Search

54. En enkel (men inte lätt) metod att ta kontroll över motion, sömn & kost  

Utskrift av podden

Välkommen. Du lyssnar på Monkey mindset och jag som pratar heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

Mitt mål med dagens podd är att övertyga dig om att påbörja arbetet, eller fortsätta det om du redan har påbörjat, med att ta kontroll över de delar av ditt liv som lägger grunden för mycket av ditt välmående. Jag kommer att ge konkreta tips på hur du kan göra för att börja jobba med de här delarna och delarna jag pratar om, det som jag kallar grunderna, är då sömn, kost och motion. I förra avsnittet pratade jag ju om mental återhämtning och det här blir då den tredje delen i serien nystart.

Det kommer att vara väldigt sparsamt med träningstips och kostråd och jag kommer inte att referera till studier som berättar om alla hälsoeffekter som kommer av att sova ordentligt.

För jag tror att du redan känner till allt det där.

Det händer helt enkelt inte att någon som under lång tid har ätit bra och motionerat på en sund nivå, plötsligt slutar eftersom han eller hon beslutar sig för att det inte funkar som man vill och att de hellre börjar äta sämre och slutar att röra på sig.

Det ÄR många som slutar att röra på sig och börjar äta sämre, men de gör det inte för att de vill, utan de gör det trots att de inte vill. För det kräver ju jobb och prioriteringar och att man tänker till och bland, i vissa skeden av livet, så orkar vi helt enkelt inte. Och det händer nog oss alla.

Men om det är lätt att inse varför hälsosam kost och motion är någonting bra

Med sömn är det lite svårare. Det är inte högstatus att äta skräpmat och det är inte högstatus att inte ta hand om sig fysiskt men det är, kan vara i alla fall, högstatus att sova få timmar.

Det finns dock ingen forskning som ens antyder att lite sömn är bra, tvärtom. Vi behöver sömn. Många av oss behöver mer sömn än vad vi får idag. När vi sover så passar kroppen och sinnet på att reparera sig. Sömn gör oss starkare. Vi blir friska av sömn. Vi presterar bättre, mår bättre, blir på bättre humör och vi har mycket lättare att hantera olika typer av begär eller sug om vi sover ordentligt.

Så de här tre delarna hör ihop. På flera sätt. Om du inte sover, till exempel, så kommer suget efter skräpmat - socker och dåligt fett - att bli både starkare och svårare att stå emot. Och när du hamnar där, alltså äter sådan typ av mat, så kommer du inte att vilja röra på dig och det här skapar lätt en ond cirkel som kan vara jättesvår att ta sig ur.

Du kan också, genom att ta hand om dig, skapa en god cirkel. Där de här delarna hjälper varandra. Den är tyvärr inte lika lätt att bibehålla, utan kräver kontinuerligt fokus och jobb.

Så hur gör vi då för att få kontroll på de här sakerna. Här är ett sätt. Först bestämmer vi oss för att göra det, vi prioriterar det, och så försöker vi i största möjliga mån att rigga vår miljö så att den hjälper oss att klara det. Och om möjligt, så börjar vi smått så att vi sakta men säkert skapar en vana som vi kan bygga på. Vi skapar små kontinuerliga segrar som hjälper oss framåt.

Så jag tänkte nu gå igenom dessa punkter; bestämma och prioritera i det här avsnittet och rigga miljön och börja smått i nästa och jag ska försöka ge praktiska exempel men det är inte på något sätt en färdig mall utan det kommer , om du gör som jag föreslår, att krävas en hel del jobb från din sida.

Vissa saker jag säger här kommer då att vara väldigt självklara och jag kommer också att återupprepa mig från vissa tidigare poddar men det får du ursäkta.

Att bestämma sig betyder inte att man säger till sin fru "skulle vi inte kunna börja äta bättre" och att hon säger "jo det låter bra" och sedan låta den överenskommelsen hänga i luften. Om du bestämmer dig för att börja äta bättre så behöver du definiera vad "äta bättre" betyder. Vad ska du äta?, när ska du äta?, hur mycket ska du äta? Kan du göra avsteg från det här? I så fall när och hur ofta?

För mig, och jag tror för de flesta så fungerar det mycket bättre om jag skriver upp det jag bestämmer mig för och sedan också under tiden skriver upp hur det går och vilka förändringar jag gör. Då har man en liten anteckningsbok eller ett dokument som ständigt utvecklas där man kan de sina framsteg och sina motgångar och anpassa sig utefter det som fungerar.

Och det jag sa om kost nu kan ju mer eller mindre exakt föras över till motion. Vad gäller sömn så kan du ju bestämma dig för att under en period ta reda på hur mycket sömn du behöver eller bestämma att du varje natt ska sova åtta timmar eller att du från och med nu ska prioritera sömn.

Och då kommer vi till den punkten, att prioritera. Vad betyder det? Jo det betyder att man värderar någonting viktigare än någonting annat. För så som våra liv ser ut idag så kan nog få säga att under all den här lediga tiden som jag har just nu så kommer jag att prioritera motion. Istället så handlar det ju om att du nog behöver välja bort.

Så om du bestämmer dig för att börja prioritera sömn så behöver du sannolikt välja bort sådant du gör idag på den tiden som du nu ska sova. Titta på tv. Surfa på nätet. Spela tv-spel.

Och om du har det så så har du det ganska förspänt. För det kan ju också handla om att ta hand om disken och tvätten och förbereda allt som behöver göras till i morgon.

Och då blir det svårare. Det känns omöjligt. Och jag kan tyvärr inte ge dig svaret. Men de alternativ som ligger närmast till hands är ju att detta görs tidigare, att det görs på något annat sätt eller att det delegeras, antingen inom familjen eller genom att lämna bort vissa sysslor. Eller att du helt struntar i att göra vissa av de här sakerna och ser vad som händer.

Att prioritera är alltså svårt. Du kommer kanske att behöva sluta att göra sådant du vill göra eller tycker behöver göras.

Vad behöver du prioritera bort om du bestämmer dig för en bättre kosthållning? Alla trevliga luncher med arbetskamraterna kanske, åtminstone om du inte har viljestyrkan som krävs för att beställa lax med potatis när alla andra tar hamburgaren. Är det värt det? Det finns många sådana här frågor att ställa och om du kan ställa dem och svara på dem i förväg så har du mycket större chans att lyckas än om du låter varje ögonblick betyda ett nytt beslut. Då är det lätt att tänka "vad gör det väl att jag äter burgare idag? jag tar laxen i morgon".

Och allt det här, alla prioriteringar, tar ju förstås lite tid att komma underfund med vilka dom är. Det är inte rimligt att tro att du ska kunna tänka på allt direkt.

Men ta det är med prioritering på allvar, det är mitt råd. Fundera på vad du kommer att behöva välja bort och inse framför allt att vissa saker kommer att behöva väljas bort. Ju längre tiden går, och ju starkare den här nya vanan som du försöker sätta blir, desto färre saker kommer du att behöva prioritera bort. När du har kommit så långt att din identitet är den, alltså att du ser dig själv, som en person som äter nyttig mat på vardagarna, så kommer det inte alls vara några problem att hänga med ut på lunch när de andra äter hamburgare. Men i början kan det vara svårt. Du kan förstås prova men om det inte fungerar så handlar det om att prioritera annorlunda. Välja bort saker.

Så för att sammanfatta dagens avsnitt så vill jag få dig att börja fundera på kost, sömn och motion. Och skälet till det är att din livskvalitet kan höjas avsevärt om du hittar en bra balans här. Där du rör på dig hyfsat, äter hyfsat nyttigt och sover bra.
Om du bestämmer dig för att det här skulle kunna vara värt att ta tag i så behöver du klart och tydligt ange vad det är du bestämmer dig för. Så specifikt du kan. Och jag menar självklart inte att du ska bli absolutist eller att allt du gör här i livet ska vara nerskrivet i förväg. Men mycket. Mer än du tror. Och det går ju förstås att lämna utrymme för spontanitet.

Och när du har bestämt dig så tar du reda på vad det kostar. Om du ska prioritera motion, vad kommer du då att behöva välja bort? Är du beredd att göra det? Och hur kan du lösa allt det praktiska om du för in någonting i ditt liv som åtminstone i början kräver tid?

Om du behöver hjälp att komma igång kan du göra så här: Skriv på ett papper eller i ett dokument på datorn följande tre punkter för varje område. Jag väljer kost som exempel.

Detta bestämmer jag om min kost: Här anger du allt du bestämmer som gäller din kost. Så tydligt du kan. När jag prioriterar att min kost ska skötas så som jag har bestämt innebär det: Här anger du allt som kommer att skilja sig från hur det ser ut just nu i din praktiska vardag. Detta väljer jag bort: Här anger du vad du väljer bort.

Alla tre punkter kan fungera som en utgångspunkt för dig när du ska arbeta fram någonting som fungerar och som är realistiskt för dig.

Vi stannar där just nu. Nästa vecka pratar jag om att rigga din miljö och börja smått för att öka chanserna till framgång.

 

***


Om du är nyfiken på mental träning så kan du få det du behöver för att komma igång av mig och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och anmäler dig till mitt nyhetsbrev så får du fyra ljudfiler med instruktioner. De här ljudfilerna heter Slappna av, gå djupare, självkänsla och målbilder. Och det handlar i stor mån om att du lär dig att slappna av riktigt djupt och när din kropp och ditt sinne lär sig det så kommer det föra med sig en massa positiva effekter vad gäller upplevd stress, sömn, humör och allmänt välbefinnande.

Jag har också ett mer omfattande program som jag säljer. Det heter monkey mindset plus och innehåller sexton veckors sådan här träning. Alltså sexton ljudfiler som man lyssnar på samt instruktioner, övningar och reflektionsuppgifter. Det här programmet kan man göra helt i sin egen takt och när man har köpt det har man det för alltid. Och programmet täcks av friskvårdspengen som många får av sitt jobb. Så det

Avsnitt 3: Fyra faktorer som styr framgång  
Manus för avsnitt 3

Välkommen till Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om  mental träning.

Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare,  och i det här, det tredje, avsnittet kommer jag att prata om fyra faktorer som styr vår prestation.

När Lars Eric Uneståhl – den mentala träningens fader – som jag har nämnt kort i tidigare avsnitt – på 70-talet forskade om vad som gjorde att vissa lyckades bättre än andra kom han fram till att det framför allt var fyra faktorer som spelade in. Dessa fyra var "självbild", "målbild", "attityd" och "känsla". Uneståhl kom att kalla dem för SMAK-faktorerna och i dagens avsnitt tänkte jag prata om dessa.

Den första faktorn är självbild. I det här begreppet ingår hur du ser på dig själv. hur din självkänsla och ditt självförtroende är. Och hur ditt inre samtal låter. Vi har ju alla ett inre samtal. Det här samtalet påverkar oss massor. Vissa har en inre röst som ständigt talar om för dem att de är dåliga eller att de inte duger eller att det de säger eller gör är fel. Andra har ett inre samtal som stöttar och peppar och analyserar situationer utifrån en realistisk verklighet. Tänk dig att ditt inre samtal istället var din bästa vän, som du träffade hela tiden. Skulle du behålla den vännen om han eller hon talade till dig på samma sätt som du pratar med dig själv. Om inte så skulle du nog fungera bättre om du lyckades ändra det här inre samtalet.

Din självbild är mycket viktig och redan tidigt i den mentala träningen så börjar vi jobba med den. Självbilden går att förändra.

Den andra faktorn är målbild. Vad har du för mål. Det är alltså ett framtidsinriktat sätt att tänka. Var vill du vara om fem år, till exempel. Den som hittar en bra målbild, en sann målbild kommer att märka att det ger energi och livsglädje. Det är lustfyllt att känna att man är på väg någonstans, att det man gör har en mening och rör sig i en riktning som man själv tycker är rätt. 

Att jobba med mål är både lätt och svårt. Det finns många som inte har några mål, andra har mål som de egentligen inte arbetar för att uppnå, de ligger bara där som ett dåligt samvete. Men om du låter det här ta tid, arbetar igenom dina värderingar och hittar mål som är dina på riktigt, inte mål som du tror att du förväntas ha, så är det väldigt effektivt. 

Det går ju också att se det tvärtom. Den som inte har några mål kommer ha svårt att nå dit han eller hon vill. Den personen riskerar att få lägga ner sin tid och sina resurser på att uppfylla någons annans mål. 

Mål är ett stort ämne och jag kommer troligtvis att komma tillbaka till det men kom ihåg att mål kan se ut på olika sätt. Det kan vara en händelse långt in i framtiden eller det kan vara en strävan efter att uppnå en känsla (av tillfredställelse till exempel) i det dagliga livet.

Attityd är den tredje smakfaktorn. Det handlar om hur du ser på livet. Hur du tolkar det som händer dig och det som händer runt omkring dig.

Det finns som du säkert vet alltid flera olika sätt att se på verkligheten. Det värsta som finns är ju när politiker eller företagsledare har fattat något stort och svårt beslut som drabbar många människor negativt och som istället för att erkänna problemen väljer de att använda orden utmaning eller att låtsas se det som en möjlighet.

Man kan störa sig på det här, jag vet att jag gör det, men det de säger är i grunden inte så dumt. Men det handlar förstås lika mycket om vad du säger som hur du säger det. 

När någonting händer en kan man välja hur det ska tolkas. Det som vissa tolkar som ett misslyckande som de sedan låter hindra dem att försöka igen eller jobba vidare, ser andra som en erfarenhet eller som feedback över vad som inte funkar. Sedan fortsätter de, jobbar hårdare eller ändrar sin strategi.

Man ska aldrig förneka verkligheten. Om något har gått åt skogen så måste man kunna erkänna det. Att låtsas som att allt är bra gör ingen nytta. Inte heller att klämkäckt försöka övertyga den drabbade, av arbetslöshet till exempel, att det här är världens möjlighet. 

Men det är vad som händer sedan som ofta är avgörande för hur framgångsrik någon blir inom sitt område. Alla råkar ut för misslyckanden men olika människor hanterar det på olika sätt. 

Attityd är alltså hur du väljer att se på verkligheten och det här går också att träna och det gör vi inom den mentala träningen.

Den sista Smak-faktorn är känsla. Den tar upp vilken sinnesstämning man har när man ska prestera och även i livet i stort. Våra känslor styr oss väldigt mycket, det går ju oftast att se på någon som har en dålig känsla. En känsla av att vara obekväm i situationen till exempel lyser igenom väldigt tydligt i vårt kroppsspråk.

En av de saker som är intressant med just våra känslor är att de i vissa lägen går att frambringa. Och hur vissa känslor fungerar bättre än andra i olika situationer. Om du är lika gammal som jag kommer du säkert ihåg hur 100-meterslöpning såg ut innan Usain Bolt slog igenom. När kameran presenterade löparna inför loppen så var alla stenansikten. De var djupt fokuserade. Vissa såg till och med arga ut. Stirrade stint på mållinjen. Alla som skulle springa försökte frambringa samma känsla och deras kroppsspråk var designat för att i just den situationen skapa just den känslan. Man var övertygad om att den känslan var den rätta att ha när man skulle prestera så bra som möjligt på hundra meter.

Sedan kom Bolt. Ett helt annat ansiktsutryck. Ett kroppsspråk som var precis tvärtemot alla andra. Han lattjade med publiken och spexade framför kameran. I början tolkades det här som att Bolt inte riktigt tog det på allvar. Han var ju lekfull, hur kunde han vara det? Och hur var det möjligt att trots det springa så snabbt.

Vad Bolt hade upptäckt, och vad jag vet så var han bland de allra första, om inte först, med det här, var att det faktiskt fanns en känsla som kunde prestera ännu bättre på hundra meter. Man skulle kunna säga att han hittade en känsla som tillät hans kropp att på ett bättre sätt plocka fram all sin inneboende kompetens. En typ av avspänd effektivitet som ingen före honom hade tänkt på.

Nu är det Bolts känsla som är den som dominerar när det ska springas hundra meter.

Du har säkert också ibland upplevt liknande saker. Ibland flyter det bara, allt funkar. Det beror inte på magi eller att månen står rätt i förhållande till stjärnorna. Det beror på att du, antagligen av en lycklig slump, lyckats frambringa den ideala prestationskänslan för det du skulle göra just då. Vad gjorde du för att skapa den känslan? Om du skulle kunna gå tillbaka och göra allting före den känslan på exakt samma sätt så skulle du kunna få tillbaka den.

Det här jobbar vi också med inom mental träning och det handlar förstås inte om att springa OS-final på hundra meter utan oftast så pratar vi då mer om vardagskänslor. att må bra helt enkelt. Gå omkring med en bra känsla istället för en dålig känsla.

Jag har använt ordet framgång här. Vad är då framgång? Jag kommer inte att snöa in på det i det här avsnittet även om det är en intressant diskussion. Men vad framgång betyder för dig är det upp till dig att definiera. Säkert någonting som vi också kommer att återkomma till.

Det viktiga är att förstå att de här fyra smakfaktorerna är möjliga att påverka. 

Sammanfattningsvis så finns det alltså fyra Smak-faktorer: Självbild, målbild, attityd och känsla.

Tack för att du har lyssnat och på återhörande.

53. Nyttan av mental återhämtning – Nystart del 2  
Länkar och utskrift

I det här avsnittet uppmanar jag dig att ta din mentala återhämtning på allvar och börja prioritera det. Du kan börja med mental träning, meditation eller någonting annat som passar dig. Här kommer några tips.

Meditation och mental träning

Själv använder jag just nu “Meditation timer and log” när jag mediterar. Det är bara en timer. När jag tränar mentalt gör jag det ofta med Andrew Johnson. Jag lyssnar också mycket på Lars-Eric Uneståhl. Och ibland mig själv :).

Appar

Meditation timer and log - Fungerar bra för dig som inte vill ha någon som guidar dig.

Mindfulness appen – På svenska. Har en kom-i-gång-guide.

Headspace – Engelska. Har tio gratismeditationer som hjälper dig att komma igång.

Relax+ with Andrew Johnson – Engelska. Avslappning.

Ljudfiler

Fyra ljudfiler som jag har gjort – Börja med "Slappna av".

Tara Brach – Smile guided meditation – På engelska. En meditation som du kan använda om och om igen.

The 6 Phase Meditation - Vishen Lakhiani – Engelska. Också en meditation som du kan använda hur många gånger som helst. Samma meditation finns gratis i appen Omvana.

Lars-Eric Uneståhl – Två olika ljudfiler med instruktioner. Börja med "Lugn"

 

Tim Ferriss

Tools of titans

4 timmars arbetsvecka : konsten att leva mer & jobba mindre

4-timmarskroppen: en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka

The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life

Tim Ferriss blog

Tim Ferriss Podcast


Utskrift av veckans avsnitt

Välkommen. I det här avsnittet kommer jag att fortsätta att prata om det jag tog upp förra veckan. våren kommer ju, som jag sa då, att bli en serie av poddar där det genomgående temat är nystart.

Vi funderar på vad som kan göras och hur det kan göras för att ge oss själva en nystart. Och vi tar det steg för steg, en sak i taget.

Du lyssnar förresten på monkey mindset, en podcast av mig som heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

Det finns en ganska nyutgiven bok som heter Tools of titans. Det här är en tegelsten på över 650 sidor (kolla upp). Och den är skriven av en kille som heter Tim Ferriss. Tim Ferriss är mest känd för sin bok som heter four hour work week där han lägger ut en plan för hur man kan jobba mindre, tjäna mer, och leva ett mer tillfredsställande liv och nu förenklar jag lite men i boken så berättar Tim Ferriss om hur han höll på att jobba sig in i väggen, tog sig en tankeställare, och sedan helt byggde om sitt eget företag till att bli mindre beroende av honom som person. Och ändå mer effektivt. Han automatiserade och skapade regler och utnyttjade de hjälpmedel och system som redan fanns tillgängliga , till max.

Och det här handlar om allt från hur han hanterade email till kundsupport, till möten, till att anlita virtuella assistenter och mycket mer.

Och bokens titel hintar ju då mot att han lyckades att få ner sin egen arbetsbörda till bara fyra timmar per vecka och eftersom Ferris också såg till att hans arbetsuppgifter kunde göras oberoende av var i världen han befann sig så skapade den här boken både en livsstil för honom själv och en hel rörelse av personer som ville göra det han gjorde.

Det är en spännande och inspirerande bok även om man förstås ska ta en hel del av det han skriver med en nypa salt och utvärdera det själv. Och nu är "four hour" ett helt koncept som Tim Ferriss har skapat med böcker som the four hour body och the four hour chef.

Men vad jag ville komma till när jag började prata om Tim Ferriss är ju hans nya bok, tools of titans. I den så har Ferris, delvis inom ramen för sin podcast, intervjuat flera hundra högpresterare. Det kan handla om superframgångsrika affärsmän och affärskvinnor, idrottare, akademiker och det handlar också om människor som av en eller annan anledning gått sin egen väg. Lämnat ekorrhjulet och lever sitt liv mer på sina egna villkor än vad gemene man gör.

Ferris pratar med dessa människor och försöker få ner det dom säger till väldigt konkreta tips och tricks och handlingsplaner. Och han gör det med allt. Kost, träning, sömn, effektivitet, vila, relationer, allt. Det här är en jättespännande bok och jag är inte klar med den ännu själv.

Alla personer som medverkar i boken har sin egen filosofi för vad det innebär att leva ett bra liv. de lägger tyngdpunkten på olika saker och löser vardagsbekymmer på olika sätt. Det finns dock två teman som återkommer gång på gång och Ferris har själv pratat om det här i intervjuer han har gjort om boken.

Det första är att de allra flesta, om inte alla, har ett system för hur de vill att deras liv ska vara. Hur omfattande det här systemet är varierar, hur det ser ut varierar men nästan alla har tagit det de lärt sig om sig själva, bara genom att leva livet, funderat på vad som funkar och vad som inte funkar, och försökt att använda det till sin fördel.

Jag jobbar bäst på morgonen, alltså ser jag till att göra mina viktigaste saker på morgonen. Jag mår bäst om jag tränar innan jag börjar jobba, alltså ser jag till att hitta tid för träning innan jobbet. Jag får mest gjort om jag skriver min att-göra lista kvällen före alltså gör jag det. Jag blir trött och dåsig om jag äter en viss maträtt. Och trots att jag älskar den här maträtten och trots att den serveras i lunchmatsalen så äter jag den inte om jag behöver vara pigg och alert på eftermiddagen. Det har jag bestämt. Det är mitt system.

Och så vidare, och så vidare.

Det finns tusentals sådana här insikter i boken, och de spretar åt många olika håll, men de som lever ett väldigt tillfredsställande liv har alltså i regel tagit reda på de här sakerna, vad som funkar för dem och vad som inte funkar för dem och så skapar de rutiner för detta.

Anstränger sig för att göra det som de vet fungerar.

Det andra som är gemensamt för väldigt många i boken, nästan alla,  är att de har någon typ av återkommande mental rutin. Att de varje dag ser till att sinnet får återhämtning och tid att bara vara.

Och nu menar jag inte att de kopplar av genom att kolla några timmar på tv eller surfa på nätet eller spela candycrush.

Utan de stillar sinnet, oftast genom meditation men det finns gott om alternativ som nämns.

Tim Ferriss intryck, och jag håller verkligen med, det är att de som presterar på en hög nivå och samtidigt lever bra liv. alltså inte liv där de jobbar ihjäl sig, försakar sådant som är viktigt för dem eller går under av all yttre press Dom här personerna tar sig i mycket högre utsträckning än vad som är normalt hos oss andra, tid för det här.

Mental återhämtning. Att stärka sinnet. På något sätt. Och att göra det regelbundet. Att inte bara börja med mindfulness när du redan har gått in i väggen och sedan sluta när du mår bättre igen och kan börja jobba utan att göra det här till en vana som du gör varje dag. För dig själv.

Och det finns ju många olika metoder. Meditation av olika slag. Mindfulness är vanligt. Det är både effektiv och lättillgängligt. Och jag lär ju ut avslappning som jag tycker till viss del påminner mycket om meditation i den mening att du tar kontroll över ditt fokus därmed leds in i trance.

men även om jag gillar just mental träning och tycker att det finns många fördelar med att använda sig av den metoden så vill jag uppmana dig, och här kommer då den allra första konkreta uppgiften till dig som vill hänga med i den här nystarten, att hitta en metod som passar dig, att avsätta tid för att införa den, och att redan den här veckan sätta igång.

Vad du väljer just nu är inte viktigt, du kommer med största sannolikhet ändå att vilja testa olika saker under resans gång.

Tänk på det jag sa i förra avsnittet, att du kan tänka som så att saker och ting ska vara på plats 2018, att du har det här året på dig att testa olika saker och sätta rutinerna. så det behöver inte vara perfekt, det behöver inte gå perfekt, men om du inte börjar så kommer du inte igång.

Så välj någonting. I anteckningarna till det här avsnittet så länkar jag till några alternativ bland annat mina egna, självklart, och det finns ett oändligt antal alternativ ute på nätet som du kan testa.

Avsätt tid för det här. Mellan 15-30 minuter varje dag är mitt förslag men lägg fokus just nu på att sätta igång. Om du påbörjar och gör säg två minuter, och sedan inte orkar mer eller om det kryper i kroppen, så kan du räkna det som att du har gjort det du ska den dagen.

Men hoppa inte över bara för att du inte känner för det. Gör då bara dina två minuter och sluta sedan.

På sikt är det mycket bättre att du har gjort bara några minuter per dag och klarat det 45 dagar av 50 än att du mediterat eller tränat mentalt sju dagar av femtio men att du då har gjort det under 25 minuter. I det första fallet håller du på att skapa en vana du med tiden kan bygga vidare på, i det andra fallet kommer vanan aldrig skapas utan du

Avsnitt 1: Om Gandhis meditationsvana och min bakgrund som pokerproffs  

Podd nummer 1, 2016

Välkommen till premiäravsnittet av Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om mental träning.

Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare, och I det här, det första, avsnittet kommer jag bland annat att prata om Gandhi, min bakgrund som pokerproffs och så kommer jag ge en kort beskrivning på vad mental träning är och hur du kan ha nytta av det.

Det finns en historia om hur Mahatma Gandhi alltid insisterade på att han skulle ha en timme meditation varje dag. När hans schema blev för fullt sa hans medhjälpare till honom att han nu hade så mycket att göra att det inte längre var möjligt att lägga en hel timme på meditation. Gandhis svar blev då "om jag har så mycket att göra är det bäst att jag från och med nu lägger två timmar på meditation".

Gandhi hade förstås rätt och inom de flesta områden hade det här sättet att tänka varit en självklarhet. När kraven ökar så behöver det tas hänsyn till. Om en maskin ska klara stora påfrestningar ser du först till att den är tillräckligt kraftfull. Om maskinen sedan ska kunna klara mer är det givet att maskinens prestanda behöver förbättras. Samma sak med vår egen fysik. Om du ska prestera fysiskt bygger du först upp din kropp. Ingen som åker Vasaloppet räknar med att konditionen ska komma under själva loppet.

När det gäller vår mentala styrka tänker vi inte så. De flesta är överens om att de mentala påfrestningarna förändras, framför allt ökar den upplevda stressen, men väldigt lite görs för att träna upp de förmågor som behövs för att klara av de här förändringarna. När du får mer att göra och mer att tänka på är det ingen som först ser till att du är stark nog, eller har verktygen som krävs, för att klara av dem. Du förväntas anpassa dig under tiden. Och tyvärr är det inte många av oss som är som Gandhi, som har styrkan och kunskapen säga ifrån och först skapa förutsättningarna för att kunna klara av den här högre belastningen.

Det är lätt att se när du inte klarar av någonting fysiskt. Benen viker sig. Lungorna säger ifrån. I värsta fall går saker i din kropp sönder. Med mental påfrestning är det annorlunda. Stress kommer krypande. Den är möjlig att dölja, åtminstone ett tag. Du kan hålla masken på jobbet och bryta ihop när du kommer hem. Eller bara köra på till hela livet kraschar. Det händer. Överallt. Varje dag.

Vanligtvis är det först nu du får hjälp för att bygga upp din mentala styrka. När du är nere på minus får du hjälp att komma tillbaka upp till noll. Men noll räcker inte. Om du går tillbaka till samma mentala påfrestning som tidigare riskerar du att återigen hamna där du hamnade förra gången.

Inom mental träning jobbar vi med att bygga upp styrkan innan du utsätts för påfrestningarna. Vi använder metoder och verktyg som gör att du, om vi ska forsätta de här liknelserna med en maskin, kan klara mer belastning men fortfarande fungera lika bra eller till och med bättre. Mental styrka är precis som fysisk styrka, en träningssak.

Men låt mig ta det här första avsnittet till att berätta lite kort om vem jag är och vad mental träning är.

I grunden är jag ekonom och journalist och jag har arbetat inom bägge dessa yrken även om det inte var under någon särskilt lång tid. Det som har präglat mitt liv mest, och skälet till att jag idag är mental tränare, är de ungefär åtta år som jag var pokerproffs.

Jag var väldigt seriös med mitt pokerspelande. Jag läste mycket och strävade hela tiden efter utveckling.

Jag var ingen stjärna på något sätt. du har inte läst om mig i tidningen eller sett mig på tv. men jag var i alla fall proffs. När folk frågade hur bra jag var så brukade jag säga att om det hade varit fotboll så hade jag varit vänsterback i ett mellanlag i holländska ligan. Det fanns alltså tusentals spelare som var bättre än mig men i den totala pokerpopulationen var jag bättre än 99 procent av alla spelare.

Ganska snart insåga jag viktig den mentala biten var. Inte den mentala biten i den meningen att man läser sina motspelares handlingar och på så sätt förstår vilka kort du har utan den mentala kampen mot sig själv. Att kunna prestera så bra som möjligt så ofta som möjligt, att kunna ta stora och långa motgångar på bästa sätt kanske framför allt att kunna hantera den stress det innebär att spela drygt 500 pokerhänder per timma när jag spelade online och den press som kommer av att att gambla om stora summor pengar. Att kunna leva ett bra liv utanför pokerbordet oavsett om jag hade vunnit eller förlorat den dagen, den veckan eller den månaden. En stor del handlade om att kunna prestera på topp i jobbet och fungera normalt, alltså må bra och vara lycklig, i livet i stort, trots att jag hade ett jobb som innebar hög press och mycket stress.

Efter ett tag förstod jag att det faktiskt gick att påverka det mentala. Att det fanns metodet jag kunde använda för att må bättre, fungera bättre och i slutänden också prestera bättre. Och de här metoderna var inte svårtillgängliga eller komplicerade. de var lätta att göra och tog inte heller mycket tid. Men det räckte inte att veta om dem, jag var tvungen att verkligen göra dem.

Ju längre tiden gick, desto mer intresserad blev jag av de här bitarna.
Mitt eget intresse började så smått att skifta från poker till det här med mänskligt beteende. Vad vi kan göra för att göra livet både enklare och bättre..
Det finns så mycket att vinna på att jobba med de här bitarna. Inte bara för mig eller dig eller för individen, utan för oss alla. För samhället. Och det är ett område där vi vet väldigt mycket om vad som funkar men där den praktiska användningen inte ännu har nått ut till massorna.

Så jag gick tillbaka tills skolbänken. Först läste jag ett gäng coachutbildningar och sedan också mental träning.

När man hör begreppet mental träning så tänker många automatiskt på elitidrott. Kanske har man hört någon sportstjärna prata om hur viktigt den mentala träningen har varit för deras framgångar eller så är det någon som har misslyckats i ett stort mästerskap som nu tar in en mental tränare för att kunna bli bäst när det gäller. Och mental träning är väldigt stort inom idrotten. Ofta är det det just den mentala bien som är skillnaden i världstoppen.

Men mental träning är så mycket mer än att prestera som bäst när det gäller som mest. Det är någonting alla kan ha stor nytta av och effekterna av mental träning genomsyrar hela livet. Det är någonting du har med dig i vardagen.

Om jag ska förklara det så enkelt jag bara kan så handlar det om att träna sig så att ens tankar och känslor och inre bilder jobbar för att hjälpa mig i livet, istället för att stjälpa mig. Att det som sker inom oss, jobbar för oss.

För många av oss är det precis tvärtom. Åtminstone när det bränner till. Våra tankar och känslor hindrar oss från att fungera så bra som möjligt. Och det kan leda till olika grader av tråkigheter.

En stor del av träningen handlar om att må bättre. Då pratar jag om faktorer som stress och sömn och självkänsla och hur du ser på livet. För om du mår bättre så fungerar du bättre och när du fungerar bättre så ger du dig själv förutsättningarna som behövs, kom i håg det här med Gandhi, att också prestera bättre.

Och egentligen så är det inget nytt, inga revolutionerande saker som jag kommer att prata om. Alla vet egentligen de här sakerna. Men skillnaden på att till exempel läsa en bok eller lyssna på en föreläsning är att inom den mentala träningen så nöjer vi oss inte med att veta vad vi borde göra och hur vi borde tänka. Vi tränar på det. Tränar på precis samma sätt som en löpare tränar löpning. Avsätter tid där vi fokuserar på att bli bättre. Det kräver inte så mycket tid men om du lägger en kvart om dagen så kommer du ganska snabbt att märka positiva resultat vad gäller din upplevda livskvalitet.

Oftast gör vi det här med hjälp av ljudband. Lars eric uneståhl som är den mentala tränngens gudfader har släppt många sådana här ljudband. De är jättebra och var du kan köpa dem är lätt att hitta om du googlar. Det finns andra som också har gjort sådana här band. Jag har till och med gjort det och om du går in på min hemsida monkeymindset.se och fyller i din epostadress så ger jag dig det du behöver för att komma igång. Både ljudband och instruktioner. Det kostar inget.

Så om du vill kan du börja med det här redan idag. Du kan ge det en vecka och se vad som händer. Det första du jobbar med är avslappning, att lära dig slappna av riktigt ordentligt. Det är grunden i mental träning och nästa vecka kommer jag att pratat mer om varför det är så viktigt.

Tack för att du har lyssnat. På återhörande.

 

Episode 1: Balancen mellem at være drevet af formål og profit  

I den første episode af Fremtidens Ledelse To-Go dykker vi ned i en udfordring; at skabe og opretholde den nye balance mellem formål og profit. Konkret snakker vi om det nye mindset, de nye kompetencer og de nye tanker, som lederen skal kunne rumme samt vi diskuterer de muligheder, der også ligger i dagens udfordring. Velkommen til Fremtidens Ledelse To-Go, en podcast du kan tage med på farten. Nogle ledere har en automat-reaktion, når de arbejder med paradigmet "fremtidens ledelse". Reaktionen opstår, når de bliver presset eller bliver udsat for konflikter mellem den nye og gamle stil, for lige dér falder de typisk tilbage til deres gamle handlemønster. Det er det udfordringen består i; at skabe en ny balance mellem den gamle og nye ledelsesstil at opretholde balancen og at ville gøre det på en anden måde, være engageret, være drevet af værdiskabelse snare end at jage kroner og ører, selv når du bliver presset eller udfordret. Det ligger til menneskers natur at falde tilbage til gamle handlemønstre, når man udsættes for pres. Så hvad kan du gøre for at undgå at falde tilbage, og  samtidig blive bedre til at balancere? Hvordan kan du dele tingene op, for at have nogle håndtag at arbejde med? Den nye balance mellem formål og profit er episodens udfordring Kort fortalt deler vi det op i tre elementer, når vi snakker om balancen mellem formål og profit og hvad du er drevet af: People: People first. Det er vigtigt, at forstå hvad folk bliver motiveret af og hvad der engagerer dem på de niveauer, som giver mening for dem. Bryd jeres formål ned og gør det nærværende, så du skaber en eksistensberettigelse. Tænk over hvilken værdi I er med til at skabe. Planet: Ultimativt har vi de 17 verdensmål for bæredygtighed fra FN, som bl.a. går på at udryde sygdomme, stoppe sult, udryde fattigdom, skabe verdens infrastruktur etc. Det kan godt blive overvældende stort. Som leder, skal du både tage den oppe fra og ned (hvad er det vi kæmper for i vores virksomhed), men også nedefra og op (hvad er det for en relation jeg indgår i, og hvem er det jeg skaber værdi for). Lederens store opgave er så, at få de to til at mødes. Profit: Vi kan ikke komme uden om den klassiske managementdisciplin, hvor vi har fokus på resultater, deadlines, bundlinje og toplinje. Vi vil også tjene penge, men du skal vide hvordan du skal fokusere på det ene eller det andet - og mixe det. Det handler om balancen, både at skabe denne nye balance og at holde fast i den. Relevante links: Tag et kik på Conscious Capitalism. Og se en to minutters video om fremtidens ledelse, lavet af Erik sammen med Heartbeats. Her er vores blogindlæg om hvordan man finder sit formål og den værdi man skaber. Hvad kan du komme i gang med, for at håndtere episodens udfordring? Når man vil måle på andre ting end profit og resultater kan man starte med værdi. Her får du de fire gode råd fra episode 1 til hvordan du kan komme i gang: Vær modig og sig til dig selv: "Det her vil jeg gerne teste!" Find et lille område, hvor du gerne vil teste det af. Få sat ord på den værdi du/I skaber for hinanden og jeres kunder. Lav nogle feedback-loops, og kvalitative opsamlinger på udviklingen. I episoden nævner vi bl.a. The Value Game, Value-based Pricing og Smile-o-Meter, som værktøjer og metoder til måle på den værdi I skaber som virksomhed. Abonner på podcasten og få den nyeste episode direkte på din smartphone Du kan finde Fremtidens Ledelse To-Go i din fortrukne podcast app, på nettet og i iTunes. Du vil samtidig være med til at gøre det sjovere at lave podcast, hvis du hjælper os med at udbrede den. Det kan du gøre ved at rate podcasten i iTunes eller dele den med en kollega. Tak fordi du er med til at skabe fremtidens ledelse. Har du feedback til episoden? I hver episode af Fremtidens Ledelse To-Go tager vi fat i et emne indenfor paradigmet omkring fremtidens ledelse. Vi snakker om udfordringerne, mulighederne samt giver dig tips,

Ekot special: Norrland - spelplats för en av världens största flygövningar  

Om tio dagar startar en av världens största militära flyg­övningar i år. I Arctic Challenge Exercise, ACE 15 deltar bland annat Nato­medlemmar som Norge, USA, Storbritannien och Frankrike och övningen sker till stora delar över norra Sverige.

Ekot special - ett program av Nils Eklund. Repriseras 18.00 & 23.50

Övningen kan ses som ett naturligt steg för det allt mer samarbetande svenska försvaret, men det är inte alla som gillar tanken på Norrland som ett internationellt militärt övningsområde. - Alltså det bedrivs ju egentligen flygövningar i området hela tiden och det är något som vi påverkas av. Man kanske måste välja hur man ska sälja ut våra naturresurser för luftrummet är en naturresurs, säger turistföretagaren Matti Holmgren i Jokkmokk. Han får medhåll av fredsaktivisten Elizabeth Johansson. - Tyvärr så tror jag att det här är början på något riktigt farligt. Och svenska folket har inte sagt ja till Nato och tycker jag inte att vi ska bjuda in dom, säger Elizabeth Johansson. Under två veckor i månadsskiftet maj/juni går flygövningen Ace av stapeln över norra Sverige. Det är inte första gången men i år är den större än tidigare. 3 600 personer deltar på ett eller annat sätt och förutom Sverige medverkar åtta länder. Övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat. Och enligt den svenska försvarschefen, överbefälhavare Sverker Göranson är övningen en bra möjlighet för de svenska flygförbanden att utöka samarbetsförmågan med andra länder ytterligare. - Precis som vi har gjort i flera år nu och därmed kommit till en mycket högre kvalité och operativ effekt av våra flygförband. Det mesta vi kommer att göra i händelsen av kris eller annat kommer ju att ske i samarbete med. Ju mer vi kan göra av den varan inom ramen för träning ju duktigare kommer vi att vara, sa försvarschefen vid en pressträff på flygflottiljen F21 i Luleå i våras och utvecklade resonemanget kring vinsterna med den nu stundande internationella flygövningen. - En normal dag när flygflottiljen är uppe kan vi öva med ett eller två plan i taget. När vi får de här möjligheterna med andra så kan vi vara uppåt 60-70 flygplan och det är klart att det ger helt andra träningsmöjligheter, det kan vi inte ens skapa ekonomiskt på egen hand. Men det kan vi när vi får ihop våra resurser. När det gäller vikten av att öva så här, har det förändrats med tanke på säkerhetsläget i Europa? - Ja, men det är klart att detta är också en tydlig signal till de som tittar på oss att de nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland och Danmark, vi tar vårat ansvar för säkerhet i vår region och vi ser till så att vi är förberedda på alla utvecklingsvägar och det är klart att det sände ren tydlig signal också, enligt ÖB Sverker Göranson. Förutom Rovaniemi och Bodö är Luleå en av tre huvudbaser i övningen där piloter ska samöva med olika flygplanstyper. Jas 39 Gripen, Finlands F-18 plan och norska och amerikanska F-16 stridsflyg bland annat som exempelvis ska träna på övervakning av luftrum och anfall mot andra flygplan. Som mest kommer uppåt 100 flygplan vara i luften samtidigt i övningsområdet som utgörs av delar av Nordnorge och norra Finland och en tredjedel av Sveriges, från Lycksele och norrut. Det gör att delar av den civila flygtrafiken tvingas till vissa tidtabelländringar, och för fjällguiden och turistföretagaren Matti Holmgren utanför Jokkmokk kan det komma innebära en annorlunda upplevelse för hans huvudsakligen utländska gäster jämfört med den tystnad han marknadsför sig med. Han har redan erfarenheter av de återkommande helsvenska flygövningarna. - Det var ju en gång i vinter när vi satt i ett tält och elda i en kamin och sitter och lyssnar på när det sprakar, och så helt plötsligt dånar det över två flygplan och gästerna undrade vad det var och vad som hände. Jag sa bara sorry och att det är en del av vårat liv här. Och inte bara gästerna har reagerat på flygövningarna. Matti Holmgren har 56 vitsvarta husky-hundar som drar slädarna under vintrarna. - Alltså man ser på hundarna som är åskrädda och inte gillar sånt. Det blir ju samma reaktion och en del blir ju väldigt rädd. och vi får ju valpkullar vid den där tiden i början på juni. Men ska vi inte ha något försvar överhuvudtaget? - I drömvärlden la vi ju ner försvaret och satsade på cancerforskning istället. Man kanske ska våga och säga att vi skippar det här. Samtidigt ser vi en omvärld som oroligare än på bra länge kan vi vara utan ett försvar? - När vi plockar hit en så stor övning som det faktiskt handlar om så är det också en del av att bidra till den oron, säger Matti Holmgren. Några minuters bilfärd bort inne i centrala Jokkmokk resonerar fredsaktivisten Elizabeth Johansson på ett liknande sätt även om hon gör det av mer ideologiska skäl, snarare än affärsmässiga. - Jag tycker överhuvudtaget det här med insatsstyrka är fel och då behöver vi inte träna med andra länder. Men ser du inte några risker med att vi slutar göra det? - Nej, tvärtom. Jag tror att det är risker med att vi drar ihop oss med andra länder. Vi går ihop med Nato, vi försöker göra oss till en stormakt tillsammans med andra länder när det gäller militären. Det tror jag är en fara och risk för då blir vi hotfulla, menar Elizabeth Johansson. 20 mil norrut möter jag renskötaren Niila Inga i Laevas sameby utanför Kalixfors skjutfältsområde i Kiruna som är flera mil långt. Ett viktigt betesområde för samebyns renar vintertid tack vare hänglavskogen i området. Renskötarna kommer inte att påverkas av den stundande internationella flygövningen har försvarsmakten informerat om och skjutfältsområdet ingår inte i övningen. Men generellt ser Niila Inga med oro på ett svenskt försvar som behöver öva allt mer, och i synnerhet om aktiviteten i skjutfältsområdet ökar vilket han fått signaler från försvarsmakten om att den kommer att göra. - Om övningsfrekvensen ökar för mycket och det är konstant störning i området och renen inte får någon betesro då kan vi helt enkelt inte samnyttja det. För om det är så att renen inte hålls på markerna utan blir bortskrämd så kan ju inte vi använda markerna, säger Niila Inga. Men samtidigt är han klar på en punkt. Sverige behöver ett försvar. - Med tanke på hur läget ser ut i världen så nog måste vi ha ett försvar. Man måste ju öva för att kunna upprätthålla sina kunskaper och färdigheter. Men det får ju aldrig gå till den milda grad att en näring blir lidande av det. Och faktum är att samsandet om marken med försvarsmakten kan göra andra exploatörer mindre intresserade av området. Ja det är i alla fall vad Nilla Inga hoppas när han funderar över framtida vindkraft eller gruvor. - Ja, alltså det är lite mellan pest eller kolera. Om man tvingas till det valet så väljer jag de som inte gör skada på marken i alla fall och då är ju försvaret bättre, avslutar Niila Inga. Tillbaka vid Bottenvikens kust i Luleå och där alltså planen kommer lyfta och landa under flygövningen ACE nu under veckorna kring månadsskiftet. Flera offentliga kritiska röster har också ifrågasatt övningen och inte minst Sveriges samröre med Natoländerna som deltar. "En militarisering av norra Sverige" skrev 31 kulturarbetare och debattörer på dagens nyheters debattsida i april. Och runt 1000 personer har satt sitt namn på det upprop mot övningen som finns på nätet. Vad det säger om hur den allmänna lokala opinionen ser ut i de två Norrlandslänen Norrbotten och Västerbotten där flygövningen kommer eller kan komma att märkas av är svårt att säga. När försvarsmakten bjöd in till öppet informationsmöte för allmänheten om övningen för några veckor sedan dök en handfull personer upp. Och de högljudda protester som förekommit under liknande tidigare militärövningar har hittills uteblivit. Oavsett det, hur ser då försvarschefen, ÖB Sverker Göranson på de som på ett eller annat sätt ändå störs av den kommande flygövningen. - Alltså vi tar alltid så långt det någonsin går hänsyn till att alla ska vara nöjda. Sen är det inte så att vi bara övar i norra Sverige. Vi har samma typ av samverkan i södra Sverige. Sedan är det omöjligt med den här typen av verksamhet att det inte hörs eller märks. Samtidigt måste vi som svenskar också förstå att vi ju har ställt en uppgift till vår försvarsmakt för att kunna försvara de fri- och rättigheter och den demokrati som vi är så rädda om och öppenheten i samhället och då måste vi också träna oss, avslutar Överbefälhavare Sverker Göranson. Nils Eklund, Ekotnils.eklund@sverigesradio.se
Ekot special: Norrland - spelplats för en av världens största flygövningar  

Om tio dagar startar en av världens största militära flyg­övningar i år. I Arctic Challenge Exercise, ACE 15 deltar bland annat Nato­medlemmar som Norge, USA, Storbritannien och Frankrike och övningen sker till stora delar över norra Sverige.

Ekot special - ett program av Nils Eklund. Repriseras 18.00 & 23.50

Övningen kan ses som ett naturligt steg för det allt mer samarbetande svenska försvaret, men det är inte alla som gillar tanken på Norrland som ett internationellt militärt övningsområde. - Alltså det bedrivs ju egentligen flygövningar i området hela tiden och det är något som vi påverkas av. Man kanske måste välja hur man ska sälja ut våra naturresurser för luftrummet är en naturresurs, säger turistföretagaren Matti Holmgren i Jokkmokk. Han får medhåll av fredsaktivisten Elizabeth Johansson. - Tyvärr så tror jag att det här är början på något riktigt farligt. Och svenska folket har inte sagt ja till Nato och tycker jag inte att vi ska bjuda in dom, säger Elizabeth Johansson. Under två veckor i månadsskiftet maj/juni går flygövningen Ace av stapeln över norra Sverige. Det är inte första gången men i år är den större än tidigare. 3 600 personer deltar på ett eller annat sätt och förutom Sverige medverkar åtta länder. Övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat. Och enligt den svenska försvarschefen, överbefälhavare Sverker Göranson är övningen en bra möjlighet för de svenska flygförbanden att utöka samarbetsförmågan med andra länder ytterligare. - Precis som vi har gjort i flera år nu och därmed kommit till en mycket högre kvalité och operativ effekt av våra flygförband. Det mesta vi kommer att göra i händelsen av kris eller annat kommer ju att ske i samarbete med. Ju mer vi kan göra av den varan inom ramen för träning ju duktigare kommer vi att vara, sa försvarschefen vid en pressträff på flygflottiljen F21 i Luleå i våras och utvecklade resonemanget kring vinsterna med den nu stundande internationella flygövningen. - En normal dag när flygflottiljen är uppe kan vi öva med ett eller två plan i taget. När vi får de här möjligheterna med andra så kan vi vara uppåt 60-70 flygplan och det är klart att det ger helt andra träningsmöjligheter, det kan vi inte ens skapa ekonomiskt på egen hand. Men det kan vi när vi får ihop våra resurser. När det gäller vikten av att öva så här, har det förändrats med tanke på säkerhetsläget i Europa? - Ja, men det är klart att detta är också en tydlig signal till de som tittar på oss att de nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland och Danmark, vi tar vårat ansvar för säkerhet i vår region och vi ser till så att vi är förberedda på alla utvecklingsvägar och det är klart att det sände ren tydlig signal också, enligt ÖB Sverker Göranson. Förutom Rovaniemi och Bodö är Luleå en av tre huvudbaser i övningen där piloter ska samöva med olika flygplanstyper. Jas 39 Gripen, Finlands F-18 plan och norska och amerikanska F-16 stridsflyg bland annat som exempelvis ska träna på övervakning av luftrum och anfall mot andra flygplan. Som mest kommer uppåt 100 flygplan vara i luften samtidigt i övningsområdet som utgörs av delar av Nordnorge och norra Finland och en tredjedel av Sveriges, från Lycksele och norrut. Det gör att delar av den civila flygtrafiken tvingas till vissa tidtabelländringar, och för fjällguiden och turistföretagaren Matti Holmgren utanför Jokkmokk kan det komma innebära en annorlunda upplevelse för hans huvudsakligen utländska gäster jämfört med den tystnad han marknadsför sig med. Han har redan erfarenheter av de återkommande helsvenska flygövningarna. - Det var ju en gång i vinter när vi satt i ett tält och elda i en kamin och sitter och lyssnar på när det sprakar, och så helt plötsligt dånar det över två flygplan och gästerna undrade vad det var och vad som hände. Jag sa bara sorry och att det är en del av vårat liv här. Och inte bara gästerna har reagerat på flygövningarna. Matti Holmgren har 56 vitsvarta husky-hundar som drar slädarna under vintrarna. - Alltså man ser på hundarna som är åskrädda och inte gillar sånt. Det blir ju samma reaktion och en del blir ju väldigt rädd. och vi får ju valpkullar vid den där tiden i början på juni. Men ska vi inte ha något försvar överhuvudtaget? - I drömvärlden la vi ju ner försvaret och satsade på cancerforskning istället. Man kanske ska våga och säga att vi skippar det här. Samtidigt ser vi en omvärld som oroligare än på bra länge kan vi vara utan ett försvar? - När vi plockar hit en så stor övning som det faktiskt handlar om så är det också en del av att bidra till den oron, säger Matti Holmgren. Några minuters bilfärd bort inne i centrala Jokkmokk resonerar fredsaktivisten Elizabeth Johansson på ett liknande sätt även om hon gör det av mer ideologiska skäl, snarare än affärsmässiga. - Jag tycker överhuvudtaget det här med insatsstyrka är fel och då behöver vi inte träna med andra länder. Men ser du inte några risker med att vi slutar göra det? - Nej, tvärtom. Jag tror att det är risker med att vi drar ihop oss med andra länder. Vi går ihop med Nato, vi försöker göra oss till en stormakt tillsammans med andra länder när det gäller militären. Det tror jag är en fara och risk för då blir vi hotfulla, menar Elizabeth Johansson. 20 mil norrut möter jag renskötaren Niila Inga i Laevas sameby utanför Kalixfors skjutfältsområde i Kiruna som är flera mil långt. Ett viktigt betesområde för samebyns renar vintertid tack vare hänglavskogen i området. Renskötarna kommer inte att påverkas av den stundande internationella flygövningen har försvarsmakten informerat om och skjutfältsområdet ingår inte i övningen. Men generellt ser Niila Inga med oro på ett svenskt försvar som behöver öva allt mer, och i synnerhet om aktiviteten i skjutfältsområdet ökar vilket han fått signaler från försvarsmakten om att den kommer att göra. - Om övningsfrekvensen ökar för mycket och det är konstant störning i området och renen inte får någon betesro då kan vi helt enkelt inte samnyttja det. För om det är så att renen inte hålls på markerna utan blir bortskrämd så kan ju inte vi använda markerna, säger Niila Inga. Men samtidigt är han klar på en punkt. Sverige behöver ett försvar. - Med tanke på hur läget ser ut i världen så nog måste vi ha ett försvar. Man måste ju öva för att kunna upprätthålla sina kunskaper och färdigheter. Men det får ju aldrig gå till den milda grad att en näring blir lidande av det. Och faktum är att samsandet om marken med försvarsmakten kan göra andra exploatörer mindre intresserade av området. Ja det är i alla fall vad Nilla Inga hoppas när han funderar över framtida vindkraft eller gruvor. - Ja, alltså det är lite mellan pest eller kolera. Om man tvingas till det valet så väljer jag de som inte gör skada på marken i alla fall och då är ju försvaret bättre, avslutar Niila Inga. Tillbaka vid Bottenvikens kust i Luleå och där alltså planen kommer lyfta och landa under flygövningen ACE nu under veckorna kring månadsskiftet. Flera offentliga kritiska röster har också ifrågasatt övningen och inte minst Sveriges samröre med Natoländerna som deltar. "En militarisering av norra Sverige" skrev 31 kulturarbetare och debattörer på dagens nyheters debattsida i april. Och runt 1000 personer har satt sitt namn på det upprop mot övningen som finns på nätet. Vad det säger om hur den allmänna lokala opinionen ser ut i de två Norrlandslänen Norrbotten och Västerbotten där flygövningen kommer eller kan komma att märkas av är svårt att säga. När försvarsmakten bjöd in till öppet informationsmöte för allmänheten om övningen för några veckor sedan dök en handfull personer upp. Och de högljudda protester som förekommit under liknande tidigare militärövningar har hittills uteblivit. Oavsett det, hur ser då försvarschefen, ÖB Sverker Göranson på de som på ett eller annat sätt ändå störs av den kommande flygövningen. - Alltså vi tar alltid så långt det någonsin går hänsyn till att alla ska vara nöjda. Sen är det inte så att vi bara övar i norra Sverige. Vi har samma typ av samverkan i södra Sverige. Sedan är det omöjligt med den här typen av verksamhet att det inte hörs eller märks. Samtidigt måste vi som svenskar också förstå att vi ju har ställt en uppgift till vår försvarsmakt för att kunna försvara de fri- och rättigheter och den demokrati som vi är så rädda om och öppenheten i samhället och då måste vi också träna oss, avslutar Överbefälhavare Sverker Göranson. Nils Eklund, Ekotnils.eklund@sverigesradio.se
P1 Morgen 2016-11-29  

13 mænd og 9 kvinder trådte frem foran Amalienborg, da statsminister Lars Løkke Rasmussen i går præsenterede sin regering. Den nye trekløver-regering, også kaldet VLAK-regeringen, betyder, at en række helt nye og uprøvede ministre træder ind i regeringskontorerne, mens det for andre var tid til at tage afsked. I dagens P1 Morgen fortsætter vi gårsdagens dækning af det nye regeringsgrundlag og det nye ministerhold. I studiet har vi besøg af en af de nye ministre, nemlig undervisningsminister Merete Riisager (LA), som giver indblik i sine nye visioner på undervisningsområdet. Ordet 'privatisering' går vi desuden også igennem i sømmene, da det ikke er til at komme udenom i det nye regeringsgrundlag. Den offentlige sektor skal fornys, private universiteter skal have højere tilskud, skovdriften skal udliciteres, og flere offentlige opgaver i stat, kommuner og regioner skal konkurrenceudsættes. Sådan lyder nogle af de privatiseringstanker, der står i de 86 siders regeringsgrundlag fra VLAK-regeringen. Det er dog ikke alle, der er med på idéen. Ifølge en professor ignorerer regeringen alt forskning på området, som de seneste år har vist, at privatisering ikke sikrer bedre og mere velfærd. Derudover debatterer direktør for CEPOS, Martin Ågerup, og chefredaktør på netavisen Piopio.dk, Jens Jonathan Steen, fordele og ulemper ved tankerne om privatisering. Et andet sted i Europa er der ikke sammensat en ny regering, men derimod er den nuværende ved at falde. Landet er Italien, og sker det, at regeringen falder, kan konsekvenserne blive alvorlige, også for EU. DR Nyheders udlandsredaktør, Niels Kvale, opdaterer os fra Rom. Det og meget mere i dagens udsendelse. www.dr.dk/p1morgen

P1 Morgen 0

S02E01 Generation Y og social. Bachelorinterview af Anne Emilie Paarup Bendtsen  

Et hav af nye medier og muligheder er opstået gennem de sidste årtier, hvor den digitale revolution for alvor er taget til. Dagens medieforbrugere kan få lige netop det de vil, hvor og hvornår de vil. Digitaliseringens nye mobile medieløsninger gør os uafhængige af tid og sted. Dette afsnit af Gamle Mænd i Nye Medier er en special, hvor Anne Emilie Paarup Bendtsen har overtaget showet og interviewer Tosti og Svejgaard. Sammen taler de om generation Y. De er storforbrugere af nye, digitale medier, som de er vokset op side om side med. De forbruger alverdens medier - også gerne på samme tid, og på flere platforme ad gangen. Alt fra dagligdagens praktiske udfordringer og arbejdsopgaver til underholdning og pleje af det sociale såvel som professionelle netværk. Det kan alt sammen løses gennem digitale medier. Det lyder smart og fantastisk. Eller gør det? Nye muligheder giver ofte nye udfordringer. Tilstedeværelsen i den digitale verden er stor blandt generation Y – og af samme grund skal de unge ofte stå for skud. De skal tit høre for, at de ikke er nærværende. Men nærværende overfor hvem og hvad? Hvis de ikke er 100 procent nærværende i det fysiske rum, er de måske nærværende i det digitale rum i stedet. Men er dette nærvær ligeså vigtigt og gældende, som nærværet i den fysiske verden? Og hvorfor har ældre generationer så svært med at forstå de unges digitale adfærd? Eller har de? Vil de overhovedet forstå det? Eller er det rent faktisk de unge, der ikke opfylder de universelle selvfølgeligheder om moral og pli? Eller følger der nye selvfølgeligheder med en ny generationer og et nyt mediebillede?

Fra Stonehenge til Kaupang  

Med et klikk kan skogen fjernes og et klikk til gjør det mulig å se to meter ned i bakken. Slik arbeider de nye ”tekno-arkeologene” vi møter i MUSEUM . Denne uken er et internasjonalt forskningsteam på Kaupang, etter at de tidligere i sommer undersøkte Stonehenge og Lund i Sverige. I løpet av en ettermiddag kan to firehjulinger med en slede full av teknisk utstyr på slep kartlegge et område som det tidligere ville tatt uker og måneder for arkeologer å grave ut. I hastigheter helt opp til 60 kilometer i timen kan avanserte georadarsystemer ”gjennomlyse” bakken ned til to meters dybde. Kombinert med laserskanning fra fly og nye datasystemer kan store datamengder kombineres for å lage helt nye, kulturhistoriske kart. Allerede er hele Larvik kommune skannet fra fly og når det nye prosjektet er ferdig, vil mange kvadratkilometer være dekket. Det nye forskningsprosjektet er støttet med 32 millioner kroner fra den internasjonale forskningsstiftelsen Ludwig Boltzman Institute i Wien, og med lokale bidragsytere fra fem land er budsjettet på 50 millioner kroner. Prosjektet går over fem år, og høsten 2010 er det Vestfold og Kaupang som blir undersøkt. I sommer var det området ved Stonehenge som ble ”gjennomlyst”, med funnet av ”Woodhenge” som resultat. En stor innhegning som har omkranset de kjente steinene, men som aldri tidligere har vært kjent. – Vi er ikke ute etter skattejakt og enkeltfunn, men en sammenhengende kunnskap om hele områder, sier prosjektleder Knut Paasche i NIKU. Han understreker at det er den vitenskapelige utviklingen av nye målemetoder man konsentrerer seg om. Men, sier Paasche, med denne nye teknikken blir hele arbeidsmetoden for arkeologer forandret i årene som kommer. Med : Knut Paasche og Lars Gustavsen fra NIKU, Immo Trinks og Erich Nau fra LBI, Anitra Fossum fra Vestfold Fylkeskommune.

P1 Morgen 2016-11-30  

I dag møder de nye ministre til deres tredje arbejdsdag i deres nye ministerier, deres nye arbejdspladser. Flere af ministerierne er igen blevet splittet op, lagt sammen eller nedlagt - og nye er oprettet! Og det betyder, at embedsmændene bliver udfordret; de skal være omstillingsparate og klar til at rette ind under den nye minister. Omstillingen er dog en del lettere, hvis den nye minister har gode lederevner og desuden brænder for sit nye ansvarsområde, siger professor emeritus i ledelse og personaleforhold, Henrik Holt Larsen. Vi for også besøg af tidligere embedsmand Per Helge Sørensen, som nu gør grin med netop disse omorganiseringer i sit comedyshow Djøf med Løgn(n). Personalet på de danske fødestuer er pressede som aldrig før. Det førte til, at Rigshospitalets fødselschef, Morten Hedegaard, i går valgte at sige op med ordene "det er efter min opfattelse nu svært at have det ultimative ansvar for både patienternes behandling og medarbejdernes trivsel". Vi spørger Jordemoderforeningen hvordan de oplever dagligdagen på fødselsgangene. Det og meget mere i dagens udgave af P1 Morgen. www.dr.dk/p1morgen

P1 Morgen 0

Bill Nye and the Creationist Guy  

On February 4th, 2014, Bill Nye ("The Science Guy") has agreed to debate Ken Ham, president of Answers In Genesis and The Creation Museum.  The debate will take place on Ham's home turf, at The Creation Museum, and the 800 available tickets sold out almost immediately. This event raises the larger question:  Should scientists agree to these types of debates? Some (like Richard Dawkins) say "no," as it would be akin to an obstetrician debating a proponent of the "stork theory" of reproduction.  Others insist that the debate is not only appropriate, but necessary. Joining us in this discussion are Matt Dillahunty, Dr. Richard Carrier, Greta Christina, David Silverman, Ed Hensley and AronRa.   Articles: RDFRS:  Why Bill Nye Shouldn't Debate Ken Ham http://www.richarddawkins.net/foundation_articles/2014/1/16/why-bill-nye-shouldn-t-debate-ken-ham AHA:  WHY THE BILL NYE-KEN HAM DEBATE IS A GOOD THING http://americanhumanist.org/HNN/details/2014-01-why-the-bill-nye-ken-ham-debate-is-a-good-thing AHA:  BILL NYE SHARING THE STAGE WITH KEN HAM IS A MISTAKE http://americanhumanist.org/HNN/details/2014-01-bill-nye-sharing-the-stage-with-ken-ham-is-a-mistake  

Avsnitt 2: Om avslappning och ditt sinne som är som en damm.  
Manus för avsnitt 2

Välkommen till Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om  mental träning.

Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare,  och i det här, det andra, avsnittet kommer jag att prata om avslappning.

Det första du börjar med om du börjar träna mentalt är att lära dig slappna av riktigt ordentligt. Du gör det här med hjälp av ljudband och små vardagsövningar och avslappningen kommer sedan att vara det som all annan träning byggs på. Det är ett skäl till att avslappning är en så viktig del av mental träning. 

Ju mer jag har lärt mig om mental träning desto bättre förstår jag hur en avslappnad kropp och ett avslappnat sinne är grunden för både välmående och långsiktig prestation. Och sambandet mellan kropp och sinne är väldigt starkt. En avslappnad kropp underlättar enormt för att få ett avslappnat sinne och vice versa.

De flesta av oss lever med en för hög grundspänning. Grundspänningen är den spänningsnivå vi går omkring med i vardagen. När ingenting händer borde vi egentligen kunna vara helt avslappnade. Men det är vi inte. Vi har med oss en spänning som har byggts upp i kroppen över tiden. Både fysiskt och mentalt. Det skulle kunna förklaras som att vi hela tiden är lite uppe i varv. Vi är beredda på att någonting ska hända. Spänd nacke och spända axlar är ett vanligt tecken på en hög grundspänning. Och om du ofta brusar upp för småsaker eller har svårt att koppla av kan det bero på att du har en hög mental grundspänning.

Om du  tänker dig ditt sinne som en damm. När ingenting händer är dammen stilla. Vattenytan är blank. Om det börjar blåsa krusas vattenytan. Inte så mycket om vinden är lätt, mer om den är starkare. 

När du kastar en sten i dammen uppträder vattnet i enlighet med stenens storlek och kraft. Inte mer och inte mindre. En stor sten ger ett stort plask och svallvågor som håller i sig. En liten sten märks knappt. Den ger ett litet plask och snart är vattenytan lugn igen.

Så borde sinnet fungera. Men som du säkert vet är det inte alltid så. För vissa betyder alla stenar stora plask. Man reagerar starkt på minsta småsak. Dom här svallvågorna tar inte slut och ibland ökar de till och med i styrka. Trots att det var länge sedan någon sten kastades. Vattenytan blir aldrig blank. Sinnet kommer aldrig i stillhet. 

För att kunna fungera bra på sikt behöver du kunna slappna av. Du behöver en kropp och ett sinne som kan hitta stillhet. Dina muskler behöver vila och din hjärna behöver kunna släppa saker.

När det gäller fysisk träning vet alla hur viktigt det är med vila och återhämtning. Det är avgörande för utveckling. Om du belastar kroppen hårt men aldrig låter den vila bryts den till slut ner. 

Samma sak gäller för det mentala. 

Avslappning är grunden i all mental träning. Avslappningen är steg ett. Det viktigaste. När du lär dig att slappna av kommer du att märka en rad positiva effekter. Ditt lugn kommer att blir större, din attityd kommer att förbättras och du blir sannolikt en gladare människa. Jag själv, som har tränat i många år nu, kommer ofta tillbaka till att bara träna muskulär eller mental avslappning. 

Och ju mer du tränar på det här desto snabbare och lättare kommer du att komma ner i djup avslappning. Och när du är i det tillståndet, av djup mental och fysisk avslappning, får du ut mycket mer effekt av den träning som kommer, den som handlar om sådant som självkänsla och mål och annat.

Det är inte ovanligt att vilja hoppa över avslappningen. Många tycker att de redan är tillräckligt avslappnade och vill därför skippa förrätten och gå direkt på huvudrätten. De började inte med mental träning för att bli mjuka i nacke och axlar, de började för att de ville bli vinnare.

Jag förstår det. Det är naturligt. Om du känner igen dig vill jag säga två saker: 

1. Du är inte så avslappnad som du tror. Det finns en djupare nivå av avslappning som du sannolikt aldrig har upplevt. För om du har upplevt det så vet du hur viktigt det är med avslappning.

2. Avslappning ÄR mental träning. Om du vill bli bra på fotboll måste du ha kondition. Avslappning är för mental träning vad kondition är för fotboll. Du behöver den. Den ger resultat. 

Här kommer två förslag på hur du kan komma igång med muskulär och mental avslappning. 

Lars-Eric Uneståhl är originalet. Mycket av det jag har pratat om hittills och mycket av det jag kommer prata om i kommande avsnitt grundar sig i det jag har lärt mig av Uneståhl. Han har forskat på det här ämnet i över 40 år. Han har gjort massor av band du kan lyssna på. Börja med CD:n"Mental grundträning"

Jag själv har gjort en app som heter "Mental träning".  På den finns olika träningsprogram. Appen finns på Appstore och Google Play och kostar tio kronor. Du hittar den lättast om du söker på "Daniel Sjöstedt" eller "Mental Träning".

Du kan också få dom här spåren som ingår i appen av mig direkt. Gå in på min hemsida, www.monkeymindset.se och fyll i din epostadress så får du både ljudband och instruktioner. Och det kostar inget.

Det var allt för den här gången. Om du gillar det du hör eller om du tror att den här podden har potential att bli lyssningsbar skulle jag uppskatta om du ville ge den ett betyg på Itunes. Du hittar länken dit genom att gå in på monkeymindset.se/itunes eller så kan du gå in på monkeymindset.se och klicka dig vidare från podcast-fliken.

Tack för att du har lyssnat och på återhörande.

P1 podcaster - Twin Peaks og Matador 2017-05-15  

'Its happening again', som kæmpen siger i anden sæson af 90erkultserien Twin Peaks. Den 21. Maj er der premiere på de 18 nye Twin Peaks afsnut - skrevet af David Lynch og Mark Frost og instrueret af Lynch selv. Twin Peaks er den lille amerikanske by, hvor alt kan ske - fem miles syd for den canadiske grænse og 12 miles vest for statsgrænsen,. Et sted, hvor det føles som om 50erne aldrig er holdt op: Big Ed fylder benzin på ens pick uptruck, pigerne er i plisserede nederdele og flade sko og Double R Diner serverer a damn fine cup of coffee. Twin Peaks' første to sæsoner handlede om mordet på Laura Palmer. Det var en historie, hvor uhygge, humor, godt gammeldags politiarbejde og overnaturlige hændelser viklede sig ind og ud mellem hinanden, og man var hele tiden nødt til at huske, at uglerne ikke er hvad de giver sig ud for. Der er i tidernes løb lavet en mængde podcasts om Twin Peaks, og der er kommet et par nye til i anledning af premieren på de nye episoder. Jeg har udvalgt en håndfuld podcasts, som du kan muntre dig med, mens du venter på den nye sæson. Entertainment Weekly har sendt to garvede Twinpeaksvidere i studiet og de skal podcaste om alle de nye episoder. Mens de venter på premieren, fortæller de om Twin Peaks første to sæsoner og om seriens betydning i populærkulturen. Hør A Twin Peaks Podcast her: https://art19.com/shows/twin-peaks-podcast Den britiske podcast Diane er opkaldt efter Agent Coopers sekretær, som han beskriver som 'en interessant krydsning mellem en helgen og en kaberetsanger'. Podcasten har det seneste år været igennem alle de 30 episoder, bogen Laura Palmers Hemmelige Dagbog og Lynchs film Fire Walk With Me. Tonen er på en gang afslappet og højtravende, når Team Diane slår om sig med spidsfindige teorier, analyser og referencer til andre film, litteratur og kunst. Hør Diane: http://diane.libsyn.com/ Damn Fine podcast dykker også ned i hver episode, men altid med en gæst, som kan nuancere og uddybe et af seriens temaer. Fx burlesquekunstneren Francine, der besøger podcasten for at tale om det 29. afsnit, der handler om skønhedskonkurrencen i Twin peaks. Francine har i 6 år arrangeret The Pink Room, som laver burlesqueshows, der hylder eller satiriserer over Twin Peaks. Find podcasten her: https://www.damnfinepodcast.com/. I Danmark sker det også igen: DR viser Matador i en ny og restaureret udgave, og det har givet anledning til to nye podcasts. I udsendelsen kan du møde Mathilde Anhøj og Martin Steiner Jensen, som producerer podcasten Matador Med Mere. De svarer på spidsfindig Matadortrivia og forklarer hvorfor Matador er moderen til alle danske TV-serier. Hør podcasten her: https://soundcloud.com/matadormedmere DR har lavet sin egen Matadorpodcast. I Meget Mere Matador inviterer værten Cecilie Nielsen dedikerede matadorfans ned i de polstrede lænestole for at diskutere både seriens handling, og få svar på nogle af de spørgsmål, der har hængt og blafret siden Matador kom frem i 1978. Blandt andet hvad atlaskes egentlig er for en størrelse. Hør Meget Mere Matador: http://www.dr.dk/radio/drpodcast/serier/meget-mere-matador Medvirkende: Mathilde Anhøj og Martin Steiner Jensen. Vært: Susanna Sommer.

Bok i P2. 13.10.2013  

Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". I Bok i P2. Og så svipper vi innom Alice Munros litterære univers.

Bok i P2. 13.10.2013  

Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". Er Dag Solstads nye roman en roman? Går det an å avstå fra å dramatisere og skildre, hvis man skal skildre fortiden? Vi diskuterer Dag Solstads nye roman med den solstadske tittelen "Det uoppløselige episke element i Telemark i perioden 1591-1896". I Bok i P2. Og så svipper vi innom Alice Munros litterære univers.

Shopping - en mytisk galleria  

Shopping i Luleå brukar kallas Sveriges första moderna galleria. Den ritades av Ralph Erskine som ville ge luleborna både kommers och kultur. Helene Alm undrar hur är det med den saken idag. När jag flyttade till Luleå blev jag raskt upplyst om att Shopping på Storgatan inte var vilken galleria som helst –- och det insåg jag snabbt. Skrovliga singelgrustrottoarplattor i sluttande gränder så man kände sig utomhus fast ändå inomhus. Vinklar och vrår, mörka prång och trappor som sällan ledde dit man trodde och jag hittade aldrig riktigt utan velade ofta omkring och det händer mig än idag. Allting tog och tar lite tid, man kan inte ha riktigt bråttom i Shopping.. Det slår mig att det var det som var meningen, att man skulle strosa i stället för att stressa.Och man upplyste mig om att det var Ralph Erskine som hade ritat Shopping och att den var först i hela Sverige, kanske i hela världen. Då i oktober 1955 stod tioårige Sven-Olof Halvares i kön till invigningen tillsammans med sina föräldrar:-Och det var hur mycket folk som helst, jag har läst att det var mellan 15 och 25000 personer på invigningsdagen, man gick vilse i alla gånger och trappor, men det var stor upplevelse naturligtvis.Nu står jag utanför Shopping tillsammans med Sven-Olof Halvares som i många år var chef för Konsthallen i Luleå och dessutom är arkitekt. Vi kollar upp mot de lätt inåtlutande aliminumfasaderna med sina rundade hörn.-Shopping, där fanns ju allt, restauranger, kaféer, en massa olika butiker, bokhandlar. Det var ju också Erskines vision, man skulle kunna gå en hel dag i Shopping, kunna äta och lämna barnen på nån typ av barnverksamhet, medan man själv gick och klippte sig och så kunde man avsluta kvällen med ett biobesök. Ska vi gå in? In i värmen...-Ja, det är lite ruggigt väder, men det var ju det som var tanken också med Shopping...-Ja, på vintern skulle man gå in i värmen och det var väl det luleborna gjorde. Precis här till höger fanns en trappa ner och en plaskdamm, en slags samlingsplats, där man kunde kasta pengar och önska sig nåt. Men det är igenbyggt och så har det kommit rulltrappor i stället.-Det är rulltrappor ner till olika klädaffärer...-Förr i världen så fanns det ingen butik här, och då fortsatte den här gången åt det hållet.-De är avskurna nu, de här gångarna....-Ibland ändar de i en butik, ibland i en återvändsgränd. Nu är vi i en skobutik, en av många.Nu är mycket borta av Erskines idé kring gallerian. För honom handlade inte Shopping om shopping i första hand. Butiker under ett och samma tak hade funnits sen tidigare, passagerna i Paris och Petersburg, basarer, saluhallar och varuhus som NK. Nä, Erskine ville göra så mycket mer - ett samhällscentrum – en ministad med hus, gränder och torg under samma tak – en plats för både kommers och kultur. Det nya med Shopping var också den moderna designen med granpaneler och en smäcker betongkonstruktionen som låg i öppen dager.Idag finns det några kontor och bostäder i byggnaden vid sidan om butikerna, men bara en restaurang. I den gamla utställningslokalen där Sven-Olof Halvares kompis en gång vaktade en van Gogh utställning är det idag ett gym.Trottoarstenarna är ersatta med något som påminner om ett båtdäck. När Shopping renoverades 2002 ville ägarna ha ett maritimt tema, säger Sven-Olof Halvares när vi passerar några papperskorgar som liknar båtskorstenar och en båtratt.-Det här maritima temat, var det något som Erskine godkände?-Ah, han tyckte det var lite fånigt.-Nu har vi kommit fram till något som liknar en kaptensbrygga och tittar vi ner på ett spännande golv som är...-Original ...-Det är betonggolv och vita nonfigurativa mönster.-Det är Ljusgården där folk dansade och orkestern stod lite upphöjd framför en betongskapelse och så hängde det folk på trappavsatserna.-Minns du något särskilt framträdande?-Jo, när Shanes kom upp på Tio i topp gjorde de en kupp. De hade de hyrt in sig i Spegeln, bjudit in Luleås ungdomar och uppträdde där och det var därifrån som röstningen skedde, så de hade hur mycket poäng som helst.Vi går ner till en skoaffär som ligger där entrén till biografen

