Search

Nobelpristagaren som startade den molekylära maskinen  

Kemister har tagit kontroll över det minsta som finns och lyckats kontrollera dess rörelser. Molekyltämjaren Jean-Pierre Sauvage är en av dem som öppnat för möjligheten att skapa molekylära maskiner. Jean-Pierre "molekyltämjaren" Sauvage har flyttat runt mycket både under sin uppväxt och inom den kemiska vetenskapen. Det är bland annat denna förmåga att använda sig av många olika upplevelser och kunskaper som gjorde att han lyckades starta vad Nobelkommittén kallar för "den nya industriella revolutionen", nämligen maskiner i molekylstorlek.I programmet möter du Jean-Pierre Sauvage, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och en av årets Nobelpristagare i kemi, hans hustru Carmen Sauvage och Jean Weiss, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och gammal doktorand till Sauvage.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se

Framtidens vete är gammalt  

Vete är världens viktigaste gröda. Men också omdiskuterad. Är framtiden att gå tillbaks i historien? Niclas Dagman är tolfte generationen på gården i Täng i Skaraborg. Han odlar gamla vetesorter som Ölands lantvete.– Det hittades på Öland på 1940-talet, berättar han. Det funkar bättre att odla ekologiskt än de moderna vetesorterna. Det anpassar sig till det lokala klimatet, smakar mer och innehåller mer näring. – De gamla sorterna klarar dessutom sjukdomar bättre. Vetet är det sädesslag som betytt och betyder allra mest för människan. Det sädesslag som gjorde oss bofasta. Världens viktigaste gröda. Som vi förädlat i tusentals år. Men alla är inte nöjda med dagens supereffektiva moderna vete. Alltfler tittar åt gamla sorter, så kallade lantveten, men också till vetets föregångare spelt, emmer och enkorn. För smaken, näringen och hur de är att odla.– Vi får äta 20 procent mer av de nya sorterna för att få oss lika mycket näring som finns i de gamla sorterna, säger Niclas.– Ska du hitta på nåt nytt så ska du titta i backspegeln.Mjölnarna Therese och Claes Rostedt visar runt i kvarnen på Forsa Kvarnagård i Sävsjö i Småland. Kvarnen har varit i familjens ägor i generationer och drivs fortfarande med vatten. Mjölet stenmals, vilket bevarar mer näring än den modernare och vanligaste valsmalningsmetoden.De moderna vetesorterna ger stora skördar. Men folk fick bristsjukdomar för att mjölet inte var lika nyttigt. Istället för att gå tillbaka till de gamla sorterna – de fungerar inte så bra i det industriella bakandet – tillsatte man vitaminer till mjölet. Resultatet blir dock inte detsamma.Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelsvetenskap tycker att vi ska nyansera begreppet avkastning.– Kanske är avkastningen vad gäller näringsämnen viktigare än mängden säd, säger hon. Globalt sett är detta ett stort problem med att det är för lite näring i grödorna.Varför dyker det ibland upp mjölbaggar eller mjölmott i mjölet? Erling Koch, ansvarig för mjölkvarnarna på Lantmannen Cerealia, förklarar hur vi bäst förvarar mjölerna hemma. Och konstaterar:– Det är ingen skillnad på konventionellt eller ekologiskt mjöl. De har lika mycket eller lite ohyra.Ohyran kanske är läskig, men krypen är inte farliga. De kan till och med ätas…

Meny i P1 0

Framtidens vete är gammalt  

Vete är världens viktigaste gröda. Men också omdiskuterad. Är framtiden att gå tillbaks i historien? Niclas Dagman är tolfte generationen på gården i Täng i Skaraborg. Han odlar gamla vetesorter som Ölands lantvete.– Det hittades på Öland på 1940-talet, berättar han. Det funkar bättre att odla ekologiskt än de moderna vetesorterna. Det anpassar sig till det lokala klimatet, smakar mer och innehåller mer näring. – De gamla sorterna klarar dessutom sjukdomar bättre. Vetet är det sädesslag som betytt och betyder allra mest för människan. Det sädesslag som gjorde oss bofasta. Världens viktigaste gröda. Som vi förädlat i tusentals år. Men alla är inte nöjda med dagens supereffektiva moderna vete. Alltfler tittar åt gamla sorter, så kallade lantveten, men också till vetets föregångare spelt, emmer och enkorn. För smaken, näringen och hur de är att odla.– Vi får äta 20 procent mer av de nya sorterna för att få oss lika mycket näring som finns i de gamla sorterna, säger Niclas.– Ska du hitta på nåt nytt så ska du titta i backspegeln.Mjölnarna Therese och Claes Rostedt visar runt i kvarnen på Forsa Kvarnagård i Sävsjö i Småland. Kvarnen har varit i familjens ägor i generationer och drivs fortfarande med vatten. Mjölet stenmals, vilket bevarar mer näring än den modernare och vanligaste valsmalningsmetoden.De moderna vetesorterna ger stora skördar. Men folk fick bristsjukdomar för att mjölet inte var lika nyttigt. Istället för att gå tillbaka till de gamla sorterna – de fungerar inte så bra i det industriella bakandet – tillsatte man vitaminer till mjölet. Resultatet blir dock inte detsamma.Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelsvetenskap tycker att vi ska nyansera begreppet avkastning.– Kanske är avkastningen vad gäller näringsämnen viktigare än mängden säd, säger hon. Globalt sett är detta ett stort problem med att det är för lite näring i grödorna.Varför dyker det ibland upp mjölbaggar eller mjölmott i mjölet? Erling Koch, ansvarig för mjölkvarnarna på Lantmannen Cerealia, förklarar hur vi bäst förvarar mjölerna hemma. Och konstaterar:– Det är ingen skillnad på konventionellt eller ekologiskt mjöl. De har lika mycket eller lite ohyra.Ohyran kanske är läskig, men krypen är inte farliga. De kan till och med ätas…

Meny i P1 0

71 Så tänker en inköpare - Tony & Albin berättar om sitt examensarbete  

Värdeorienterad försäljningsstrategi för industriella tjänster, eller -hur tänker inköpare kring inköp? Tony Nylander och Albin Ljung berättar om sitt examensarbete på Industriell ekonomi på Linköpings universitet. Resultaten från 286 enkätsvar och 5 intervjuer visar på flera intressanta slutsatser.

Det visar sig att goda relationer lönar sig på fler än ett sätt. Dessutom är inköpares lojalitet för ramavtal oväntad. Lyssna så får du veta mer!

Du hittar även hela avsnittet som bloggtext här:

Erik Gustaf Geijer - en europeisk intellektuell  

Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal.

Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men sannolikt gav han ett tidigt och stort bidrag till någon sorts svenskt politiskt medvetande. "Minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss", citerar Anders Ehnmark Geijer i sin bok om den politiske tänkaren. Två nu verksamma sådana, författarna Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss därför om Erik Gustaf Geijer.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Med klimatet som insats  

Det handlar om att ändra hela den industriella civilisationen och göra den koldioxidfri. Det är ingen liten uppgift för klimattoppmötet i Paris som inleds idag. – Ett kommatecken kan vara helt avgörande för betydelsen av en mening. Det gäller att hitta den lösning där alla kan känna att de har vunnit något, konstaterar Turesson som i tolv år var Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågan.I Vetandets värld samtalar Ekots Annika Digréus, som i många år bevakat klimatfrågan för Sveriges Radio, med Anders Turesson om hur klimatförhandlingar går till, inför mötet i Paris i december. Turesson ser läget inför Parismötet som ett helt annat än det inför Köpenhamnsmötet 2009, som inte lyckades nå fram till något bindande avtal.I Paris försöker man att ge utrymme för aktörer som städer, företag och organisationer att manifestera sina förhoppningsvis högt ställda ambitioner. – På så vis kan det byggas upp ett tryck underifrån. Det tycker jag är intressant för föreställningen om vad som är möjligt skapas i hög grad underifrån. Av företag och organisationer och kommuner, som hittar nya lösningar och tar fram nya produkter, säger Anders Turesson.Han tror att detta i förlängningen förändrar länders inställning till hela klimatfrågan och vad som kan göras. – Sedan Köpenhamn har vi sett ett stort genombrott för sol- och vindkraft till exempel. Vi ser hur nya teknologier gör jättesprång. Och därmed börjar hela nationer resonera i nya termer, och se möjligheter som de tidigare inte såg.Samlat material om klimatmötet härReporter: Annika Digréusannika.digreus@sverigesradio.se

Med klimatet som insats  

- Det handlar om att ändra hela den industriella civilisationen och göra den koldioxidfri, så det är ingen liten uppgift vi har tagit på oss. Det konstaterar Anders Turesson som i tolv år var Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågan. I Vetandets värld samtalar Ekots Annika Digréus, som i många år bevakat klimatfrågan för Sveriges Radio, med Anders Turesson om hur klimatförhandlingar går till, inför mötet i Paris i december. Turesson ser läget inför Parismötet som ett helt annat än det inför Köpenhamnsmötet 2009.

11 – Bengt Järrehult, professor i Innovation, om den industriella menopausen – varför storbolag tappar innovationskraften och vad de kan göra åt det.  
Bengt Järrehult är professor i Innovation på Chalmers och har tidigare jobbat på SCA ansvarig för Innovation och Knowledge Management där han jobbade med att ta in nya metoder för att jobba med innovation, bland annat Open Innovation. SCA är idag ett av de bolagen i världen som är bäst på Open Innovation. I denna episod berättar Bengt om hur bolag tappar i innovationskraft när de blir större, ett begrepp som han kallar för den industriella menopausen. Bengt förklarar varför det blir så och vad företagen kan göra åt det. Bengt har skrivit mycket klokt på https://www.innovationmanagement.se/author/bengtjarrehult/.

Read more →

Kvinnlig viagra och Naziguld  

För första gången råkar vi ta samma ämne, nämligen Nazistskatten som två personer hävdar att de hittat i en gruva i Polen. Peter berättar sedan om problemet med för mycket koldioxid i atmosfären som kan vara på väg att lösas, det krävs 10% av Saharas yta för att få ner koldioxidnivån till hur det var innan den industriella revolutionen. Teo tar sedan upp kvinnlig viagra som nyligen blivit godkänt utav Amerikanska läkemedelsverket (FDA), vilka möjligheter finns och är det verkligen bra? Peter avslutar sedan med att prata dåliga filmer, ni får våra absolut bästa tips på de sämsta filmerna.

Gjorde matlagningen oss till människor?  

Var det att vi började tillaga maten som gjorde att vi lämnade schimpanserna bakom oss och utvecklades till människor?
Är raw Food, rå mat, lösningen på fetmaepidemin?
Och varför har raw foodarna börjat tillaga maten, börjat värma upp den?

Meny om kokkonstens födelse. Tillagandets fördelar och nackdelar. Och om raw foodens framtid.Richard Wrangham, professor i antropologi vid Harvard i USA, driver i sin bok "Catching fire - how cooking made us human" tesen att det var tillagandet av maten som gjorde att vi kunde utvecklas till att bli människor och låta vår hjärna växa.Tillagad mat ger så mycket mer energi.Detta är också problemet med dagens kosthållning. Tillagande och processande av maten, framför allt det industriella processandet, gör att vi får i oss mycket mer energi än vi tror.Många skulle säkert må bra av att äta mer raw food, mat som inte värmts, vilket gör att vi får i oss mindre energi.Samtidigt utvecklas raw food mot att man börjar tillaga mer…I programmet berättas om boken Catching fire, dessutom medverkar Martin Ingvar, professor och hjärnforskare, samt Jeanette Högfeldt som jobbar med gourmet raw food i USA och Sverige.

Meny i P1 0

Om cyberkriget kommer  

För en vecka sedan drabbades Telia av en överbelastningsattack som fick ovanligt stora konsekvenser. Den här gången var det inte bara ett särskilt mål som slogs ut, som exempelvis regeringens hemsida – nu gick det inte att komma ut på nätet alls för Telias kunder och problemen fortsatte i flera dagar.

Ryktet säger att orsaken var att hackergruppen Lizard Squad utsatte spelföretaget Electronic Arts för en överbelastningsattack, men det kan också komma att visa sig vara något betydligt mer oroande än missnöjda privatpersoner i en löst sammansatt protestgrupp som ligger bakom den här nätattacken. Och medan IT-säkerhetsexperterna varnar oss för att digitala angrepp på viktiga samhällsfunktioner kommer att bli allt vanligare och mer sofistikerade, så talar militärstrategerna om cybervärlden som ett nytt slagfält och skapar nya militära organisationer som bara sysslar med att försöka möta it-hoten - eller utvecklar sin förmåga att angripa andra stater genom cyberkrigföring. Angrepp i den digitala världen har under de senaste åren blivit så vanliga, och så sofistikerade att militärstrateger världen över har börjat prata om cybervärlden som ett nytt slagfält. Det här är en utveckling som lett till att nationer världen över börjat arbeta fram särskilda strategier för att försvara sig mot det nya hotet. Vissa nationer har till och med inrättat helt nya militära organisationer som bara riktar sina ansträngningar mot cybervärlden. Men hur allvarliga är cyberhoten och hur kan vi skydda oss mot dem? I frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz program från 2012 medverkar Roland Heickerö, informationssäkerhetsexpert och docent i krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm. Mathias Ekstedt docent vid avdelningen för industriella informations- och styrsystem på Tekniska högskolan i Stockholm. Anders Hansson, chef för Computer Emergency Respose Team på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Programmet är en repris. vet@sverigesradio.se
Den böjda R&B-världen  

December blir tillbakablickande i P3 SOUL. Kan bara inte låta bli. Nästa söndag(observera starttiden kl. 22.30)serveras det svenska hiphop och soulåret. Ikväll flyter vi in i den böjda R&B-världen 2014. Spöklik och sexig på samma gång. Det handlar om tyngdlös soul med svepande syntsjok, krossade industriella ljudlandskap, bängbas och söta singersongwriter-drömmar. Vrakdelarna från 00-talets genrekollaps förenas på ett lika självklart som odefinierbart vis. Bortom Drake och Weeknd vad händer?

P3 Soul 0

Industriellt byggande blir billigare  

Det är akut bostadsbrist i Sveriges större städer, men det är dyrt att bygga bostäder. Industriella metoder är ett sätt att spara pengar i byggbranschen. Med storskalighet, massproduktion och minimerad lagerhållning kan kanske en tredjedel av byggkostnaderna sparas in.

Problemet som ledde till att man satte igång miljonprogrammet på 60-talet ser likadant ut idag - akut bostadsbrist i de större städerna orsakad av stor inflyttning. Höga byggkostnader brukar anges som en anledning till bostadsbristen. Problemet skulle delvis kunna avhjälpas om branchen tillämpade industriella metoder som storskalighet, massproduktion och minimerad lagerhållning. På så vis går det att spara uppemot en tredjedel av kostnaderna, menar Ronny Andersson, adjungerad professor vid Lunds Tekniska Högskola. Vetandets Värld handlar idag om den svenska byggindustrin och vi besöker en av de hetaste regionerna i Sverige just nu, nämligen Malmö. Medverkar gör Ronny Andersson, professor vid Lunds tekniska högskola och Olle Ingman, teknisk chef vid MKB - Malmö Kommunala Bostäder Reporter: Jon Thunkvist Programledare: Johan Thorstenson johan.thorstenson@sverigesradio.se
Om cyberkriget kommer  

Häromveckan drabbades flera svenska myndigheter av en riktad överbelastningsattack, där flodvågor av mejl fick bland annat försvarsmaktens och regeringen hemsidor att svaja. Angrepp i den digitala världen har under de senaste åren blivit så vanliga, och så sofistikerade att militärstrateger världen över har börjat prata om cybervärlden som ett nytt slagfält.

Det här är en utveckling som lett till att nationer världen över börjat arbeta fram särskilda strategier för att försvara sig mot det nya hotet. Vissa nationer har till och med inrättat helt nya militära organisationer som bara riktar sina ansträngningar mot cybervärlden. Men hur allvarliga är cyberhoten och hur kan vi skydda oss mot dem? I frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz program medverkar Roland Heickerö, informationssäkerhetsexpert och docent i krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm. Mathias Ekstedt docent vid avdelningen för industriella informations- och styrsystem på Tekniska högskolan i Stockholm. Anders Hansson, chef för Computer Emergency Respose Team på Myndighten för samhällsskydd och beredskap. Programmet sändes första gången den 3/10.
Om cyberkriget kommer  

Häromveckan drabbades flera svenska myndigheter av en riktad överbelastningsattack, där flodvågor av mejl fick bland annat försvarsmaktens och regeringen hemsidor att svaja. Angrepp i den digitala världen har under de senaste åren blivit så vanliga, och så sofistikerade att militärstrateger världen över har börjat prata om cybervärlden som ett nytt slagfält.

