Search

AMK Morgon 27 februari  

Gäster: Sandra Ilar, Albin Olsson, Marcus Berggren.   Alla mina kamrater THE REUNION Martin, David, Nisse och Fritte kommer återigen att sätta sig vid mikrofonerna och spela in ett avsnitt som på den gamla goda tiden 2014-2015! Den kommer att släppas i mars på www.patreon.com/amkmorgon för er $5+ patrons. Som vi alltid har sagt, ska det löna sig att vara patron, och det här är en grej vi vill erbjuda exklusivt till er. I programmet kommer vi även att släppa en nyhet som du absolut vill vara först med att höra, så innan februari är slut har du chansen att bli patron för att kunna höra podden. ---   Som ni kanske har hört, hade Swedbank stora tekniska problem 1 och 2 februari. Det ledde till att Swedbankkunder inte har kunnat använda sina bankkort, bl a för e-handel, vilket innebär att även patreondonationer påverkats. Många av transaktionerna gick inte igenom när Patreon började dra donationer för februari.   Det du som enskild patron kan göra är dock en enkel och snabb åtgärd för att få det att funka igen:   1. Gå in på ditt Patreonkonto 2. Gå till Payment Settings 3. Tryck på RETRY CARD   Flera patrons har vidtagit denna åtgärd, och det ska funka utan problem.   Hoppas att vi kan lösa detta tillsammans och betala hyran även denna månad! Tack för att ni hänger kvar och supportar programmet. ---   I första halvtimmen får Sandra reda ut om vad som hänt med hennes uppdrag i Tankesmedjan. Albin och Marcus kommer in halv åtta och vi skojar kort om en kille som blev utvisad till Irak istället för Iran, sen läser vi igenom vinnarna från Oscarsgalan: http://www.expressen.se/noje/har-ar-alla-pristagare-pa-oscarsgalan-2017/   “OJ: Made in America” vann ‘Bästa dokumentär’ och vi pratar om fallet OJ. Att få till rätt uttal på namn är svårt att veta när man bara läser. Exempelvis dröjde det för Albin från det att han läste Harry Potter till det att han såg någon film och fick höra hur namnen lät.   Vi pratar om böcker som är svåra att läsa och hänga med i trots personregister, om låtar av Prince och Bob Dylan och huruvida han förtjänade Nobelpriset i litteratur, och om hur dåliga översättningar det finns, som filmtiteln “Ett päron till farsa”, och sen om Nick Hornbys High Fidelity som både bok och film.   Sen kommer vi in på hur mycket status det var att ha många CD-skivor förr, och att det är svårt att se cool ut när man sitter på en häst, men det funkar för Jamie Foxx. Vi är överens om hur animering snabbt har blivit bättre genom åren, och The Jungle Book är ett exempel: https://www.youtube.com/watch?v=WtR9tqPa48s   Vi fortsätter prata om Oscarsvinnarna, och om skandalen där fel vinnare för ‘Bästa film’ ropades upp. Nedklippt om fel vinnare: http://omni.se/skandalen-fel-film-fick-priset-moonlight-vann/a/qoywe   Hela klippet där fel vinnare redan hunnit läsa sina tal: https://streamable.com/fitup   Emma Stones dementerar ett rykte om hur det kunde hända: https://twitter.com/Musicnews_feed/status/836096409665482753   USA Todays kommentar om vad som hände backstage: https://twitter.com/usatodaylife/status/836089346163949568 ---   Låtarna som spelades var:   Neil Sadaka - One-Way Ticket (To the Blues)   Childish Gambino - IV. Sweatpants   I Wayne, Iyah V - Natural Ites (feat. Iyah V)   Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här https://open.spotify.com/user/ratzattack/playlist/6ALIQSLm570Iw0M4A9bElJ   Varje släpper vi AMK Fredag, podden som produceras exklusivt för patrons som donerar $5 och uppåt. I den kommer Ellen och Martin att bearbeta veckan som gått, ta upp frågor från patrons, prata känslor, kanske gråta ut. Vi får se. Vi kanske har gäster. Vi kanske kör själva. Det mesta kommer dock att kretsa kring AMK Morgon, dess gäste

AMK Morgon 23 februari  

Sammanfattning 23 februari   Gäster: Felicia Tomala, Pelle Helgesson, Sandra Ilar, Jonas Strandberg.       Idag är vi sponsrade av Ekwall show, Patrik Ekwalls nya talkshow som spelas in inför livepublik i Stockholm. Första inspelningen är tisdagen den 7 mars mellan 13.00 och 17.00 och de söker publik till showen. Utöver en riktigt bra talkshow, bjuder Ekwall show på mat, dryck, musik, och chansen att vinna en fotbollsweekend för två med flyg, hotell och matchbiljetter.   Platsen är Playhouse Teater på Drottninggatan 71A i Stockholm, datumet är som sagt 7 mars 13-17 och ni anmäler er genom att maila till publik@ekwallshow.se. Övriga datum är 12 mars, 13 mars och 2 april.   Lyssna på när Martin får fyra frågor av Sandra Ilar, i podden Ilar: https://itunes.apple.com/se/podcast/ilar-4-fr%C3%A5gor-till-en-komiker/id1088593803?mt=2&i=1000381283675   Alla mina kamrater THE REUNION Martin, David, Nisse och Fritte kommer återigen att sätta sig vid mikrofonerna och spela in ett avsnitt som på den gamla goda tiden 2014-2015! Den kommer att släppas i mars på www.patreon.com/amkmorgon för er $5+ patrons. Som vi alltid har sagt, ska det löna sig att vara patron, och det här är en grej vi vill erbjuda exklusivt till er. I programmet kommer vi även att släppa en nyhet som du absolut vill vara först med att höra, så innan februari är slut har du chansen att bli patron för att kunna höra podden. ---   Som ni kanske har hört, hade Swedbank stora tekniska problem 1 och 2 februari. Det ledde till att Swedbankkunder inte har kunnat använda sina bankkort, bl a för e-handel, vilket innebär att även patreondonationer påverkats. Många av transaktionerna gick inte igenom när Patreon började dra donationer för februari.   Det du som enskild patron kan göra är dock en enkel och snabb åtgärd för att få det att funka igen:   1. Gå in på ditt Patreonkonto 2. Gå till Payment Settings 3. Tryck på RETRY CARD   Flera patrons har vidtagit denna åtgärd, och det ska funka utan problem.   Hoppas att vi kan lösa detta tillsammans och betala hyran även denna månad! Tack för att ni hänger kvar och supportar programmet. ---   Pelle ska på dejt innan lunchtid och vi ger tips på vad han ska göra. Vi hör om en dokumentär om gubbar i norrländska byar som träffar thailändskor, och det får oss in på den lilla välfyllda tallrik med mat som står utanför thaimassageställen, som tydligen är en offergåva.   Vi är överens om att saker det går att skämta friskt om blir program på TV; man kan bara snurra i tre stycken hjul så får man fram en person, en aktivitet och en plats. Snart kommer tydligen Carpool karaoke: http://www.folkbladet.se/kultur-noje/viafree-gor-svensk-carpool-karaoke-om4271837.aspx   Vi hittar en topp 10-lista “The top films released in 2016 by worldwide gross” där Disney erövrade hela topp 5: https://en.wikipedia.org/wiki/2016_in_film   NASA har upptäckt sju planeter med vatten: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qoP7z/har-finns-sju-planeter-med-vatten Det får oss in på resor till Mars och månen, och att det bara betyder nåt om man kommer först.   Sen får vi nys om det har förekommit fingerpetting under stand-up på Humorkällaren, och därför ringer vi Ahmed Berhan. Sen har det tydligen förekommit samlag under en TSKAOS-show, så därför ringer vi Petter Bristav.   Hur obergipligt det än kan låta kommer vi in på ämnet “olika djur som haft sex med varandra” och tittar på djuret liger: http://www.liger-hercules.com/liger-hercules-tall/liger-hercules-six-feet-tall.jpg     Låtarna som spelades var:   The Menzingers - Lookers   Ola Magnell - Vällingklockan   Frank Sinatra, Count Basie - Fly Me To the Moon   Edguy - Forever   Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här https://open.spotify.com/use

Häpnadsväckande entréer och magiska exits!  

