Search

#230: Björn Gustafsson  

Det svåra tvåhundratrettionde avsnittet med skådespelaren Björn Gustafsson. Vi pratade om Tjernobylförgiftade salladsblad, vardag i Hollywood, varför han får ångest av audition-tapes, att misslyckas med att dra svenska stand-up skämt på engelska, Romelanda city, att se ut som man är överklass, utbrändhet, hur en agent kan göra livet enklare, skådespelardrömmar och givetvis en hel del om kärnan på spinalutskotten på TH ettan. Producent David Mehr ‚Ä®Distribution Acast

Värvet 0

Om Kulturmannen  

Kalle Lind pratar med kulturkvinnorna Caisa-Stina Forssberg och Cecilia Suhaid Gustafsson om Örjan Rambergs kissande, Thorsten Flincks feeling, Horace Engdahls cykelhjälm och Riksteaterns necessär. Kalle Lind pratar med kulturkvinnorna Caisa-Stina Forssberg och Cecilia Suhaid Gustafsson om Örjan Rambergs kissande, Thorsten Flincks feeling, Horace Engdahls cykelhjälm och Riksteaterns necessär.

"Morfinplåster gränsar till dödshjälp",  bröstcancer och tarmflora utreds  

Försäljning av ett morfinplåster har ökat i Sverige med 744 procent på 10 år, visar statistik från e-hälsomyndigheten. Geriatrikprofessor Ynge Gustafsson menar att det här gränsar till aktiv dödshjälp.

Arne Ankas politiska udd  

I Klassikern ägnar sig kulturredaktionen Karsten Thurfjell åt en rejält utfestad anka med politiskt patos och en egenkomponerad idéhistoria. Seriefiguren Arne Anka föddes som det sena 80-talets bakfyllearistokrat, framgångsrikt framvaggad av Robert Gustafsson i scenversionen på Stockholms Stadsteater 1995. Charlie Christensen nya seriealbum "Mentala selfies" är det sjätte sedan återuppståndelsen 2004, då den demagogiske ankan anträdde nya barronder. Idag, efter 33 år, finner man en något mer politiskt präglad anka, cyniskt sysselsatt med nyhetsflödet, men Charlie Christensen har också hittat förfäder ur idéhistoriens mest illustra och klassiska epoker.

Bakterier formar vår hjärna (R)  

Bakterier vi får från födseln tycks påverka hur hjärnan utvecklas. Det här kan hjälpa till när olika psykiatriska diagnoser ska förklaras. En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppen håller på att få fäste inom forskningen. Det handlar om att bakterierna påverkar hur hjärnan utvecklas redan från fosterstadiet. Flera forskargrupper runt om i världen försöker nu ta reda på hur det här går till. De är en rad mekanismer på spåren. I programmet medverkar Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, Solna. Programmet är en repris från maj 2016. Reporter: Per Gustafssonper.gustafsson@sverigesradio.se

Här undersöks sjöars nyanser av brunt  

Vattnet i många sjöar har blivit brunare de senaste decennierna. Forskare studerar nu vad det kan få för effekter. För att få mer uppgifter om sjöarnas brunhet har de också fått hjälp av skolelever. Högstadieelever från Thunmanskolan i Knivsta berättar att de har uppskattat sjön Valloxens färg, mätt temperaturer, vattendjup, ph-värde och skickat in vattenprover till forskarna. Nästan 250 skolklasser i Sverige har deltagit i projektet.Gesa Weyhenmeyer, som är professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, berättar att elevernas mätningar och prover kan ge värdefull kompletterande information till forskningen. Hon är intresserad av att ta reda på mer om hur olika sorts molekyler av humusämnen påverkar sådant som dricksvattenkvalitet och förekomst av fisk. Humusämnen är de molekyler som blir kvar efter nedbrytning av växtdelar och annat dött material, och är det som färgar vattnet brunt.I programmet medverkar Sebastian Ekman, klass 7B Thunmanskolan, Anders Danielsson, klass 7B, Lisa Giswaswa, 7B och Linnea Gustafsson, elev i klass 7B Thunmanskolan, Gesa Weyhenmeyer, professor på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet samt Anna Nydahl, doktorand på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Det undflyende minnet  

Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet ”Tid, minne och representation” på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sista djupdykning i ämnet ”minne”.Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och Lotten Gustafsson, etnolog.Programledare och producent Peter Sandberg.

17. Allsvenskt nörderi med CG  

Johan Svensson möter Christian Gustafsson, sportreporter på Oskarshamns-Tidningen.

Lotta Bromé intervjuar Robert Gustafsson  

Robert Gustafsson aktuell i Oscarsrevyn. Blir det linbanor i Göteborg? Nej till Stornorrland. Orkanen Matthew drar in över Haiti, Cuba och USA. Negativt tänkande inte alltid negativt. Robert Gustafsson aktuell i Oscarsrevyn. Blir det linbanor i Göteborg? Nej till Stornorrland. Orkanen Matthew drar in över Haiti, Cuba och USA. Negativt tänkande inte alltid negativt.

