Search

Onsdag 17 Maj  

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat årets Freedomfest i Stockholm, utpressningsviruset Wannacry drabbar tiotusentals organisationer, statliga Svenska institutet blockerar 14 000 på egna Twitterkontot, Metros ägare Mats Qviberg pudlar efter blåsväder kring intervju i Nyheter Idag samt filosofistudenten Jesper Ahlin om att Hans-Hermann Hoppe sällan citeras av akademiska filosofer. http://radio.bubb.la/2017-05-17/

53: Viralgranskaren och SIs blockering av @sweden-följare  

Vilka twitteranvändare blockerar Svenska Institutet, och på vilka grunder? Vi kommenterar den potentiella skandalen kring myndighetens twitterkonto @sweden. TV4 bryter samarbetet med Metros Viralgranskaren efter att Metros ägare Mats Qvibergs uttalat sig i Nyheter Idag. Vi har intervjuat Viralgranskarens grundare Åsa Larsson. Huvudmannen bakom Swefilmer döms till tre års fängelse för att ha drivit piratstreamingtjänsten. Är det rimligt? Dessutom internationella nyheter om datorviruset WannaCry, NSA och Milo Yiannopoulos. 5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Varje tisdag.

Vart har ordet kickers tagit vägen?  

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet ”kickers”. Men vad är kickers för ord egentligen? Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt 29: Feedback som får oss att växa  

Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback.

Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den.
Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback.

Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är:

Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för "vad bra du var" eller "det där gick ju inte så bra" kan du säga "det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod" eller "det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna". Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra.

Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord!
/Ann-Sofie och Boel

Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners:
Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Läs mer om vårt nya samarbete som vi är väldigt glada och stolta över.
Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 3 smarta tips på hur man ger feedback kopplat till hälsosamma val:
1. Var specifik, berätta vad i personens beteende du åsyftar
2. Berätta varför du tycker det var bra
3. Berätta vilka konsekvenser personens val eller beteende får för personen själv, dig och övriga medarbetare.
Läs gärna mer från Twitch om hur du gör samtal motiverande.

De stillasittande barnen  

Många svenska barn rör sig för lite. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet före puberteten är mycket viktigt för hälsan. Nu ställs krav på mer fysisk aktivitet under skoldagen. Det är inte bara skolan som bär ett ansvar för att barn ska röra sig. Daniel Berglind, forskare vid Karolinska institutet, studerar 4-åringars fysiska aktivitet. Han har sett att barnen rör sig betydligt mer på förskolan än på helgen. Föräldrarna bär ett stort ansvar, menar han. Barnläkaren Ulrika Berg möter föräldrar som är frustrerade över att barnen sitter inne med skärmar istället för att röra sig. Hon råder föräldrar att komma överens med barnen om var som är en rimlig tid vid datorn och att själva ha en aktiv livsstil för att inspirera barnen.

Matilda Alborn om konsten att intervjua  

Matilda Alborn utbildades till TV producent på Dramatiska Institutet. Men över sin långa karriär inom media har hon arbetat både framför och bakom kameran och även på radio. Under en kort period sände vi morgonprogram i P4 tillsammans och jag fick bevittna Matildas förmåga att intervjua alla möjliga människor. Ett hantverk som är verkligen tar en livstid att bemästra.

Kärlek – förnuft, känsla eller bara kemi?  

Bara ett virrvarr av molekyler i kroppens alla organ – eller en kamp mellan mellan en förnuftig frontallob och en eldig amygdala? Vad är egentligen kärlek – detta svettiga, nervösa, oemotståndliga, hemska och samtidigt alldeles fantastiska? Är det ett slags språk som vi aldrig skulle kunna förstå om vi inte visste vad kärlek är? Vetenskapsradion går på seminarium och diskuterar kärlek med tre professorer – en kemist, en psykiatriker och en litteraturvetare. I programmet medverkar Carin Franzén, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet, Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet och Åsa Nilssone, professor emeritus i psykiatri Karolinska institutet Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

#56 Yttrandefrihet  

Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.

#58 Småbarnshjärnan och vad händer i hjärnan när vi blir föräldrar? Professor Ulrika Ådén  

I det här avsnittet pratar Kristina med Ulrika Ådén, barnläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus och professor vid Karolinska Institutet. Vi pratar om hur hjärnan utvecklas hos små barn och vad som händer i hjärnan när vi blir föräldrar? Finns det skäl till att vi blir mer oroliga när vi blir förälder än innan? Vi pratar även om att man kan uppleva att ledarskapet blir bättre och enklare efter föräldraledigheten och även hur viktigt det är att samspela med sitt barn. Vi blir till i samspel med andra. Ulrika berättar även om en studie på de Rumänska barnhemsbarnen som återfanns när Ceausescu-regimen föll på 1980-talet. De hade fått växa upp utan samspel tidigt i livet och nu finns uppföljningsstudier publicerade. Lyssna på ett spännande avsnitt om vår mänskliga hjärnas blivande. För kontakt med Kristina mailar du som vanligt kontakt@hjarnpodden.se Ges ut av Exist.se http://www.exist.se

#79: Carl Johan Sundberg  

Hur ser det optimala intervallpasset ut, enligt forskningen? Förstör man sina gener genom att springa maraton, eller är det tvärtom bra? Vilka är för- och nackdelarna med att springa intervaller på löpband istället för utomhus? Och varför verkar inte våra svenska längdåkare lyckas pricka formen lagom till stora mästerskap, trots all kunskap som finns inom området? Det Carl Johan Sundberg inte vet om träning och hälsa är helt enkelt inte värt att veta. Han är läkare och professor i arbetsfysiologi vid Karolinska institutet och dessutom en flitigt anlitad föreläsare. För ett par år sedan utkom han också med boken ”Hälsa på recept” (Fitnessförlaget), som han skrev tillsammans med Anders Hansen, som gästade Maratonpodden i slutet av 2016. Ett otroligt spännande samtal – i det närmaste ett måste för alla som älskar att konditionsträna. I slutet av programmet får då dessutom en massa aha-upplevelser i ämnet hud- och hårvård, då Weleda kommer till studion och lär oss om hur vi tar hand om hy och hår under loppet av ett år. Avsnittet presenteras i samarbete med Weleda.

