Search

Hur ska SVT behålla publiken, Hanna Stjärne?  

SVT tyngs av den allt större konkurrensen från sajter som Netflix och Facebook när publiken tittar allt mindre på tv-apparaten och konsumerar media via surfplattor och smarta telefoner.Hur hanterar SVT den skiftande digitala verkligheten och hur ska de behålla publiken?SVT:s vd Hanna Stjärne tror att det breda utbudet i bolagets kanaler stärker public service, inte vattnar ur som vissa kritiker påstår.Analys av Lasse Truedson, projektledare för P1-programmet Medierna och föreståndare för Institutet för mediestudier.Sedan pratar vi om landsbygden - är den försakad, som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht säger? Hör före detta ministrarna Annika Åhnberg (S) och Eskil Erlandsson (C) om sin tid som ansvariga för landsbygd och jordbruk och vilka förutsättningar har landsbygdskommitténs nypresenterade förslag för möjligheter att vända trenden. Hör landsbygdsexperten Ronny Svensson. Programledare: Sara Stenholm Pihl.

Obamas år  

Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper LindauProgramledare:Kajsa Boglind

S09E01: Det finns cash att hämta Zlatan!  

Välkomna till 2017 och den nionde säsongen av Juridikpodden! Vi pratar om Värmlands tingsrätts dom i förtalsmålet mellan Zlatan och Ulf. Det var visserligen elegant av Zlatan att inte yrka skadestånd tycker Mårten, men konstaterar att det borde finnas en hel del cash för honom att hämta om han vill. Och inte bara från Ulf Karlsson.

Och! Vi har en expertgäst! Lie Åslund, doktorand vid Karolinska institutet, forskar om sömn. Tidigare i vinter undersökte Ekot domar där den tilltalade påstod att hen begått sexuella övergrepp i sömnen. Fenomenet kallas sexsomni. Är detta bluff och båg eller finns det? Hur vanligt/sannolikt är det att man begår sexuella övergrepp i sömnen? Finns det fler brott man kan begå i sömnen? Lie besvarar ALLT.

Dessutom! Juridik vi vill ha (Tove: en serie om juristprogrammet den kan t.ex. heta Ally McBalk. Mårten: andra saker som är mer allvarliga.) och juridik vi får (man får inte längre klä ut sin civila bil till en polisbil.)

Tack till Lindahl, Familjens Jurist, Delphi och G&D!

Kulturnytt: Aftonbladet Kultur om kritiken och succé för  fiktionspoddarna  

Aftonbladet Kulturs Åsa Lindeborg om kritiken från Utrikespolitiska Institutet, det våras för radiodrama i fiktionspoddarna, dokumentär om Hollywoodstjärnorna Debbie Reynolds och Carrie Fisher

Nyttiga virus kan göra dig frisk (R)  

Virus har ett oförtjänt dåligt rykte. Forskarna upptäcker fler och fler virus och långt ifrån alla är farliga. Tvärtom verkar de nödvändiga för att vi ska hålla oss friska. Men vad gör de i kroppen? Forskningen om virus växer snabbt just nu, och vi står inför en explosion om kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss, säger virusforskare.Vetandets värld dyker ner bland de virus som infiltrerat våra gener och de som döljer sig i vårt inre för att skydda oss mot elaka bakterier.Virus är nämligen betydligt bättre än sitt rykte, och än så länge har vi bara skrapat på ytan till virusens dolda värld.I programmet som sändes den 23 september 2016 medverkar Britta Wahren, professor klinisk virologi, Karolinska institutet, Tomas Bergström, professor medicinsk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Skolornas skelett i garderoben (R)  

Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem. De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.Programmet sändes första gången den 14 november. Missa inte den efterföljande diskussionen Vad ska vi göra med skolornas skelett?Reporter: Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Jesper Rönndahl - Vinter 2017 (jan)  