P4 Extra 0

#35 Per Gustafsson  

”För mig ingår det att det är lite smärta, det kostar lite att vinna” Han är en av ytterst få som varit med i HV71s samtliga fyra guldlag och har sin tröja i taket på Kinnarps Arena, men nu har Per Gustafsson givit sig ut i betydligt mer okänd terräng, som tränare för HC Dalen […]

9. Pontus Gustafsson (Örebro HK)  

Johan Svensson möter Örebros general manager Pontus Gustafsson.

Kameror följer växternas återtåg efter branden  

Växterna håller på att återta den brända marken i det stora skogsbrandsområdet i Västmanland. Utvecklingen följs bland annat med kameror som satts upp i området. Det är Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, som har satt upp kamerorna. Hon är växtekolog och professor i naturvårdsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Om tio år tänker hon sätta ihop bilderna till korta filmer som visar växtlighetens utveckling. Hon inventerar också växter på flera provytor i området.Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

P1 Kultur onsdag 24 augusti  

Vi bjuder på exklusivt material: författaren Lars Gustafssons oavslutade text om Johannes uppenbarelser och apokalypsen. Dessutom sista delen i Ylva Mårtens serie om barnlitteraturen i Kina. Johannes uppenbarelse eller Uppenbarelseboken hör till Nya Testamentes mest lästa och citerade texter. Det är i den vi hittar apokalypsen fyra ryttare, odjurets nummer och lammet som bryter det sjunde inseglet. Och Johannes undergångsmättade skildring av historiens slut har ivrigt studerats och predikats av såväl religiösa mystiker som samtida hårdrocksband. Men vad den egentligen betyder, och hur den kan tolkas, har varit en fråga ända sedan texten nedtecknades omkring år 95 efter Kristus.I Schweiz ger förlaget Manesse i höst ut en nyöversättning av Uppenbarelseboken, för tolkningen står filologen Kurt Steinmann och Die Apokalypse, som boken heter, är illustrerad av svenske tecknaren Daniel Egnéus.Det var ursprungligen också tänkt att den här tyska nyöversättningen skulle ha ett förord skrivet av författaren Lars Gustafsson, men det gick om intet när han gick bort i våras. Förordet om dessa framtidsvisioner av "ändens tid" blev inte färdigt, men det var en text som Gustafsson arbetade med precis mot slutet av sitt liv.Det som det blev av det hela är ett utkast som han själv kallade Anteckningar till Johannes Apokalyps. Och de här anteckningarna har vi på P1 Kultur fått förmånen att göra radio av.Vi får också höra Katarina Wikars reportage från Wanås skulpturpark i norra Skåne, där hon hamnade i en repetitiv slinga bland Nathalie Djurbergs och Hans Bergs verk. En stor animerad fågel springer runt i en evighetscirkel, leranimerade kvinnor ålar på auberginer i loop, en urspårad tonårsfest i snårskogen speglar sig i himlen.Det handlar om att visa det man inte pratar om, för att sedan kunna gå vidare, sade Nathalie Djurberg när Katarina Wikars intervjuade henne och kompositören Hans Berg en gång. Men kan man verkligen gå vidare? Katarina Wikars funderar på det där med grundteman i livet och konsten - och hur man ska göra för att bryta en loop.Dessutom avslutas Ylva Mårtens reportageserie om barnlitteraturen i Kina. Där möter hon en av Kinas mest kända barnboksförfattaren, Cao Wenxuan, som i våras mottog det prestigefyllda HC Andersenpriset på barnboksmässan i Bologna. Ylva och Julia Tien, hennes tolk och ciceron i Peking får följa med på en förlagslunch för att fira de stora försäljningsframgångarna.Vi får även höra Kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner tala om Åsa Ericsdotters nya roman "Epidemin" - och några andra aktuella skildringar av ätstörningar. Programledare: Måns Hirschfeldt.Producent: Mattias Berg.

13. Jens Gustafsson  

Mathias Lühr gästas av IFK Norrköpings manager Jens Gustafsson.

Politiikkaradio: Koheneeko työttömyys palkkoja alentamalla?: 22.08.2016 12.30  

Hallituksen budjettiriihin lähestyy ja debatti kiihtyy. Budjettiriihessä keskeinen pointti on työllisyyden parantaminen. Päivän Kauppalehdessä TEM:in kansliapäällikkö Jari Gustafsson heittää löylyä työmarkkinakiukaalle. Gustafsson ehdottaa, että työehtosopimusten palkkaminimeistä pitäisi poiketa työllistämisen keinona. Julkisuudessa on myös ollut esillä ansioturvan tasoon tehtävä leikkausehdotus. Myös yli 60-vuotiaiden eläkeputki nousi viikonloppuna otsikoihin. Sakari Sirkkanen kanssa studiossa ovat työmarkkinajohtaja Janne Makkula Suomen Yrittäjistä ja pääekonomisti Olli Koski SAK:sta.

