Search

Bakteriofager slår direkt mot resistenta bakterier  

Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet.

Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager.

Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

Avsnitt 22: Nu kan alla räkna på hälsa  

Vad kostar den psykiska ohälsan egentligen i reda pengar? Nu finns ett väl underbyggt verktyg som gör det enkelt att beräkna ohälsans kostnader just där du jobbar. 

När Johan Rudborg för 18 år sen började räkna på hälsoekonomi hade han hört att man kunde satsa en krona på hälsa och få fem tillbaka. Den sortens påståenden är vanliga, men saknar ofta källhänvisningar. Johan insåg att många saknade en modell för att räkna på hälsa.

Analysverktyg för alla
I det arbetshälsoekonomiska analysverktyg som Karolinska Institutet i samarbete med Johans företag Proactive Health tagit fram kan man tydligt se att det finns enorma summor att spara in om man får bukt med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro.

Initiativet kommer från Karolinska Institutet och institutet för miljömedicin som tar fram riktlinjer för företagshälsa. Arbetet har pågått i över ett år för att ta fram tillförlitliga underlag och beräkningsmodeller som alla typer av organisationer kan använda.

Eftersom många som arbetar med hälsofrågor inte har en ekonomisk bakgrund har man också fokuserat på att göra beräkningsmodellen tillgänglig för de som inte är vana att göra ekonomiska kalkyler.

Tar fram både kostnader och orsaker
Men det handlar inte bara om att räkna, verktyget innehåller också en modell för verksamhetsanalys där man kan få hjälp med att identifiera själva orsaken till de psykiska ohälsokostnaderna.

Ju mer data man själv kan mata in desto exaktare siffror men man kan också använda verktygets egna schabloner. De är försiktigt beräknade i underkant, berättar Johan, som menar att modellen inte går att skjuta i sank. 

Han tycker att verktyget förstås lämpar sig att använda när man vill beräkna ohälsan. Men det är också ett verktyg när man vill kommunicera vad kostnaden faktiskt är för de som är på jobbet men inte mår bra, sjuknärvaron alltså. Den beräkningen kan hjälpa att motivera åtgärder inom hälsa som en investering snarare än en kostnad.

Här finns verktyget
Mer om det arbetshälsoekonomiska analysverktyget och själva verktyget hittar du här.

Nu hoppas vi att ni vill berätta om och hur ni använt det? Vad är era erfarenheter?

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

66: Jeff Deist – President för mises.org  

Studion gästades av Jeff Deist, president för amerikanska mises-institutet. Ett mer radikalt möte än väntat. Jeff är från början skattejurist, men tog över styret av institutet för drygt ett år sedan. Mitt i internetåldern tror han fysiska möten är nyckeln till friheten. Vänster-högerskalan har ersatts av en konflikt mellan vanligt folk och galningar. Jeff har

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

#54 Genetisk forskning om autism. Kristiina Tammimies  

Kristiina Tammiies är genetiker och forskargruppledare på KIND Genomics vid Karolinska Institutet, Center of NeuroDevelopment disorders. Kristiina forskar på att kartlägga gener, som är inblandade vid olika grader av autism. Syftet är att i framtiden snabbare kunna koppla kliniska bilder till olika genetiska uttryck och förhoppningsvis snabbare kunna erbjuda barn med olika autistiska svårigheter tidig träning och stöd. Kristiina berättar om sitt arbete och vi pratar även om det komplicerade med genetisk kartläggning och etik gällande försäkringar, sjukvård och diskriminering. Följ med i vårt samtal. Kristiina Tammimies når du på Karolinska Institutet och Kristina Bähr når du som vanligt lättast på kontakt@hjarnpodden.se