PROGRAMLEDARE, KOMIKER. Komikern Jesper Rönndahl pratar om sanningen, och hur vi förhåller oss till den. Som ståuppare måste han alltid förhålla sig till sanningen om det ska funka. Programledaren och komikern Jesper Rönndahl pratar i sitt Vinterprogram om sanningen, och hur vi förhåller oss till den. I sitt yrke som komiker, så har han ett speciellt förhållande till sanningen. En historia som berättas från scen blir alltid bättre om den är sann. Jesper avslöjar att det kan bli fel om man skämtar för bra. Vi får höra hur sanningen har förändrats genom tiderna, både i världshistorien och för honom själv.Om Jesper RönndahlProgramledare, komiker, 37 år. Född och uppväxt i Veberöd utanför Lund, bor i Stockholm. Sommarvärd 2014.Turnerar som ståupp-komiker över hela Sverige. Kom nyligen ut med boken Framtiden – en illustrerad guide. Omtyckt programledare för det prisade radioprogrammet Institutet i P3 som förenar humor och vetenskap. Har ett otal humorprogram bakom sig efter att ha börjat sin karriär på studentradion AF i Lund. Producerade och ledde Hej Domstol! och Pang Prego, båda i P3. Har bland annat gjort kultserierna Centralskolan, Gabba gabba och Telefonsupporten. Vunnit På Spåret i SVT två gånger.Producent: Marie Agerhäll

Rosettas överraskningar från kometen (R)  

Det är blandade känslor hos många som jobbat med rymdsonden Rosetta efter att den kraschlandat på sin komet. Men sonden har redan lärt oss mycket och många fler forskningsresultat väntas framöver. Den 30 september gjorde Rosetta en planerad mjuk kraschlandning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Kometen som sonden cirklat runt var på väg för långt ut i solsystemet för att Rosetta skulle kunna fortsätta att fungera.Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala tror att det kommer att kännas lite tomt nu. Men samtidigt konstaterar han att vi redan fått en hel del överraskande kunskap om kometer och solsystemets tidiga historia under de två år som sonden samlat in uppgifter om kometen.Både han och Gabriella Stenberg Wieser på Institutet för rymdfysik i Kiruna tror också att forskare kommer att jobba med att analysera de insamlade uppgifterna under flera år framöver.Programmet sändes första gången den 7 oktober.Extramaterial: Video - Rosettas sista uppdragSara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Georg Klein – en ständigt verksam forskare har gått bort  

Georg Klein gick bort i lördags. Vetandets värld tittar idag tillbaka på hans forskargärning genom ett porträtt från år 2000. Georg Klein kom till Sverige från Ungern år 1947, och tio år senare fick han en personlig professur vid Karolinska institutet. Där har han tillsammans med sin fru Eva Klein forskat om tumörsjukdomar. Han har också skrivit böcker som I stället för hemland, Ateisten och den heliga staden, och nu senast Resistens.Tankar om motstånd har gjort honom känd för en bred läsekrets långt utanför vetenskapen.Ulrika Engström träffade Georg Klein och tecknade hans porträtt år 2000, då han just fått ett pris av Föreningen Vetenskap och Folkbildning.Vi får också höra en kort bit ur Ekot år 1966, den första kända medverkan Georg Klein gjorde i radio, då som cancerforskare och professor vid KI. Forskade gjorde Georg Klein ända fram till sin död vid 91 års ålder.Reporter: Ulrika Engström vet@sverigesradio.se

ep 047: Karl Hultén – Autoimmuna sjukdomar  

Karl Hultén gästar mig idag! Karl har en magisterexamen i biomedicin och har forskat vid Institutionen för Neurovetenskap på Karolinska Institutet. Karl har de senaste åren hjälpt hundratals klienter med autoimmuna sjukdomar. Nu är han aktuell med både podcast och ny bok! Så ja, idag pratar vi autoimmunitet! Vilka sjukdomar som hör till den här kategorin, vad de har gemensamt och vad du kan göra åt det. Det plus massa mer! Vill ni ha chans att vinna Karls senaste bok så finns det info om det i avsnittet med!

Mikael Sjöberg om Arbetsförmedlingens förnyelse  

När den rödgröna regeringen tillträdde för två år sen sa statsministern att ambitionen var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hur har det gått med förnyelsearbetet? Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har varit chef för myndigheten i snart tre år.Hittills har både arbetssökande och företag givit myndigheten mycket lågt betyg. Vad beror det på och vilken roll spelar arbetsförmedlingen idag?  Sedan om likvärdigheten i skolan. Den senaste PISA-undersökningen visade visserligen på förbättrade resultat, men likvärdigheten har blivit sämre. Vad har politiken gjort och vad görs för att alla barn ska ha samma förutsättningar till en bra skolgång? Hör statsvetaren Maria Jarl och de två före detta skolministrarna Ibrahim Baylan (S) och Jan Björklund (L). Och vad är likvärdighet? Det svarar Björn Öckert på, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.Programledare: Monica Saarinen.

Bättre betyg för den svenska skolan      

För tre år sedan gav Pisa-rapporten en dyster bild av skolans läge, men nu tycks Sveriges kräftgång ha bromsats in. I förra veckan kom skolrapporten Timms som även den tyder på att läget förbättrats. Den senaste Pisa-rapporten tyder på en ljusning för den svenska skolan. Jämfört med förra mätningen har eleverna främst förbättrat resultaten i matematik och läsning. Nedgången i naturvetenskap tycks ha dämpats. Däremot ökar klyftorna mellan de elever som lyckas bäst och de som lyckas sämst. Men vad kan vi läsa ut av de senaste resultaten? Och är sådana här tester vad skolan behöver?Vetandets värld sänder direkt och i studiion finns Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa-undersökningen i Sverige och doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Mittuniversitetet i Härnösand, Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholm universitet och arbetar även med läsförståelsen i Pisa-undersökningen samt nationalekonomen Björn Öckert vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU i Uppsala.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Susanna Hestreussusanna.hestreus@sverigesradio.se

Sluta prestera hälsa  

Att sova bra har för många blivit en prestation. Den positiva livsinställningen har fått oss att sluta ifrågasätta. Dagens program handlar om hur vi börjat prestera hälsa och om hur du struntar i den. För Anna har kampen om sömnen pågått ända sedan hon var barn. Hon har prövat allt från avslappningsband och akupunktur till sömnmedel, men de sömnlösa nätterna infinner sig ändå liksom oron för att sömnen inte ska vara tillräcklig för att hon ska fungera bra.En lösning kan vara att strunta i sömnproblemen. Om man lyckas acceptera att man ibland sover dåligt och rikta sitt fokus mot andra saker som är viktiga i livet minskar sömnbesvären. Det har psykologen Kristofer Bothelius sett i sin forskning.I programmet ställs också frågan om det positiva tänkandet har gått för långt. Nu växer en motreaktion och intresset för att lära sig negativt tänkande sprider sig. Kropp & Själ besöker en kurs där fokus är att se saker från den mörka sidan.Gäster i programmet är Kristoffer Bothelius, psykolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mai-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola.

Individuell risk att drabbas av demenssjukdomar minskar  

Bättre hjärthälsa, diabetesvård, och en stigande utbildningsnivå har sänkt demensrisken trots att antalet fall ökar. Dessutom utvecklas diagnostiken snabbt och ny medicin hägrar inom ett årtionde. Demenssjukdomar har länge lyfts fram som ett av de stora hoten mot välfärden i västvärlden. I takt med att fler personer lever längre drabbas också fler av demens. Men nu kommer forskning som tyder på att den individuella risken att drabbas faktiskt verkar minska i många länder, inklusvie Sverige. Dessutom har möjligheten att göra diagnoser blivit bättre, och nya typer av mediciner verkar finnas på forskningshorisonten.Demens är alltid en tragedi för individen och de närstående, och kollektivt blir de sjuka betungande för vården. Hur ska vi kunna hantera alla de som drabbas av de här sjukdomarna? I totalt antal patienter blir demens och alzheimers nämligen allt vanligare. Det beror på att befolkningen växer och allt fler människor lever längre liv.Men det gäller att hålla ordning på siffrorna, för i statistiken gömmer sig också en god nyhet.– Antalet människor som drabbas av demens och som har demens ökar, men den individuella risken ser ut att minska, säger Laura Fratiglioni, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet med inriktning mot demenssjukdomar.Hon är bland annat inblandad i en studie som har följt boende på Kungsholmen i Stockholm från åttiotalet tills idag. Det är i den studien som hon har sett tecken på att risken för demens minskar här i Sverige, och hon är inte ensam. Liknande resultat kommer från hela västvärlden, inklusiver Spanien, England och Nederländerna. De senaste stora studierna från USA visar också på en tydlig minskning.Det är fortfarande inte helt klart vad den här minskningen beror på. Sådana slutsater kan vara svåra att dra från stora befolkningsstudier. Men forskarna har en hypotes om att det beror på två faktorer. Dels att fler personer har en längre utbildning och ett mer stimulerande yrkesliv. Detta bygger upp en mental reserv som kan fungera som en buffert om hjärnan skadas.Den andra stora faktorn är att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt sedan sjuttiotalet. Även behandling av diabetes och högt blodtryck skyddar hjärnan – det som är bra för hjärtat är generellt bra för hjärnan.I Kina har det precis kommit en studie som visar på motsatsen, en ökning istället. Det är ändå inte förvånande; den generation kineser som idag är gamla har levt med många av de negativa faktorerna. Men även här förväntar sig Laura Fratiglioni att om några decennier se motsvarande positiv utveckling, förutsatt att man satsar på att främja en hälsosam livvstil och förebygga ohälsa. Det samma gäller förstås alla länder. I populationer till exempel i USA med mycket obesitet finns det skäl att oroa sig för en högre demensrisk om inga åtgärder sätts in.Trots den hoppfulla nyheten att den individuella sjukdomsrisken verkar minska hos oss kommer ändå väldigt många att drabbas av demens eller alzheimers. Då är det också hoppfullt att veta att diagnostiken och behandlingarna också utvecklas snabbt idag.Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska, Huddinge. Hon lyfter fram att vetenskapen idag är mycket bättre på tidiga diagnoser, vilket gör att man kan sätta in behandling innan effekterna på minnet blivit för stora. Det blir också lättare att skilja mellan olika demenssjukdomar, vilket är avgörande för att patienter ska få rätt medicin.Nu står mycket av hoppet till utvecklingen av nya mediciner. Specifikt för Alzheimers ligger ett stort fokus på att hitta något som kan fungera som ett sorts vaccin som skulle hindra det farliga placket att bildas i hjärnan. Inget sådant läkemedel är godkänt ännu, men de första studierna har gett en del lovande resultat.Det satsas också väldigt mycket pengar på demensjukdomar just nu. G8-länderna har satt upp ett mål att det ska finnas ett läkemedel mot alzheimers år 2025 och Agneta Nordberg är positiv till att det ska lyckas.Laura Fratiglioni lyfter fram att det faktiskt också finns mycket som man som privatperson kan göra för att minska risken att drabbas. Man kan ha en generellt hälsosam livsstil, se till att behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, och bygga upp en mental reserv, genom till exempel utbildning.Det finns också studier som visar att den som inte har en utbildning från ungdomen kan kompensera för det genom att bygga upp en mental reserv under yrkeslivet, till exempel i ett stimulerande arbete.För dem som börjar bli äldre är det bra att ägna sig åt saker som både ger fysisk, mental och social stimulans. Som att påta i trädgården med familjen, gå på museer med vänner eller att lära sig en ny dans – en perfekt kombination av alla faktorerna. Det viktigaste är att hitta något som man verkligen tycker om, säger Laura Fratiglioni.Däremot är det bra att veta att det inte finns några vetenskapliga bevis för att de olika dataprogram och spel som