Om Asta Gustafsson  

Kalle Lind och kollegan i gubbologi Martin Kristenson pratar om en kvinna på kanten: Asta Gustafsson – författare, konstnär, sexklubbsvärdinna och Sveriges första kvinnliga partiledare. Kalle Lind och kollegan i gubbologi Martin Kristenson pratar om en kvinna på kanten: Asta Gustafsson – författare, konstnär, sexklubbsvärdinna och Sveriges första kvinnliga partiledare. Ivar Lo som kusk! Ola Ullsten som lejon! Föreningen för främjandet av Asta Gustafssons sommarhus! Bland annat!

Ger skolan alla elever samma chans? (R)  

Föräldrars utbildning verkar ha fått ökad betydelse för betygen. Elever med föräldrar med höga inkomster får även mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan. – Skillnaden mellan de elever som har högst föräldrautbildning och lägst föräldrautbildning har ökat med 18 meritpoäng i dagens betygssystem. Det är en betydande skillnad, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.Resultaten är preliminära och bygger på en analys av elevers betyg i årskurs nio mellan åren 1998 och 2011.Tidigare forskning har inte kunnat se någon förändring av påverkan av föräldrabakgrunden på elevresultat.I stället har den rådande uppfattningen varit att inflytandet sedan slutet av 1980-talet är oförändrat.Men Jan Erik Gustafsson har använt sig av fler indelningar av föräldrars utbildningsgrad än vad tidigare forskare gjort.Även om resultaten är preliminära gör Jan Erik Gustafsson bedömningen att det är uppdelningen av högpresterande respektive lågpresterande elever på olika skolor, som ligger bakom resultaten.– Det finns mycket som pekar på att undervisningskvalitet faktiskt har samband med elevsammansättning. Så kvaliteten är bättre i skolor där högutbildade har sina barn. Även neddragningar i skolan drabbar elever olika. Elever med föräldrar med höga inkomster får mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan. Det visar en studie från den statliga forskningsmyndigheten IFAU.I programmet medverkar också Björn Öckert, professor nationalekonomi, IFAU.Programmet sändes första gången den 19 maj 2016.Lotta Nylandervet@sverigesradio.se

Sociala mediers påverkan på demokratin (R)  

Utvecklingen av sociala medier har gått oerhört snabbt och har förändrat dagens medielandskap i grunden. Men gynnar det sociala nätverkandet på nätet vårt demokratiska samhälle? År 2007 hade Facebook 34 miljoner användare. Nu 2016 har det sociala medieföretaget fler än 1,6 miljarder användare världen över. De digitala plattformarna beskrivs i Medieutredningen som något lika självklart för oss medborgare som vatten och elektricitet. Plattformsföretagen har gått från ett fokus på social interaktion till ett fokus på nyhetsförmedling, enligt journalistikprofessor Christian Christensen:– Problemet är att Facebook är ett privat bolag, de kan göra precis som de vill, det är inte public service det handlar om, de har ingen yttrandefrihetsplikt, men de har en miljard användare och däri ligger faran: ett privatägt bolag som har kontroll över nyhetsflödet, säger han.I programmet berättar kommunikationsforskare, statsvetare och medieutredare om forskningen kring hur sociala medier påverkar politiken, journalistiken och demokratin.Medverkar gör Jakob Svensson, docent i media och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet, Nils Gustafsson, statsvetare och forskare i sociala medier vid Lunds universitet och Anette Novak, särskild utredare för statens medieutredning.Programmet sändes första gången den 9 juni 2016.Niklas Zachrissonniklas.zackrisson@sverigesradio.se

IT-historia: Från e-post till multimedia  

IT-gurus förutspådde tidigt ett slags "världsbibliotek". Idag kallar vi det webben. Och så minns vi CD ROM-skivan som öppnade nya världar under 1990-talet. Vi gräver vidare i radioarkivet i jakt på IT-historiska pärlor. I andra delen pratar vi om starten för multimedia, som gjorde det möjligt att navigera mellan film, bild och ljud. Vi möter också IT-gurun Ted Nelson som förutspår att ett världsbibliotek (läs: webben) kommer att växa fram, och i Bill Gates användarlabb i Seattle undersökte man om word och excel är svåra att förstå sig på. Att med text skapa nya världar (MUD) blir möjligt på dataföreningen Stacken, där en föregångare till vår tids sociala medier fångar KTH-studenternas intresse.Programmet är en repris från den 3 juni 2016.Programledare är Per Gustafsson och Johan Thorstenson

IT-historia: Har ni hört talas om Internet?(R)  

Häng med till internets barndom i denna podcast och program om IT-historia. Det blir ett samtal om datorernas intåg, nätets framväxt och visionen om cyberspace. I tre avsnitt gör Vetandets världs programledare Per Gustafsson och Johan Thorstenson nedslag i radioarkivet. De gräver fram teknologiska visioner och stämmer av hur de har förverkligats. I första delen pratar de om de första persondatorerna, om e-postens intåg i universitetsvärlden och om tidiga farhågor för vad ständig uppkoppling kan föra med sig.Programmet är en repris från den 31 maj 2016.

0:00/0:00
Video player is in betaClose