Search

Lex: Clownparaplyet  

Om hembygdsbröst och påhittade handikapp. Vi minns när Malin försökte kränka en död släkting och konstaterar att David Bowie fortfarande är död. Dessutom: Gud! Ha det fint! 

MÅNDAG: Knivattack i Norrköping, farlig sjukdom på scoutläger, bomb i Bangkok  

Måndagens Klartext handlar om att 3 personer har knivhuggits i Norrköping. Vi berättar också om att minst 2 svenska barn har smittats av hjärnhinneinflammation på ett scoutläger i Japan. Vi berättar också om en bomb som har sprängts vid ett tempel i Thailands huvudstad Bangkok. Dessutom berättar vi om att det blivit vanligare med parkeringsfusk, där personer skriver ut falska intyg för att parkera på handikapp-platser, trots att de inte alls har några funktionshinder och bara tar andras platser. Vi berättar också om en ny ambulans för psykiskt sjuka personer i Stockholm. Nu kan de snabbt få vård direkt i ambulansen istället för att hämtas av polis.

Klartext 0

Jag vill sluta tappa bort mig mig själv  

Karin känner sig vilsen och ostabil. Hon förstår att hon måste hitta tryggheten i sig själv. Men rädslan att inte bli älskad gör att hon lägger undan sina egna behov. Rädslan har blivit ett socialt handikapp.

#71 - När tiden står still  

Philip & Svanberg gör inledningsvis vad de gör bäst, de pratar om deras upplevelser i skolan. Philip berättar om en speciell stund som provvakt. Svanberg erkänner att han är dränkt i nationella prov. Ett lyssnarmail om Aspergers syndrom ger upphov till en intressant diskussion om dolda handikapp och leder Philip in på en anekdot om när det blev dålig stämning hos vaktmästaren. En annan lyssnarönskan handlar om drömmar och både Philip & Svanberg delar med sig av drömmar de har kvar att uppfylla i livet.

Utsatt och i beroendeställning  

När kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar utsätts för våld och övergrepp sker det ofta i det tysta. Samhällets ofta fördomsfulla inställning att "det finns väl ingen som skulle utnyttja en persons med handikapp" gör att många av kvinnorna som blivit utsatta aldrig får någon hjälp eller möjlighet till upprättelse.

– Jag älskar det här stället, men jag är alltid rädd när jag lämnar lägenheten. Det säger Mimmi som du möter idag och som blivit utsatt för övergrepp tre gånger.

Samhällets ofta fördomsfulla inställning att "det finns väl ingen som skulle utnyttja en persons med handikapp" gör att många av kvinnorna som blivit utsatta aldrig får någon hjälp eller möjlighet till upprättelse Att leva med en intellektuell funktionsnedsättning kan också innebära att du inte vet var en del sociala gränser går, vilket kan vara förödande i mötet med en förövare som ofta är en person i offrets närhet eller som hon står i beroendeställning till. I veckans Tendens möter Barnaministeriet från UR några av de kvinnor som utsatts och som trots att de tillhör en grupp som man vet är extra utsatt, fortsätter att misstros, nonchaleras och ytterligare stigmatiseras efter att har blivit utsatta för övergrepp. - Jag älskar det här stället, men jag är alltid rädd när jag lämnar lägenheten. När Mimmi var 3 år fick hon cancer i hjärnan. Det var i början på 70-talet och strålbehandlingen hon fick gav henne problem med minnet och balansen för resten av livet. Hon klarar det mesta. Ibland tar det kanske lite längre tid bara. Tre gånger har hon blivit utsatt för sexuella övergrepp. En gång blev hon förföljd och antastad mitt i natten. De två andra gångerna har det varit av personer som funnits i hennes vardag för att hjälpa henne. - När jag skulle anmäla de här händelserna har det varit uppenbart att jag inte uppfattades som trovärdig eftersom jag har svårt med vissa detaljer och kommer inte ihåg var jag har varit eller i vilken ordning saker har hänt. Men det värsta tycker jag är de här personerna, som har till uppgift att hjälpa mig, som gjort det här äckliga mot mig. Det har förstört så otroligt mycket för mig. Den första delen av tre i serien "Utsatt i flera led" - om personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsätts för våld och övergrepp i det tysta, producerad av UR Barnaministeriet för Tendens. Reportrar: Karin Andersson och Daniel Persson Mora.

Tendens 0

Signaturen 'Ost'  

Värsta snackiga fredagsradiovajben när Fredrik, Sara och Jörgen samlas och tuggar tilltugg och sveper friktionsfritt i tanke och tal. Dessutom svarar de på ERA frågor från Twitter. Någongång nämns en handikapp-kanon...

