Search

Panamapapper och sponsrad journalistik  

Bakom kulisserna på UG:s Panama-historia. MEG-samtal om sponsrad journalitisk och en krönika om det nu är dags att sluta använda benämningen "alternativa medier". En timme om miljontals dokument om skattefusk I söndags briserade en nyhetsbomb när de så kallade Panamadokumenten nådde allmän kännedom. Det kallas för världens största läcka med över elva miljoner dokument. Dokument som avslöjar hur en advokatfirma i Panama hjälpt premiärministrar, idrottsstjärnor, konsthandlare och näringslivshöjdare att gömma undan miljarder kronor från skatt.I Sverige, precis som i övriga världen, har det här varit veckans i särklass största historia. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag – ja, under alla veckans dagar har det fyllts på med nya uppgifter och nya misstänkta i den här globala skatteflyktshärvan.Tre svenska reportrar har för Uppdrag Gransknings räkning sedan sommaren jobbat med den här historien. Vi bestämde oss för att följa med under veckan när allt slit skulle ge resultat.När Janne Josefsson granskar köttfärsfusk på Ica vet vi alla vad det handlar om. Men svårare är det såklart att få en historia om global skatteplanering att flyga för svenska mediekonsumenter. Med andra ord: Hur görs tekniskt avancerade skatteupplägg begripliga för en allmänhet som nöjer sig med att skattedeklarera genom ett sms? Jonna Westin är reporter.Sponsrad journalistik live från MEG Ni som lyssnar på oss regelbundet vet att vi ofta återkommer till ämnet om gränserna mellan reklam och journalistik. För det är här, i gråzonen, många mediechefer letar efter lösningen på tidningarnas ständigt minskande intäkter från annonser. I branschen pratas det om native advertising, branded content och sponsored content. Med grova penseldrag kan native advertising sägas vara annonser som ser ut som journalistik och finns i den redaktionella miljön. Branded content är berättelser som görs som journalistik men betalas av en annonsör och har till syfte att gynna den annonsören. Sponsored content är journalistik, men sponsrad av någon som har varierande grad av inflytande över innehållet.Ja, som ni hör är det, minst sagt, rörigt.I Göteborg har den här veckan den stora mediekonferensen MEG – Mediedagarna gått av stapeln. Till Sveriges Radios scen bjöd vår producent Lasse Truedson Svenska Dagbladets Chefredaktör Fredric Karén och Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig. Detta för ett samtal om problemen och möjligheterna med alla former av sponsrad journalistik. "Alternativa medier" inget alternativ I stigande omfattning har begreppet alternativa medier börjat användas i Sverige, en utveckling som behöver få ett stopp.Det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner som i veckan funderat på vad det alternativa i begreppet alternativa medier egentligen står för. Och om det är rimligt att överhuvudtaget benämna, och därmed, befästa dessa sajter som ett alternativ så gott som något.

Nobelpris till sann litteratur och statligt förtryck mot Turkiets journalister  

Vi ropar ÄNTLIGEN! Nu finns Nobelpriset i journalistik, eller var det i litteratur? Var går gränsen mellan fakta och fiktion; journalistik och litteratur?Efter Snowden, EU-domstolen skrotar avtalet som ger Facebook rätt till våra personliga uppgifter. Också om nya metoder av statligt förtryck mot allt mer pressade journalister.Snaran dras åt inför höstens nyval i ett för Europa allt viktigare Turkiet.

Första Nobelpriset till journalistik - eller?Veckans program börjar i börssalen i Stockholm, där Nobelpriset i litteratur traditionsenligt ska tillkännages. Vi brukar inte uppmärksamma det här. Men i år gör vi ett undantag. För Svetlana Aleksijevitj började som lokalreporter i en vitrysk liten stad under sovjetdiktaturen. Och hon har fortsatt skriva journalistik. Eller har hon det? Kan journalistik bli stor och prisad litteratur? Eller behöver sanningen offras för att journalistiken ska få komma in i litteraturens finrum?Vi ställde oss i kön för att fråga Svenska akademiens ständige sekreterare. Och så har vi träffat några som korkade skumpan som en uppmuntran för fri vitrysk journalistik och litteratur. Reporter var Lasse Truedson. Kampen om att få första nobelintervjunVi stannar kvar i Nobelyran, för det här är ju den vecka på året som är julafton för Sveriges kultur- och vetenskapsjournalister. För redaktionerna runt om i landet gäller det att på pressad tid leverera en initierad analys, helst tillsammans med en sömndrucken intervju med en överväldigad vinnare. Vår reporter Jonna Westin åkte till Vetenskapsradions redaktion i Uppsala för att höra hur dom förbereder sig för den livesändning dom ska ha i etern bara minuter efter priset annonserats.Och från studion följde hon också med i jakten på vinnarintervjun; som den här gången inte riktigt gick som smort. Turkiet behåller trycket mot medier - men har bytt metoderDet har nu gått tre år sen vi sände ett reportage om att Turkiet hade flest fängslade journalister i världen. Idag har det antalet minskat, men förtrycket har inte fått något slut. Turkiet står nu inför nyval. Ett val som i ljuset av regionens osäkra läge även för Sverige och Europa blir mer betydelsefullt än på länge. Förra veckan kunde vi höra om hur journalisten Ahmet Hakan blivit attackerad och nedslagen på öppen gata. Några dagar senare riktade turkisk polis pistol mot huvudet på några journalister i Silvan i sydöstra Turkiet.Frilansjournalisten Tomas Thorén har ägnat veckan åt att höra om hur nya metoder används för att kväsa landets kritiska röster. Vi får bland annat träffa chefredaktören Bülent Kenes som bara timmar efter intervjun på nytt blev inkallad till domstol. Första stora skillnaden efter Snowdens avslöjandenVi är vana med att stora journalistiska avslöjanden leder till att någon tar på sig skulden, erkänner och - kanske till och med avgår. Felaktigheter rättas till, ordningen återställs. Men ibland är det inte så enkelt.2000-talets hittills största scoop, om hur amerikanska underrättelsetjänsten NSA massövervakar allt du, jag och alla andra gör på nätet har hittills fått förvånande små konsekvenser.Men i veckan kom från EU-domstolen ett besked som ger avslöjandets hittills största förändring, det menar Daniel Westman, som forskar om IT och yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet. Det handlar om att EU-domstolen förklarat att NSA:s avlyssning av nätet gör att USA inte är ett säkert land att överföra känsliga uppgifter.
Hänt i veckan-haveri och Hemnetjournalistik  

Kändistidningen Hänt i veckan kritiseras för att framställa dömd trippelmördare som oskyldig. Vi undersöker fenomenet Hemnet-journalistik. Och så sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer, om Utöya. Hänt i veckan anklagas för att rentvå dömd mördare En av veckans mest oväntade publiceringar stod nöjestidningen Hänt i veckan för. De hade lyckats med det ingen annan redaktion hade gjort, nämligen att landa en exklusiv intervju med en av Sveriges mest jagade män: Martin Saliba, som i januari dömdes till livstids fängelse för tre mord i Uddevalla förra sommaren. Från sitt gömställe i Libanon bedyrar han sin oskuld för Hänt i Veckans reporter och säger att han flytt Sverige eftersom han är rädd att offrens anhöriga ska döda honom om han återvänder. Det finns såklart ett stort nyhetsvärde i att intervjua dömda brottslingar. Men i Hänt i veckans artikel ställs inga motfrågor och varken åklagare eller anhöriga intervjuas för att ge andra sidan av den här historien. Men inte nog med det. Redaktionen tar ytterligare ett steg och gör en egen rekonstruktion för att motbevisa det som sägs vara en central del i den fällande domen. Hur kommer det sig att Hänt i veckan fick den här exklusiva intervjun? Och varför låter man en dömd trippelmördare stå helt oemotsagd? Reporter: Jonna Westin.Fenomenet Hemnet-journalistik Vi har i en rad reportage här i Medierna berättat om annonser som lånar journalistikens form: så kallad Native advertising. Men den här veckan ska det handla om en genre av journalistik som gör tvärtom. Det ska handla om journalistik som lånar annonsens form. Det handlar om Hemnet-journalistik. För om det finns en sorts material som klickas på nätet vill medierna vara där och göra innehållet själva. Kvälltidningarnas nyhetsvinklar på virala videoklipp är ett exempel. Idag ska det handla om hur sajterna gör för att kapitalisera på ett annat klickmonster: Bostadsannonserna. Reporter: Erik PeterssonFörsta delen av sommarserien: Nyheter vi aldrig glömmer I den första delen av vår reportageserie den här sommaren berättar vi idag om den svarta dagen den 22 Juli 2011. Då Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, som slog till först mot centrala Oslo och sedan mot ön Utöya där Arbeiderpartiet hade sitt årliga ungdomsläger. Svenska Ali Esbati, riksdagsledamot för vänsterpartiet som var där och höll föredrag var den enda Svensken, och en av få vuxna som befann sig på ön. Reporter: Tove Palén.

P1 Dokumentar: Bag om fremtidens undersøgende journalistik 2014-12-18  

Når aviser og tv-stationer holder skåltaler, fremhæver de ofte deres undersøgende journalistik. For intet er finere at have på kaminhylden end en Cavling-pris eller et andet symbol på, at her laves der kritisk og uafhængig journalistik. Men den slags historier tager tid og koster mange penge. Så hvem skal betale for den undersøgende journalistik, når dagbladene og public service kanalerne mister læsere, lyttere og seerne? P1 Dokumentar går i dag bag om fremtidens undersøgende journalistik. Vært og redaktør: Jesper Hyhne. Tilrettelægger: Karen Albertsen. I redaktionen: Emil Eusebius Olhof-Jakobsen og Christian Bentsen.

Mennesker og medier: Klimaspioner, skunk-laboratorier og terror i Danmark 2014-11-14  

Tema om undersøgende journalistik. Hvornår slår en journalistisk afsløring igennem - og hvornår lukker den sig om sig selv? I weekenden uddelte Foreningen for Undersøgende Journalistik (FUJ) priser til den bedste undersøgende journalistik i Danmark. Vinderne var blandt andre en radiodokumentar om den vietnamesiske skunkmafia i Danmark, en bog om en dansk terrorplan og en artikelserie om den amerikanske efterretningstjeneste NSAs samarbejde med danske myndigheder. Der er masser af eksempler på fremragende undersøgende journalistik, siger FUJ. Men historierne har ofte svært ved at sætte dagsordenen i offentligheden og på Christiansborg. Mennesker og Medier handler i denne uge om undersøgende journalistik, en af mediernes vigtigste opgaver. Tre prisvindende journalister fortæller om deres arbejde (fra skunkfarme i Østjylland og et hemmeligt redaktionslokale oppe under taget hos Information). Tre redaktører fortæller om deres problemer (med tavse politikere og selviske kollegaer på andre medier). Vært: Hakon Mosbech. Redaktion: Otto Lerche Kristiansen. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

Mennesker og medier: Journalistik om journalistik 2014-09-26  

Meta-journalistik er journalistik om journalistik. Medierne kaldes den "fjerde statsmagt" - og de er ikke just kendte for at have den samme åbenhed omkring egne forhold, som de kræver af de tre første statsmagter. I næste uge kommer Mikala Kroghs film "Ekstra Bladet - udenfor citat", hvor hun med sit kamera har fået uhindret adgang til bladets arbejdsprocesser, medarbejdere og chefer. Lasse Jensen har talt med Mikala Krogh og gæsterne i studiet er professor Anker Brink Lund, mediejournalist og konsulent Ole Nørskov og journalist Jakob Albrecht. I næsten trekvart århundrede har britiske BBC været verdens største offentligt finansierede mediehus. BBC har været "alle public service stationers moder" og nu er stationen i gang med en af de største forandringsprocesser i sin levetid. BBC's øverste kontrol- og styringsorgan er ikke en bestyrelse men et selvstændigt organ ved navn "BBC Trust". Formanden hedder Diane Coyle - hun er ugens gæst - og Lasse Jensens sidste ud af mere end 600 af slagsen gennem de sidste næsten 14 år. I sin sidste ugentlige kommentar konstaterer Mennesker og mediers vært, producent og redaktør Lasse Jensen, at et "faldereb" kommer fra et hollandsk ord, der beskriver det tov, som man bruger, når man "glider ned fra et skib". Han ser tilbage på 13 år og syv måneder, der rystede medieverdenen, hvor massemedier blev til en hel masse medier og pengene gik helt andre steder hen - og glider på land og overlader P1's mediemagasin til en ny kaptajn i den fortsatte sejlads gennem Mediehavet.. Redaktør og studievært: Lasse Jensen. (Sendes også lørdag 11.03 og søndag 3.03).

Fallet Hannes Råstam - om en urkraft i svensk journalistik  

Den 12 januari i år dog en av Sveriges främsta journalister, Hannes Råstam. Han var en urkraft i svensk journalistik och låg bakom fler av de största avslöjandena som gjorts i modern tid och han har också flera gånger om vunnit de finaste journalistpriser som finns i det här landet. Men Hannes var också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och för att därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel.

Han var journalisten som gjorde sig känd för sin envishet, och för att kunna ägna ett, ibland två år, åt att granska ett enda fall. Men när programmet väl sändes gjorde de också avtryck i den offentliga debatten. Som i arbetet med Thomas Quick härvan som fortfarande är aktuell med friande domar och nya resningsansökningar i något som mycket väl kan sluta som århundradets största rättsskandal.

Snart publiceras hans sista journalistiska arbete, boken Fallet Thomas Quick. Men vem var han och vad drev honom? Hör Sture Bergwall om mannen som vände hela hans liv. Hör Janne Josefsson berätta på ett sätt du aldrig hört förut. Och hör Hannes Råstam reflektera om sitt liv och sin journalistik.

Danjel Nam har tittat närmare på Fallet Hannes Råstam och hans journalistiska testamente.

Den 12 januari i år dog en av Sveriges främsta journalister, Hannes Råstam. Han låg bakom fler av de största avslöjandena som gjorts i modern tid i det här landet. Men Hannes var också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och för att därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel. Hör Danjel Nams dokumentär.
Kraftig klickjaktskritik och avslutat aprilskojande  

Tidigare anställda riktar hård kritik mot snabbväxande mediekoncernen 24 Journalistik. Skapar annonsörflykten från Google nya öppningar för traditionella medier? Ska aprilskämten blomstra eller dö? Tidigare anställda vittnar om oetisk klickjakt på 24 Journalistik24 Journalistik har sedan starten 2014 etablerat sig som en ny, relativt stor aktör på svensk mediemarknad. Med snabba lokala nyheter, utan betalväggar, har 24 Journalistik profilerat sig som en ny utmanare på inte mindre än tio orter. Från Ystad i söder, till Uppsala i norr. Nyligen har de också dragit igång ett redaktionellt samarbete med koncernen Mittmedia. Men under den pigga och energiska ytan på 24 Journalistik döljer sig anmärkningsvärda berättelser. Personer som jobbat inom koncernen vittnar om hur klickjakt och trafiksiffror är överordnat allt annat. Även om hur reportrar pressas att skriva positiva artiklar om företag som annonserar och att fejkade profiler på nätet används för att jaga klick i Facebook-grupper där rasismen flödar. Reporter: Therese Rosenvinge. Vad betyder annonsörflykten från Youtube för mediehusen?Videokanalen Youtube har de senaste veckorna fått massiv kritik då det framkommit att reklam återkommande exponerats intill hatiska filmer.Hundratals företag har hittills stoppat sin annonsering och Google, som ju äger Youtube, har tvingats att utlova åtgärder för att komma till bukt med problemet.En fråga som har väckts i samband med den här debatten, det är vilka lärdomar svenska mediehus kan dra. Kan de tydligare positionera sig som trygga miljöer, där annonsörer kan lita på att reklamen inte exponeras intill hatiska och extremistiska uttryck? Reporter: Jonna Westin. Oviss framtid för journalisternas aprilskämtNär det här programmet sänds är det första april och många läsare, lyssnare och tittare sätter på sig sina detektivglasögon för att hitta mediehusens årliga aprilskämt. Det är en gammal tradition med anor långt bak i tiden. Men i år har flera redaktioner valt att inte lura sin publik, så har de åtminstone sagt. Diskussionen om falska nyheter har påverkat redaktörer som oroar sig för trovärdigheten. Är det rätt väg att gå?Vår reporter Johan Cedersjö pratar med ett par på stan och två chefredaktörer om det här.

Mennesker og medier: Tegninger og robotter 2015-01-16  

Søndag aften viste DR-vært Adam Holm Jyllands-Postens Muhammed-tegninger i Deadline, selv om DR's ledelse ikke havde givet tilladelse. Man må nemlig kun bringe tegningerne, hvis det er "tvingende nødvendigt", mener ledelsen. Og det gjaldt ikke, da Deadline søndag havde JP's Flemming Rose i studiet, eller da man dækkede angrebet på satiremagasinet Charlie Hebdo. Også Martin Krasnik fra Deadline har sagt, han gerne ville have bragt tegningerne, men ikke måtte for ledelsen. Nyhedsledelsen i DR havde i går indkaldt Adam Holm til samtale. Er vi vidne til selvcensur i Danmarks største mediehus? Programmet stiller også skarpt på et helt andet fænomen: Robotter i journalistik. Rundt om i verden bliver store mængder journalistik skrevet af computerprogrammer. De færreste af teksterne er fængslende læsning. Det meste er finans-afrapportering, sportsreferater og andre helt simple, tal-fokuserede tekster. Også her i Danmark eksperimenterer medier med robot-journalistik. Fænomenet rejser en række helt principielle spørgsmål om, hvad journalistik er, og hvordan det skal laves? Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

Moralistisk journalistik och Efterlyst-bråk  

#bild=1090821#

Moralistisk journalistik skapar debatt
Sexhandel mellan homosexuella män bedrivs i ett skogsområde utanför Karlstad, skriver Nya Wermlands-tidningen. Men det märkliga med den här historien är att det i artikeln inte ges några belägg för den pågående sexhandeln. Historien har väckt kritik om moralistisk och homofobisk journalistik som bygger på lösa uppgifter. I Karlstad har det nu utbrutit en debatt där NWT, bland annat i konkurrenten Värmlands Folkblad, anklagas för att ha spridit homofoba rykten.

 

#bild=1090780#Oenighet om namnpublicering utifrån etnicitet
Nyligen hamnade radarparet Leif GW Persson och Hasse Aro i bråk inför tv-kamerorna om frågan kring namnpublicering. Leif GW Persson hävdade att redaktionerna är inkonsekventa och drar sig för att publicera namn på misstänkta med utländsk härkomst. Men det är långt ifrån bara Efterlyst som möter den här uppfattningen. Att medierna skulle ha en agenda, där man mörkar utpekande uppgifter om personer av utländsk härkomst, tycks vara en av de absolut vanligaste frågorna som ställs till nyhetsredaktionerna i mejl från läsare. Och diskussionen som följer blir laddad. 



 

Läkemedelsbranschen självkritisk
Efter kritik från flera ansedda#bild=1090785# medicinreportrar verkar läkemedelsbranschen vilja bli mer öppen med vilka intressen som ligger bakom så kallade spökskrivna artiklar i vetenskapliga tidskrifter. I förra veckans program tog vi upp fenomenet med spökskrivning, något som blivit aktuellt inte minst med anledning av ett antal fall i USA, där läkemedelsföretag anklagas för att ha fört konsumenter bakom ljuset. Och nu säger Läkemedelsindustriföreningen, LIF, att man har misslyckats med att förklara hur processen vid vetenskaplig publicering går till. 

Sexhandel mellan homosexuella män bedrivs i ett skogsområde utanför Karlstad, larmar Nya Wermlands-tidningen. Men artikeln saknar belägg och den har väckt kritik om moralistisk journalistik som sprider lösa rykten. Och så har radarparet Leif GW Persson och Hasse Aro hamnat i luven på varandra i direktsändning angående en känslig fråga - om medierna skulle ta särskild hänsyn när det handlar om publicering av namn på misstänkta brottslingar med utländsk härkomst. Dessutom bemöter läkemedelsindustrin kritiken om spökskriverier i vetenskapliga tidskrifter - och de är självkritiska.
Medierevolution och redaktionell reklam  

Turkiska medier revolterar mot makten
Folkmordet 1915 på bland annat armenier har varit en het fråga i Sverige sedan riksdagen nyligen i en omröstning slog fast att det faktiskt inträffat. Den svenska statsministern och utrikesministern har gått emot riksdagen och beklagat beslutet, som påverkar relationerna med Turkiet. Men folkmordet är bara ett av många tabun i Turkiet, som nu börjar utmanas av medierna. Vi har besökt tidningen Taraf som granskat militären, och avslöjat planer på en statskupp, ett avslöjande som fått stora konsekvenser. Medierna i Turkiet är allt mer beredda att gå emot makten. 

Ny statistikstrid om Rut-avdraget
Siffror om Rut-avdrag, skatter och jobb är inte lätta att hänga med i. Statistiken haglar i den kamp som just nu pågår mellan politiker och intresseorganisationer för att få ut SIN verklighetsbild. Men också medierna sätter myror i huvudet på väljarna. Senast är det SvT:s Agenda som kritiseras för sin användning av Rut-statistik.

#bild=973877#Framgång för reklam utformad som journalistik
Marknaden för redaktionell reklam växer. Annonsörerna vill gärna ha sina budskap ”paketerade” i journalistisk form, och redaktionerna har hittat en intäktskälla vid sidan av de vanliga annonserna. Vissa hoppas det ska bli räddningen för de pressade annonsintäkterna från nätet. Andra är bekymrade av etiska skäl. En ny annonsmarknad växer fram, och gränserna blir mer flytande. Vi hälsar på hos företaget Minimedia, som producerar annonser som ser ut som journalistik.

#bild=973871#Sociala medier förändrar journalistiken
De sociala medierna, som bloggar, Facebook och twitter, tar en allt större plats i våra liv – och kommer därför också att förändra journalistiken. Det tror flera experter Medierna talat med. Den senaste tiden har flera debatter handlat om hur vi ska förhålla oss till dessa nya sammanhang mitt emellan privat och offentligt. Den ökade närheten, på Facebook eller på andra håll, mellan journalister och makthavare kommer att förändrar journalistiken - och göra den mer lyssnande och samtalande tror till exempel Anders Mildner, frilansjournalist och social medier-skribent i Svenska Dagbladet.

.

Turkiska tidningen Taraf avslöjade militärens kupplaner och är ledande i en medierevolution som bryter tabun. Ny statistikstrid om RUT- avdrag. Framgång för reklam som ser ut som journalistik på webben. Och kommer sociala medier att skapa en mer samtalande journalistik?
Mennesker og medier: Journalistik i krise? Status på mediernes tilstand 2016-01-29  

I denne særudgave af Mennesker og medier forlader vi dag til dag-aktualitetens spændetrøje og gør status over journalistikkens tilstand. Hvad er mediernes største udfordringer og potentialer lige nu? Er pressen i krise? Og hvordan ser fremtidens journalistik ud? Vi har samlet et udvalg af kloge hoveder, fra Danmark og udlandet, fra journalistikken og udefra, til denne State of the Media. Det er samtidig sidste program med vært Hakon Mosbech og producent Zetland, da medievirksomheden fra marts skal fokusere på selv at udgive daglig digital journalistik. Medvirkende: Ex-nyhedschef Michael Dyrby, EU-kommissær Margrethe Vestager, Flemming Rose, journalist Line Holm Nielsen fra Berlingske, redaktør J.J. Gould fra Atlantic Monthly, medieforsker Søren Schultz Jørgensen, 3. klasseselev Frode Bergmann Moll, Googles Christine Sørensen, forsvarsadvokat Thorkild Høyer, iværksætter Oluf Rune Nørregaard Nielsen, chefredaktør Jørgen Ramskov fra Radio 24Syv, Facebook-kaptajn Nadia Nikolajeva fra Metroxpress m.fl. Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05 og lørdag 13.03).

Medieormenpodden om #SRSuperuser - Sveriges Radios superuserutbildning i sociala medier  

Denna höst är det fem år sedan Medieormen började prata om kombinationen traditionell journalistik och sociala medier - journalistik 3.0. Hur jobbar Sveriges Radio med journalistik i sociala medier idag? Hur långt har vi kommit och vad behöver vi bli bättre på? Medieormen har varit på den fjärde upplagan av Sveriges Radios årliga superuserkurs i sociala medier (7-8 oktober 2015) och pratat med arrangörerna Robert Jacobsson och Emma Hallenberg samt två av deltagarna - Ebba Granath, programledare P4 Malmöhus och Susanne Nobel, nyhetssändare P4 Väst. Programledare är Medieormens redaktör Cecilia Djurberg.

Sponsrad sport-TV och ifrågasatt SVT-dementi  

Hård kritik mot Sportblads-sponsringFörra veckan drog fotbollens Champions League igång med buller och bång. Och med det också ett nytt tv-program på Aftonbladets sportredaktion. Men var det journalistik eller reklam tittarna fick se?Det aktuella Champions League-tv-programmet från Sportbladet gjordes i samarbete med ett spelbolag och är ännu ett exempel på hur reklam och journalistik blandas och att gränsen däremellan blir luddigare. På Sportbladet blev den interna kritiken hård efter programmet och flera tunga profiler gick också ut i en offentlig protest mot hur tidningen, enligt dem, säljer ut sin trovärdighet. Reporter: Karin Hållsten. SVT:s märkliga tweet fick många att reagera "Rykten sprids nu om att regeringen styr SVT:s journalistik. Det kan vi dementera (vi debatterar inte vidare ryktet här)." Så stod det i en tweet som skickades ut från SVT:s officiella Twitterkonto förra helgen. Någon bakgrund eller vidare förklaring gavs inte och utspelet fick därför många att höja på ögonbrynen. Vår reporter Jonna Westin har i veckan nystat i vad det var för rykte och hur kommer det kommer sig att SVT skrev som de gjorde. Hårt hållen information i BrysselVi har sedan starten av det här programmet granskat journalister och medier - men också bevakat journalisters rättigheter och möjligheterna att utföra det granskande uppdraget. Och en tung institution som vi har haft anledning att återkomma till när det gäller det, är EU-kommissionen i Bryssel. Den nya EU-kommissionen har lovat att bli mer öppen mot journalister och medier - och i förlängningen allmänheten. Men istället vittnar såväl källor inom Kommissionen som journalister i Bryssel om ökad kontroll över informationen och mer politisk toppstyrning. Reporter i Bryssel: Andreas Liljeheden. Falskt och sant i viral kunganyhetAtt plötsligt inte få sin papperstidning på hallmattan eller i brevlådan kan ju kännas ganska surt - och det är nog många som kan relatera till irritationen när morgonvanan bryts. Men i torsdags drabbade det här självaste kungahuset. Och när det upptäcktes att Dagens Industri saknades bland tidningarna på Stockholms slott, då tog en medarbetare vid hovet tag i saken genom att lyfta på luren till tidningens sovande webbredaktör. Vår reporter Therese Rosenvinge reder ut vad som hände.

Mennesker og medier: Kyskheds-journalistik 2015-09-04  

I denne måned viser DR en omdiskuteret dokumentarfilm om den norske pelsindustri. Med skjult kamera dokumenterer filmen, hvordan mink og ræve bliver aflivet og flået, hvordan pelsavlere bliver advaret forud for kontrolbesøg, og hvordan de undgår dårlig omtale. Men den version, der vises på DR, er ikke den samme som den, der vises i Norge og andre lande. DR har valgt at klippe flere scener om eller helt ud. Det møder kritik fra filmens danske co-producent og andre. Sagen illustrerer et generelt problem for den kritiske journalistik, mener mange journalister, Mennesker og medier har talt med. Ikke blot udsættes medierne i disse år for et stigende eksternt pres fra kilder, der opruster med advokater, PR-firmaer og retssager; presset kommer også indefra. Journalister i DR oplever så restriktive interne krav, at det gør det svært at lave væsentlig undersøgende journalistik. Er DR blevet bange for sig selv? Debat i studiet. Flygtningestrømmen er den helt store mediehistorie, men hvordan dækker man den helt tæt på? Olav Hergel fra Politiken taler om skismaet mellem at dække og at hjælpe. I interviewserien 'Stemmer udefra' kritiserer højesteretsdommer Thomas Rørdam pressens dækning af pædofilisager. Risikoen er et folkehysteri med uskyldige ofre. Vært: Hakon Mosbech. (Sendes også 00.05, lørdag 13.03, og søndag 3.03).

Mennesker og medier: Flydende grænser - journalistik og annoncer 2015-01-30  

I årtier har der været en skarp opdeling mellem journalistik og annoncer: I den ene del af mediehusene sad marketing. I den anden sad journalisterne. Men den opdeling er under opbrud, både i udlandet, hvor den amerikanske magasinudgiver Condé Nast i denne uge annoncerede, at de vil inddrage redaktørerne i annonceafdelingen, og herhjemme, hvor Forbrugerombudsmanden oplever en stigning i antallet af sager om skjult reklame. Hvordan stiller det den uafhængige journalistik? Debat i ugens udgave af Mennesker og Medier, hvor vi kigger nærmere på en af de mest virale historier den seneste tid; om 72-årige Tove Kjær-Hansen fra Albertslund og hendes kamp mod telefonsælgerne. Det viser sig, tv-indslaget var iscenesat skuespil. Vi kigger også på Facebooks nye trusler mod mediers forretningsmodel, og vi taler med journalist Mathias Stigsgaard, som på en af sine vagter på Ritzau Finans skrev seks citater fra Nik og Jay ind i et finanstelegram. Vært: Hakon Mosbech.

Mennesker og medier: Cavling-priser og politisk journalistik 2014-07-04  

Lasse Jensen er dykket ned i Mennesker og mediers arkiv og har samlet lidt under 100 nedslag fra programmets levetid, der tilsammen danner rammen om årets sommerserie "13 år der rystede medieverdenen". Sammen med professor og mediehistoriker Klaus Bruhn Jensen fra Københavns Universitet vil vært og redaktør Lasse Jensen se nærmere på fem afsluttede temaer fordelt over hver deres udsendelse. Sommerseriens første program ser nærmere på den prestigefyldte Cavling-pris, som signalerer hvilke journalistiske trends, der er oppe i tiden. En af de trends signalerede lidt mere, nemlig hvordan den politiske journalistik udviklede sig herhjemme i nullerne. Sammen med Cavling-priserne danner den politiske journalistik rammen om sommerens første program. Redaktør og studievært: Lasse Jensen.

Medieormen live från Almedalen med Cilla Benkö, Martin Jönsson & Fredrik Laurin  

Medieormenpodden live från Sveriges Radios scen i Almedalen. Måndag 30 juni kl 12.30-13.00Sveriges Radios vd Cilla Benkö, biträdande programdirektör Martin Jönsson och Fredrik Laurin, tillträdande redaktör för grävande journalistik på Sveriges Radio samtalar med Medieormens redaktör Cecilia Djurberg samt med publiken om journalistik i utveckling, om mediehändelser och satsningar under Supervalåret. Vi pratar om varför Sveriges Radio arrangerar seminarier om Snowdenavslöjandet (Lyssna på det här) och utrikesjournalistik i Almedalen. Direktsänds i P5 Almedalen och spelas in som poddradio. Medverkande: Cilla Benkö, vd, Sveriges Radio. Martin Jönsson, biträdande programdirektör, Sveriges Radio. Fredrik Laurin, tillträdande redaktör för grävande journalistik, Sveriges Radio. Programledare: Cecilia Djurberg, redaktör Medieormen Sveriges Radio.

Special: Om dagstidningarnas kris och journalistikens vikt  

Dagstidningskrisen får skånske politikern att sakna granskarna
Dagstidningarna gör grovjobbet i den svenska journalistikens näringskedja. Där jobbar flest journalister jobbar, går till kommunen, till polisen, till ämbetsverken i jakt på nyheter. 
Men dagstidningarna har problem i dag - som vi flera gånger berättat. Sedan år 2000 har branschens annonsintäkter sjunkit med mer än fyra MILJARDER kronor per år. En tredjedel av annonsintäkterna är borta. Det handlar förstås om teknikutvecklingen - när läsarna flyttar till webben hänger pengarna inte med. 
Vi har med tidningen Dagens samhälle gjort en undersökning som visar hur viktiga dagstidningarna är för bevakningen och hur mycket svagare den blivit i många kommuner.  Matilda Uusijärvi Ek börjar berättelsen i Perstorp, där kommunalrådet rätt sällan ser en journalist numera. 

Hur kan staten stödja journalistik utan att skada dagspressen?
Om staten ska öka stödet till journalistik, så finns samtidigt risken att de åtgärderna kan vara ojuste konkurrens mot de dagstidningsföretag som redan kämpar för att överleva förändringarna på marknaden.  Det har vi diskuterat med Tidningsutgivarnas VD Per Hultengård och SvTs avgående VD Eva Hamilton. Reportrar: Alexandra Kerttu och Lasse Truedson

Vad vill mediepolitikerna? Vi frågar Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Gunilla Carlsson (s) 
Om man ser journalistiken som något viktigt för vår demokrati blir utmaningarna mot dagspressen politik. Vad göra - vad stödjer, vad skadar? Vad får det kosta? Vi frågade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson. I studion: Martin Wicklin.

Jacks nätkrönika: Spökhistorierna om Slenderman tragiskt aktuella
Det är Internets första egna myt - det digitala spöket Slenderman, skapat att vara så skrämmande som möjligt. I veckan blev han tragiskt aktuell när två flickor knivhögg en jämnårig och sa att de gjort det för Slenderman. Vår nätkrönikör Jack Werner berättar spökhistoriens ursprung och reflekterar över populärkulturella fenomen som orsak eller ursäkt för våld.

Om dagstidningarnas kris och om journalistikens vikt. Vi träffar politikern som saknar de granskande journalisterna - nu kommer inte längre någon på hans presskonferenser. Politikerna pratar ofta om journalistik som en förutsättning för en fungerande demokrati. Vilket ansvar har politiken då när journalistiken ute i landet krisar. Hör kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson.
Ägaren som reporter och journalistik som Zlatanreklam  

Ägaren skrev DNs safarirep – Sydsvenskan vägrade publicera
Dagens Nyheter ville till veckan ha ett resereportage från en safaricamp i djurreservatet Masai Mara i Kenya. Istället för att skicka någon av de egna reportrarna till reservatet så lät man en av delägarna i campet själv skriva texten och även ta bilderna. Reportaget publicerades i söndagens DN Kultur – men på systertidningen Sydsvenskan, som delar resetexter med DN, gick texten aldrig i tryck. Reporter är Karin Hållsten.

Journalistik som bil- och Zlatanreklam
Få har väl undgått att Zlatan i veckan jagat kronhjort, myst med fru och barnen och badat isvak i en ny reklamfilm för Volvo. Allt till tonerna av Sveriges nationalsång i ny tappning. Den två minuter långa filmen har uppmärksammats i Frankrike och USA och den har dominerat fullständigt i de sociala medierna här hemma i Sverige.  Det är reklam som populärkultur.  Filmer som sprids och delas och som får många av oss att till och med utstå köpt reklam innan det där reklamklippet börjar som vi ville se.  Reklam som innehåll. Filmen som lanserades hade premiär i lördags men föregicks av ett nio sidor långt exklusivt reportage i Dagens Industris DI Weekend som publicerades på fredagen. Vi tittar på hur reklam och journalistik i dag hänger ihop - och vem som gynnar vem. Reporter: Martin Wicklin.

Unika juridiken som gör Lexbase lagligt
Webbplatsen Lexbase har väckt starka reaktioner i veckan.  Sajten är det senaste exemplet hur ny teknik har gjort sådant som alltid varit offentligt men lite krångligt att få tag på superenkelt att nå för vem som helst. 
Existensen av Lexbase sätter fingret på en speciell egenhet i den svenska lagstiftningen: nämligen att lagregler som ska skydda integritetskränkande uppgifter går att välja bort genom att man skaffar sig ett utgivningsbevis.
Men att ha ett utgivningsbevis ger inte bara frihet. Det medför också ett juridiskt ansvar – inte minst kan  man dömas för förtal… och redan nu strömmar anmälningarna in till Justitiekanslern, JK. 
Lasse Truedson har rett ut varför det fungerar så här.

.
0:00/0:00
Video player is in betaClose