I det här avsnittet så ger jag er mina fem absoluta favoriter när det kommer till entréer och exits för både vigsel och fest! Jag tror aldrig att det varit så populärt som det är nu att ha sin vigsel utomhus och då tycker jag det är så kul att lägga extra krut på hur ni gör entré, exit eller både och. Men det här gäller så klart er som har en inomhusvigsel, och alla kyrkbröllop också.

 

AMK Morgon 22 februari  

Sammanfattning 22 februari   Gäster: David Sundin, Josefin Sonck, Ola Aurell, Marcus Berggren, Albin Olsson.   Alla mina kamrater THE REUNION Martin, David, Nisse och Fritte kommer återigen att sätta sig vid mikrofonerna och spela in ett avsnitt som på den gamla goda tiden 2014-2015! Den kommer att släppas i mars på www.patreon.com/amkmorgon för er $5+ patrons. Som vi alltid har sagt, ska det löna sig att vara patron, och det här är en grej vi vill erbjuda exklusivt till er. I programmet kommer vi även att släppa en nyhet som du absolut vill vara först med att höra, så innan februari är slut har du chansen att bli patron för att kunna höra podden. ---   Som ni kanske har hört, hade Swedbank stora tekniska problem 1 och 2 februari. Det ledde till att Swedbankkunder inte har kunnat använda sina bankkort, bl a för e-handel, vilket innebär att även patreondonationer påverkats. Många av transaktionerna gick inte igenom när Patreon började dra donationer för februari.   Det du som enskild patron kan göra är dock en enkel och snabb åtgärd för att få det att funka igen:   1. Gå in på ditt Patreonkonto 2. Gå till Payment Settings 3. Tryck på RETRY CARD   Flera patrons har vidtagit denna åtgärd, och det ska funka utan problem.   Hoppas att vi kan lösa detta tillsammans och betala hyran även denna månad! Tack för att ni hänger kvar och supportar programmet. ---   Martin ser ut att ha fått en rejäl snyting imorse och han förklarar hur det gick till. Gamla människor gör och säger konstiga saker, men vi är överens om att det handlar om att man skiter i vad andra tycker med åldern.   Malmö beskrivs tydligen som en belägrad zon, och Malmöjournalister har börjat skriva artiklar på engelska. Vi diskuterar hur ofarligt eller farligt Malmö egentligen är, vi får höra att Gard du Nord i Frankrike är en plats man ska hålla sig undan ifrån, och vi gissar på vilken ort i Stockholmsområdet som vi tror är farligast. En amerikansk journalist nappade på erbjudandet att få 2000 dollar (19 000 kronor) för att tillbringa en natt i Malmö: http://www.svt.se/kultur/medier/2-000-dollar-for-natt-i-malmo   Heroinister verkar i alla städer dra sig till centralstationer, och tydligen släpper Björn Rosenström fortfarande nytt. Vi snackar om Eddie Meduza, och hittar en lista på låtar där Mats Olsson förekommer: http://www.luftkaffe.se/wiki/index.php?title=L%C3%A5tar_d%C3%A4r_Mats_Olsson_f%C3%B6rekommer   Vi börjar snacka om sprit, och nu delas det friskt med sig om upplevlesen av våra första fyllor, hur vanligt det var att man langade, vilket vin man blandar med vilken läsk, och det kommer fram till att Josefin fick välja av sina föräldrar precis vad hon ville dricka. Vi snackar om att vissa shotar ändå ser aptitretande ut, och här är drinken abort: https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/564x/29/9c/35/299c3510dd56f28bce8e16f02676f3bf.jpg   En socialdemokrat i Övertorneå vill föra in samlag som alternativ på den betalda friskvårdstimmen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WPRoK/politiskt-forslag-sex-pa-betald-arbetstid   Vi snackar om runkrum i lumpen, och plötsligt hamnar vi mitt i Verkligheten i P3 där frisören Anitas kund har onanerat under klippningen. Sist spelar Ola sin låt Kyrkogården.     Låtarna som spelades var:   Panic! At The Disco - Death of a Bachelor   Björn Rosenström - Muffins   Post Pines - Simma   Frej Larsson, Simme G - Narkotika   Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här https://open.spotify.com/user/ratzattack/playlist/6ALIQSLm570Iw0M4A9bElJ   Varje släpper vi AMK Fredag, podden som produceras exklusivt för patrons som donerar $5 och uppåt. I den kommer Ellen och Martin att bearbeta veckan som gått, ta upp frågor från patrons, prata känslor, kanske gråta ut. Vi får se. Vi kanske har gäster. Vi kanske kör själva. Det mesta k

AMK Morgon 21 februari  

Gäster: Isidor Olsbjörk, Josefin Johansson, Ahmed Berhan.   Alla mina kamrater THE REUNION Martin, David, Nisse och Fritte kommer återigen att sätta sig vid mikrofonerna och spela in ett avsnitt som på den gamla goda tiden 2014-2015! Den kommer att släppas i mars på www.patreon.com/amkmorgon för er $5+ patrons. Som vi alltid har sagt, ska det löna sig att vara patron, och det här är en grej vi vill erbjuda exklusivt till er. I programmet kommer vi även att släppa en nyhet som du absolut vill vara först med att höra, så innan februari är slut har du chansen att bli patron för att kunna höra podden. ---   Som ni kanske har hört, hade Swedbank stora tekniska problem 1 och 2 februari. Det ledde till att Swedbankkunder inte har kunnat använda sina bankkort, bl a för e-handel, vilket innebär att även patreondonationer påverkats. Många av transaktionerna gick inte igenom när Patreon började dra donationer för februari.   Det du som enskild patron kan göra är dock en enkel och snabb åtgärd för att få det att funka igen:   1. Gå in på ditt Patreonkonto 2. Gå till Payment Settings 3. Tryck på RETRY CARD   Flera patrons har vidtagit denna åtgärd, och det ska funka utan problem.   Hoppas att vi kan lösa detta tillsammans och betala hyran även denna månad! Tack för att ni hänger kvar och supportar programmet. ---   Vi kommer överens om att en i gruppen har alltid penna med sig - även hos barn och vuxna, och isvaksbad och bastu efteråt gör att samtalsämnena inte kan googlat.   Sen snackar vi om vad betgreppen ’troll’ och ’trollning’ kommer ifrån, och om de som magitrollar på stand-upscen. Isidor berättar om när han drev en trollkomikklubb i Göteborg, och vi ogillar grejen att ha boxningshandskar på ett pressfoto, eller ha en mugshot.   Vi snackar lite om vem Pandora var, och Ahmed får lyssna på Clawfingers Nigger. Sen läser vi om Mona Sahlin och livvakten som erkänner urkundsförfalskning: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sahlins-livvakt-erkanner-brott http://www.svt.se/nyheter/inrikes/mona-sahlin-erkanner-brott   Pandoras comedy ska tävla i Korpenfotboll, och vi diskuterar vad laget kan heta. Vi snackar om hur Fritte klär sig när han spelar basket, och om festivalen ’Vi som älskar 90-talet 2017’ där storheter som Pandora och SNAP! kommer uppträda: I Göteborg: https://www.facebook.com/events/167770603691892/ I Stockholm: https://www.facebook.com/events/1147735298614904/ I Malmö: https://www.facebook.com/events/320851501596380/ I Kalmar: https://www.facebook.com/events/366469803687571/   Ahmed delar med sig av klippet där judar sjunger om peperoni nipples på gatan: https://www.youtube.com/watch?v=k274vxRP__o   Vi läser en länk om polisen som sköt verkanseld, och därefter går vi in på att det är tröttsamt med folk som säger att Sverige är ett farligt land: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/PQoWb/nya-uppgifter-om-rinkeby-polisen-skot-verkanseld   Kort nämner vi Sandra Ilars Instagraminlägg, snackar sen om Arboga-kvinnan, och sist ut idag kollade vi på ”The handsame fellon Jeremy Meeks” https://www.instagram.com/p/BQw-yzggbXF/ http://www.independent.co.uk/news/people/jeremy-meeks-handsome-felon-sentenced-to-27-months-in-california-prison-10027722.html     Låtarna som spelades var:   Los Campesinos - You! Me! Dancing!   KSMB - Sex Noll Två   Lana Del ray - Cola   Ghost B.B. - Bible   Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här https://open.spotify.com/user/ratzattack/playlist/6ALIQSLm570Iw0M4A9bElJ   Varje släpper vi AMK Fredag, podden som produceras exklusivt för patrons som