Kan man råda bot på Emmas kulinariska handikapp?  

Hemkunskapsblocket VT2014 i livets mjuka skola börjar med chokladbollsrecept. Carl Bodin Svensk är Emmas hemkunskapslärare, och han hade rostat hasselnötter. Emma hade också med sig något speciellt att ha med i smeten.

I dagens program är det första hemkunskapslektionen och då var såklart Knyckare i P3s/Livets mjuka skolas egen hemskunskapslärare på plats, herr Carl Bodin Svensk. Då blev det chokladbollar, eventuellt utan snorkråkor i smeten. Linnea Wikblad ger även tips på den snabbaste av snabba béarnaisesåsar. Programledare: Emma Knyckare, producent: Jesper Hagenborn, reasearch och domare: Anna Emanuelsson
TFK.128 – Kvartsamtal.  

Det blir bl.a prat om Keps-Johan, jobbsökning, hat, handikapp och mycket mer! MYCKET nöje! (Lyssna via iTunes)

Avsnitt 85: Sjukt Lokal Lokal-TV  

Vi firar TVÅ ÅR och tar videon till podvärlden och snackar om Malax-TV.

- Krocken
- Filantropen Rikard
- Blindrestaurangen
- Jamaica-nystart
- Handikapp
- Dubbelhund
- Midsommar
- Like-raketer

@grapoluponape
@hej_frida

Avsnitt 85: Sjukt Lokal Lokal-TV  

Vi firar TVÅ ÅR och tar videon till podvärlden och snackar om Malax-TV.

- Krocken
- Filantropen Rikard
- Blindrestaurangen
- Jamaica-nystart
- Handikapp
- Dubbelhund
- Midsommar
- Like-raketer

@grapoluponape
@hej_frida

Signhild Arnegård Hansen  

Signhild Arnegård Hansen insåg vid trettio års ålder att hennes livssituation var ohållbar. Hennes son led av flera handikapp, dagarna styckades upp av ständiga besök hos specialistläkare, samtidigt som två småbarn också behövde tas om hand. Lösningen blev att våga. Hon slutade sitt arbete som lärare och tillsammans med sin make valde hon att starta ett företag i en branch de inte kände till, men de hade en idé de trodde på.

Lena Maria Klingvall superstjärna i Asien  80 procent i Japan vet vem jag är 2012-05-25  

Hon är artisten som turnerar världen runt och som har tagit världsrekord och vm-medaljer i simning. Hon är konstnär, författare och håller tal jämte Bill Gates och Al Gore. Hon har mottagit medalj från kungen och utsetts till hedersmedborgare i Taipei. Hör albumaktuella Lena Maria Klingvalls spännande historia om hur hon lyckats uppnå sina drömmar trots ett handikapp. Hon är artisten som turnerar världen runt och som har tagit världsrekord och vm-medaljer i simning. Hon är konstnär, författare och håller tal jämte Bill Gates och Al Gore. Hon har mottagit medalj från kungen och utsetts till hedersmedborgare i Taipei. Hör albumaktuella Lena Maria Klingvalls spännande historia om hur hon lyckats uppnå sina drömmar trots ett handikapp.

Nordegren i P1 2012-05-23  

- Prinsessan Estelle fick ett bokskåp fyllt med 200 barnböcker utan några prinsessböcker. Säger det något annat om regeringens förhållande till prinsesslitteratur? - Är vi alltför snälla mot folk som har synliga handikapp apropå en aktuell CP-docka. - Vad är ett liv värt? Uppföljning av inslag om ALS i måndags. bisittare: Louise Epstein

Hon får inte bli vuxen  

Ashley är femton år men kommer aldrig att bli fysiskt större än en nioåring. Hon har fått hormoner som gör att kroppen förblir ett barns och hennes livmoder och bröstkörtlar har opererats bort. Hon är svårt handikappad med en intelligens på ett spädbarns nivå, och föräldrarna menar att behandlingen förbättrar hennes livskvalitet.

I dag har hon fått efterföljare, och vissa tror att uppemot hundra barn i västvärlden med svåra handikapp aldrig kommer att få vuxna kroppar.

För några år sedan rasade debatten om ”The Ashley Treatment” i USA – handikapporganisationer menade att hon berövats sina mänskliga rättigheter. Trots kritiken sker operationerna i dag i skymundan, bortom etiska diskussioner. Dagens program diskuterar om det är en mänsklig rättighet att få bli vuxen och om metoden kan komma att bli aktuell även här i Sverige.

Berit Kriström är expert på barnendokrinologi och hon berättar om hur det går till när man stoppar tillväxten genom hormonbehandling.

Gäster i studion är Anna-Lena Krook från Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Nils Lynöe, medicinsk etiker vid Karolinska Institutet och Stellan Wellin, bioetiker Linköpings universitet.

Ashley kommer aldrig att bli fysiskt större än en nioåring. Hon har fått hormoner som gör att kroppen förblir ett barns, livmoder och bröstkörtlar har opererats bort. Hon är svårt handikappad med en intelligens på ett spädbarns nivå, föräldrarna menar att behandlingen förbättrar hennes livskvalitet. I dag har hon fått efterföljare, vissa tror att uppemot  100 barn i västvärlden med svåra handikapp aldrig kommer att få vuxna kroppar.  För fem år sen rasade debatten om ”The Ashley treatment” i USA – handikapporganisationer menade att hon berövats sina mänskliga rättigheter. Trots kritiken sker operationerna i dag i skymundan, bortom etiska diskussioner.  Är det en mänsklig rättighet att bli vuxen? Och kan metoden bli aktuell i Sverige? Gäster i studion är Anna-Lena Krook, FUB; riksförbundet för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning, Nils Lynöe, medicinsk etiker KI och Stellan Wellin, bioetiker Linköpings universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Tendens 20120411  Hot eller handikapp  

Hur ska de hivsmittades mänskliga rättigheter vägas mot smittskyddsbehoven? Och när kommer vi att betrakta hiv som en vanlig, kronisk folksjukdom? Ett samtal med Smittskyddsinstitutet, författare och Posithiva gruppen Väst under ledning av Johanna Koljonen.

Tendens 0

Tacklingar mot huvudet ger skador för livet  

Det har varit oroväckande många fula tacklingar mot huvudet denna ishockeysäsong. Flera spelare har legat kvar medvetslösa på isen efter att motspelare kommit i hög fart och tacklat mot huvudet på ett sätt som liknar rena överfallen. Det är inte ovanligt att huvudtacklingarna ger bestående hjärnskador som leder till balansrubbningar, kronisk huvudvärk, migränattacker och depressioner.

Yelverton Tegner är lagläkare för elitserielaget Luleå hockey och professor i hälsovetenskap. Han har under nära trettio år kartlagt samtliga Luleåspelares skador. Statistiken visar att skadorna bland spelarna har ökat. Skador i ljumskar och knä- och ryggskador tros bero på överbelastning på grund av att seriematcherna har blivit fler. Det som oroar mest är den höga frekvensen av skador mot huvudet. Flera av spelarna har fått upprepade hjärnskakningar vilket ökar risken för bestående och livslånga handikapp. Forskningen visar att de spelare som drabbas av återkommande hjärnskakningar på sikt kan få problem med balansrubbningar, kronisk huvudvärk, migränattacker och depressioner. Även Parkinson och Alzheimers har rapporteras som en effekt av upprepade hjärnskakningar.
Claes Hultling  

Läkare och docent

- Är glaset halvtomt, eller halvfullt, det återstår att se. Hur viktigt är det att ha rätt attityd till livet, och vad är rätt attityd till livet?

Den frågan ställer sig Claes Hultling som i sitt Sommarprogram pratar om vården i Sverige, om hur handikapp inte behöver vara något handikapp och om hur rädd vårdpersonal torkar tårar snabbare än trygg och om "varför rehabilitering måste rocka fett".

Om Claes Hultling Arbetade som narkosläkare då han 1984 krossade sin sjätte halskota i en dykolycka och blev förlamad från bröstet och ner. Har startat Stiftelsen Spinalis, som i över 20 år haft som huvudsyfte att hjälpa andra ryggmärgsskadade till ett bättre liv. Är först i världen att som ryggmärgsskadad bli pappa genom IVF - så kallad provrörsbefruktning. Har utsetts till årets företagare i Solna och varit gästprofessor vid neurokirurgiska kliniken på Stanford. Har givit ut Kokbok för lama, tillsammans med Stephan Rössner och Spinalishandboken tillsammans med Richard Levi. Tycker om att åka skidor utför och varit med och representerat Sverige i Paralympics i Sidney i segling. Producent: Karsten Thurfjell
När du blev blind  

#link=257551#Katarina Hahr drabbades av en förlust mitt i livet. Hur påverkade det hennes omgivning? Hon har sökt upp dem som stod henne allra närmast under krisen och frågat hur det var för dem att tvingas möta hennes sorg och ångest. En dokumentär om att stå ut och stanna kvar när det inte går att trösta.

Samtal med Katarina Hahr om varför hon ville göra dokumentären Jag satt och drack kaffe på ett kafé när en person ropar mitt namn. Det var min gamla kompis och granne Roffe. Jag hade inte sett till honom sen den tid då jag förlorade synen. Vi samtalade lite och bytte telefonnummer. Snart kom ett sms från Roffe där han skriver att han är glad att mitt liv hade ordnat upp sig så bra. För det han mindes av mig var en oerhört olycklig tjej. Några dagar senare ringde jag upp Roffe och då hörde jag dokumentären i telefonluren. Han började berätta hur svårt det var för honom när jag blev blind. Då fick jag idén att Jag ville veta hur det var för de som stod mig nära när jag förlorade synen. Jag ville höra hur det var för dem. Jag bestämde mig för att intervjua min mamma, Anna Hahr. Vi hade aldrig tidigare pratat om hur det kändes för henne. Min granne Rolf Klintfors och jag umgicks ofta under den här tiden. Jag åkte även ut till min barndomsvän, Andreas Brändström och träffade honom i huset där vi lekte som barn. En av mina närmaste väninnor, Catarina Nyqvist Ehrnrooth var den jag berättade mest för under den här svåra tiden. Nu kände jag att jag orkade ta emot deras berättelser om sorg och ångest. Det är en häftig känsla att jag klarar det idag. Det blev en resa bakåt i tiden och mycket kom tillbaka under processen. Efter intervjuerna orkade jag inte lyssna direkt. De fick ligga ett tag. Men när jag sedan hade gått igenom allt material kunde jag börja jobba professionellt. Att intervjua min mamma var väldigt speciellt. Idag kan förstå henne bättre för att jag själv har blivit mamma. Den här tredje dokumentären har blivit ett sorts bokslut för mig. Den första dokumentären "Blind"som jag gjorde med Fredrik Wadström handlar om hur jag försöker lära mig leva ett liv utan att se. " Jag ser inte mitt barn" gjorde jag med Ylva Mårtens. Den beskriver mitt första år som mamma. Nu kommer den här tredje " När du blev blind"som mer handlar om hur vi möter varandra och vad vi säger när det inte går att trösta. Katarina Hahr är producent på Samhällsredaktionen. Kontakt: katarina.hahr@sr.se Två lyssnarkommentarer Jag sitter på tåget och har just lyssnat på din dokumentär. Den var fin, gripande och viktig. Och så var det ett roligt grepp, att se i backspeglen med hjälp av närstående. Ville bara säga det. Hälsningar Jenny Berntson Djurvall hallåjs katharina! råkade komma in i din dokumentär, "När du blev blind!", här ikväll.den gångade mig, och väckte upp en del känslor, och tankar. Har själv ensynskada och har sällan lockats av berättelser och teman kring handikapp på något speciellt sätt. inte heller så att jag medvetet undvikit dem eller så, utan mer utifrån mer subjektiva känslor av att om det inte ger mig något direkt behöver jag heller inte "bara för att", mala in sådana historier. Men denna gång blev jag slådes kvar vid min visdoms källa, p1. jag skriverför att tacka för ditt fina program, och att jag är glad att du hade modetatt göra det. keep up the good work! petri i örebro
Julias värld  

Julia Andersson är 20 år. Hon drömmer om att gifta sig med sin kille Hampus, om studentfesten hon ska ha i vår, och om att åka själv till Stockholm och hälsa på storasyster Emmy. Eftersom hon har downs syndrom kommer Julia aldrig riktigt bli vuxen i omvärldens ögon. Hon gillar målarböcker och Carola, och vuxenliv för henne är att bo på ett gruppboende.

Julia Andersson är 20 år. Hon drömmer om att gifta sig med sin kille Hampus, om studentfesten hon ska ha i vår, och om att åka själv till Stockholm och hälsa på storasyster Emmy. Eftersom hon har downs syndrom kommer Julia aldrig riktigt bli vuxen i omvärldens ögon. Hon gillar målarböcker och Carola, och vuxenliv för henne är att bo på ett gruppboende. Julia är själv helt på det klara med att hon är vuxen, och avfärdar en massa saker som barnsliga. Hon tycker själv att det är barnsligt att hon gillar barbie. Men det är en del av hennes handikapp, säger hon. – Jag har svårt att hålla fingrarna i styr och vill gärna ha något att leka med. Och på sitt sätt är hon väl vuxen – i alla fall snart, hon tar studenten från gymnasiesärskolan i vår, och flyttar hemifrån till en folkhögskola efter det. Att vara vuxen är att få frihet. Man kan gå på stan själv hemma i Höör. – Man kan ju inte ha sina föräldrar med sig jämt, säger Julia. Julia vet att hon är annorlunda än de flesta andra, men k
0:00/0:00
Video player is in betaClose