Search

Reporterrollen utmanad av ivrigt Sverigebildsförsvar  

Om rollen som neutral nyhetsreporter i en värld fylld till bredden av åsikter. Vi tecknar bilden av en vecka när hela världens ögon riktades mot Sverige. Bilden av Sverige – Om att rapportera, utan att debattera Efter president Trumps uttalande förra helgen har svenska regeringen och dess myndigheter försökt dementera och nyansera den hårt vinklade och negativa Sverigebild som kablades ut i Fox news. Nidbilden av ett Sverige där invandring från muslimska länder skapat kaos, otrygghet och skenande brottslighet. Men i veckan är det ju inte bara politiker och tjänstemän som i har ryckt ut till rikets försvar. Många svenska nyhetsredaktioner har varit ivriga i att bistå med eld-under-stöd. Arsenalen har bestått av faktakollar, översatta artiklar och medverkan i amerikanska TV-program. Självklart, verkligen självklart, ska journalistiken granska lögner och osanningar, det är ju ett grundläggande fundament. Men frågan vi ställer oss är hur väl den här nyhetsjournalistiken har lyckats hålla balansgången mellan rapportör och debattör. Har den, i sin iver efter sanning, istället kommit att spela rollen som en part i en politisk konflikt. Reporter: Therese Rosenvinge. Nyhetsreportrar under press, fallet Eskilstuna     Rollen som neutral nyhetsreporter i dagens polariserade offentlighet är viktig. Om vi inte klarar av att utan åsikter bära en sann och relevant berättelse till vår publik, förloras ju den så vitala grunden till en gemensam förståelse för vårt samhälle. Men det är inte enkelt. Och än svårare blir det idag av att politiska krafter gör allt i sin makt för att störa och påverka dom som dagligen kämpar med en neutral nyhetsrapportering. Förra veckan publicerade Eskilstuna-Kuriren en uppmärksammad granskning av en grupp som kallar sig Granskning Sverige. En grupp som satt i system att anonymt sprida misstro mot journalister genom bedrägliga telefonsamtal. Vad får det här för konsekvenser för dom som utsätts och hur påverkar det vilken journalistik som slutligen publiceras? Reporter: Jonna Westin. Om att hålla reporterhuvudet kallt i en samtid besatt av åsikterIdag finns det en ständig och högljudd diskussion om journalistik. Men den förs oftast av ledarskribenter eller debattörer. Personer som inte sällan utifrån sin politiska uppfattning vill påverka nyhetsrapporteringen i en viss riktning. Niklas Orrenius, prisbelönt reporter på Dagens Nyheter, tycker det är hög tid att nyhetsjournalister återerövrar det samtalet. Det behövs, för idag ser han en yrkesroll som allt för ofta svajar i sitt uppdrag. Reporter: Johan Cedersjö

P1 Morgen 2017-02-20  

Falske nyheder, bedre kendt som "fake news", er en ny tendens på nettet og på et socialt medie som Facebook, hvor falske nyheder i høj grad florerer og deles. I weekenden dukkede der en historie om Mette Blomsterberg op i nyhedsstrømmen. Der stod, at hun stoppede som dommer i "Den Store Bagedyst", fordi hun tog på af at lave kageprogrammet. Artiklen lå på en hjemmeside, som havde Ekstrabladets logo øverst til venstre og handlede egentligt om et slankemiddel, som Mette Blomsterberg var begejstret for. Men det hele er altså fake. Vi snakker med Mette Blomsterberg selv, og hun svarer bl.a. på, hvorvidt det kan havde konsekvenser for hende og hendes forretning, at sådanne falske nyheder florerer på nettet. Vi snakker derudover med en forsker i nye medier og online journalistik, som fortæller, hvorfor folk hopper på de falske nyheder, hvad man skal holde øje med for ikke at blive snydt og at vi generelt skal opruste vores kritiske sans. I dagens P1 Morgen stiller vi også spørgsmålet: Hvorfor arbejde fem dage, hvis chefen siger, at man kan nøjes med fire og stadig få den samme løn? Det lyder usandsynligt, at en arbejdsgiver ville gøre det, men det gør flere faktisk. Vi snakker med Henrik Stenmann, direktør for IIH Nordic, som 1. februar gjorde det permanent for virksomhedens 50 fastansatte medarbejdere at arbejde kun 30 timer om ugen. Det og meget mere i dagens udsendelse. www.dr.dk/p1morgen

P1 Morgen 0

Mediefavoriten som föll och nordkoreanskt nyhetsdilemma  

Mediefavorit erkänner lögner – varför kollade ingen mannens spektakulära historier?Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio – Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter. Analys: Därför köpte Qviberg MetroVeckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar.  Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakningFå saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter. Mediefighten om den låsta mobilskärmenI den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter.  I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som “the battle for the lock screen” och “lock screen news”.Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna?Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.

Uppstressad stress-serie och tysk Facebookfajt mot fejk  

Om vardagsstress i DN. Tidningen får tung forskarkritik. Och så om Berlin-redaktionen som Facebook valt ut för att rensa falska nyheter. Sist, om det godtyckliga blurrandet när SVT sänder Skam. Stressande rapportering i DN Långvarig stress kan bokstavligen krympa din hjärna. Ja, det fick Dagens Nyheters läsare veta när tidningen i januari drog igång en stor satsning om stress. Den farliga stressen beskrivs som stress över jobb- och livspusslet. Över en vardag som består av möten, deadlines, förskolehämtningar och oro för räntehöjningar.Journalistik – och inte minst sådan som handlar om vetenskap och forskning – går ju ut på att göra komplicerad information begriplig och tillgänglig för en bred allmänhet. Att förenkla är en central del av jobbet. Men journalistiken ska förstås fortfarande ge en sann och rättvisande bild, som går att belägga.Therese Rosenvinge har i veckan pratat med flera stressforskare som tycker att Dagens Nyheter i det här fallet förenklat så att det både blir fel och skapar onödig oro. Berlin-redaktion ska jaga falska nyheter åt FacebookÖverallt pratas det just nu om falska nyheter och om vad som går att göra åt det.Efter det amerikanska valet har en stor del av debatten handlat om huruvida påhittade historier om presidentkandidaterna påverkade valutgången eller inte. Särskilt Facebook har fått hård kritik efter att det uppmärksammats att mängder av såna falska nyheter spridits just där.Men från att inte vilja ta ansvar för innehåll alls, har nätjätten nu börjat agera.Nya algoritmer ska gynna "det sanna" och inför det kommande valet i Tyskland ska Facebook ta hjälp av en tysk journalistbyrå för att identifiera falska nyheter.Men hur ska det gå till? Och vad händer när hela Fake News-diskussionen kapas av politiska krafter?Vi skickade vår reporter Jonna Westin till den tyska redaktion som ska hålla Facebook i handen i jakten på falska nyheter.   Skamlöst blurrande i SVTNorska tv-serien Skam har gjort fullständig succé såväl i Norge som i Sverige. Dess nakna skildring av kärlekskrank tonårsångest i Oslo, har gått hem hos såväl gammal som ung.  Men till skillnad från de norska tittarna har vi i Sverige fått se en till viss del annorlunda serie. SVT har valt att sudda ut en del av de varumärken som syns.Det här är en gammal diskussion, men i fallet Skam sätter den en spännande fråga på sin spets. Seriens skapare har lagt stor möda på att hitta rätt varumärken för seriens karaktärer. Det är ett uttänkt grepp för att skapa den autentiska miljö som serien hyllats för.Så vad förlorar de svenska tittarna när SVT Skam-blurrar? Och om blurrandet ändå ska ske, varför görs det inte konsekvent? Reporter: Hedda Berglund

Filterbubblor och lögner (R)  

Idag finns en möjlighet att bara följa de medier som speglar din egen världsbild. Men vad blir konsekvenserna när lögner presenteras som fakta?Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld. Vita husets nye pressekreterare har redan hävdat saker som inte visat sig stämma med verkligheten. Så då förvandlades lögnerna i stället till alternativa fakta, som presidentens talesperson uttryckte det. Medielandskapet har skakats om i grunden de senaste åren, och Donald Trumps valkampanj är egentligen bara ett uttryck för något som redan har hänt. Idag finns en helt annan möjlighet att bara följa de nyhetsmedier som passar dina åsikter och som du tycker är trovärdiga. Men risken är då att man stänger in sig i en bubbla - där allt stämmer överens med vad du redan vet eller tror. Fenomenet kallas "filterbubblor". Filterbubblor i kombination med desinformation kan få allvarliga demokratiska följder, varnar forskare och opinionsbildare. Men vad är filterbubblor för något vid en närmare titt? Finns de? Vad gör de i så fall med oss? Vetandets värld talar med Nina Wormbs, teknikhistoriker vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt med Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK, Stockholms universitet. I programmet medverkar också Martin Moore, medieforskare King's College i Storbritannien och Joshua Benton, chef Nieman Journalism Lab vid Harvarduniversitetet i USA. Programmet är en repris från november 2016. Lisen Forsberg liselotte.forsberg@sverigesradio.se Susanna Hestréus susanna.hestreus@sverigesradio.se

Ugen der gik på Videnskab.dk: Forskere bliver gjort til politiske modstandere  

Fredag 20. januar 2017, bliver Donald J. Trump taget i ed som USA's 45. præsident. I kølvandet på den for længst overståede amerikanske præsident valgkamp fulgte en lang række debatter om nyhedsmediers troværdighed, unøjagtige meningsmålinger og fremkomsten af en helt ny type nyhedsmedier. I dagens podcast fortæller Mark Ørsten, professor i journalistik fra Roskilde Universitet, hvilken tendens, han mener, er den vigtigste at kaste sig over som medieforsker. Også andre humanistiske forskere har nok at se til for tiden, bl.a. politisk filosof Sune Lægaard, som medvirker i en af Videnskab.dk's artikler denne uge: Filosofisk analyse: Regeringens flygtningepolitik er hyklerisk. Politisk filosofi beskæftiger sig med aktuelle, politiske spørgsmål, og Sune Lægaard fortæller, at der er nok at tage fat på i en tid med flygtningekrise, brexit og klimaforandringerne. Et problem, når forskning bliver politisk Netop humanistiske forskere som Sune Lægaard bliver ofte beskyldt for at politisere via deres forskning. I dagens podcast belyser Sune Lægaard problemstillingen og peger på, at både forskere og politikere bærer deres del af skylden. Medvirkende: - Professor (MSO) i journalistik Mark Ørsten på Roskilde Universitet - Lektor i praktisk filosofi Sune Lægaard på Roskilde Universitet - Journalist Charlotte Price Persson fra Videnskab.dk Vært, producer og tilrettelægger: Jais Baggestrøm Koch Musik: Jais Baggestrøm Koch

263. Mer desinformation  

I vilket Erik och Jesper diskuterar efterspelet sedan förra avsnittet samt drar tydliga gränser mellan journalistik och forskning.

FAUDA (Gæst: Nikolaj Scherfig)  

Vi har besøg af manuskriptforfatter Nikolaj Scherfig (Rejseholdet, Broen) til en snak om sammensmeltningen af journalistik og tv-fiktion i den israelske serie FAUDA. Glem alt om Homeland, denne her thriller-serie har formået af opbygge både et israelsk og palæstinensisk publikum på trods af at have alle odds imod sig.
Vi taler også om den længste reality-serie nogensinde ÅRGANG 0, Joe Rogans sympatiske macho-show TRIGGERED og den skelsættende dokumentar O.J.: MADE IN AMERICA.

4. Fotbollsjournalistikens väktare  

Avsnitt/länk: Fotbollsjournalistikens väktare Medverkande gäst:Marcus Christensson, fotbollschef på The Guardian i England. Veckans punktmarkering: Journalistik, etik och medias bevakning av Premier League i England. Om att slåss för sin överlevnad med tidskrävande hantverk för att sedan leva med att det kopieras av andra inom 30 minuter. Ett mycket intressant möte med den svenske journalisten som inom...

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Jubileumsspecial – 10 år av mediegranskning  

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Orientering 2017-01-06  

"Bureaukratiet vokser og vokser" og skader danskernes tillid til lovene og de offentlig ansatte. Lyder et af argumenterne for at oprette et nyt udvalg i Folketinget, der skal arbejde for at afbureaukratisere den offentlige sektor, så Folketinget for første gang tager ansvaret, lyder det fra forslagsstillerne. Vi taler med en af dem, Henrik Dahl fra Liberal Alliance. Vi taler også med en psykolog, der til daglig arbejder med flygtninge og asylsøgere - hun kalder det "psykisk tortur, når regeringen sår tvivl om flygtninges - også kvoteflygtninges - ret til at være her i landet". Og så er det i dag, den fornemste journalist-pris bliver uddelt: Cavling-statuetten. Men det er ikke den samme slags journalistik, der er blevet prist gennem årene - vi taler med en tidligere formand for Cavling-komiteen om forandringen af "initiativ og talent" har ændret sig. Thomas Alling redigerer. www.dr.dk/orientering (Sendes også 22.03 og 3.03).

Calle Norlén, Helena von Zweigbergk och Jonathan Lindström  

Calle Norlén: Rör inte det korrekta. Helena von Zweigbergk: Unga, rädda oss! Jonathan Lindström: Det våras för lumpen. Calle Norlén: Rör inte det korrekta.Public Service och en andra seriösa media har hittills präglats av väl genomarbetade journalistik och ett korrekt tilltal. Men det snabbt växande utbudet av poddar har skapat en ny kultur, ett nytt tilltal, där annars seriösa journalister förväntas vara mer "personliga", småskvallra lite och gärna klämma in ett skämt här och där.Men det här kan bli problematiskt menar Calle. Den tramsande poddaren kan desavouera den trovärde nyhetsförmedlaren.Men Calle tror inte han är ensam om sin reaktion utan anar en renässans för den korrekte public-service journalistiken. Korrekt är perfekt!Helena von Zweigbergk: Unga, rädda oss!I Brexit-valet och i presidentvalet i USA vann en äldre tillbakablickande generation. Medan de unga röstade på hoppfulla alternativ som ville se möjligheter, som vill satsa på klimatfrågan, tolerans och en rättvisare ekonomi. Och här börjar man se ett mönster.Den generation som på 60-talet såg alla möjligheter att förbättra världen har nu blivit desillusionerad och återblickande. Men vi kan inte vrida klockan tillbaka. Det som för 50 år sedan var svaren på alla frågor är idag problem.Därför behöver vi återigen börja lyssna på unga människor.Jonathan Lindström: Det våras för lumpen.Begreppet manligheten skapar ofta förvirring och därmed blir det också svårt att definiera kvinnlighet. Exemplen på denna osäkerhet har långa historiska rötter och har fortsatt in i vår egen tid.Det märks inte minst när unga män och kvinnor skall möta vuxenvärldens villkor och ansvar.Men nu kommer vi snart som en oväntad fördel av det ostadiga säkerhetsläget att återigen få en värnplikt där såväl unga män som kvinnor kan mogna och lära sig ta ansvar på samma villkor.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

Calle Norlén, Helena von Zweigbergk och Jonathan Lindström  

Calle Norlén: Rör inte det korrekta. Helena von Zweigbergk: Unga, rädda oss! Jonathan Lindström: Det våras för lumpen. Calle Norlén: Rör inte det korrekta.Public Service och en andra seriösa media har hittills präglats av väl genomarbetade journalistik och ett korrekt tilltal. Men det snabbt växande utbudet av poddar har skapat en ny kultur, ett nytt tilltal, där annars seriösa journalister förväntas vara mer "personliga", småskvallra lite och gärna klämma in ett skämt här och där.Men det här kan bli problematiskt menar Calle. Den tramsande poddaren kan desavouera den trovärde nyhetsförmedlaren.Men Calle tror inte han är ensam om sin reaktion utan anar en renässans för den korrekte public-service journalistiken. Korrekt är perfekt!Helena von Zweigbergk: Unga, rädda oss!I Brexit-valet och i presidentvalet i USA vann en äldre tillbakablickande generation. Medan de unga röstade på hoppfulla alternativ som ville se möjligheter, som vill satsa på klimatfrågan, tolerans och en rättvisare ekonomi. Och här börjar man se ett mönster.Den generation som på 60-talet såg alla möjligheter att förbättra världen har nu blivit desillusionerad och återblickande. Men vi kan inte vrida klockan tillbaka. Det som för 50 år sedan var svaren på alla frågor är idag problem.Därför behöver vi återigen börja lyssna på unga människor.Jonathan Lindström: Det våras för lumpen.Begreppet manligheten skapar ofta förvirring och därmed blir det också svårt att definiera kvinnlighet. Exemplen på denna osäkerhet har långa historiska rötter och har fortsatt in i vår egen tid.Det märks inte minst när unga män och kvinnor skall möta vuxenvärldens villkor och ansvar.Men nu kommer vi snart som en oväntad fördel av det ostadiga säkerhetsläget att återigen få en värnplikt där såväl unga män som kvinnor kan mogna och lära sig ta ansvar på samma villkor.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

Mennesker og medier: Papiravisen overlever... 2017-01-06  

Danmarks dyreste og måske mest eksklusive avis har fået tidligere Deadline-vært Martin Krasnik som ny chefredaktør. Modsat hvad kloge mediehoveder almindeligvis mener, tror han på en fremtid for den trykte papiravis. Og han anklager en hel branche for at taget fejl med satsninger på hurtige, korte og gratis nyheder. Politiken i spinmaskineriet? I et opsigtsvækkende interview i Politiken indrømmede tidligere statsminister Helle Thorning-Schmidt i december, at lockouten af 60.000 lærere i 2013 var planlagt af regeringen. Siden ændrede Politiken det opsigtsvækkende citat til noget, der ifølge Danmarks Lærerforening er ren "volapyk". Demokratiet tabte, mener lærerformand Anders Bondo Christensen - chefredaktør Anne Mette Svane giver svar på tiltale. Cavling-journalistik i modvind: Fredag eftermiddag hyldes modtagerne af Cavlingprisen 2016. Danmarks mest prestigefulde journalistpris går enten til dokumentarserien "Moskeerne bag sløret" på TV2, Berlingskes afsløringer i den såkaldte gyllegate om landbrugspakken eller til en serie om voldtægtsofre i Information. Journalisterne bag de nominerede projekter fortæller om den modstand, der undervejs skulle håndteres for at få historierne frem. Vært og producent: Kurt Strand.

Nya förhoppningar och nya val: Ekots Margareta Svensson i Paris  

Paris, torsdag.Ett Nytt år, med nya förhoppningar. Och nya valI den här veckan har vänsterns valkampanj rivstartat här i Frankrike. På bara tre veckor ska en kandidat av sju väljas och sen kan fokus på allvar flyttas över till presidentvalet.Systemet med primärval för att ta fram en kandidat kan tyckas underligt, inte bara för att flera partier tävlar om att bli vänsterns kandidat, men också för att fyra kandidater från Socialistpartiet konkurrerar och gör sitt bästa för att fördöma och ta avstånd från François Hollande och det som kommit att beskrivas som ett misslyckat presidentskap.Nu i veckan presenterade den förre premiärministern Manuel Valls sitt valprogram. Men hans vanliga auktoritära stil och engagemang för säkerhetsfrågor lyste med sin frånvaro. Hans förslag att utöka polis och säkerhetsstyrkan med 1000 personer, tycktes mest som ett försök att försvara Socialistpartiets politik som den förts under president Hollande. Istället pratade han länge men inte helt övertygande om sociala frågor och kulturens betydelse.Men en sak sa Manuel Valls om arbetsmarknaden. Han vill att alla över 18 år ska kunna ansöka om medborgarlön, en gång på en tioårsperiod.Även en annan partikollega och presidentkandidat har en liknande idé:Benoît Hamon utvecklar sitt resonemang i tidningen Le Monde. Han anser att medborgarlön bör vara en del i ett socialförsäkringssystem i en framtid när arbetet inte längre har en så stor plats i våra liv, säger Hamon som tror att den teknologiska utvecklingen leder till färre jobb i framtiden.Två av Socialistpartiets kandidater vill skrota den arbetslag som Socialistregeringen med stor ansträngning har sjösatt. Arnaud Montebourg har förslag om hur man ska underlätta för investeringar och att förmå småföretag att nyanställa.Det är en bred palett av frågor som ryms inom samma parti och nu ska frågorna debatteras i media. Men en sak blir annorlunda jämfört med högerns primärval i november. Det blir färre opinionsundersökningar.Det oväntade resultatet i högerns primärval satte fingret på en öm punkt; nämligen när förväntningarna inte överensstämmer med verkligheten.Flera opinionsundersökningar, som av tidsskäl måste göras långt i förhand, hade undersökt fel kandidater och var ointressanta när de publicerades.Dagstidningen Le Parisien tar nu en paus från politiska opinionsundersökningar, som länge har varit en hörnsten i tidningens journalistik. Istället ska journalisterna ge sig ut på fältet.Margareta Svensson, Paris. Margareta.Svensson@sverigesradio.se

Della Sport #220 Pik-Journalistik  

2017 års första Della Sport handlar om att K dömer sin granne, framtidsvisioner om teknik och Simon önskar sig lite krig. Sportdelen idag handlar om felaktiga och missledande rubriker. Även om att dataspelare vill vara med i riksidrottsförbundet och att landslaget kan ringa Zlatan. Avslutningsvis handlar det om dåliga psyken hos skidåkare. Även i år har vi vår fantastiska sponsor bethard.com med oss! Della Monde klipps av Niklas Runsten

0:00/0:00
Video player is in betaClose