"Den rädde krigskorrespondenten". Johan-Matias Sommarström, Södra Mosulfronten  

Utrikeskrönika den 21 februari 2017. Mosul. Södra Mosulfronten, tisdag Jag vaknar upp på en stor militärförläggning. Sömnen är inte mycket att skryta med. Under hela natten avbryts sömnen ungefär varje halvtimme av att amerikanerna i basen intill skjuter raketer mot mål i Mosul. Schyssta grannar. Har sovit i en grön fältsäng i en tältliknande byggnad. Det stinker av strumpor på tork och svettiga underkläder. Ingen här har duschat på flera dagar- tvätta händerna gör man med våtservetter. Och inte visste jag att det finns SÅ många olika läten människor kan göra på nätterna. Och att det finns så många lukter människor kan avge. Det värsta är toaletten, vi är nog säkert hundra man på varje toalett- ja alltså hål i golvet och lukten är så lång ifrån rosor och vanilj man kan komma. Men det finns el här och det är tryggt och säkert och det är nästan slagsmål om att få komma hit. Vi är nära fronten där IS just nu bekämpas men vi är ändå i säkerhet. Det är ett tufft jobb jag har- att hänga med militären. Åka i deras bepansrade fordon eller i konvojer. Se när de lappar ihop sina krigsskadade kamrater. Bevittna hur helikoptrarna cirklar och avfyrar missiler eller hur stridsflygplanen fäller bomber, det är jättemacho. För att inte tala om skottlossningarna alldeles tätt inpå eller granatelden som antingen kommer mot oss eller från oss. Det är inte många som får möjligheten att följa ett krig på så nära håll, men jag måste erkänna- det är något fel med allt det här. Jag träffar soldater som är fantastiska människor och som kanske kommer att dö om en timme. Jag träffar civila som fått hela sina liv helt förstörda av kriget- och jag avskyr det. Varje dag när jag åker mot fronten känner jag en klump i magen och en röst i huvudet som säger NEJ- GÖR DET INTE. Jag hör automateld och blir livrädd. Ibland ser jag bilder för mitt inre på min familj tänker att jag aldrig längtat så mycket och att jag bara måste få se dem igen snart. Jag som länge tyckte det var obehagligt att vara ute sent på natten i Stockholms innerstad, vad gör jag i ett krig, vid en front. I bilen ser jag mig alltid oroligt omkring, tänk om vi ändå åker för långt. Tänk om vi hamnar där IS är eller tänk om det kommer en självmordsbombare mot oss. Jag känner mig harig. Jag tycker att alla andra är så lugna och behärskade. De som säger ”det är ingen fara, vi kan åka lite längre”, eller kollegor vars enda mål tycks vara att se så tuffa strider som möjligt. Herregud jag vill ju inte se några strider- ändå gör jag det. Gång efter gång och det blir aldrig lättare. Jag berättade för en kollega en gång hur jag kände och hon frågade ”varför gör du det då? Varför åker du dit? Det är väl ingen som tvingar dig?” Nej det är ingen som tvingar mig. Men jag har sett hur nyhetsrapportering från konfliktområden varierat. Hur en del har överdrivit kraftigt om det ena medan de blundat för det andra. Eller att de i sin rapportering har en agenda. Att visa att den ena parten är bättre. Krig är sällan så enkelt även om det i just det här kriget, just nu, faktiskt är det. Här finns den onda, IS. Jag måste få se med mina egna ögon vad som händer, måste få se hur de olika parterna agerar, måste själv få se och prata med de civila. De som får sina hem, familjer, liv och drömmar krossade. Nu drar jag ut igen, mot fronten. Undrar hur långt jag kommer i dag innan jag börjar fundera på om det är dags att vända. Johan-Mathias Sommarström, södra Mosulfronten johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

AMK Morgon 20 februari  

Gäster: Camilla Fågelborg, Branne Pavlovic, Jonas Strandberg, Simon Gärdenfors.       Alla mina kamrater THE REUNION Martin, David, Nisse och Fritte kommer återigen att sätta sig vid mikrofonerna och spela in ett avsnitt som på den gamla goda tiden 2014-2015! Den kommer att släppas i mars på www.patreon.com/amkmorgon för er $5+ patrons. Som vi alltid har sagt, ska det löna sig att vara patron, och det här är en grej vi vill erbjuda exklusivt till er. I programmet kommer vi även att släppa en nyhet som du absolut vill vara först med att höra, så innan februari är slut har du chansen att bli patron för att kunna höra podden. ---   Som ni kanske har hört, hade Swedbank stora tekniska problem 1 och 2 februari. Det ledde till att Swedbankkunder inte har kunnat använda sina bankkort, bl a för e-handel, vilket innebär att även patreondonationer påverkats. Många av transaktionerna gick inte igenom när Patreon började dra donationer för februari.   Det du som enskild patron kan göra är dock en enkel och snabb åtgärd för att få det att funka igen:   1. Gå in på ditt Patreonkonto 2. Gå till Payment Settings 3. Tryck på RETRY CARD   Flera patrons har vidtagit denna åtgärd, och det ska funka utan problem.   Hoppas att vi kan lösa detta tillsammans och betala hyran även denna månad! Tack för att ni hänger kvar och supportar programmet. ---   Martin var på Antikmässan i helgen, och vi kollar på något av det han såg: https://www.instagram.com/p/BQsjGvVA_4b/?taken-by=martinsoneby&hl=sv   Vi snackar om fula kläder där Camilla nämner ärmlösa hoodies, och Simon tycker det är ett ineffektivt sätt att kommunicera med kläder. Vi fick lära oss att spindelmannens dräkt är en kopia av en mask från 1954: http://nypost.com/2015/07/14/did-stan-lee-steal-spider-man-from-a-brooklyn-costume-shop/   Vi pratar lite om remaken av Lejonkungen, och vad Martin vad mer om i närheten av sitt hem när han kom hem på torsdagen. Simon träffade David Bradish på Kuba, som är voice-overn till Carlsberg-reklamen till exempel: http://d31kt9uqfm52lp.cloudfront.net/artists/5000/5714/5714.jpg   Vi snackar om voice-overs vi minns, om Nisses voice-overgig, om att Martin och Branne är dåliga på att imitera, och att det är konstigt att Branne inte kan göra en juggegubbe på scen.   Vi jämför kort svensk kontra amerikansk rap, och efter vi snackat om den nya säsongen av Chef’s Table kommer vi in på ramen och schnitzel, och hur olika de kan vara från ställe till ställe.   Branne försöker mynta slangordet ‘dorre’ för penis, men dorre är något helt annat: https://www.google.se/search?q=dorre&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwi9h_rFlp7SAhUJGCwKHXBOBe8Q_AUICCgB&biw=1084&bih=825   Vi diskuterar hur man kan lyckas få folk att använda vissa uttryck. Martin trodde han hade chansen att lansera uttrycket “det suger”, men Just D hann precis före. Vi kommer in på artisten Clawfinger och hans låt Nigger - som Martin kan utantill: https://open.spotify.com/track/1jGvgQkqQtNVj725vg26Ft   Branne berättar om hur han tänkte inför att ha en yxa på scen, och vi fastslår att de halloweenutklädnader som det lagts minst tid ned på är de mest obehagliga, som när Martin kom in på en fest med en hammare i handen.     Låtarna som spelades var:   Hjalle & Heavy - Folkrace   Parkway Drive - Writings on the Wall   Di sma undar jordi - Snabbköpskassörskan   Sunny Days - One Way Street   Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här https://open.spotify.com/user/ratzattack/playlist/6ALIQSLm570Iw0M4A9bElJ   Varje släpper vi AMK Fredag, podden som produceras exklusivt för patrons som donerar $5 och uppåt. I den kommer Ellen och Martin att bearbeta veckan som gått, ta upp frågor från patrons, prata känslor, kanske gråta ut. Vi får se. Vi kanske har gäster. Vi kanske kör själva. Det mesta kommer dock att kre

