857  

ine Wittwe hatte zwei Töchter, davon war die eine schön und fleißig, die andere häßlich und faul. Sie hatte aber die häßliche und faule, weil sie ihre rechte Tochter war, viel lieber, und die andere mußte alle Arbeit thun und der Aschenputtel im Hause sein. Das arme Mädchen mußte sich täglich auf die große Straße bei einem Brunnen setzen, und mußte so viel spinnen, daß ihm das Blut aus den Fingern sprang. Nun trug es sich zu, daß die Spule einmal ganz blutig war, da bückte es sich damit in den Brunnen und wollte sie abwaschen: sie sprang ihm aber aus der Hand und fiel hinab. Es weinte, lief zur Stiefmutter und erzählte ihr das Unglück. Sie schalt es aber so heftig und war so unbarmherzig, daß sie sprach „hast du die Spule hinunterfallen lassen, so hol sie auch wieder herauf.“ Da gieng das arme Mädchen zu dem Brunnen zurück und wußte nicht was es anfangen sollte: und in seiner Herzensangst sprang es in den Brunnen hinein, um die Spule zu holen. Es verlor die Besinnung, und als es erwachte und wieder zu sich selber kam, war es auf einer schönen Wiese wo die Sonne schien und viel tausend Blumen standen. Auf dieser Wiese gieng es fort und kam zu einem Backofen, der war voller Brot; das Brot aber rief „ach, zieh mich raus, zieh mich raus, sonst verbrenn ich: ich bin schon längst ausgebacken.“ Da trat es herzu, und holte mit dem Brotschieber alles nach einander heraus. Danach gieng es weiter und kam zu einem Baum, der hieng voll Äpfel, und rief ihm zu „ach schüttel mich, schüttel mich, wir Äpfel sind alle mit einander reif.“ Da schüttelte es den Baum, daß die Äpfel fielen als regneten sie, und schüttelte bis keiner mehr oben war; und als es alle in einen Haufen zusammengelegt hatte, gieng es wieder weiter. Endlich kam es zu einem kleinen Haus, daraus guckte eine alte Frau, weil sie aber so große Zähne hatte, ward ihm angst, und es wollte fortlaufen. Die alte Frau aber rief ihm nach „was fürchtest du dich, liebes Kind? bleib bei mir, wenn du alle Arbeit im Hause ordentlich thun willst, so soll dirs gut gehn. Du mußt nur Acht geben daß du mein Bett gut machst und es fleißig aufschüttelst, daß die Federn fliegen, dann schneit es in der Welt; ich bin die Frau Holle.“ Weil die Alte ihm so gut zusprach, so faßte sich das Mädchen ein Herz, willigte ein und begab sich in ihren Dienst. Es besorgte auch alles nach ihrer Zufriedenheit, und schüttelte ihr das Bett immer gewaltig auf daß die Federn wie Schneeflocken umher flogen; dafür hatte es auch ein gut Leben bei ihr, kein böses Wort, und alle Tage Gesottenes und Gebratenes. Nun war es eine Zeitlang bei der Frau Holle, da ward es traurig und wußte anfangs selbst nicht was ihm fehlte, endlich merkte es daß es Heimweh war; ob es ihm hier gleich viel tausendmal besser gieng als zu Haus, so hatte es doch ein Verlangen dahin. Endlich sagte es zu ihr „ich habe den Jammer nach Haus kriegt, und wenn es mir auch noch so gut hier unten geht, so kann ich doch nicht länger bleiben, ich muß wieder hinauf zu den Meinigen.“ Die Frau Holle sagte „es gefällt mir, daß du wieder nach Haus verlangst, und weil du mir so treu gedient hast, so will ich dich selbst wieder hinauf bringen.“ Sie nahm es darauf bei der Hand und führte es vor ein großes Thor. Das Thor ward aufgethan, und wie das Mädchen gerade darunter stand, fiel ein gewaltiger Goldregen, und alles Gold blieb an ihm hängen, so daß es über und über davon bedeckt war. „Das sollst du haben, weil du so fleißig gewesen bist“ sprach die Frau Holle und gab ihm auch die Spule wieder, die ihm in den Brunnen gefallen war. Darauf ward das Thor verschlossen, und das Mädchen befand sich oben auf der Welt, nicht weit von seiner Mutter Haus: und als es in den Hof kam, saß der Hahn auf dem Brunnen und rief „kikeriki, unsere goldene Jungfrau ist wieder hie.“ Da gieng es hinein zu seiner Mutter, und weil es so mit Gold bedeckt ankam, ward es von ihr und der Schwester gut aufgenommen. Das Mädchen erzählte alles, was ihm begegnet war, und als die Mutter hörte wie es zu dem großen Reichthum gekommen war, wollte sie der andern häßlichen und faulen Tochter gerne dasselbe Glück verschaffen. Sie mußte sich an den Brunnen setzen und spinnen; und damit ihre Spule blutig ward, stach sie sich in die Finger und stieß sich die Hand in die Dornhecke. Dann warf sie die Spule in den Brunnen und sprang selber hinein. Sie kam, wie die andere, auf die schöne Wiese und gieng auf demselben Pfade weiter. Als sie zu dem Backofen gelangte, schrie das Brot wieder „ach, zieh mich raus, zieh mich raus, sonst verbrenn ich, ich bin schon längst ausgebacken.“ Die Faule aber antwortete „da hätt ich Lust mich schmutzig zu machen,“ und gieng fort. Bald kam sie zu dem Apfelbaum, der rief „ach, schüttel mich, schüttel mich, wir Äpfel sind alle mit einander reif.“ Sie antwortete aber „du kommst mir recht, es könnte mir einer auf den Kopf fallen,“ und gieng damit weiter. Als sie vor der Frau Holle Haus kam, fürchtete sie sich nicht, weil sie von ihren großen Zähnen sc

Ep.11 – “A Healthy Perspective” w/ Mina Leslie-Wujastyk  

 On soul searching, fear, and finally deciding what matters most. Listen on the player at the top of the page or find us on itunes! Mina Leslie-Wujastyk is an incredibly driven athlete who can be harder on herself than anyone else. Her progress is clearly visible in the IFSC standings where she rose from 59th place in 2009 to 9th place in 2013. In this episode we talk about her final push for world domination and the physical and emotional battles that she faced. Mina is amazingly well-spoken and fantastic to listen to if you value conversations on the mental aspects of climbing.  Also take the time to check out her blog and the trailer for the new film, “Project Mina” coming out this month! (links below) Show Notes for Mina Leslie-Wujastyk: Rocklands and the Vice (8b/V13) Her love/hate relationship with competition...

The post Ep.11 – “A Healthy Perspective” w/ Mina Leslie-Wujastyk appeared first on .

Pipen som gör mig galen: Agneta Furvik i New York  

New York, fredag.Det ska bli så oändligt, oändligt skönt att få vila från den här staden under några veckors semester. På nån solig strand, i nån stockholmsallé, vid ett cafébord i Malmö. Don't get me wrong, som vi säger här i Amerika, missförstå mig rätt: New York är som stad helt unik, osannolikt fantastisk och alldeles, alldeles underbar.Den hopplösa kärlek som drabbade mig när jag första gången kom hit som tonåring under det vildvuxna sjuttiotalet, den kärleken kommer att sitta i så länge jag lever, och jag känner den vareviga dag. Att ta en enkel promenad till mataffären runt hörnet, eller åka buss några hållplatser ger ofta större upplevelser än vad världens samlade konstskatter kan erbjuda. Det är en sprakande karneval av mänsklighet i de mest oväntade former, inte så sällan ihop med en medmänsklighet i världsklass. Så det är inte det. Inte alls. Det är något annat. Något som är så ständigt närvarande att jag ibland inte vet vad jag ska ta mig till. För det är ljuden i den här stan som gör mig spritt språngande galen, eller i alla fall ofta på gränsen till gråtfärdig.Den galna kakofoni av oväsen som denna stad varje timme och varje sekund ger i från sig, försätter mig i förtvivlat vansinne. Först är det en grundton av en miljon, så känns det i alla fall, luftkonditioneringsaggregat som dånar och brummar på vartenda tak. Vi snackar motsvarigheten till motorljudet från tusentals långtradare på tomgång. Till det lägger vi så de verkliga långtradare som helt lagligt vräker sig fram på alla små och stora gator och avenyer, särskilt på nätterna, när de flesta varutransporter äger rum. Nästan varenda en av dem dundrar så till den milda grad att man varje natt tror att kriget självt kommit till New York.Men nädå, det är bara deras lösa last, plåtiga flak eller skabbiga stötdämpare som låter, precis som vanligt. Den helt vanliga biltrafiken är väl egentligen det som stör minst, trots det ständiga tutandet, motorvarvandet och skrikbromsandet. För det i och för sig öronbedövande oväsendet dränks liksom i så mycket annat. Tillåt mig fortsätta: Jättelika tryckluftsborrar? Jajamän, varje dag, dygnet runt i gatuarbeten från både helvetet och evigheten. Alltid är det nåt som måste borras upp med högsta möjliga volym och vibration. Dessutom byggs det något så kopiöst i den här stan att jag när jag tittar ut genom mina fönster ser minst tio skyskrapor under utveckling. Och alla växer de fram med hjälp av tjugo-fyra-timmar-per-dygn-sju-dagar-i-veckan vasst pipande lyftkranar och grävskopor. Det är samma ljud som när en lastbil backar och i några minuter entonigt varningspiper på ett alldeles extra gällt och gräsligt sätt.Det pipandet är vi i New York oavbrutet välsignade med, dag som natt. Det är väl nån amerikansk säkerhetsföreskrift som säger att alla arbetsfordon som rör sig i vilken riktning som helst, måste pipa. Det ljudet är nog det värsta av alla, och de tuffaste av öronproppar har inte en chans. Och tro mig, jag försöker med mycket mer än så. När jag i förrgår försökte sova lite på dagen eftersom allt oväsen gjort att jag inte sovit på natten, satte jag först i mina proppar. Ovanpå dom satte jag mina dyra hörlurar, den där sorten som dämpar ljud rätt så rejält. Räckte inte. Pipen fortsatte penetrera mina öron. Då satte jag på en app med så kallat "white noise", alltså sånt där jämnt och oidentifierbart ljud som ska ta bort allt annat ljud. Hjälpte inte heller.Trots feta öronproppar, ljuddämpande hörlurar och "white noise"-ljud på hyfsat hög nivå, fortsatte det där pipandet tränga sig in och få det att kännas som att någon minst en gång i sekunden stack en sylvass nål rakt in i min hjärna. Slutligen har vi förstås det där ljudet som de flesta av er därhemma äääälskar, det som via diverse teveserier blivit New Yorks signaturmelodi, och som får folk i andra änden av min telefon att lyckligt sucka, ååååh vad jag längtar till New York när jag hör det där! Ja, jag pratar om sirenerna. Från polisbilar, ambulanser och brandbilar. De går inte heller att stänga ute, inte ens om jag ovanpå öronproppar, tystlurar och "white noise"-appar sätter på min egen luftkonditionering, som inte direkt dånar på något diskret vis. Men det hjälper inte. Inget hjälper.Så det ska bli så oändligt skönt med några veckors semester. Och, jo, jag hör själv att jag låter som att det är väldigt hög tid.Agneta Furvik, New York agneta.furvik@sverigesradio.se

397 - Being a Divorced Parent  

Slow dialogue: 2:00
Explanations: 3:53
Fast dialogue: 16:00

Oscar: How are you adjusting to being a single parent?

Penny: It hasn’t been easy, but Paul and I are trying to be as civil as possible. We worked out joint custody so that Mina will get quality time with both of us. Still, it’s been an adjustment for her.

Oscar: I’m sure, and for you and Paul, too. Will you get to see Mina when she’s with her father?

Penny: We each have visitation rights. Fortunately, Paul and I both want what’s best for Mina, so we’re working hard to make the right decisions.

Oscar: If you don’t mind my asking, how are you managing financially?

Penny: Neither of us is paying alimony to the other so that was never an issue, but Paul will be paying child support since I’ll have Mina most of the year. Paul had no objections. He’s been amenable to anything that would be good for Mina.

Oscar: How has Mina been reacting to the whole thing?

Penny: She has been acting out, which is to be expected. Paul’s parents and my mother have been very supportive, and we’re all trying to give her as much stability as possible.

Oscar: It sounds like you’re doing all you can.

Penny: We’re trying our best, under the circumstances.

Script by Dr. Lucy Tse

Världens längsta tacklista: Ekots Katja Magnusson i Beirut  

Beirut fredag.Och jag åker runt och säger hejdå. Jag hatar egentligen avsked men kommer på mig själv med att hela tiden göra nya avslut, jag försöker äta min turkiska favoritfrukost så många gånger att jag ska hinna tröttna, jag dricker en extra libanesisk fruktcocktail med avokadojuice för att det kan vara den sista, jag promenerar till mina finaste ställen för att riktigt minnas hur det ser ut. För det är bara fyra veckor kvar tills det är dags att åka hem efter snart fem år på resande fot. Min första resa som korrespondentvikarie gick till gränsen mellan Syrien och Turkiet, precis vid stängslet i ett hafsigt uppsatt tält på den syriska sidan satt en ung mamma och sjöng en vaggvisa för att söva sin bäbis. Då hade hon ingen aning om att de var på flykt undan det som skulle bli vår tids kanske värsta krig och flyktingkatastrof. Då visste jag inte heller hur mycket mina kommande år skulle domineras av reportage om massflykt, krig, ekonomiska kriser, politiska problem, bombdåd, Syrienkriget, Assad, och IS. Men det jag kommer att minnas är faktiskt inte elände, hopplöshet och sorg tvärtom så kommer jag inte kunna glömma alla dem som hjälp mig fast de aldrig hade behövt. Egentligen är de här senaste åren en sorts bevis för mig på att människor faktiskt ofta väljer att vara goda. Min tacklista är så lång att om det här vore Oscarsgalan skulle jag få dras av scenen. Först alla totala främlingar som mitt i sina egna kriser erbjudit skjuts, sovplats, beskydd, mängder med måltider och tusentals koppar kaffe och te. Sedan de medarbetare som vi journalister kallar för fixare, som anlitas för att organisera intervjuer och ibland tolka. Som Angel i sydöstra Turkiet, vi har rest till städer i ruiner, stått vid gränsen och känt tryckvågen då stridsflygplan bombat på andra sidan, men ändå har vi alltid mitt i eländet lyckats hitta något att skratta åt när jobbet väl är över. Som Daisy och Tony i Beirut som tog med mig ut för att dansa när jag som mest av allt behövde det efter en rätt stressig Syrienresa. Eller Maro i Grekland, vi hade en egen överenskommelse att efter några riktigt hetsiga dagar med tårgas och politiskt kaos så fick vi shoppa nåt fint med motiveringen att vi hjälpte den krisande grekiska ekonomin. Sami Yousif och Marcus i Irak som gjort allt för att garantera min säkerhet. Det är många på listan. Några av dem som hjälpt mig lever inte längre, som Mohammed i Syriska Azaz som skjutsade mig runt och såg till att jag kom tillbaka tryggt i en tid då många journalister kidnappades i samma område. Tack till mina familjemedlemmar och vänner som stått ut trots att jag alldeles för många gånger fått ge återbud i sista stund till fester och annat för att jag behövt resa till nåt mer kaotiskt ställe. Tack till mina kollegor i Stockholm som hållit i trådarna på andra sidan, tack till mina reskamrater som visserligen ofta skrattat åt mig, som till exempel den där gången då jag trillade ner i ett hål i Erbil men som ändå hjälpte mig upp.De senaste åren borde ha gett mig massa bevis för att världen är krigisk och ganska kall plats, men de flesta jag mött längs vägen har faktiskt övertygat mig om att det är precis tvärtom.Katja Magnusson, i Beirut. katja.magnusson@sverigesradio.se

652 - Outdoor Advertising  

The world needs more advertising, don’t you think? No? Well, find out about it anyway in this episode.

Slow dialogue: 1:06
Explanations: 2:54
Fast dialogue: 17:19

Kam: Okay, the purpose of our meeting today is to listen to some ideas for our new advertising campaign. Gina, take it away.

Gina: Thanks, Kam. I’m going to talk today about outdoor advertising. I know that it’s a new area for us and it hasn’t been on our radar in the past, but I know it’ll work well for our new campaign.

Kam: Can we talk specifics?

Gina: Sure. There are several types of outdoor advertising. One is the billboard, both the traditional kind and the digital ones. Advertising on ones in high-traffic areas will give us a lot of exposure. To get even more exposure all over town, we can use mobile advertising.

Kam: You mean advertise on buses?

Gina: Yes, more and more, products are being advertised on buses and cars. These wraps can also be put on the side of buildings and other structures. There really are a lot of outdoor advertising options, from bench ads to skywriting.

Kam: That’s all very interesting, but which of these methods do you recommend?

Gina: I think we should use all of them – blanket the city with our new ads.

Kam: All of them?

Gina: Yes, all of them. You know what they say: “Go big or go home.”

Script by Dr. Lucy Tse

Mina Caputo (Singer of Life Of Agony) - Ch Ch Changes  

This week - Mina Caputo, singer of Life of Agony comes in to discuss her life, her transition from Keith Caputo to Mina... And what a difference a week makes!  After 3 back to back weeks of chaos and craziness, this week we get somewhat serious, like the episode with comedian Rick Shaprio, the time JJ French of Twisted Sister took us all to rockstar school, this is, as they used to say on 80s sitcoms, a special epsidoe of SDR.  Mina could not have been cooler, and took everything in stride, the new Life of Agony album is on the horizon, and this was definitely one for the record books.  Enjoy! Follow Mina here

24_Ska_jag_lanka  

24 Ska jag länka till den?
Nu är vi tillbaka efter en lite vår paus. Vi avbetar allt vi gjort, Eurovision ragg, våra utseenden, vännskapliga fans mm. Ni når oss som vanligt på info@nadda.se samt vår Facebookgrupp www.facebook.com/nadda.se.
Stort tack till Mippe Åman som redigerat ihop avsnittet.

Här är alla länkar vi lovar under programmet:

SuperChargedESC - http://www.youtube.com/user/SuperchargedESC

Messiah Hallberg - http://www.messiahhallberg.se/

Alla mina kamrater - https://itunes.apple.com/se/podcast/alla-mina-kamrater/id546373848?mt=2

006: How to Successfully Monetize a Website with Wendy Kam Marcy  

On today’s show, I talk to Wendy Kam Marcy, a lifestyle blogger and digital marketer, about online advertising and how to successfully monetize a website. 

Wendy co-founded the popular lifestyle blog “Hip & Urban Girl”, as well as Adfluent Media, an ad agency that specializes in digital strategy and affiliate marketing. She has worked with over 50 big-name brands and has a long list of connections in the advertising world. As both a blogger and a marketer, Wendy has keen insight into what it takes to advertise websites via different methods and platforms. Listen in as we discuss different approaches to monetization. 

Episode Highlights: 

Starting her blog for friends and family about a love for food and travel in Toronto  Affiliate Marketing  Paid social media marketing  Sponsored content: how it works, and how to attract sponsors  The morality of sponsored content  The dilemma of turning down a lucrative sponsor  Writing what you’re passionate about  The importance of consistency  Seeking out sponsors and being proactive  Google AdWords and how it works  Ways to advertise your products and services  Is professional marketing help necessary?  Common mistakes people make when trying to promote their sites 

Resources: 

Hip & Urban Girl 

Adfluent Media 

Follow Wendy on Twitter 

Follow Camp Tech on Twitter 

 Quotes/Tweets:  

“It’s a lot of work, but like a lot of things in life, you get what you put into it.” -Wendy Kam Marcy on Sponsored Content 

“When it comes to working with bloggers…I know who is influential.” -Wendy Kam Marcy 

“Always create content that is valuable and relevant to your audience.” -Wendy Kam Marcy 

041: Kam Dhadwar – Studying excellence, trading value, and believing in your approach  

This week my guest is a discretionary futures trader from London (UK), his name is Kam Dhadwar.

Kam originally started out in 2001, from 2005 onward he spent a few years trading within a prop firm, and now days has reverted to trading independently.

During this interview we discuss the great emphasis Kam places on auction market theory, market profiling and volume profiling techniques, to capitalize on intraday moves.

Additionally, we also discuss the importance of believing in your trading plan, the two types of risk; financial and psychological. And how Kam uses NLP, mindfulness and meditation practices to continually improve trading performance.

Plus plenty more – but, developing the right mindset seems to be the underlying theme throughout this episode.

(18) Gotthold Ephraim Lessing »Die Geschichte des alten Wolfs«  

1. Der böse Wolf war zu Jahren gekommen und faßte den gleißenden Entschluß, mit den Schäfern auf einem gütlichen Fuß zu leben. Er machte sich also auf und kam zu dem Schäfer, dessen Horden seiner Höhle die nächsten waren. "Schäfer", sprach er, "du nennest mich den blutgierigsten Räuber, der ich doch wirklich nicht bin. Freilich muß ich mich an deine Schafe halten, wenn mich hungert; denn Hunger tut weh. Schütze mich nur vor dem Hunger; mache mich nur satt, und du sollst mit mir recht wohl zufrieden sein. Denn ich bin wirklich das zahmste, sanftmütigste Tier, wenn ich satt bin." "Wenn du satt bist? Das kann wohl sein", versetzte der Schäfer. "Aber wann bist du denn satt? Du und der Geiz werden es nie. Geh deinen Weg!" 2. Der abgewiesene Wolf kam zu einem zweiten Schäfer. "Du weißt, Schäfer", war seine Anrede, "daß ich dir das Jahr durch manches Schaf würgen könnte. Willst du mir überhaupt jedes Jahr sechs Schafe geben, so bin ich zufrieden. Du kannst alsdenn sicher schlafen und die Hunde ohne Bedenken abschaffen." "Sechs Schafe?" sprach der Schäfer, "das ist ja eine ganze Herde!" "Nun, weil du es bist, so will ich mich mit fünfen begnügen", sagte der Wolf. "Du scherzest, fünf Schafe! Mehr als fünf Schafe opfere ich kaum im ganzen Jahr dem Pan." "Auch nicht viere?" fragte der Wolf weiter; und der Schäfer schüttelte spöttisch den Kopf. "Drei? - Zwei?" "Nicht ein einziges", fiel endlich der Bescheid, "denn es wäre ja wohl töricht, wenn ich mich einem Feinde zinsbar machte, vor welchem ich mich durch meine Wachsamkeit sichern kann." 3. Aller guten Dinge sind drei, dachte der Wolf und kam zu einem dritten Schäfer. "Es geht mir recht nahe", sprach er, "daß ich unter euch Schäfern als das grausamste, gewissenloseste Tier verschrien bin. Dir, Montan, will ich jetzt beweisen, wie unrecht man mir tut. Gib mir jährlich ein Schaf, so soll deine Herde in jenem Walde, den niemand unsicher macht als ich, frei und unbeschädigt weiden dürfen. Ein Schaf! Welche Kleinigkeit! Könnte ich großmütiger, könnte ich uneigennütziger handeln? - Du lachst, Schäfer? Worüber lachst du denn?" "Oh, über nichts! Aber wie alt bist du, guter Freund?" sprach der Schäfer. "Was geht dich mein Alter an? Immer noch alt genug, dir deine liebsten Lämmer zu würgen." "Erzürne dich nicht, alter Isegrim! Es tut mir leid, daß du mit deinem Vorschläge einige Jahre zu späte kommst. Deine ausgebissenen Zähne verraten dich. Du spielst den Uneigennützigen, bloß um dich gemächlicher mit desto weniger Gefahr nähren zu können." 4. Der Wolf ward ärgerlich, faßte sich aber doch und ging auch zu dem vierten Schäfer. Diesem war eben sein treuer Hund gestorben, und der Wolf machte sich den Umstand zunutze. "Schäfer", sprach er, "ich habe mich mit meinen Brüdern in dem Walde veruneiniget und so, daß ich mich in Ewigkeit nicht wieder mit ihnen aussöhnen werde. Du weißt, wieviel du von ihnen zu fürchten hast! Wenn du mich aber anstatt deines verstorbenen Hundes in Dienste nehmen willst, so stehe ich dafür, daß sie keines deiner Schafe auch nur scheel ansehen sollen." "Du willst sie also", versetzte der Schäfer, "gegen deine Brüder im Walde beschützen?" "Was meine ich denn sonst? Freilich." "Das wäre nicht übel! Aber, wenn ich dich nun in meine Horden einnähme, sage mir doch, wer sollte alsdenn meine armen Schafe gegen dich beschützen? Einen Dieb ins Haus nehmen, um vor den Dieben außer dem Hause sicher zu sein, das halten wir Menschen -" "Ich höre schon", sagte der Wolf, "du fängst an zu moralisieren. Lebe wohl!" 5. "Wäre ich nicht so alt!" knirschte der Wolf "Aber ich muß mich leider in die Zeit schicken." Und so kam er zu dem fünften Schäfer. "Kennst du mich, Schäfer?" fragte der Wolf. "Deinesgleichen wenigstens kenne ich", versetzte der Schäfer. "Meinesgleichen? Daran zweifle ich sehr. Ich bin ein so sonderbarer Wolf, daß ich deiner und aller Schäfer Freundschaft wohl wert bin." "Und wie sonderbar bist du denn?" "Ich könnte kein lebendiges Schaf würgen und fressen, und wenn es mir das Leben kosten sollte. Ich nähre mich bloß mit toten Schafen. Ist das nicht löblich? Erlaube mir also immer, daß ich mich dann und wann bei deiner Herde einfinden und nachfragen darf, ob dir nicht -" "Spare der Worte!" sagte der Schäfer. "Du müßtest gar keine Schafe fressen, auch nicht einmal tote, wenn ich dein Feind nicht sein sollte. Ein Tier, das mir schon tote Schafe frißt, lernt leicht aus Hunger kranke Schafe für tot und gesunde für krank ansehen. Mache auf meine Freundschaft also keine Rechnung und geh!" 6. Ich muß nun schon mein Liebstes daran wenden, um zu meinem Zwecke zu gelangen! dachte der Wolf und kam zu dem sechsten Schäfer. "Schäfer, wie gefällt dir mein Pelz?" fragte der Wolf. "Dein Pelz?" sagte der Schäfer, "laß sehen! Er ist schön; die Hunde müssen dich nicht oft untergehabt haben." "Nun, so höre, Schäfer; ich bin alt und werde es so lange nicht

Mina Kimes  

Jonah Keri kickstarts a discussion with Mina Kimes of ESPN The Magazine about the dogs of sports Twitter; the Seahawks; business writing; addressing serious issues within sports journalism; criticism of male and female journalists; bofa; Tyreek Hill and players' off-field behaviors; how sports leagues, media, and fans should address domestic violence and concussions; Ray Rice and Ben Roethlisberger; The Bachelor; the Chargers' departure from San Diego; Mina and Jonah find a solution to stadium financing; and Mina's Life Tip.

Viaje al centro de la Tierra (o casi) - El Neutrino  

La mina de Mponeng, en el nordeste de Sudáfrica, cerca de Johannesburgo, es una de las más profundas del mundo. Se tarda más de una hora en llegar desde la superficie hasta el fondo de la mina, a más de tres kilómetros de profundidad. Allí abajo, la temperatura de la roca alcanza los 60º Celsius. En 2008, un grupo de científicos del Lawrence Berkeley National Laboratory (EE.UU.) analizó muestras de agua extraídas del fondo de la mina en busca de vida. El análisis genético indicaba que en las profundidades de la mina de Mponeng habita una sola especie de bacteria, en lo que constituye hasta ahora el único ecosistema conocido formado exclusivamente por una especie.

Avsnitt 10 – Mina Lindman: Innovera Mera  

I detta avsnitt gästas vi av Mina Lindman som kommer att prata om innovation. Förlagslådorna är borta sedan länge och snart även innovationschefen. Mina berättar om sitt arbete med innovation … Continue reading

The post Avsnitt 10 – Mina Lindman: Innovera Mera appeared first on Påjobbet.

Mina Tobias Interview | AfterBuzz TV’s Concert Experience  

AFTERBUZZ TV – AfterBuzz TV’s Concert Experience edition, is a long form interview series featuring actors and TV personalities discussing their roles and shows as well as their thoughts, passions and journeys. In this episode host Yael Tygiel interviews Mina Tobias. “Like” Us on http://www.Facebook.com/AfterBuzzTV For more of your post-game wrap up shows for your favorite […]

The post Mina Tobias Interview | AfterBuzz TV’s Concert Experience appeared first on AfterBuzz TV - The AfterShow Network Created by E!'s Maria Menounos & Keven Undergaro.

Om gränsen mellan danska och svenska: Natacha López i Malmö  

Malmö, fredag. Min andra sommar som Sveriges Radios utsända i Danmark och jag börjar förstå var mina luckor gällande det danska språket finns. Nyligen läste jag i en bok om lingvistik och världens språk att gränsen mellan vad som är två olika språk och bara två olika dialekter av samma språk är högst godtycklig. Och ofta kopplad till politik. Såsom att serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska ansågs vara dialekter av samma språk fram till början av 90-talet. Först efter kriget har de officiellt blivit till fyra olika språk. Men så stod det i boken att svenska, norska och danska antagligen inte skulle anses vara tre olika språk om det inte vore för att de talas i tre olika länder. Detta fick mig att börja fundera - är verkligen gränsen mellan svenska och danska så luddig? Jag värnar visserligen om att alltid tala skandinaviska i Danmark, det vill säga en svenska med några danska ord i, och säger halvt ilsket, halvt skämtsamt ifrån när en dansk vill prata engelska: nä, men vi kommer ju från syskonnationer - låt oss anstränga oss lite! Men så på tåget på väg till en intervju i Danmark hör jag utropet: Nästa station Hvidovre. Och stationen efter det, nästa station: Rødovre Och inser att jag omöjligen kommer att veta när jag ska stiga av. Ni ser när man har ett samtal med en dansk kommer man långt på sammanhang och att någonstans i det grötiga är kärnan i de flesta orden de samma som i svenska, och så har jag som reporter på andra sidan sundet lärt mig ett antal danska ord. Men att kunna urskilja ett helt nytt ord och identifiera bokstäverna i det - däri ligger utmaningen. Så jag har i alla fall identifierat att mitt stora huvudbry som reporter i Danmark det är namn - alltså adresser och personnamn. Ett samtal med en potentiell intervjuperson kan alltså gå utmärkt fram tills vi kommer till biten då vi ska bestämma träff. Här blir jag lite svettig. Jag stålsätter mig, med pennan i högsta hugg försöker jag koncentrera mig, rikta all fokus för att verkligen lyssna noga... Få se, du sa att adressen var Kæmnervej... Eh? När det gäller adresser är det ju viktigt att få med varje bokstav för att hitta rätt. Men likaså när någon tipsar om någon annan som jag bör prata med. Häromdagen var jag övertygad om att jag fått pratat med Henning. Först när han mejlar ser jag att han heter Emil. Visst kan jag i dessa situationer be personen att bokstavera. Som häromdagen när någon hade efternamnet: Jacqueson, i mina anteckningar hade jag skrivit Ckue. Så nej, jag ger upp. Kanske är gränsen mellan danska och svenska luddig, men det finns i alla fall en tydlig gräns för mina danskkunskaper. Hädanefter, när vi kommer till biten när jag ska få en adress avbryter jag och säger - skicka ett sms! Natacha López, Malmö natacha.lopez@sverigesradio.se

53. Nyttan av mental återhämtning – Nystart del 2  
Länkar och utskrift

I det här avsnittet uppmanar jag dig att ta din mentala återhämtning på allvar och börja prioritera det. Du kan börja med mental träning, meditation eller någonting annat som passar dig. Här kommer några tips.

Meditation och mental träning

Själv använder jag just nu “Meditation timer and log” när jag mediterar. Det är bara en timer. När jag tränar mentalt gör jag det ofta med Andrew Johnson. Jag lyssnar också mycket på Lars-Eric Uneståhl. Och ibland mig själv :).

Appar

Meditation timer and log - Fungerar bra för dig som inte vill ha någon som guidar dig.

Mindfulness appen – På svenska. Har en kom-i-gång-guide.

Headspace – Engelska. Har tio gratismeditationer som hjälper dig att komma igång.

Relax+ with Andrew Johnson – Engelska. Avslappning.

Ljudfiler

Fyra ljudfiler som jag har gjort – Börja med "Slappna av".

Tara Brach – Smile guided meditation – På engelska. En meditation som du kan använda om och om igen.

The 6 Phase Meditation - Vishen Lakhiani – Engelska. Också en meditation som du kan använda hur många gånger som helst. Samma meditation finns gratis i appen Omvana.

Lars-Eric Uneståhl – Två olika ljudfiler med instruktioner. Börja med "Lugn"

 

Tim Ferriss

Tools of titans

4 timmars arbetsvecka : konsten att leva mer & jobba mindre

4-timmarskroppen: en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka

The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life

Tim Ferriss blog

Tim Ferriss Podcast


Utskrift av veckans avsnitt

Välkommen. I det här avsnittet kommer jag att fortsätta att prata om det jag tog upp förra veckan. våren kommer ju, som jag sa då, att bli en serie av poddar där det genomgående temat är nystart.

Vi funderar på vad som kan göras och hur det kan göras för att ge oss själva en nystart. Och vi tar det steg för steg, en sak i taget.

Du lyssnar förresten på monkey mindset, en podcast av mig som heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

Det finns en ganska nyutgiven bok som heter Tools of titans. Det här är en tegelsten på över 650 sidor (kolla upp). Och den är skriven av en kille som heter Tim Ferriss. Tim Ferriss är mest känd för sin bok som heter four hour work week där han lägger ut en plan för hur man kan jobba mindre, tjäna mer, och leva ett mer tillfredsställande liv och nu förenklar jag lite men i boken så berättar Tim Ferriss om hur han höll på att jobba sig in i väggen, tog sig en tankeställare, och sedan helt byggde om sitt eget företag till att bli mindre beroende av honom som person. Och ändå mer effektivt. Han automatiserade och skapade regler och utnyttjade de hjälpmedel och system som redan fanns tillgängliga , till max.

Och det här handlar om allt från hur han hanterade email till kundsupport, till möten, till att anlita virtuella assistenter och mycket mer.

Och bokens titel hintar ju då mot att han lyckades att få ner sin egen arbetsbörda till bara fyra timmar per vecka och eftersom Ferris också såg till att hans arbetsuppgifter kunde göras oberoende av var i världen han befann sig så skapade den här boken både en livsstil för honom själv och en hel rörelse av personer som ville göra det han gjorde.

Det är en spännande och inspirerande bok även om man förstås ska ta en hel del av det han skriver med en nypa salt och utvärdera det själv. Och nu är "four hour" ett helt koncept som Tim Ferriss har skapat med böcker som the four hour body och the four hour chef.

Men vad jag ville komma till när jag började prata om Tim Ferriss är ju hans nya bok, tools of titans. I den så har Ferris, delvis inom ramen för sin podcast, intervjuat flera hundra högpresterare. Det kan handla om superframgångsrika affärsmän och affärskvinnor, idrottare, akademiker och det handlar också om människor som av en eller annan anledning gått sin egen väg. Lämnat ekorrhjulet och lever sitt liv mer på sina egna villkor än vad gemene man gör.

Ferris pratar med dessa människor och försöker få ner det dom säger till väldigt konkreta tips och tricks och handlingsplaner. Och han gör det med allt. Kost, träning, sömn, effektivitet, vila, relationer, allt. Det här är en jättespännande bok och jag är inte klar med den ännu själv.

Alla personer som medverkar i boken har sin egen filosofi för vad det innebär att leva ett bra liv. de lägger tyngdpunkten på olika saker och löser vardagsbekymmer på olika sätt. Det finns dock två teman som återkommer gång på gång och Ferris har själv pratat om det här i intervjuer han har gjort om boken.

Det första är att de allra flesta, om inte alla, har ett system för hur de vill att deras liv ska vara. Hur omfattande det här systemet är varierar, hur det ser ut varierar men nästan alla har tagit det de lärt sig om sig själva, bara genom att leva livet, funderat på vad som funkar och vad som inte funkar, och försökt att använda det till sin fördel.

Jag jobbar bäst på morgonen, alltså ser jag till att göra mina viktigaste saker på morgonen. Jag mår bäst om jag tränar innan jag börjar jobba, alltså ser jag till att hitta tid för träning innan jobbet. Jag får mest gjort om jag skriver min att-göra lista kvällen före alltså gör jag det. Jag blir trött och dåsig om jag äter en viss maträtt. Och trots att jag älskar den här maträtten och trots att den serveras i lunchmatsalen så äter jag den inte om jag behöver vara pigg och alert på eftermiddagen. Det har jag bestämt. Det är mitt system.

Och så vidare, och så vidare.

Det finns tusentals sådana här insikter i boken, och de spretar åt många olika håll, men de som lever ett väldigt tillfredsställande liv har alltså i regel tagit reda på de här sakerna, vad som funkar för dem och vad som inte funkar för dem och så skapar de rutiner för detta.

Anstränger sig för att göra det som de vet fungerar.

Det andra som är gemensamt för väldigt många i boken, nästan alla,  är att de har någon typ av återkommande mental rutin. Att de varje dag ser till att sinnet får återhämtning och tid att bara vara.

Och nu menar jag inte att de kopplar av genom att kolla några timmar på tv eller surfa på nätet eller spela candycrush.

Utan de stillar sinnet, oftast genom meditation men det finns gott om alternativ som nämns.

Tim Ferriss intryck, och jag håller verkligen med, det är att de som presterar på en hög nivå och samtidigt lever bra liv. alltså inte liv där de jobbar ihjäl sig, försakar sådant som är viktigt för dem eller går under av all yttre press Dom här personerna tar sig i mycket högre utsträckning än vad som är normalt hos oss andra, tid för det här.

Mental återhämtning. Att stärka sinnet. På något sätt. Och att göra det regelbundet. Att inte bara börja med mindfulness när du redan har gått in i väggen och sedan sluta när du mår bättre igen och kan börja jobba utan att göra det här till en vana som du gör varje dag. För dig själv.

Och det finns ju många olika metoder. Meditation av olika slag. Mindfulness är vanligt. Det är både effektiv och lättillgängligt. Och jag lär ju ut avslappning som jag tycker till viss del påminner mycket om meditation i den mening att du tar kontroll över ditt fokus därmed leds in i trance.

men även om jag gillar just mental träning och tycker att det finns många fördelar med att använda sig av den metoden så vill jag uppmana dig, och här kommer då den allra första konkreta uppgiften till dig som vill hänga med i den här nystarten, att hitta en metod som passar dig, att avsätta tid för att införa den, och att redan den här veckan sätta igång.

Vad du väljer just nu är inte viktigt, du kommer med största sannolikhet ändå att vilja testa olika saker under resans gång.

Tänk på det jag sa i förra avsnittet, att du kan tänka som så att saker och ting ska vara på plats 2018, att du har det här året på dig att testa olika saker och sätta rutinerna. så det behöver inte vara perfekt, det behöver inte gå perfekt, men om du inte börjar så kommer du inte igång.

Så välj någonting. I anteckningarna till det här avsnittet så länkar jag till några alternativ bland annat mina egna, självklart, och det finns ett oändligt antal alternativ ute på nätet som du kan testa.

Avsätt tid för det här. Mellan 15-30 minuter varje dag är mitt förslag men lägg fokus just nu på att sätta igång. Om du påbörjar och gör säg två minuter, och sedan inte orkar mer eller om det kryper i kroppen, så kan du räkna det som att du har gjort det du ska den dagen.

Men hoppa inte över bara för att du inte känner för det. Gör då bara dina två minuter och sluta sedan.

På sikt är det mycket bättre att du har gjort bara några minuter per dag och klarat det 45 dagar av 50 än att du mediterat eller tränat mentalt sju dagar av femtio men att du då har gjort det under 25 minuter. I det första fallet håller du på att skapa en vana du med tiden kan bygga vidare på, i det andra fallet kommer vanan aldrig skapas utan du

Vinterpodden  

Nu är den här: vinterpodden. Alla mina tankar om vintern och sådant jag vill göra – och tio tips till dig på bra saker att göra i vinter oavsett var i Sverige du är.

Allra bäst gillar jag nog tips 8; det är verkligen ett riktigt guldtips. Blir du nyfiken nu? Ja men lyssna då!

I podavsnittet pratar jag en del om att den meditativa effekten av 20 km löpning i fjällen är ungefär som tre minuter i mindfulness appen. Appen görs av företaget Mind Apps som är sponsor till min pod.

Jag fokuserar sällan på prestationsträning. Istället vill jag använda träningen för att må bättre; fysiskt men framförallt mentalt. Jag orkar göra allt det jag gör tack vare min träning; alla passen jag gör utomhus. Löpningen i bergen eller i skogen och skidåkningen och cyklingen och allt det andra. De träningspassen har en meditativ effekt på mig. De är en fysisk ventil men de fyller också på mitt mindset genom att jag inte behöver tänka alls när jag är ute.

Det är först sedan jag började använda minfulness appen som jag har insett hur mycket mindfulness jag har i min träning. Och vad minfulness gör med mig. Det är genom mindfulness från min kravlösa träning som jag kan vara alert och pigg i alla de projekt som sysselsätter mig i stort sett alla vakna timmar på dygnet.

Det är också mindfulness som har gett mig ett enormt starkt psyke där jag är väldigt inkännande i mitt välmående. Mitt psyke är ett av mina allra bästa verktyg jag plockar fram när jag ska nå ett mål, till exempel springa jättelångt, eller när det börjar bli för mycket stress runt omkring mig och jag inser i tid att jag behöver backa.

Meditation och mindfulness är en investering i sig själv, oavsett om det handlar om tre minuter med appen eller 20 km på fjället. I ett citat så har jag sagt såhär: meditation does for our head what green plants do for the world; it soaks up all the bad stuff and gives goodness back!

Mindfulness Appen finns att ladda hem via App Store och Google Play. Genom appen kan du följa med på guidade meditationer som är 3 minuter – eller längre. Du kan också välja tysta meditationer eller vem som ska guida dig genom meditationen.

'A low artful wicked man': poverty riots and bread, the response of government to the crises of the 1790s  

A look at how the government of the 1790s attempted to address both food shortages and the riots that broke out as real want and scarcity took hold in many districts.

0:00/0:00
Video player is in betaClose