Shopping - en mytisk galleria  

Shopping i Luleå brukar kallas Sveriges första moderna galleria. Den ritades av Ralph Erskine som ville ge luleborna både kommers och kultur. Helene Alm undrar hur är det med den saken idag. När jag flyttade till Luleå blev jag raskt upplyst om att Shopping på Storgatan inte var vilken galleria som helst –- och det insåg jag snabbt. Skrovliga singelgrustrottoarplattor i sluttande gränder så man kände sig utomhus fast ändå inomhus. Vinklar och vrår, mörka prång och trappor som sällan ledde dit man trodde och jag hittade aldrig riktigt utan velade ofta omkring och det händer mig än idag. Allting tog och tar lite tid, man kan inte ha riktigt bråttom i Shopping.. Det slår mig att det var det som var meningen, att man skulle strosa i stället för att stressa.Och man upplyste mig om att det var Ralph Erskine som hade ritat Shopping och att den var först i hela Sverige, kanske i hela världen. Då i oktober 1955 stod tioårige Sven-Olof Halvares i kön till invigningen tillsammans med sina föräldrar:-Och det var hur mycket folk som helst, jag har läst att det var mellan 15 och 25000 personer på invigningsdagen, man gick vilse i alla gånger och trappor, men det var stor upplevelse naturligtvis.Nu står jag utanför Shopping tillsammans med Sven-Olof Halvares som i många år var chef för Konsthallen i Luleå och dessutom är arkitekt. Vi kollar upp mot de lätt inåtlutande aliminumfasaderna med sina rundade hörn.-Shopping, där fanns ju allt, restauranger, kaféer, en massa olika butiker, bokhandlar. Det var ju också Erskines vision, man skulle kunna gå en hel dag i Shopping, kunna äta och lämna barnen på nån typ av barnverksamhet, medan man själv gick och klippte sig och så kunde man avsluta kvällen med ett biobesök. Ska vi gå in? In i värmen...-Ja, det är lite ruggigt väder, men det var ju det som var tanken också med Shopping...-Ja, på vintern skulle man gå in i värmen och det var väl det luleborna gjorde. Precis här till höger fanns en trappa ner och en plaskdamm, en slags samlingsplats, där man kunde kasta pengar och önska sig nåt. Men det är igenbyggt och så har det kommit rulltrappor i stället.-Det är rulltrappor ner till olika klädaffärer...-Förr i världen så fanns det ingen butik här, och då fortsatte den här gången åt det hållet.-De är avskurna nu, de här gångarna....-Ibland ändar de i en butik, ibland i en återvändsgränd. Nu är vi i en skobutik, en av många.Nu är mycket borta av Erskines idé kring gallerian. För honom handlade inte Shopping om shopping i första hand. Butiker under ett och samma tak hade funnits sen tidigare, passagerna i Paris och Petersburg, basarer, saluhallar och varuhus som NK. Nä, Erskine ville göra så mycket mer - ett samhällscentrum – en ministad med hus, gränder och torg under samma tak – en plats för både kommers och kultur. Det nya med Shopping var också den moderna designen med granpaneler och en smäcker betongkonstruktionen som låg i öppen dager.Idag finns det några kontor och bostäder i byggnaden vid sidan om butikerna, men bara en restaurang. I den gamla utställningslokalen där Sven-Olof Halvares kompis en gång vaktade en van Gogh utställning är det idag ett gym.Trottoarstenarna är ersatta med något som påminner om ett båtdäck. När Shopping renoverades 2002 ville ägarna ha ett maritimt tema, säger Sven-Olof Halvares när vi passerar några papperskorgar som liknar båtskorstenar och en båtratt.-Det här maritima temat, var det något som Erskine godkände?-Ah, han tyckte det var lite fånigt.-Nu har vi kommit fram till något som liknar en kaptensbrygga och tittar vi ner på ett spännande golv som är...-Original ...-Det är betonggolv och vita nonfigurativa mönster.-Det är Ljusgården där folk dansade och orkestern stod lite upphöjd framför en betongskapelse och så hängde det folk på trappavsatserna.-Minns du något särskilt framträdande?-Jo, när Shanes kom upp på Tio i topp gjorde de en kupp. De hade de hyrt in sig i Spegeln, bjudit in Luleås ungdomar och uppträdde där och det var därifrån som röstningen skedde, så de hade hur mycket poäng som helst.Vi går ner till en skoaffär som ligger där entrén till biografen

SIVP05: Om det praktiske i at starte som selvstændig med Anette Villum Pedersen  

Se noter og links på sivp.dk/5

Start med erfaring
Med erfaring kender du til de problemstillinger, man kan møde i livet som dyrlæge.
Du ved, hvordan man tackler en utilfreds klient, eller hvis nogen vil presse dig til noget, du ikke kan stå inde for. Du kender desuden til de etiske retningslinjer, vi arbejder efter.
Og så kender du til EDB-systemerne.

Få styr på forsikringerne
Hvis du har ansatte, er det lovpligtigt at have arbejdsskadeforsikring på dine ansatte. Det kan også være en god ide at have dig selv dækket også, selvom det ikke altid er lovpligtigt.
Produkt- og erhvervsansvarsforsikring kan være en god ide, selvom det ikke er lovpligtigt. Du hæfter for skader under alle omstændigheder - uanset om du er forsikret eller ej.
Dyrlægeforeningens arbejdsgiverforenings vedtægter siger, at medlemmerne SKAL melde sig ind i den obligatoriske forsikringspakke.
Pakken indeholde begge forsikringer: Produkt- og erhvervsansvarsforsikring og arbejdsskadeforsikring.
En del af medlemskontingentet går til en forsikringsmægler, der forhandler forsikringen for medlemmerne, så man kan tilbyde en god forsikring til gode penge.

Få godt styr på regnskaberne fra starten
Overvej om du vil på et regnskabskursus fra starten, så du kan lave det basale regnskab, inden revisoren tager over.
Du kan evt. også bruge nogle af de selvstændige bogholdere, der tager rundt, eller få hjælp af en dygtig veterinærsygeplejerske. De bliver nemlig også uddannet i kontor og regnskab.
Der bliver også udbudt iværksætterkurser, der kan give et godt all round kendskab til det at starte virksomhed. Det kan desuden give et godt lokalt netværk.
Hvis du starter et til personligt selskab, skal du kunne dokumentere, hvordan dine penge flytter rundt. Hvis du har et kapitalselskab, skal du desuden aflevere regnskabet til Erhvervs- og Selskabsstyrelsen.
Og en lille krølle: Husk at få kontant betaling. Du kan risikere at bruge mere tid på drive inkasso-virksomhed end på at være dyrlæge, hvis du har for mange dårlige betalere.
Anette anbefaler at lave en underskrevet aftale med klienten, hvor man helt konkret aftaler, hvad behandlingen indeholder, og hvad det koster. Nogle laver det på alle ydelser, andre kun på de større ting.

Praksisnummer får du hos Fødevarestyrelsen
Du må udskrive medicin på dit autorisationsnummer, men du skal have et praksisnummer for at starte op som selvstændig dyrlæge.
Fødevarestyrelsen skriver:
”Du skal selv gå ind i dyrlægeregistret VetReg med dit brugernavn og password, og oprette praksis samt knytte dig til praksis.”
Link til Fødevarestyrelsens vejledning: http://www.foedevarestyrelsen.dk/Selvbetjening/Guides/
Link til VetReg: https://www.vetreg.dk/

Vælg en selvskabsform
Man skal ned i detaljerne omkring den enkelte virksomhed, for der kan være stor forskel på hvilken selskabsform, der er bedst.
Der kan være forskellige skattefordele og overvejelser, hvis du ønsker, at din kommende virksomhed skal vokse sig større eller måske sælges på et tidspunkt.
Til det har du brug for hjælp af en revisor eller advokat.

Markedsføring er nødvendig
Du skal have en hjemmeside, så shopperne kan finde dig. Dine nye klienter finder oftest vej via Google, men Facebook har også en betydelig effekt.
Nogle nye klienter kan måske også finde dig, hvis du har skrevet i dyrebrevkasser eller i lokal- eller ugeavisen.
Du må ikke tage personlig kontakt til en klient uden at have deres accept. Det gælder både med klassisk adresseret post og med email. Der skal desuden være en nem og direkte måde for modtageren at kunne melde sig fra igen.
Med email-markedsføring vil det typisk være et link eller en forklaring nederst i hver email.
Derudover må du ikke plukke udvalgte klienter fra en tidligere praksis, hvor du har arbejdet. For at undgå anklager om overtrædelse af markedsføringslovens paragraf om erhvervshemmeligheder, bør du sende til alle i et område.

Dyrlægeforeningens etiske kodeks
Mange tror, at dyrlægen har pligt til at føre journal, men det er der faktisk ikke noget krav om. Alle gør det alligevel, og selvom en ejer ikke kan kræve ”agtindsigt”, opfattes det som god kutyme at udlevere en epikrise, hvis klienter spørger efter det.
Det er også god kutyme at udlevere journaloplysninger til en anden kollega, hvis det er nødvendigt, så patienten kan behandles optimalt.
Det etiske kodeks siger ikke noget om, at man skal tage specielle hensyn til ens kommende konkurrenter i området. Vi er i et liberalt erhverv, og man må slå sig ned, hvor man har lyst (hvis altså kommunens servitutter tillader det).
Igen betragtes det som god kutyme at tage kontakt til kommende kollegaer og fortælle, at du slår dig ned.
Du er ikke forpligtet til at holde vagt. Du skal se

Bill Nye - In Praise of Reason (and Skepticism)  

Point of Inquiry is on a short hiatus right now as we transition to a new podcast team. In the meantime, enjoy these classic episodes from the POI archives, featuring Neil deGrasse Tyson, Bill Nye, Susan Jacoby, and other luminaries in the science and secularism movement.

Recently in New Orleans, the Committee for Skeptical Inquiry held the very first CSIcon—the conference dedicated to scientific inquiry and critical thinking.

The main honoree: Bill Nye the Science Guy, who was given CSI's premiere "In Praise of Reason" award.

The next day, Point of Inquiry caught up with Nye, a guest who really needs no introduction... at least not to the thousands upon thousands of kids who saw a little show called Bill Nye the Science Guy.

Since then, Nye has been involved in many other endeavors and television programs to improve science teaching and understanding in our country, including his latest show on Planet Green, "Stuff Happens".

Nye is an engineer, inventor, author, comedian—a supporter of clean energy, and above all a skeptic.

0:00/0:00
Video player is in betaClose