"Det som hände Théo händer hela tiden": Palmira Koukkari Mbenga i Paris  

Utrikeskrönika 20 februari med Palmira Koukkari Mbenga Paris måndag. På den gråa stenväggen syns knappt några spår av det som hände här för lite mer än två veckor sedan. Dagen innan fick jag höra att blodet fortfarande fanns kvar, men det regnade kraftigt under kvällen. Kanske spolades det bort då, eller så städade någon äntligen bort det. Jag är i området Aulnay-sous-Bois, knappt 25 minuter med tåg från centrala Paris. Det var vid den här väggen, baksidan av någon sorts konsertlokal, 22-åriga Théo blev svårt slagen av fyra poliser i samband med en Id-kontroll. En av dem körde också upp en batong i hans anus – och är nu misstänkt för våldtäkt. Men polisens förklaring är att allt var en olycka, Théos byxor gled ner av sig själva och batongen gled upp av misstag. Många chockades av det som hände Théo, både i Frankrike och i Sverige och flera andra länder. Men alla jag pratar med här, vilket mestadels är unga och icke-vita personer, säger samma sak: det händer hela tiden. De är inte förvånade. De unga killarna jag träffar i Aulnay säger att det är vardagsmat att få stryk av polisen och att bli kallad rasistiska saker. En kille säger att han fick stryk senast en månad sedan, då de undrade vad han gjorde när han stod och väntade på sin tjej. Franco, som är talesperson för en organisation som jobbar mot afrofobi, säger att det har gjorts försök att lösa de sociala problemen i Paris och andra storstäders förorter, sedan upploppen 2005 som började efter att två tonåringar dog medan de gömde sig för polisen och kom åt strömförande ledningar. Men alla upprustningar och försök till att öka mångfalden bland beslutsfattare och polisen har varit fruktlösa, säger han: ”Det är som att sminka över ett sår, det kommer inte få det att läka”. På sjukhuset, där Théo fortfarande vårdas för sina svåra skador, har han ständigt familjen vid sin sida. Hans storasyster Eléonore är orolig över inte bara hans fysiska, utan också hans mentala hälsa. Hon berättar att han de senaste dagarna har varit mörkare, tystare och dragit sig undan. Inte samma positiva kille de är vana vid se. Det är som att det som har hänt har börjat sjunka in, säger hon. Théo är minstingen i familjen. Yngst i en syskonskara på åtta. Hon berättar att han älskar fotboll och ordnade en turnering för att ge unga i området något att göra. Det slutade med att det kom folk från hela Paris. Hon visar bilder på honom som han har lagt upp i olika sociala medier. Selfies i fotbollströjor, leende med sina lagkompisar. Han får mig att tänka på min egen lillebror. De är lika gamla, båda är långa och älskar fotboll. Som så många andra killar i den åldern. Det hade lätt kunnat vara min eller någon av mina kompisars bröder. Nu bor min bror visserligen i Sverige, men båda tillhör den gruppen som enligt fransk statistik oftast råkar ut för polisens id-kontroller: Ung kille mellan 18-25år som uppfattas som arab eller svart. Den här gången var det Théo och Eléonore hoppas att deras beslut att berätta om det ska leda till att det inte blir någon annan nästa gång. ”Alla säger att det händer hela tiden, men varför pratar ingen om det? Vi valde att berätta för att vi inte ville att det skulle gå obemärkt förbi”, säger hon. Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent med ungt perspektiv palmira.koukkari_mbenga@sverigesradio.se

Människa eller journalist? Cecilia Uddén i Kairo  

Utrikeskrönikan 16 februari med Cecilia Uddén Kairo torsdag. Kolla aldrig en bra story, det rådet fick jag för många, många år sen av en garvad Mellanösternjournalist, en cynisk gammal räv. Hans råd var att köra på, publicera även om man misstänkte att storyn kanske inte stämmer. Jag tänkte på honom nyligen när jag var i Jordanien och träffade en syrisk familj från Aleppo som efter en säkerhetsprocess godkänts för vidarebosättning i en liten håla i delstaten New york. De hade flygbiljetter o visum till USA, de hade sålt alla sina möbler inklusive den 6-årige sonen Fadis cykel. Dottern Midia hade övat på engelska glosor och satt full av förväntan och sjöng en ABC-sång. Men på flygplatsen i Amman hade de fått vända, stoppade av USAs inreseregler. Jag träffade dem när de var som mest förtvivlade och besvikelsen hängde som tunga ögonlock i ansiktet på hela familjen. Fadi, 6-åringen, vägrade prata med mig, men så fort jag tog upp kameran gjorde han tummen ner och så sa han surt att Jag har sett jag har sett att USA:s president gör tummen upp i TV hela tiden. Jag gör tummen ner för honom för han har förstört våra liv. Jag åkte hem till Kairo med mina intervjuer och medan jag satt och klippte i ljudillustrationerna, kom nyheten att en federal domstol gått emot president Trumps inreseregler. Min gamle kollegas ord dunkade i bakhuvudet - kolla aldrig en bra story - men här var ju min faktakoll en världsnyhet - och jag skämdes bara lite när jag i hemlighet hoppades att familjen ändå inte skulle få komma till USA eftersom det skulle förstöra min story. Så plingade det i telefonen. En av mina amerikanska journalistkolleger i Jordanien skickade en bild. På familjen när de vinkades av på flygplatsen. Fadi förväntansfull, Midia med rosett i håret och föräldrarna trötta med lättade med svullna resväskor - där de packat ner sina samlade ägodelar efter flykten på Aleppo. Min journalistkollega skrev: nu får de komma iväg. Alla här gråter av lycka, inklusive jag själv. Och där satt jag i Kairo och stirrade på ljudspåren i redigeringsprogrammet på dator. Jag svor en stund. Sen tänkte jag: kan jag verkligen hävda att jag är människa i första hand och reporter i andra hand, som vi alla brukar säga när vi till exempel står inför en situation där man måste välja om man ska rädda ett liv eller dokumentera en drunkning. Nu var det inte lika dramatiskt, men kan jag verkligen kan hävda att jag är människa i första hand och journalist i andra hand när min första reaktion var att känna besvikelse över att mitt reportage fallit, min story håller inte och hur ska jag förklara för desken att det inte blir något reportage - istället för att tänka på att 6-årige Fadi snart kommer att få en ny cykel i sitt nya hemland. Cecilia Uddén, Kairo cecilia.udden@sverigesradio.se