Det här är en utveckling som lett till att nationer världen över börjat arbeta fram särskilda strategier för att försvara sig mot det nya hotet. Vissa nationer har till och med inrättat helt nya militära organisationer som bara riktar sina ansträngningar mot cybervärlden. Men hur allvarliga är cyberhoten och hur kan vi skydda oss mot dem? I frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz program medverkar Roland Heickerö, informationssäkerhetsexpert och docent i krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm. Mathias Ekstedt docent vid avdelningen för industriella informations- och styrsystem på Tekniska högskolan i Stockholm. Anders Hansson, chef för Computer Emergency Respose Team på Myndighten för samhällsskydd och beredskap
Kanalkalas och stenåldersyra i Motala  

För 200 år sedan togs de första spadtagen i grävandet av Göta Kanal. Vid Vättern växte samtidigt en ny toppmodern stad fram runt kanalhuvudkontoret, där fröet till det industriella Sverige skulle sås. Vetenskapsradion Historia besöker kanalens huvudstad, där kanalchefen Baltzar von Platen ligger begraven under ett kungligt monument, för att berätta hur kanalen förvandlade Sverige från u-land till i-land.

- Det var här i Motala som Sverige blev modernt, berättar kanalexperten Reinhold Castensson.

Ett par hundra meter ifrån kanalmynningen gräver nu också arkeologerna efter Motalas allra äldsta befolkning och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den banbrytande utgrävningen.

- I tusentals år har Motala ström varit ett eldorado för fiske, berättar Göran Gruber, arkeolog vid utgrävningsplatsen där man nu gräver fram ett rikt stenålderssamhälle med mängder av välbevarade fynd.

Hundratals konstfärdigt utmejslade fiskeljuster i hjortben har hittats på platsen, vilka avslöjar hur platsen använts för laxfiske för åtminstone 6 000 år sedan. Med platsens unika bevarandeförhållanden kan arkeologerna nu skissa upp en detaljerad bild av hur livet vid Motala ström såg ut under äldre stenålder. Det senaste fyndet, ett extremt välbevarat yxskaft i hjorthorn, är så praktfullt att arkeologerna firar med tårta.

#link=199301#

Programledare är Tobias Svanelid.

För 200 år sedan togs de första spadtagen i grävandet av Göta Kanal. Vid Vättern växte samtidigt en ny toppmodern stad fram runt kanalhuvudkontoret, där fröet till det industriella Sverige skulle sås. Vetenskapsradion Historia besöker kanalens huvudstad, där kanalchefen Baltzar von Platen ligger begraven under ett kungligt monument, för att berätta hur kanalen förvandlade Sverige från u-land till i-land. - Det var här i Motala som Sverige blev modernt, berättar kanalexperten Reinhold Castensson. Ett par hundra meter ifrån kanalmynningen gräver nu också arkeologerna efter Motalas allra äldsta befolkning och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den banbrytande utgrävningen. - I tusentals år har Motala ström varit ett eldorado för fiske, berättar Göran Gruber, arkeolog vid utgrävningsplatsen där man nu gräver fram ett rikt stenålderssamhälle med mängder av välbevarade fynd. Hundratals konstfärdigt utmejslade fiskeljuster i hjortben har hittats på platsen, vilka avslöjar hur platsen anv
VR Historia 2010-02-18  

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att ef

VR Historia 2010-02-18  

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att e

GMV 20090607 del två  

Efter bilkraschen. Trots statliga stöd kan de industriella klenoderna i väst vara ett minne blott. Nu tar kineser och indier över den sargade bilbranschen. Public Service med satir om veckan som gått. Kvinnor i Kabul. Förra året besökte vår asienkorrespondent Nils Horner ett av Afghanistans få kvinnohus. Nu återser han 22-åriga Faria som idag hjälper andra kvinnor att rädda sig undan kvinnoförtrycket. Kvinnan som fällde kommunismen. I höst är det 20 år sedan för en mängd tilldragelser som alla ledde till Sovjetunionens sammanbrott. Journalisten Peter Kadhammar om Polens betydelse för den nya världsordningen. Poltava 300 år. Slaget i den ukrainska staden blev dödsstöten för den svenska stormaktstiden. Vi påminner oss om hur Sverige blev en stormakt och vad som hände sedan. Kåseri av Ludvig Rasmusson

0:00/0:00
Video player is in betaClose