Hopp i P1 0

Livespelning med Loney Dear och snack om jättar  

Loney dear, eller Emil Svanängen kommer förbi och livespelar sin låt "December Lilies" för oss. Tommy Kuusela, forskare på Institutet för språk och folkminnen berättar om jättar. Loney dear, eller Emil Svanängen kommer förbi och livespelar sin låt "December Lilies" för oss. Tommy Kuusela, forskare på Institutet för språk och folkminnen berättar om jättar.

PP3 0

Allt om samlande  

Vissa samlar på suddgummin, andra på frimärken, och någon på dockmöbler. Martina, David och Hanna pratar samlande med Susanne Nylund Skog, som är forskare på Institutet för språk och folkminnen.

Morgonpassets kalender, julpynt part deux och allt om samlande  

Vissa samlar på suddgummin, andra på frimärken, och någon på dockmöbler. Martina, David och Hanna pratar samlande med Susanne Nylund Skog, som är forskare på Institutet för språk och folkminnen. I och med att Praktikant-Stella kommer med ÄNNU MER GLITTER fortsätter julpyntandet och vi får även ta del av en lyssnare pepparkaksgrävmaskin (finns att se på hemsidan). Morgonpasset ska skänka en egen kalender till Musikhjälpen 2016! Problemet? Vi kommer inte ihåg ens vad som hände igår! Därför söker vi hjälp från lyssnare med specifika datum att skriva in i kalendern och får in en del tips även under dagens sändning (fortsätt gärna skicka in flera datum!)

Brist på bakterier kan göra oss sjuka  

Vi misshandlar våra egna nyttiga bakterier och många sjukdomar beror på för mycket antibiotika, överdriven hygien och ensidig kost. Det menar den amerikanske forskaren Martin Blaser. Fetma, diabetes, astma och allergier är sjukdomar som ökat starkt under de senaste årtiondena.Den viktigaste orsaken är att vi förändrat vår inre bakterieflora, säger Martin Blaser som är mikrobiolog vid New York University. Med antibiotika, ensidig kost och överdriven hygien har vi lyckats minska mångfalden bland de nyttiga bakterierna i kroppen, anser han.Vårt mikrobiom, en samling bakterier på över två kilo, kan till och med påverka risken för cancer, tror Blaser.I programmet medverkar Martin Blaser, professor mikrobiologi vid New York University, Thomas Greiner, forskare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska i Göteborg, Jonas Ludvigsson, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i pediatrik vid Örebro universitetssjukhus.Boken som nämns i programmet heter Maktlös Medicin av Martin Blaser.Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Filosofiskt samtal: Hur mycket är en hund värd i förhållande till en människa?  

Karim Jebari, forskare i filosofi, menar att hunden är en slav i dagens samhälle och berättar hur de i teorin kan bli fullvärdiga medborgare med rösträtt. Hör även när Cuba prövar på agility. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin diskuterar olika etiska uppfattningar kring hundens värde och hundens status i det moderna samhället. Går det att göra tamdjuren till fullvärdiga medborgare? Det svarar Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.Djur utsätts för onödigt lidande och man kan skulle i teorin kunna använda sig av avel för att göra det möjligt för tamdjur att delta i bl.a. demokratiska val menar Karim Jebari. - Djuren har byggt det här samhället med sina kroppar. Tama djur är slavar men är även medlemmar i våra familjer och det finns starka band mellan ägare och hund, säger Karim Jebari.Hör även när Maria Hedqvist och Cuba möter agilitytävlaren Frida Granström för att få tips för vad man bör tänka på när man ska börja träna den populära hundsporten agility där hund och förare tillsammans ska klara en hinderbana på kortast möjliga tid.

Linda Boström Knausgård: Jag skulle kunna vara USA:s president  

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

0:00/0:00
Video player is in betaClose