Search

Diagnos: pedofil  

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson.   Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Levande organdonation i Sverige  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning. Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer. Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. MER I P1 DOKUMENTÄR: I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Sepsis – den bortglömda sjukdomen  

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvarliga sjukdomen sepsis, blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans känner få till sjukdomen. Våren 2015 får 40-årige Henrik Posse plötsligt hög feber. Han drabbas av en svår form av sepsis och tvingas amputera armar och ben. Hör forskare förklara vad som händer i kroppen vid sjukdomen, och vad det görs för forskning i kampen mot sepsis. I programmet medverkar patienten Henrik Posse, Adam Linder, sepsisforskare vid Lunds universitet, Anna Norby Teglund, professor i medicinskt mikrobiell patogenes vid Karolinska institutet. PREMIÄR FÖR VETENSKAPSDOKUMENTÄR: Missa inte Niklas Zachrissons två dokumentärer om Henrik Posses kamp. Dokumentärerna är ett samarbete mellan Vetenskapsradion och P1 Dokumentär. Del 1: Hempas kamp - Blodförgiftningen Del 2: Hempas kamp - Den nya njuren Niklas Zachrisson niklas.Zachrisson@sverigesradio.se

Avsnitt 25: Medkänsla för prestation  

Compassion, eller medkänsla, är en buffert mot stress, säger psykologen Christina Andersson. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ. 

Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. 

Stressade människor agerar kortsiktigt

Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla. När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.

Trygghetssystemet - för prestationens skull

När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.

På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.

Ett verktyg för motgångar

Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som "att lära någon att hålla om sig själv när det blåser." Hon forskar själv på Karolinska Institutet om compassion som stresshanteringsmetod och har gett ut flera böcker, senast Compassioneffekten 2016.

Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanställt 6 tips som hjälper dig som är chef att våga prata om hälsa på utvecklingssamtalet.

12: Anders Ekholm – Orakel från Institutet för Framtidsstudier- Vårdmaktpodden  

Anders Ekholm, Vice VD på Institutet för Framtidsstudier, om demografiska utmaningar och resursbrist i närtid, om vårdplatsbrist, digitaliseringens möjligheter & hyperaktuella och intressanta rapporten Bortom IT, om hälsa i en digital tid. 

Erdogan på mållinjen  

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul. Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad.  Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad. Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen? Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken ”Turkey and its discontants”, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten. Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.   Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik.

Föräldrar behandlar autistiska barn med cannabis  

Föräldrar i USA behandlar sina svårt autistiska barn med cannabis. Men vetenskaplig kunskap om behandlingen saknas. I Kalifornien är den omdiskuterade plantan sedan en kort tid tillbaka laglig. Vi träffar föräldrarna som provat allt för att behandla svåra autismsymptom hos sina barn, och anser att de till slut hittat något som fungerar bra när de provat cannabis. Men forskare i både USA och Sverige menar att vetenskaplig kunskap om hur cannabis eventuellt fungerar mot autism saknas. I programmet medverkar Rhonda Möller, tvåbarnsmamma bosatt i södra Kalifornien som ger cannabis till sitt autistiska barn och arbetar som kemist, Jenni Mai, mamma till tre barn bosatt i södra Kalifornien, Shafali Spurling Jeste, professor i psykiatri pediatrik och neurologi samt specialist och forskare inom autism vid UCLA, Tamara Nankivel, förälder, Sven Bölte, professor Karolinska institutet. Julia Lundkvist vet@sverigesradio.se

Är kärnfamiljen på väg tillbaka?  

Kärnfamiljen kan vara på frammarsch. En ny rapport pekar på ökad jämställdhet som förklaring bakom trenden att fler par håller ihop längre. Men alla håller inte med. Giftermålen ökar. Skilsmässorna minskar. Fler barn föds. Och om vi separerar så gör vi det efter längre tid. Men är det här ett bestående mönster eller en tillfällig trend? I programmet medverkar: Gösta Esping Andersen, professor i sociologi vid Pompeu Fabra-universitetet och som står bakom rapporten Families in the 20th century, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier. Lotta Nylandervet@sverigesradio.se

Spionernas tidevarv  

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss? Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community – de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken – framförallt i USA och i Ryssland. Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt – men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva. USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet – samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat – en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom terrorismbekämpning på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA. I år står Europa inför ett "supervalår" – och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi. Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

#54 Genetisk forskning om autism. Kristiina Tammimies  

Kristiina Tammiies är genetiker och forskargruppledare på KIND Genomics vid Karolinska Institutet, Center of NeuroDevelopment disorders. Kristiina forskar på att kartlägga gener, som är inblandade vid olika grader av autism. Syftet är att i framtiden snabbare kunna koppla kliniska bilder till olika genetiska uttryck och förhoppningsvis snabbare kunna erbjuda barn med olika autistiska svårigheter tidig träning och stöd. Kristiina berättar om sitt arbete och vi pratar även om det komplicerade med genetisk kartläggning och etik gällande försäkringar, sjukvård och diskriminering. Följ med i vårt samtal. Kristiina Tammimies når du på Karolinska Institutet och Kristina Bähr når du som vanligt lättast på kontakt@hjarnpodden.se

USA:s politiska system – så funkar det  

Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu. Är högsta domstolen politiskt tillsatt? Om Trump vill gå från ord till handling mot medierna han inte gillar – kan han det? Vi träffar två forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, historikern Dag Blanck och statsvetaren Frida Stranne, för att prata om hur USA:s politiska system kom till och hur det är uppbyggt. Lyssningstips: En längre intervju med Nordamerikaforskarna hittar du här Missa inte heller USA-podden Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

USA:s politiska system – så funkar det  

Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu. Är högsta domstolen politiskt tillsatt? Om Trump vill gå från ord till handling mot medierna han inte gillar – kan han det? Vi träffar två forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, historikern Dag Blanck och statsvetaren Frida Stranne, för att prata om hur USA:s politiska system kom till och hur det är uppbyggt. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vårdad av en robot  

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården. Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Faktaresistens – på grund av oss eller medielandskapet?  