Striden om D-vitaminets hälsoeffekter  

"Solskensvitaminet" D-vitamin kopplas ihop med allt från depression till cancer, men forskare är djupt oeniga om vad vi vet, och vad vi tror, om D-vitaminets effekter på hälsa och sjukdom. Det saknas inte studier kring D-vitamin, men det saknas ännu randomiserade kontrollerade studier som ger tillräcklig vetenskaplig tyngd åt resultaten. Det menar Susanne Rautiainen Lagerström, forskare på Karolinska institutet. Men forskaren och läkaren Peter Bergman på Karolinska Universitetssjukhuset menar att det finns tillräcklig evidens för att idag hävda att D-vitamin hjälper vid luftvägsinfektioner. I programmet medverkar även Dennis Larsson som forskar kring D-vitamin och prostatacancer vid Högskolan i Skövde. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Webbsida för en av de fyra stora kommande RCT-studierna

31. Katarina Gospic – ”Kan man tänka sig frisk?”  

Idag möter vi supertalangen och otroligt intressanta hjärnforskaren Katarina Gospic. Hon är född 1984 men har redan motsvarande 13 års akademisk utbildning. Bland annat är hon utbildad läkare, och hon har även en magisterexamen i fysiologi och medicine doktor, vilket innebär att hon har disputerat inom medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet. Katarina kom tvåa på Expressens lista över ”Årets kvinna”. När vi ses talar vi om vår hjärna som sett exakt likadan i 40 000 år. Vi talar om inflammation, sjukdomsbeteende och depression. Vi talar om celler och att leva som en sköldpadda på Galapagos. Vi talar om lyckoämnen och Katarina förklarar verkligen på ett otroligt logiskt sätt varför det är så förståeligt att man inte alltid orkar saker. Hur kemin förändras i huvudet. Vi talar vad motion faktiskt gör med hjärnan och hur viktigt det är lägga ribban där man befinner sig. Vi talar om vad som kan orsaka cancer och hur man förebygga det. Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast.

Tarmfloratrenden  

Att äta sig till en bra tarmflora är den senaste hälsotrenden. Men hur mycket kan vi egentligen påverka bakterierna i magen? Kokböcker marknadsförs med löften om att gynna bakterierna i magen med antiinflammatorisk mat. Men det finns många frågetecken om hur mycket man egentligen kan påverka sin tarmflora. Ett spår inom forskningen är att det finns vissa fönster i barndomen då tarmfloran påverkas extra mycket.  Tarmfloran är ett hett forskningsfält och vi börjar få kunskap om hur mycket vår flora påverkas oss. Gäster: Fredrik Bäcked, Sahlgrenska akademin, Robert Brummer, Örebro universitet och Petter Brodin, Karolinska institutet.

31 – AI Innovation In Healthcare and Medicine, PhD Christian Guttmann  
In this english episode of Spinnovation we´ll meet Christian Guttmann who is a scholar, researcher and entrepreneur within medicine and computer science. He'll tell us about how Artificial Intelligence can be applied to improve healthcare and medicine for the benefits of both society and us individuals. Christian is currently a researcher at Karolinska Institutet and also runs the startup Healthihabits, an AI-based platform for people with chronic diseases.

Read more →

Diagnos: pedofil  

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson.   Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Kalle ger bort sin njure - om levande organdonation i Sverige  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning. Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer. Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. MER I P1 DOKUMENTÄR: I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Organshopping- en serie om handel med kroppsdelar Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Sepsis – den bortglömda sjukdomen  

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvarliga sjukdomen sepsis, blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans känner få till sjukdomen. Våren 2015 får 40-årige Henrik Posse plötsligt hög feber. Han drabbas av en svår form av sepsis och tvingas amputera armar och ben. Hör forskare förklara vad som händer i kroppen vid sjukdomen, och vad det görs för forskning i kampen mot sepsis. I programmet medverkar patienten Henrik Posse, Adam Linder, sepsisforskare vid Lunds universitet, Anna Norrby-Teglund, professor i medicinskt mikrobiell patogenes vid Karolinska institutet. PREMIÄR FÖR VETENSKAPSDOKUMENTÄR: Missa inte Niklas Zachrissons två dokumentärer om Henrik Posses kamp. Dokumentärerna är ett samarbete mellan Vetenskapsradion och P1 Dokumentär. Del 1: Hempas kamp - Blodförgiftningen Del 2: Hempas kamp - Den nya njuren VIDEO: Det händer i kroppen vid blodförgiftning Niklas Zachrisson niklas.Zachrisson@sverigesradio.se

Avsnitt 25: Medkänsla för prestation  

Compassion, eller medkänsla, är en buffert mot stress, säger psykologen Christina Andersson. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ. 

Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. 

Stressade människor agerar kortsiktigt

Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla. När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.

Trygghetssystemet - för prestationens skull

När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.

På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.

Ett verktyg för motgångar

Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som "att lära någon att hålla om sig själv när det blåser." Hon forskar själv på Karolinska Institutet om compassion som stresshanteringsmetod och har gett ut flera böcker, senast Compassioneffekten 2016.

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanställt 6 tips som hjälper dig som är chef att våga prata om hälsa på utvecklingssamtalet.

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

0:00/0:00
Video player is in betaClose