#52 - Ny medicin mot Alzheimer på väg - Bengt Winblad professor  

Alzheimers sjukdom är en degeneration sjukdom som drabbar förmågan att minnas, planera, lära nytt och snabbhet, d v s våra kognitiva förmågor. Bengt Winblad, professor i neurogeriatrik, Karolinska Institutet, berättar om nya strategier för att ta fram nya läkemedel mot Alzheimer och vilka strategier som är närmast i tiden för att bli läkemedel på marknaden. Det finns olika läkemedel som påverkar signalsubstanser i nervcellerna, ämnen som påverkar bildningen av de proteiner (bl a amyloid) som lagras in i cellerna och förstör nervcellernas funktion. I avsnittet pratar vi om några olika strategier, där forskningen har kommit lång och snart kan vara verkligen. Bl a kan "vaccination" mot Alzheimer snart vara en möjlighet (immunterapi). Bengt Winblad hittar du på Karolinska Institutet: http://ki.se/en/people/benwin För att nå Kristina mailar du till kontakt@hjarnpodden.se

#50 Ekonomi och psykisk hälsa - intervju Malin Lohela-Karlsson  

Att arbeta för en psykosocial hälsa på jobbet är viktigt, men ibland svårt att kommunicera när beslut om prioriteringar ska ske. Malin Lohela-Karlsson, arbetshälsoekonom på Karolinska Institutet har tillsammans med sina forskarkollegor arbetat för att ta fram ett verktyg som kan visa på lönsamhet i det förebyggande arbetet. De har skapat arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för att förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet kring psykosocial ohälsa på jobbet. Analysverktyget hjälper till att identifiera hur ohälsa påverkar ekonomin för företaget, kostnadsberäkna olika insatser och vilken effekt det får på ekonomin. Att systematiskt titta på olika faktorer kan hjälpa till att få fram vad som är orsak till sjukfrånvaro och vilka ��tgärder som behöver sättas in. Malin Lohela-Karlsson är arbetshälsoekonom och disputerad på Karolinska Institutet. Analysverktyget hittar du här:

Individuell risk att drabbas av demenssjukdomar minskar  

Bättre hjärthälsa, diabetesvård, och en stigande utbildningsnivå har sänkt demensrisken trots att antalet fall ökar. Dessutom utvecklas diagnostiken snabbt och ny medicin hägrar inom ett årtionde. Demenssjukdomar har länge lyfts fram som ett av de stora hoten mot välfärden i västvärlden. I takt med att fler personer lever längre drabbas också fler av demens. Men nu kommer forskning som tyder på att den individuella risken att drabbas faktiskt verkar minska i många länder, inklusvie Sverige. Dessutom har möjligheten att göra diagnoser blivit bättre, och nya typer av mediciner verkar finnas på forskningshorisonten.Demens är alltid en tragedi för individen och de närstående, och kollektivt blir de sjuka betungande för vården. Hur ska vi kunna hantera alla de som drabbas av de här sjukdomarna? I totalt antal patienter blir demens och alzheimers nämligen allt vanligare. Det beror på att befolkningen växer och allt fler människor lever längre liv.Men det gäller att hålla ordning på siffrorna, för i statistiken gömmer sig också en god nyhet.– Antalet människor som drabbas av demens och som har demens ökar, men den individuella risken ser ut att minska, säger Laura Fratiglioni, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet med inriktning mot demenssjukdomar.Hon är bland annat inblandad i en studie som har följt boende på Kungsholmen i Stockholm från åttiotalet tills idag. Det är i den studien som hon har sett tecken på att risken för demens minskar här i Sverige, och hon är inte ensam. Liknande resultat kommer från hela västvärlden, inklusiver Spanien, England och Nederländerna. De senaste stora studierna från USA visar också på en tydlig minskning.Det är fortfarande inte helt klart vad den här minskningen beror på. Sådana slutsater kan vara svåra att dra från stora befolkningsstudier. Men forskarna har en hypotes om att det beror på två faktorer. Dels att fler personer har en längre utbildning och ett mer stimulerande yrkesliv. Detta bygger upp en mental reserv som kan fungera som en buffert om hjärnan skadas.Den andra stora faktorn är att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt sedan sjuttiotalet. Även behandling av diabetes och högt blodtryck skyddar hjärnan – det som är bra för hjärtat är generellt bra för hjärnan.I Kina har det precis kommit en studie som visar på motsatsen, en ökning istället. Det är ändå inte förvånande; den generation kineser som idag är gamla har levt med många av de negativa faktorerna. Men även här förväntar sig Laura Fratiglioni att om några decennier se motsvarande positiv utveckling, förutsatt att man satsar på att främja en hälsosam livvstil och förebygga ohälsa. Det samma gäller förstås alla länder. I populationer till exempel i USA med mycket obesitet finns det skäl att oroa sig för en högre demensrisk om inga åtgärder sätts in.Trots den hoppfulla nyheten att den individuella sjukdomsrisken verkar minska hos oss kommer ändå väldigt många att drabbas av demens eller alzheimers. Då är det också hoppfullt att veta att diagnostiken och behandlingarna också utvecklas snabbt idag.Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska, Huddinge. Hon lyfter fram att vetenskapen idag är mycket bättre på tidiga diagnoser, vilket gör att man kan sätta in behandling innan effekterna på minnet blivit för stora. Det blir också lättare att skilja mellan olika demenssjukdomar, vilket är avgörande för att patienter ska få rätt medicin.Nu står mycket av hoppet till utvecklingen av nya mediciner. Specifikt för Alzheimers ligger ett stort fokus på att hitta något som kan fungera som ett sorts vaccin som skulle hindra det farliga placket att bildas i hjärnan. Inget sådant läkemedel är godkänt ännu, men de första studierna har gett en del lovande resultat.Det satsas också väldigt mycket pengar på demensjukdomar just nu. G8-länderna har satt upp ett mål att det ska finnas ett läkemedel mot alzheimers år 2025 och Agneta Nordberg är positiv till att det ska lyckas.Laura Fratiglioni lyfter fram att det faktiskt också finns mycket som man som privatperson kan göra för att minska risken att drabbas. Man kan ha en generellt hälsosam livsstil, se till att behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, och bygga upp en mental reserv, genom till exempel utbildning.Det finns också studier som visar att den som inte har en utbildning från ungdomen kan kompensera för det genom att bygga upp en mental reserv under yrkeslivet, till exempel i ett stimulerande arbete.För dem som börjar bli äldre är det bra att ägna sig åt saker som både ger fysisk, mental och social stimulans. Som att påta i trädgården med familjen, gå på museer med vänner eller att lära sig en ny dans – en perfekt kombination av alla faktorerna. Det viktigaste är att hitta något som man verkligen tycker om, säger Laura Fratiglioni.Däremot är det bra att veta att det inte finns några vetenskapliga bevis för att de olika dataprogram och spel som

Hopp i P1 0

19. Sten Linnarsson (Karolinska Institutet)  

En grupp forskare har tagit de första viktiga stegen mot att skapa en "Google Maps" för människokroppens alla celler. Svenske professorn Sten Linnarsson från Karolinska Institutet är en av toppforskarna i det gigantiska projektet. Han berättar om hur vi inom fem-sju år kommer att kunna kartlägga sjukdomar på ett helt annat sätt än i dag och bara genom några klick kunna förstå hur ett virus angriper cellerna. Det som tidigare tagit år att undersöka, kan alltså göras på några klick.

ep 038: Anna Maria Clement - Hippocrates Health Institute  

Anna-Maria Clement, naturläkare och näringsterapeut, är allt för raw food och levande föda! Sedan 1980 driver hon tillsammans med sin man Brian Clement Hippocrates Health Institute i Florida. Dit vallfärdar människor från alla delar av världen för att ta del av kunskapen om hur man kan läka sig själv. Institutet startades från början av Ann Wigmore i Boston. Målet med institutet är att hjälpa människor att ta ansvar för sina liv och hjälpa dem till en tillvaro fri från för tidigt åldrande, sjukdom och onödigt smärta.

Allt om tänder  

Gamla tiders hästhandlare brukade titta i munnen för att se om hästen var frisk. De var inte helt fel ute, om du tittar in i din egen mun så kan du få veta en hel del om hur du mår. Inflammationer som börjar i munnen kan senare utvecklas till hjärt- och kärlsjukdom och cancer.”Vi har följt personer under 30 år och hittat skrämmande samband mellan dålig munhälsa och dödsorsak”, det säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Susanne vet hur det är att leva som tandlös. Hon blev av med alla tänder i överkäken och kände hur människors blick på henne förändrades när de såg att hon var tandlös.”Det biter en liten bit ur själen varje gång”, berättar Susanne, som nu har fått hjälp att skaffa nya tänder.Programmet svarar på lyssnarfrågor om tandtråd, hål, fluor och dålig andedräkt. Telefonslussen är öppen för fler frågor under programmets gång. Ring på nummer 08- 215 216, eller maila kropp@sverigesradio.seGäster i programmet är Björn Klinge, professor i odontologi, Kristina Edman, tandhygienist och forskare vid Uppsala Universitet samt Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hjärnsläppsomröstning och PR-polisundersökning  

Att försöka köra över flyktingar med en lastbil, är det rätt? Hur kunde Nyheter24 fråga så? Håller undersökningen om de missnöjda poliserna? Och så om kommunrapporteringen som ökar, trots mediekris. Hur förklarar Nyheter24 omröstning om att köra över flyktingar? I veckan publicerade sajten Nyheter24 en artikel om en lastbilschaufför som försöker köra över flyktingar. I artikeln publiceras också en omröstning där sajten ställer frågan “Gör chauffören rätt?” – “Ja eller nej”. De starka reaktionerna på vad som utan tvekan kan kallas för ett publicistiskt haveri kom omedelbart – branschen rasade och artikeln drogs tillbaka. Men hur kunde en sådan artikel publiceras från första början? Vår reporter Gustaf Rosensköld besökte redaktionen och träffade Nyheter24:s chefredaktör och ansvarige utgivare.Ifrågasatt nyhet om poliser som funderar på att säga upp sig “8 av 10 poliser funderar på att sluta” kunde man läsa och höra i flera medier häromveckan. Nyheten bygger på en undersökning från polisfacket och lanserades lägligt mitt under pågående lönekamp. Men är det verkligen så illa som att så många som 8 av 10 poliser går runt och är mer eller mindre redo att säga upp sig? Våra reportrar Lina Grönberg och Jonna Westin har granskat den här nyheten och frågat två tunga medieredaktioner om hur de ser på den här typen av undersökningar, där det ju finns en tydlig PR-avsikt i botten.Ökande kommunrapportering trots mediekris Hur mår egentligen den svenska kommunjournalistiken i tider av nedskärningar och minskade resurser? Det här är en fråga som diskuteras mycket just nu. Och nu i veckan kom nya siffror från Institutet för Mediestudier om att kommunrapporteringen ökar, trots mediekrisen. I alla fall sett till antalet artiklar. Men innebär kvantitet också kvalité? Eller finns det kanske snarare en risk att det är precis tvärtom? Reporter: Therese Rosenvinge. Här ska vi också för transparensens skull nämna att Mediernas producent Lasse Truedson också är föreståndare för Institutet för Mediestudier, vars siffror togs upp här i reportaget.Engagemang och delningar till varje pris? Samtal med Jack WernerMed anledning av Nyheter24:s publicering samtalar vi med frilansjournalisten Jack Werner om viralsajter, delningstrender och nätjournalistik.

68: Svenska frihetsstrider – Daniel West  

Under många hundra år värderade de svenska folken frihet högre än trygghet. På den tiden gjorde man uppror mot överheten och slog ihjäl fogdar med livet som insats. Daniel West, långvarig medarbetare på institutet, gästar studion. Han berättar om några av sina favorituppror och männen bakom. Han berättar också om sin spännande stora satsning: ProjektMoberg.se.

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

Institutet med Karin och Jesper 20151114  

I lördagens Institutet handlar det om hur man forskar på övernaturliga fenomen och om det rent matematisk är troligt att den marockanska krigskungen Moulay Ismael fick över 888 barn. Dessutom blir det info om världens elakaste frisyr.

63: Yuri Maltsev om livet i Sovjetunionen  

RM gästas av professor Yuri Maltsev som hoppade av från Sovjetunionen 1989, via Sverige, hamnade i USA och anslöt sig till Mises-institutet. Han berättar tragikomiskt om fattigdomen i Sovjetunionen. Hur industriellt massmord skapade ekonomisk tillväxt. Vad man blandade i korven. Hur Moskva grundades av en kines. Varför han reste med en väska fylld med kondomer.

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

Naturens roll i våra liv  

Naturen spelar en viktig roll för många svenskar, oavsett om det handlar om bergsklättring eller trädgårdsarbete. Naturen och olika naturupplevelser spelar en stor och viktig roll för många svenskar enligt en undersökning som nyligen har genomförts. Det är Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet i Lund och forskare vid flera universitet som har undersökt hur människor idag ser på naturen, något som resulterat i boken Naturen för mig. För många svenskar betyder naturen något annat än det vardagliga, många söker sig till exempel till skogen eller havet under semestern när det är soligt och varmt. För andra innebär naturen en stund av efterlängtad ensamhet, inte sällan förknippat med ett mått av andliga eller religiösa känslor. Men också naturens faror lockar - extremsportare och äventyrare söker spänning och utmaningar i allt från forspaddling till bergsklättring. I dagens program medverkar Katarina Saltzman vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lina Midholm på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och folkloristen Tora Wall.Programledare är Urban Björstadius.

Så tänker en psykopat  

Karolina Sörman, doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet Psykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa. Karolina Sörman är utbildad neurobiolog och doktorand vid Karolinska institutet. I sin forskning fokuserar hon på de kliniska tester som används för att bedöma psykopati. Hur upptäcker man en psykopat? Hur tänker de? Och går psykopati att behandla? Under arbetet med sin forskning har Karolina Sörman träffat och intervjuat både kriminella och ickekriminella grupper för att undersöka psykopatiska drag och hur de tar sig uttryck.

1:1 - Jetzt självmedicinerar  

NYLANSERING!

 

Efter 38 pilotavsnitt lanseras nu Jetzt - Säsong 1.

Säsong 1 av Jetzt bjuder på 5 temaavsnitt. Ett nytt avsnitt kommer att släppas sista fredagen varje månad med start idag, den 27 februari.

 

Andra godbitar som det bjuds på:

- En story om Lars Ohly's åsikter.

- Tratt- och trampolinkonst läggs till i vokabulären.

- Matildas behov att springa en mil och tugga på tuggplatta.

- Saras enorma rädsla för Karlsson på taket.

 

Medverkande: Rasmus Klamas, Sara Östebro och Matilda Johansson.

 

Inklippta människor: Gunnar Bjursell (professor emeritus, Karolinska Institutet), Tova Gerge (scenkonstnär, Institutet för politisk terapi), Ulf Hallgårde (överläkare, Region Skåne) och Anna Berg (utredare för scenkonst, Göteborg Stad). 

 

Flocken är dock intakta och spelar fint!

 

#nupod #scenkonstguiden

Specialpodd: Institutet LIVE i Umeå.  

Institutet åkte norrut och spelade in en podd med Umeå universitet-forskarna Stefan Jansson och Tomas Brodin. Tomas berättar om hur de annars nervösa och rädda abborrarna blir happy-go-lucky av läkemedelsrester som vi människor kissar ut. Stefan berättar om varför granen "rules the world" och att den har jättestor arvsmassa eftersom den är dålig på att städa. Dessutom blev det debatt mellan Karin och Jesper om vi borde aktivera fåglarnas gen för tänder eller inte.

0:00/0:00
Video player is in betaClose