Har vi som människor som blivit faktaresistenta, har det nya medielandskapet orsakat faktaresistens eller finns det kulturella strömningar som medfört den? Vetandets värld diskuterar med forskare. Vetandets värld har besökt ett seminarium om faktaresistens, eller kunskapsresistens som filosofen Åsa Wikforss hellre kallade det, i Stockholm. Varför har verklig kunskap fått svårt att nå ut och vad man kan göra åt det? Vi resonerar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi Stockholms universitet, och med tre forskare knutna till Institutet för Framtidsstudier: Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation Göteborgs universitet ,  Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Camilla Widebeck.camilla.widebeck@sverigesradio.se

Sveriges "brand" med Henrik Selin  

Martina, David och Kodjo får besök av Henrik Selin från Svenska Institutet som jobbar med PR för Sverige och snackar om exakt hur hetsig hans vecka varit efter att Trump hängt ut Sverige som skräckexempel inför hela världens medier. Det visar sig också att Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, inte har någon slogan! Förslagen smattrar in samtidigt som hela trion ger vrider och vänder på vad en nationsslogan kan vara.

Davids tv-pitch, Sveriges nya slogan och Sveriges "Brand" med Henrik Selin  

David försöker hinna hela vägen med bilen till affären under en dubbellåt (!) - en dramatisk kamp mot klockan som slutar med en ganska vass tv-pitch i sändning. Martina och Kodjo rasar mot att smörgåstårtan är på väg ut ur nationalrättstävlingen men innan det får vi besök av Henrik Selin från Svenska Institutet som jobbar med PR för Sverige och vi snackar om exakt hur hetsig hans vecka varit efter att Trump hängt ut Sverige som skräckexempel inför hela världens medier. Det visar sig också att Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, inte har någon slogan! Förslagen smattrar in samtidigt som hela trion ger vrider och vänder på vad en nationsslogan kan vara.

Aborter, bistånd och lobbyister  

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik. Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.   Programledare:Kajsa BoglindProducent:Jesper Lindau

Parisa Amiri, Emma Frans, Uje Brandelius och Martin Aagård  

Parisa Amiri, Emma Frans, Uje Brandelius och Martin Aagård tävlar i frågesporten om veckans nyheter hos Annika Lantz och Sara Lövestam. Lantzkampsveteranen Parisa Amiri är bekant från SVT där hon jobbar som programledare. Hennes lagkamrat Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, är helt ny i vår frågesport och jobbar till vardags på Karolinska institutet. I andra laget hittar vi Uje Brandelius som är musiker och kompositör men som även jobbat som journalist bland annat på Sveriges Radio. Hans lagkamrat Martin Aagård, kulturjournalist på Aftonbladet, var senast med i Lantzkampen 2013.

En bankakut med hudceller i Japan  

I Japan håller man nu på att skapa en bank med omprogrammerade hudceller. Men hoppas att cellerna ska kunna användas till större delen av befolkningen för att reparera skador i kroppen. För tio år sedan kom den banbrytande upptäckten att det går att backa hudceller, så att det blir ett slags ursprungsceller som sedan kan utvecklas till nästan vilka celler som helst. De kom att kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman for till Kyoto i Japan där upptäckten gjordes. Hon möter Nobelpristagaren Shinya Yamanaka, som upptäckte iPS-cellerna, som menar att det bästa sättet är att ha en bank från superdonatorer i stället för att varje enskild patient ska backa sina celler. Knut Woltjen, och Tomoko Matsumoto, båda Crispr/iPS-cellforskare tar henne med till labbet där de konstgjorda mänskliga cellerna finns. Jun Yamashita, hjärtmuskelcellsforskare, är den musikälskande hjärtforskaren som tror att cellerna i framtiden kan bli ett bra komplement vid olika svåra hjärtsjukdomar. Broskforskare Noriyuki Tsumaki menar att de kan användas vid broskskador efter trafik- eller idrottsskador, men inte användas för att stävja åldrandet. Samtliga är verksamma vid CIRA-institutet vid Kyoto-universitetet i Japan. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

En bankakut med hudceller i Japan  

I Japan håller man nu på att skapa en bank med omprogrammerade hudceller. Men hoppas att cellerna ska kunna användas till större delen av befolkningen för att reparera skador i kroppen. För tio år sedan kom den banbrytande upptäckten att det går att backa hudceller, så att det blir ett slags ursprungsceller som sedan kan utvecklas till nästan vilka celler som helst. De kom att kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman for till Kyoto i Japan där upptäckten gjordes. Hon möter Nobelpristagaren Shinya Yamanaka, som upptäckte iPS-cellerna, som menar att det bästa sättet är att ha en bank från superdonatorer i stället för att varje enskild patient ska backa sina celler. Knut Woltjen, och Tomoko Matsumoto, båda Crispr/iPS-cellforskare tar henne med till labbet där de konstgjorda mänskliga cellerna finns. Jun Yamashita, hjärtmuskelcellsforskare, är den musikälskande hjärtforskaren som tror att cellerna i framtiden kan bli ett bra komplement vid olika svåra hjärtsjukdomar. Broskforskare Noriyuki Tsumaki menar att de kan användas vid broskskador efter trafik- eller idrottsskador, men inte användas för att stävja åldrandet. Samtliga är verksamma vid CIRA-institutet vid Kyoto-universitetet i Japan. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose