Search

Fokus på koncentration  

Precisionsskytten Christina Bengtsson kämpade hårt för att hitta fokus på tävlingsbanan. Hon berättar om metoden som gjorde att hon lyckades ta hem titeln som världsmästare.  Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, har forskat om arbetsminne och simultanutförande. Han menar att det ständiga informationsflödet gör att våra hjärnor svämmar över. Höjden av koncentration brukar kallas flow, men hur når man egentligen det där mytomspunna tillståndet då tid och rum försvinner? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap har forskat om flow vid Karolinska Institutet.Och så besöker vi ett lab i Göteborg där forskare tror sig har upptäckt att vitt brus kan vara lösningen för dem som har svårt att koncentrera sig. Gäster: Christina Bengtsson, f.d världsmästare i precisionsskytte, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Bakteriofager slår direkt mot resistenta bakterier  

Det är ett växande problem att många typer av antibiotika inte längre biter på de infektioner de ska bekämpa, men det finns en annan bakteriedödande metod: Bakteriofager. Det är faktiskt en metod som är äldre än penicillinet och som nu får allt mer uppmärksamhet.

Bakteriofagbehandling användes flitigt i forna Sovjetunionen, och de främsta forskarna håller till på det nästan nittio år gamla Eliava-institutet i Georgiens huvudstad Tbilisi, där det också finns en klinik. Hit söker sig nu patienter från väst som har drabbats av infektioner de inte kan få bot mot i sina hemländer. 67-åriga Valentina Neven du Mont är en patient som är mycket nöjd med behandlingen. Hon drabbades av antibiotikaresistenta bakterier efter en operation och plågades bland annat av svåra smärtor och blod i urinen. Nu har Valentina blivit av med de besvärliga bakterierna efter behandling med bakteriofager.

Frilansjournalisterna Elise Bakke Arntzen och Kamilla Kvarntorp besökte Eliava-institutet och träffade Nina Chanishvili, laboratoriechef óch Revaz Adamia, chef för institutet. Du hörde också den svenska bakteriofagforskaren Anders Nilsson och antibiotikaexperten Otto Cars, Steve Projan från det amerikanska läkemedelsbolaget Medimmune, Revaz Adamia, chef för Eliava-institutet.

Vårdad av en robot  

Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Avsnitt 22: Nu kan alla räkna på hälsa  

Vad kostar den psykiska ohälsan egentligen i reda pengar? Nu finns ett väl underbyggt verktyg som gör det enkelt att beräkna ohälsans kostnader just där du jobbar. 

När Johan Rudborg för 18 år sen började räkna på hälsoekonomi hade han hört att man kunde satsa en krona på hälsa och få fem tillbaka. Den sortens påståenden är vanliga, men saknar ofta källhänvisningar. Johan insåg att många saknade en modell för att räkna på hälsa.

Analysverktyg för alla
I det arbetshälsoekonomiska analysverktyg som Karolinska Institutet i samarbete med Johans företag Proactive Health tagit fram kan man tydligt se att det finns enorma summor att spara in om man får bukt med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro.

Initiativet kommer från Karolinska Institutet och institutet för miljömedicin som tar fram riktlinjer för företagshälsa. Arbetet har pågått i över ett år för att ta fram tillförlitliga underlag och beräkningsmodeller som alla typer av organisationer kan använda.

Eftersom många som arbetar med hälsofrågor inte har en ekonomisk bakgrund har man också fokuserat på att göra beräkningsmodellen tillgänglig för de som inte är vana att göra ekonomiska kalkyler.

Tar fram både kostnader och orsaker
Men det handlar inte bara om att räkna, verktyget innehåller också en modell för verksamhetsanalys där man kan få hjälp med att identifiera själva orsaken till de psykiska ohälsokostnaderna.

Ju mer data man själv kan mata in desto exaktare siffror men man kan också använda verktygets egna schabloner. De är försiktigt beräknade i underkant, berättar Johan, som menar att modellen inte går att skjuta i sank. 

Han tycker att verktyget förstås lämpar sig att använda när man vill beräkna ohälsan. Men det är också ett verktyg när man vill kommunicera vad kostnaden faktiskt är för de som är på jobbet men inte mår bra, sjuknärvaron alltså. Den beräkningen kan hjälpa att motivera åtgärder inom hälsa som en investering snarare än en kostnad.

Här finns verktyget
Mer om det arbetshälsoekonomiska analysverktyget och själva verktyget hittar du här.

Nu hoppas vi att ni vill berätta om och hur ni använt det? Vad är era erfarenheter?

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

Jakten på beboeliga platser i rymden  

Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet. På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer. Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta. HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE. Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv. I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik. Programmet är en repris från den 29 april 2016.Petra Olsson vet@sverigesradio.se

Jakten på beboeliga platser i rymden  

Mars och en av Jupiters månar räknas till de mest lovande kandidaterna i jakten på liv i vårt solsystem. Svenska forskare bygger nu de rymdinstrument som ska bidra i sökandet. På Rymdcampus i Kiruna förbereder forskarna sina instrument genom att simulera rymdmiljöer. Atmosfärsforskarna Javier Martín-Torres och María-Paz Zorzano vid Luleå tekniska universitet leder just nu arbetet med att utveckla instrumentet HABIT som ska samla in vatten på Mars. Instrumentet ska bevisa teorin att det finns förutsättningar för flytande vatten i det översta lagret av Mars yta. HABIT följer med rymdbilen ExoMars som ska borra efter liv på Mars. På Institutet för rymdfysik, IRF, leder forskaren Stas Barabash arbetet med att bygga instrumentet PEP, ett av tio instrument som ska undersöka rymdmiljöerna kring Jupiter i det europeiska rymdprojektet JUICE. Jupiters måne Europa som verkar ha en stor vattenocean under isen har seglat upp som en av de mest lovande himlakropparna i jakten på liv. I programmet medverkar Javier Martín-Torres, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, María-Paz Zorzano, professor atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Stas Barabash, professor rymdfysik Institutet för rymdfysik och Stefan Karlsson, forskningsingenjör Institutet för rymdfysik. Petra Olsson vet@sverigesradio.se

66: Jeff Deist – President för mises.org  

Studion gästades av Jeff Deist, president för amerikanska mises-institutet. Ett mer radikalt möte än väntat. Jeff är från början skattejurist, men tog över styret av institutet för drygt ett år sedan. Mitt i internetåldern tror han fysiska möten är nyckeln till friheten. Vänster-högerskalan har ersatts av en konflikt mellan vanligt folk och galningar. Jeff har

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

10-årige Miles åldras i förtid  

Progeria beror på en mutation och leder till extremt snabb celldöd. Barnen tappar håret och lider av typiska ålderskrämpor som stelhet i leder. De riskerar också att drabbas av benskörhet, hjärtsjukdom och stroke. Martin Bergö, professor vid Karolinska Institutet, testar just nu ett nytt behandlingssätt på möss, om det visar sig vara framgångsrikt kan det leda till en ny typ av läkemedel. Kanske, kan sjukdomen progeria också lära oss mer om hur vårt naturliga åldrande fungerar. Vi berättar också om forskning för att stoppa naturligt åldrande, vi kan bota många åldersrelaterade sjukdomar men när kan vi stoppa själva åldrandet i sig? Brun Ulfhake och Agneta Nordberg, professorer vid Karolinska Institutet, kommer till studion.

Kan hudceller bli ett barn? (R)  

Det var för tio år sedan om den japanske forskaren Shinya Yamanaka upptäckte hur man kunde omprogrammera hudceller till att bli stamceller, ett slags ursprungsceller som kan utvecklas till att bli nästan vad som helst. Sedan dess har fältet med det som kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller, utvecklats intensivt. För två år sedan gjordes den hittills enda operationen med de backade hudcellerna, som då delvis kunde reparera ett öga hos en patient som drabbats av den vanliga ögonsjukdomen makula degeneration. I höstas producerades de första musungarna utifrån hudceller från möss. I våras kom det första resultatet om hur man med hjälp av de här cellerna har kunnat odla mänskliga celler i grisar. Men frågan är om man i framtiden ska odla människoorgan i grisar för organdonation? Eller skapa barn från mänsklig hudceller. I programmet som sändes första gången den 3 februari 2017 medverkar Shinya Yamanaka, nobelpristagare i medicin 2012 och chef för CIRA-institutet i Kyoto, Misao Fujita, bioetiker vid CIRA-institutet i Kyoto och Masayo Takahashi, ögonläkare i Kobe. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Bakterierna styr våra liv (R)  

Bakterier inuti oss påverkar vår hälsa på många olika sätt. Vi kan helt enkelt inte leva utan dem. Nu arbetar forskare över hela världen för att avkoda de signaler som bakterierna använder för att påverka oss. Hittar man dem kan bakterierna bli framtidens läkemedel. I Göteborg undersöks några tusen personer under flera år för att man ska kunna koppla deras bakterieflora till hälsan, och på Karolinska institutet i Stockholm undersöks hur bakterierna påverkar träningsresultat. Programmet är en repris från juni 2016. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se I programmet medverkar Marianne Quiding-Järbrink, mikrobiolog vid Göteborgs universitet, Sven Pettersson, professor Karolinska institutet och Fredrik Bäckhed, professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg

Människor med extrema förmågor  

I dag är Matt Savage 25 år gammal och har spelat med några av de största namnen inom jazz. Savanter utvecklar extraordinära färdigheter, ofta inom musik eller matematik. Vissa kan komma ihåg vad som hände ett visst datum för flera år sedan. De har sina färdigheter utan att ha tränat eller utbildat sig. Väldigt få människor i världen är savanter, det handlar om ett par hundra personer. I Studion: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet, Lars Olson, hjärnforskare, Karolinska institutet och Lina Liman, författare.

Råttan med superkrafter  

Nakenråttan som främst finns i Etiopien lever i stora kolonier under marken. Det är det enda djur vi känner till som lever i en insektsliknade hierarki, med en drottning som föder all avkomma. Nakenråttan är också det enda kända kallblodiga däggdjur man stött på.  Forskare häpnar inför nakenråttans unika förmåga att stå emot sjukdomar och åldrande. De vet i dagsläget inte ens vad den dör av. När nakenråttor i fångenskap dött har man vid obduktion inte hittat något fel på dem. De visar inga tecken på hjärt- eller kärlsjukdom, tumörer eller demens. Förhoppningen är att forskning på nakenråttan ska kunna bidra till bättre behandlingsmetoder för cancer, demens och stroke. Det finns även en förhoppning att råttan ska ge ledtrådar till hur vi människor kan leva längre. I programmet hör du Ewan Smith, forskare i farmakologi vid University of Cambridge, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin Karolinska institutet, Pär Nilsson, forskarassistent i neurobiologi vid Karolinska institutet, Vera Grublonova, professor i biologi vid University of Rochester New York, Gary Lewin, professor i molekylär fysiologi Max-Delbrück Center och Jonas Wahlström, Skansenakvariet. Joel Eidering vet@sverigesradio.se

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

Är kärnfamiljen på väg tillbaka?  

Giftermålen ökar. Skilsmässorna minskar. Fler barn föds. Och om vi separerar så gör vi det efter längre tid. Men är det här ett bestående mönster eller en tillfällig trend? I programmet medverkar: Gösta Esping Andersen, professor i sociologi vid Pompeu Fabra-universitetet och som står bakom rapporten Families in the 20th century, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier. RÄTTELSE: I programmet spelas en välkänd bröllopsmarsch. Den är skriven av Felix Mendelssohn och ingen annan.  Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

#54 Genetisk forskning om autism. Kristiina Tammimies  

Kristiina Tammiies är genetiker och forskargruppledare på KIND Genomics vid Karolinska Institutet, Center of NeuroDevelopment disorders. Kristiina forskar på att kartlägga gener, som är inblandade vid olika grader av autism. Syftet är att i framtiden snabbare kunna koppla kliniska bilder till olika genetiska uttryck och förhoppningsvis snabbare kunna erbjuda barn med olika autistiska svårigheter tidig träning och stöd. Kristiina berättar om sitt arbete och vi pratar även om det komplicerade med genetisk kartläggning och etik gällande försäkringar, sjukvård och diskriminering. Följ med i vårt samtal. Kristiina Tammimies når du på Karolinska Institutet och Kristina Bähr når du som vanligt lättast på kontakt@hjarnpodden.se

Faktaresistens – på grund av oss eller medielandskapet?  

Vetandets värld har besökt ett seminarium om faktaresistens, eller kunskapsresistens som filosofen Åsa Wikforss hellre kallade det, i Stockholm. Varför har verklig kunskap fått svårt att nå ut och vad man kan göra åt det? Vi resonerar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi Stockholms universitet, och med tre forskare knutna till Institutet för Framtidsstudier: Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation Göteborgs universitet ,  Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Camilla Widebeck. camilla.widebeck@sverigesradio.se

#52 - Ny medicin mot Alzheimer på väg - Bengt Winblad professor  

Alzheimers sjukdom är en degeneration sjukdom som drabbar förmågan att minnas, planera, lära nytt och snabbhet, d v s våra kognitiva förmågor. Bengt Winblad, professor i neurogeriatrik, Karolinska Institutet, berättar om nya strategier för att ta fram nya läkemedel mot Alzheimer och vilka strategier som är närmast i tiden för att bli läkemedel på marknaden. Det finns olika läkemedel som påverkar signalsubstanser i nervcellerna, ämnen som påverkar bildningen av de proteiner (bl a amyloid) som lagras in i cellerna och förstör nervcellernas funktion. I avsnittet pratar vi om några olika strategier, där forskningen har kommit lång och snart kan vara verkligen. Bl a kan "vaccination" mot Alzheimer snart vara en möjlighet (immunterapi). Bengt Winblad hittar du på Karolinska Institutet: http://ki.se/en/people/benwin För att nå Kristina mailar du till kontakt@hjarnpodden.se

Kan hudceller bli ett barn?  

Det var för tio år sedan om den japanske forskaren Shinya Yamanaka upptäckte hur man kunde omprogrammera hudceller till att bli stamceller, ett slags ursprungsceller som kan utvecklas till att bli nästan vad som helst. Sedan dess har fältet med det som kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller, utvecklats intensivt. För två år sedan gjordes den hittills enda operationen med de backade hudcellerna, som då delvis kunde reparera ett öga hos en patient som drabbats av den vanliga ögonsjukdomen makula degeneration. I höstas producerades de första musungarna utifrån hudceller från möss I förra veckan kom det första resultatet om hur man med hjälp av de här cellerna har kunnat odla mänskliga celler i grisar. Men frågan är om man i framtiden ska odla människoorgan i grisar för organdonation? Eller skapa barn från mänsklig hudceller. I programmet medverkar Shinya Yamanaka, nobelpristagare i medicin 2012 och chef för CIRA-institutet i Kyoto, Misao Fujita, bioetiker vid CIRA-institutet i Kyoto och Masayo Takahashi, ögonläkare i Kobe. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

#50 Ekonomi och psykisk hälsa - intervju Malin Lohela-Karlsson  

Att arbeta för en psykosocial hälsa på jobbet är viktigt, men ibland svårt att kommunicera när beslut om prioriteringar ska ske. Malin Lohela-Karlsson, arbetshälsoekonom på Karolinska Institutet har tillsammans med sina forskarkollegor arbetat för att ta fram ett verktyg som kan visa på lönsamhet i det förebyggande arbetet. De har skapat arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för att förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet kring psykosocial ohälsa på jobbet. Analysverktyget hjälper till att identifiera hur ohälsa påverkar ekonomin för företaget, kostnadsberäkna olika insatser och vilken effekt det får på ekonomin. Att systematiskt titta på olika faktorer kan hjälpa till att få fram vad som är orsak till sjukfrånvaro och vilka åtgärder som behöver sättas in. Malin Lohela-Karlsson är arbetshälsoekonom och disputerad på Karolinska Institutet. Analysverktyget hittar du här:

0:00/0:00
Video player is in betaClose