Jag hoppas min dotter aldrig gifter sig: Ekots Lotten Collin, Bogotá  

Utrikeskrönikan den 9 februari Bogotá, torsdag Vissa möten stannar kvar. Som Imelda, som jag träffade i den lilla mexikanska staden Villa de Reyes. Jag kom ut från en intervju med borgmästaren, och hon stod där utanför, i en lång kö tillsammans med andra kvinnor. De hade kommit för att be borgmästaren om hjälp. Någon behövde hjälp med pengar till skolbussen för barnen. Någon behövde hjälp med ett arbete till mannen. Och så Imelda, som behövde cement för att bygga en högre tröskel inför regnperioden. ”Annars blir det översvämning i mitt hus”, förklarade hon. Jag var i Villa de Reyes för att göra ett reportage om bilindustrin. Staden är full av multinationella bolag, i stort sett alla män jobbar på bilfabrikerna, även Imeldas, som arbetade 12-timmars-skift från 07 till 19 hos en underleverantör till General Motors. För det tjänade han 2000 kronor i månaden. Imelda förklarade att hon hade något hon ville visa mig, om jag kom med henne till byn där hon bodde, en halvtimme bort. Hon och andra bybor misstänkte att bilfabrikerna strax intill släppte ut sitt avfall i floden, som rann ner i byns lagun. De hade hittat ett gömt avloppsrör. På vägen dit säger Imelda plötsligt: ”Jag har aldrig pratat med någon från ett annat land. Jag brukar titta på kartor och drömma mig bort, men jag har inte ens varit i Mexico City, knappt ens utanför Villa de Reyes”. Imelda visar mig byns lilla bibliotek som ligger intill kyrkan. Hon har rustat upp det tillsammans med prästen, och försöker nu övertala borgmästaren att skänka gamla böcker. ”När jag läser känns det som att jag reser utanför byn”, säger Imelda, som bara gick i skolan till hon var 12 år gammal. ”Jag bad min pappa om att få läsa vidare, men han sa att det är onödiga pengar att lägga på flickor. De behöver inte gå i skolan, för de ska ändå bara gifta sig och skaffa barn”. ”Jag svor på att jag aldrig skulle gifta mig, för jag ville ha ett jobb, ett eget liv, inte bli som min mamma, och här är jag nu, med fyra barn”, säger Imelda och skrattar. ”Men jag har sett till att mina två döttrar får gå i skolan. Trots att det är knapert så betalar vi skolbussen så att de kan gå i högstadiet. Min äldsta älskar att läsa, hon har bra betyg, jag drömmer om att hon en dag kan gå på universitetet. Jag brukar säga till henne att hon inte ska gifta sig, inte stanna här. Tänk, när hon kommer hem från skolan idag ska jag berätta att vi fick besök, att någon från världen var här. Hemma hos mig!” säger Imelda. Jag frågar om hon har mobiltelefon, eller email, så vi kan hålla kontakten. Imelda skakar på huvudet. I byn finns en gemensam fast telefon som hon brukar använda om hon måste ringa. ”Men min dotter har något… face, face?” säger Imelda, och jag skriver upp mitt namn så att hon kan söka efter mig. Häromdagen kom ett första meddelande: ”Hej Lotten Ser du det här? Jag hoppas du mår bra, var du än är i världen.” Lotten Collin, för P1morgon, i Bogotá lotten.collin@sverigesradio.se

100%-podden möter Premleena Wettergran #61  

Mitt första möte med Premleena Wettergran var lite chockartat för mig. Det skedde 2002 och jag hade tagit tåget till Baravara  utanför Rättvik för att gå en Dörröppnare. Där mötte jag Premleena, som ledde kursen, och som talade om någon hon kallade Osho. Det tog mig bara någon minut att inse att mannen hon talade om var han jag hade känt som Baghwan och som jag hade bestämt mig för att aldrig ha att göra med. 

Jag stannade ändå kvar och är i dag djupt tacksam över det. Kursen blev för mig en verklig dörröppnare som tog mig in till en ny värld där jag äntligen kunde känna kontakt med min egen kropp, min andning och meditation. Men det är en annan historia.

När jag bjöd in Premleena att vara med i 100%-podden hade jag inte sett henne på nästan femton år och hon kände naturligtvis inte igen mig, eftersom det var hundratals personer som passerade henne när hon under många år ledde dörröppnarna på Baravara.

Vi möttes i slutet av förra året. Hem till slottet kom hon med en mycket vacker bok under armen. Premleena, en person som tidigt sökte svar, som sällan är rädd och som tycks känna ett slags tillit till att livet för henne dit hon ska. Redan som mycket ung kom hon till Puna i Indien där Osho hade ett ashram (som fortfarande finns kvar) dit många västerlänningar sökte sig och blev sannyasins. Premleena själv är Osho-terapeut sedan tre decennier, hon tar emot klienter i alla åldrar och här möter du henne i ett samtal där hon berättar om delar av sin livsresa. 

Vill du veta mer om Premleena Wettergrans verksamhet eller se närmare på hennes underbara bok "New life vision - konsten att leva" - klicka här.

Var med och bidra till 100%-poddens framtid

Tillhör du dem som lyssnar på 100%-podden?
Isåfall är du inte ensam.
Jag är stolt över att helt själv ha producerat mer än 50 avsnitt sedan starten för drygt ett år sedan.
Jag gör det helt på min fritid, för att jag älskar det.
Samtidigt behöver jag hjälp att prioritera arbetet med 100%-podden, för även jag behöver dra in pengar.
Du kan göra en liten, men viktig, insats för att säkra 100%-poddens framtid och göra det lättare för mig att prioritera arbetet med den.
Jag behöver din hjälp i form av 3 minuter av din tid och 1 dollar per nytt avsnitt av 100%-podden.

1.     Gå in på https://www.patreon.com/charlottecronquist

2.     Klicka på den röda “Become a patron”-knappen, till höger.

3.     Välj en summa att donera, 1 dollar räcker men om du känner att du vill avvara mer skulle det göra mig superglad.

4.     Skapa ett inlogg antingen med din mejl eller med Facebook.

5.     Fyll i dina betaluppgifter.

6.     Få min stora tacksamhet.


Vad är Patreon och varför gör jag detta?

Det här klippet förklarar det rätt bra: https://www.youtube.com/watch?v=wH-IDF809fQ. Patreon är ett sätt för innehållskapare som jag (som har en podd, eller en blogg, eller kanske gör klipp på YouTube) att få betalt för det vi skapar från vår publik. Vem som helst kan skapa ett konto på under 3 minuter och bestämma hur mycket de vill bidra med per avsnitt som publiceras.

Jag har haft miljontals sidvisningar på min blogg och gör podden – utan att tjäna ett öre. Nu har jag startat en Patreon för att de som gillar mina grejer ska få chansen att stötta mig.

Som en av mina första “patrons" gör du enorm skillnad. Många är skeptiska till att prova plattformar som Patreon om de inte ser att andra redan har tagit steget. Att du tagit dig 3 minuter för att stötta mig gör min dröm om att ha råd att fortsätta göra min podd har mycket större chans att bli verklighet

Tack för hjälpen! Stor kram!

Gilla 100%-podden

100%-podden har en egen gilla-sida på Facebook, där nyheter om podden presenteras. Så vill du vara med och först veta vad som är på gång gilla sidan.


Prenumerera på 100%-podden

Det går utmärkt att lyssna på #100procentpodden här, men det allra bästa är om du väljer att ladda ner och prenumerera på den i din podcastapp (som är gratis att ladda ner om du inte har en) så kan du lyssna precis när du vill i din smarta mobil eller surfplatta. Då får du veta när nya avsnitt kommer och kan bläddra igenom dem som redan har sänts... och lyssna på människor som väcker något i dig.

P4 Extra med Mina Benaissa  

Donald Trump stoppar alla flyktingar i 120 dagar, Bo Sjökvist och Bengt Löfgren har gjort en film om den skandalomsusade Johnny Bode, det är Johannes Brosts dag på slottet och Lixuan An berättar om det kinesiska nyåret.

P4 Extra 0

ep 051: Tommy Olausson & Camilla Svensson – Lär dig lyssna, förstå och använda din kropp, igen  

Jag får mer och mer insikter av hur vårt rörelsemönster påverkar oss för varje gång jag träffar Tommy och gänget. Och inte minst hur jag börjar känna i min egen kropp. Walkfeeling guidar människor att hitta sin egen rörelse, utifrån allas olika förutsättningar. En rörelse som stärker och bygger upp istället för att bryta ner. (Tänk dig att gå, springa och på alla sätt röra oss ska vara uppbyggande för kroppen, inte nedbrytande). Tommy var en av mina första gäster, lyssna gärna HÄR och HÄR men mina egna insikter om det Walkfeeling är växer verkligen hela tiden. Som namnet tyder så handlar det om att hitta känslan i sin egen kropp, och för det måste du ju testa själv eftersom det är unikt för varje individ, men jag hoppas att vi kan förmedla någon sorts djupare insikt genom avsnittet.


Det här pratade vi om:
• Vad ett rörelsemönster är
• Skillnaden på Postural träning Walkfeeling
• Rörelsemönstret är unikt för varje individ men det finns lite gemensamma fallgropar vi lätt hamnar i
• Varför du behöver bli medveten om din rörelse och hur den påverkar dig
• Varför det inte fungerar att ge ”tips” för att kunna gå och springa på bästa sätt
• Vad är det kroppen egentligen förmedlar via våra symptom?
• Skillnaden hur vi rör oss kontra hur barn och djur rör sig
• Hur vårt rörelsemönster är en byggkloss till bron mellan kropp och själ
• Kortsiktigt får vi en förändring av ganska mycket men hur vi får en långsiktig förändring?
• Hur vi kan hålla oss friska och smärtfria i en föränderlig och onaturlig värld
• Hur du som förälder kan hjälpa dina barn att behålla deras naturliga röresemönster
• Om du vill jobba med det här
• FINfina priser!!!

"Jordbävning eller bara rejäl växtvärk?": Agneta Furvik i New York  

Utrikeskrönika 23 januari New York måndag.Om precis en vecka lämnar jag den här stan och det här landet.Inte fullständigt för gott och för evigt förstås, men för den här gången, och för ett tag.Jag kommer säkert snart på besök till min favoritstad på jorden igen, för jag längtar redan hit igen, men då blir det snarare som gäst, flanör och betraktare utan omedelbart beting.För efter treochetthalvt år som konstant arbetande USA-korre är det dax för ett nytt kapitel, för lite mer av livets övriga delar, och för att lämna över stafettpinnen till en ny och fräsch New York-korrespondent.Ni kommer att bli väl omhändertagna av Fernando Arias, kära lyssnare.Och jag, jag lämnar ett USA mitt i ett av de allra största av vägskäl.Ett av de verkligt historiskt stora, helt jämförbart med den handfull som de senaste drygt tvåhundra åren avgjort den fortsatta riktningen för denna ständigt kaotiska och röriga och samtidigt väldigt levande republik.Jag tänker på tider som 1860-talets inbördeskrig, och på 1960-talets medborgarrättsstrid.Just nu, kan tanken, frågan och funderingen faktiskt slå mig: Finns USA ens kvar i sin nuvarande form år 2060, alltså två respektive etthundra år efter några av de tidigare avgörande ögonblicken?I mina ljusare stunder så tror jag förstås det, tror stenhårt på de unika urkrafterna i det här landet och dess folk, men undrar både mycket nyfiket och lätt bekymrat hur det ser ut då, om några årtionden?För efter några dagars rapporterande från huvudstaden Washington DC, först från presidentinstallationen och sedan från jättedemonstrationen, står det än mer akut klart och tydligt hur delat detta land är.Hur den ena sidan inte har tillstymmelsen till konstruktiv kontakt med den andra. Hur totalt olika de ser på världen.Och hur de har så olika värden.Hur det samtidigt är både natt och dag, gryning och skymning i Amerika, helt beroende på vem som tittar, och på vilka håll de riktar blicken.Det blir inte tydligare än så här i USA.Det har i alla fall inte varit så här tydligt på väldigt länge.De ideologiska och politiska kontinentalsprickorna ligger så blottade, och spänningarna mellan dem är så starka, att hela folkmassor, om än inte landmassor, tycks på väg att fullkomligt drivas och slitas isär.Jordbävning, eller bara rejäl växtvärk, det är frågan om det amerikanska experimentets senaste konvulsion.Som vi inte kommer att få svar på på ett tag.Samtidigt som en sida än en gång fått hela den formella styrande makten, bjuder en annan sida ett motstånd som är både nyväckt och urgammalt, och den närmaste tiden, de närmaste åren, kommer att avgöra vem och vilkas värderingar som segrar. För den här gången.Under tiden kommer det att mullra och bölja, brytas och knäckas, och det lär bildas helt nya formationer samtidigt som aldrig tidigare skådade landskap växer fram.För så funkar det här.En ständigt pågående polarisering är ett varaktigt fundament, om än ett svajigt sådant, i det USA där den nyss avgångne presidenten bara varit en tillfällig symbol för pendelns ena och yttersta läge, precis som den just tillträdde är det för det andra.Det har alltid funnits tider där pendeln svänger hårdare och hastigare och mer vildsint mot ytterkanterna, och andra där den mer tickar på lite lagom, som en metronom inställd nånstans på mellanläge.Det är mer än uppenbart var USA befinner sig just nu.Och alldeles, alldeles okänt var landet tar vägen härnäst.Så adjö, Amerika. Jag tar en liten paus från dig nu. Men slut mellan oss blir det aldrig.Agneta Furvik, New York agneta.furvik@sverigesradio.se

"Istanbuls djupa ärr" Ekots Johan-Mathias Sommarström, Istanbul  

Istanbul tisdag.Vaknar upp i en luttrad stad.En stad som det senaste året tvingats uppleva terrordåd mot den internationella flygplatsen, mot poliser vid en fotbollsarena, mot nattklubbsbesökare på nyårsnatten. Den har tvingats uppleva ett kuppförsök, en natt som blev blodig med civila dödsoffer.För att inte tala om alla mindre attacker som aldrig rapporteras, de där ingen dör men där människor skadas för livet. Dåd mot polisstationer och militärer.Länge kändes det här som att Istanbulborna inte tänkte låta sig kuvas av rädslan. Att ändra levnadsvanor skulle ju vara att retirera för terrorn tänkte många.Även om turismen och de utländska besökarna sinade av rädsla för turbulens och terror så vägrade Istanbulborna ge upp. Nattlivet var intensivt, shoppingen pågick och på kaféer och i tehus träffades människor för att prata, fika och röka.För det har aldrig tagit särskilt lång tid innan vardagen har varit tillbaka efter fruktansvärda dåd. Spåren av terroristerna har snabbt sopas bort - när Atatürk flygplatsen attackerades i juni byttes snabbt krossade glasrutor, blodet torkades bort från golv och asfalt. Bara dygnet efter fanns knappt några fysiska spår alls efter attacken.Men någonting har ändrats nu - efter skjutningen inne på en nattklubb på nyårsnatten. Det var som att det var händelsen som fick allt att rinna över. Annars livliga gator, butiker och gallerior har ekat tomma. Restaurangnäringen kliar sina huvuden och undrar när kunderna kommer tillbaka.Människor träffas fortfarande på kaféer och tehus men faktiskt inte i samma utsträckning. Turistindustrin som redan varit hårt prövad ger en förtvivlad tröstlös suck.Rädslan är här.Det blev visserligen en paus i rädslan nyss.Staden som ligger uppdelad på två kontinenter, Europa och Asien, upplevde sitt största snöfall på många år. På Asiensidan föll över en meter snö som mest, på Europasidan över 50 centimeter.Inte ens terrorister eller självmordsbombare går ut under dom förutsättningarna.Istället kunde de Istanbulbor som tog sig ut beskåda lekande barn, hundar som rullade sig i snömassorna, en annars bullrig stad få sina ljud dämpade av snödrivor. Även om bilar inte tog sig fram, en del människor inte tog sig ut, skolor stängde och myndighetskontor förkortade arbetsdagarna för de anställda så gav den vita oskyldiga snön upphov till leenden och glädje.Snön blev den andningspaus som staden så desperat behövde. Nu har det mesta av snön smält, grådaskiga snödrivor finns kvar och fötter blöts ner av slask. Vintern är kortare här - det är inte långt till vår.Frågan är nu om den korta andningspaus som snön gav kan fortsätta, om också känslorna går mot en ny vår. En vår av hopp och ljus.I går greps mannen som misstänks för att kallblodigt ha mördat 39 personer på en nattklubb på nyårsafton, ytterligare en terrorist bakom lås och bom. Men hur många finns det kvar.Mina Istanbulvänner här är både sorgsna och luttrade, tror det blir mer våld, mer sorg.Johan-Mathias Sommarström, för P1 morgon, Istanbul johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

farväl(sista avsnitt)  

Det här är en farväl och tack till alla mina gäster och lyssnare.

 

"Patienter som googlar: Ekots Johan Bergendorff i Lund"  

Utrikeskrönikan 12 januari Lund torsdag. Vi skulle få en lyckligare jord om hela världen följde dessa ord. Googla aldrig dina symptom. Varje prick blir ett malignt melanom. Så sjöng lundabon, Öron-Näsa-Halsläkaren och trubaduren Henrik Widegren för ett år sedan på en youtubevideo inför sin senaste platta. Det tog skruv. Vissa kollegor tyckte låten cementerade ett gammalt tänk. Skamligt budskap ansåg kroniska patienter. De kände sig redan nedgjorda av läkare som inte tyckte att de borde läsa så mycket om sin sjukdom på nätet. Forskare pekade på cancersjuka som söker vård för sent för att de är rädda bli kallade hypokondriska på vårdcentralen.Henrik Widegren fick försvara sig i tidningen Sjukhusläkaren och kvällspress och TV-soffa. Detta är en humoristisk sång, en kuplett, och många av mina patienter har sökt vård helt adekvat efter att ha googlat. Men fortsatte Henrik Widegren, att patienterna har sökt på nätet och läst in sig på felaktiga diagnoser kan också oroa i onödan och komplicera läkarnas jobb. Pålästa lundabor som skäller ut sköterskor som följer prioriteringslistorna till punkt och pricka till exempel.I Sverige söker runt sju av tio på nätet kring sina symtom och en procent av alla googlingar handlar om sjukdomar.Jag tycker det är bra att patienter idag har sökt information och har en idé vad de lider av när de kommer, säger distriktsläkaren Margareta Troein Töllborn.Hon har jobbat på vårdcentral i 40 år och är även professor i allmänmedicin vid Lunds Universitet. Samhället var mer hierarkiskt när jag började, nu ser människor sig som experter i sina egna liv, funderar Margareta medan vi fikar. Folk var mer lydiga på 70-talet, trodde vi i alla fall, fast de kanske aldrig hämtade ut sin medicin, säger hon med ett skratt. Patienter har mer krav på oss läkare idag. Vi kan göra mycket mer, byta ut linser och höfter och laga hjärtan.Numer säger jag ofta till pålästa patienter att det där känner jag inte till, det kollar vi upp fortsätter Margareta Troein Töllborn. Sätt dig här bredvid mig så söker vi i säkra kunskapsbaser. Det är lättare nu med grått hår och stor erfarenhet än när man var en ung och osäker doktor tycker Margareta.Men hon kan inte göra patienter till viljes när hon vet att det inte är bra för dem som långa sjukskrivningar eller onödiga behandlingar som tar upp vårdens resurser. Allt hänger på att bygga upp ett förtroende och det går bara om samma läkare får träffa patienten flera gånger vilket ofta inte är fallet i dagens svenska vårdkedja konstaterar Margareta Troein Töllborn. Sverige ligger därför lågt i internationella jämförelser när patienter skattar delaktighet eller att få svar på sina frågor. Vid fikabordet sitter också en annan Lundaprofessor, etnologen Susanne Lundin. Hon framhåller att vi lever i ett samhälle där individen har ansvar för att ta hand om sin egen hälsa och trimma kroppen, och där vårdköer får folk att tröttna och söker råd på annat håll än hos doktorn. I nätforum till exempel, där farliga behandlingstips kan leda till apotekssidor som skickar falska mediciner som inte hjälper eller är skadliga. Det är kanske baksidan av jämbördigheten funderar Susanne Lundin.Men människor kommer sannolikt forsätta att googla sina krämpor, både i Lund och Luanda. Doktorns roll har förvandlats från guru till coach. Dock än så länge med receptblock och makten att sjukskriva.Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent johan.bergendorff@sverigesradio.se

Förkylningsmat  

Det är svintrist att vara sjuk. Som tur är har man ofta ett litet naturapotek i kylen utan att man tänker på det. På menyn: förkylningsguacamole, morotssoppa och glutenfria bovetepannkakor med blåbär. Recept: Therese SvenssonJag var sjuk för ett tag sen, faktiskt precis innan vi spelade in det här avsnittet. Det var skittråkigt. Dock är det svårt att undvika trots att mina väskor dignar av handdesinfektionsflaskor. Jag sysselsatte mig med att läsa om flappers, uppdaterade mina virkningskunskaper samt åt sjukt mycket förkylningsguacamole. Den är full av antiinflammatorisk lök och vitlök, endorfinhöjande chili, stärkande olivolja och C-vitaminrik persilja. Vissa skulle kanske kalla den för en superfoodboostad guaca-bowl men eftersom jag har lite värdighet kvar i kroppen får den titeln stå i skamvrån. Men god och stärkande är den.FörkylningsguacamoleVegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfrittIngredienser: 4 mogna avokados½ rödlök1-2 vitlöksklyftor½-1 chili av valfri sortCa 1 dl hackad persilja1/2 citron1 msk olivolja1-2 rödbetor eller två tjocka morötter Gör så här:Gröp ur avokados och mosa grovt i en mortel eller i en bunke. Det får gärna vara klumpar kvar så det inte blir en helt söndermosad smet.Tillsätt finhackad rödlök, hackad persilja, olivolja, skivad vitlök, skivad chili och citronsaft. Börja med lite vitlök, chili och citronsaft och tillsätt mer efter egen smak. Salta.Nu ska vi göra råa rödbetschips – Skrubba betorna och skär bort rumpan och hatten. Hyvla, skär eller mandolina till tunna chips. Funkar med tjocka morötter också. Ät och känn dig friskare!  Morotssoppa med kokos, lime, ingefära och korianderVegan, laktosfritt, mjölkfritt, glutenfrittDet är ju många som älskar soppa, mig inkluderat, men tyvärr brukar det vara hopplöst att äta soppa ute eftersom folk gillar att proppa i kogrädde i allt. Hopplöst för oss som är allergiker eller bara inte käkar komjölkprodukter. Här gör jag en basic morotssoppa som är vegansk och glutenfri. Dessutom enkel att göra med massor av asiatiska aromer som passar bra när man är förkyld och kanske inte känner så mycket smaker eftersom ens näsa är täppt. Chilistyrkan kan du justera så du svettas ut snoret ur näsan, typ. Älskar du komjölkprodukter och gluten och känner dig nu hemskt diskriminerad så kan du alltid smöra en limpa och doppa i soppan. Då blir alla glada och nöjda. Ingredienser ca 4 portioner:1 burk kokosmjölk (ej light)Ett knippe morötter2 gula lökar4 vitlöksklyftorFärsk ingefära ca storleken av en tummeTorkade limebladValfri currypastaFärsk koriander eller thaibasilika Gör så här:Rosta grovt skivad lök och morötter i kokosolja eller rapsolja i en stor kastrull. Tillsätt en tesked currypasta, skalad och strimlad ingefära och krossad vitlök. Häll på kokosmjölk och 3 torkade limeblad.Låt puttra ihop morötterna blivit mjuka, ca 15 minuter, och ta upp limebladen.Stavmixa allt till en slät soppa och spä eventuellt med lite vatten om den är för tjock. Smaka av med tamarisoja eller vanligt salt.Servering: Servera het med limeklyftor och färsk koriander eller thaibasilika. Klart!Kökshack: ingefära. Färsk ingefära är lite hopplöst att ha hemma för jag använder så lite åt gången så den hinner bli dålig däremellan. Men min kille brukar skala en bit färsk ingefära, frysa in den, och sen tar han bara ut den och riven på rivjärn när han vill ha det i maten. Skitsmart och räcker för evigt.  Bovetepannkakor med blåbär, mynta, apelsin och honungVegetariskt, glutenfritt, mjölkfritt, laktosfrittBovete är kanske mest känt som mjölet man har i de ryska plättarna blinier, men det har fler strängar på sin lyra än så. Bovete är inte bara enkelt att tillaga utan innehåller även alla aminosyror samt magnesium, zink, fosfor och järn. Bovetet är en naturligt glutenfri ört och är släkt med rabarber och ängssyra. Så släpp sargen och skaffa bovete en framträdande roll i ditt matförråd, tycker jag. Bovete finns både som mjöl och i hel form. I hel form ser det ut lite som ljusbruna minidiamanter. Jag hatade faktiskt bovete tills jag åt det på en krog

Los Vegos 0

Josefinito Pod 53 - Bäst av 2016  

I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar alla möjliga för det är ni som fått önska.

Röda tråden är att jag är med i nästan (samtliga) alla klipp. Vi får en kronologisk genomgång av vårt 2016 som verkar innehållit mest genanta resor, superpiniga tramp i olika klaver och djur som betett sig. Dvs allt som blir succé på youtube. Det gillar ni. Och det gillar mänskligheten. Jag vill tacka alla mina gäster från i år: Isabelle Berglund, Adrian Boberg, Linnea Wikblad, Emma Knyckare, Kim W Andersson, Shirley Clamp, Jesper Rönndahl, David Sundin, Dilan Apak, Moa Lundquist, Palmer Lydebrant, Psykologen Oskar Henrikson, Robin "Maskinistet" Berglund, Ulrika Ellemark, Peter Bengtsson, Elinor Svensson, självklart Jörgen Lötgård och mamma Gunnel Johansson. Tack!

Vill du ha bättre gäster än så får du pröjsa, ge mig alla dina årsräntor på Patreon: https://www.patreon.com/Josefinito

Säg vad du tycker på Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/

Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito 

Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/ 

Lyssna på mer grejer på Soundcloud: https://soundcloud.com/josefinito

och nya bandet DAVE CAVE: https://soundcloud.com/davecaveband

 

Den antika konsten att revidera historia: Ekots Hanna Sahlberg i Peking  

Peking, tisdag.På juldagen cyklade jag med barnen för att hälsa på gamla grannar. Medan de lekte drack jag te med mamman i familjen, en kvinna i yngre medelåldern med ögon trötta av kontorsarbete. Familjen har det gott ställt och verkar mest oroa sig för hur de ska kunna garantera att deras enda barn får den allra bästa utbildning och den allra bästa uppväxt som går att få. Å ena sidan har det inneburit att barnet sedan treårsåldern fått lägga de mesta av sina lediga stunder på privatlektioner i engelska, matematik och musik. Å andra sidan har mamman sett till att lägga all sin semester på att resa runt med sitt barn i olika länder, från paradisiska stränder till Londons shoppingkvarter, och det innan barnet hunnit bli mer än tio år.Så inte undra på om hon såg lite trött ut där vid köksbordet. Medan vi drack te funderade hon högt över vad hon tyckte sig ha iakttagit under sina resor.-Det verkar som om de gamla civilisationerna försvinner, sade hon, Egypten, Indien…och i Grekland är ekonomin så dålig nu, och sedan var det ju Turkiet och Italien som tog över den västerländska civilisationen, och, nu verkar det bara vara Kina kvar som har en 5000 år gammal kultur…Där kunde jag som vanligt inte låta bli att invända. Platsen vi satt på råkade en gång ha tillhört den yttre delen av kejsarpalatsets förbjudna stad. Området var så historiskt intressant att världskulturmyndigheten UNESCO protesterade när de gamla kvarteren skulle renoveras i början av 2000-talet. Fastighetsbolaget och distriktsregeringen lovade att bevara den historiska prägeln – och resultatet blev en nästan total rivning och splitter nya radhus i betong, målade i snabbt flagnande rödfärg.Mina gamla grannar har inrett sitt med Ikeamöbler och är nöjda med sin investering. Men det vore magstarkt att påstå att några synliga föremål i omgivningen kunde spåras tillbaka till ett tidigare datum än år 2000.Sådana här historier lyfter inte pekingborna på ögonbrynen åt längre. De är alltför vana. Men när gravar från Handynastin kördes över med grävmaskin för några veckor sedan skrevs i alla fall en notis av den statliga nyhetsbyrån. Gravarna i Ruzhou var från tiden omkring Jesu födelse och höll på att undersökas av arkeologer från den lokala kulturmyndigheten. Men när reportern besökte platsen hade grävskoporna och larvfötterna redan gjort sitt jobb, och arbetet tycktes pågå utan att ta notis om en liten bötfällning från kulturmyndigheten. På det sättet påminde historien mig om en jag råkade få syn på i svenska medier, om kommunalrådet Bo Carlsson i Vänersborg som grävde bort en besvärande fornlämning på sin tomt vid samma tid. Fornlämningar och kommunalpolitiker med så kallad entreprenörsanda verkar sällan kunna samsas.I Ruzhou grävde fastighetsbolaget bort Handynastigravarna eftersom det hade bråttom att färdigställa ett beställt av ett så kallat centralt kulturtorg på orten. Liknande finns på snart sagt varje stor och liten ort i Kina och turisterna brukar komma för att glädja sig åt landets 5000-åriga historia medan färgen ännu inte har torkat.Men min granne i det utraderade historiska kvarteret i Peking hade något annat i tankarna. För henne består legitimiteten i Kinas historia inte så mycket av fornlämningar, utan mer av en idé om samhörighet. En berättelse skriven och omskriven med snarlika skrivtecken. Medan våra barn rumsterade om tillsammans hann jag tänka att om den kinesiska civilisationen nu har behållit samma bärande energi under 5000 år – så måste en viktig del av den bestå av en väl utvecklad förmåga att snabbt och oförblommerat skriva en ny reviderad och övertygande historia på föregångarnas ruiner.Hanna Sahlberg, Peking Hanna.Sahlberg@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose