Search

Människor, psykologi och juridik med Jens Lapidus  

I dagens bonusavsnitt träffar vi Jens Lapidus och pratar om allt från människor, empati och inlevelseförmåga till underdogs, känslor och lojalitet.

#56 Yttrandefrihet  

Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.

S09E08: Terror och juridik     

Terrorattentatet i Stockholm. Vad är ”terroristbrott genom mord” – hur skiljer det sig t.ex. från andra mord? Hur långt fängelsestraff får man? Hur utses försvarsadvokat i de här fallen? Vi pratar om hockeydomen – ska man som hockeyspelare behöva tåla ett slag i nacken med klubban när pucken inte är i närheten? (Spoiler: nej, säger både tingsrätten och sportens egna regler.) Men har juridiken här att göra eller ska sånt här lösas ”inom sporten”? Och så pratar vi om att HD har börjat namnge sina domar. Våra favoriter hittills är ”Vinterbetet i Härjedalen” (låter som en roman!) och ”Svenska syndabockar” (låter som en porrfilm från 70-talet!) 

TACK Familjen jurist, G&D, Lindahl och Delphi!

"Som Disneyland för bögar"  

Han hoppade av juristlinjen i London, fick sitt hjärta krossat i Tel Aviv och lever just nu drömmen i Barcelona. Hör Alexander Rushworths berättelse om vilda fester och tyska porrstjärnor. Alexander Rushworth pluggar juridik i London när han plötsligt möter sitt livs kärlek under Pride i Madrid. Han bestämmer sig för att hoppa av studierna, säger upp sin lägenhet och följer sitt hjärta – till Tel Aviv.  Men det nya sambolivet blir inte riktigt som han tänkt sig.

Agendas agenda och magisk mammabild  

Vilka bestämmer vad som hamnar på den politiska dagordningen? Om fiktion som närmast blir fakta i dagens TV-serier. Krönika av Jack Werner. Och historien om genrebilden som skapar “min mamma-känslor”. Kritik mot Agendas för en ensidig urvalsagendaVem är det egentligen som sätter agendan för vilka politiska frågor det skrivs, rapporteras och debatteras om? Ja, det är en evig fråga där svaret ständigt skiftar. De politiska partierna är naturligtvis måna om att det är just deras profilfrågor som ska styra den mediala dagordningen. Den som syns och tar plats, den kan ju växa medan den som är bortglömd och tyst får svårt att driva opinion. En sak som är säker, det är att i den här frågan har journalister mycket makt. För oavsett hur väl politikerna lobbar för att få tillträde, är det till slut vi som bestämmer vem som ska släppas in. I veckan har flera personer riktat kritik mot SVT:s politiska prestigeprogram Agenda som ju kanske är den viktigaste plattformen för svensk politisk journalistik. Problemet, menar kritikerna, är att Agenda låter Sverigedemokraternas agenda styra allt för mycket av innehållet. Jonna Westin är reporter. Krönika: Kålsupare är vi allihopaFalska nyheter – Fake news – det är modeordet som numera alla politiska sidor kastar på sin motståndare för att påvisa dess förvridna världsbild. Kolla, hur lättlurade de är, hur partiskt de läser och förstår allt. Vår fristående krönikör Jack Werner påminner om att problemet med falska nyheter blir svårt att lösa, om inte alla parter inser att de kan falla offer för dess billiga dragningskraft. Fiktion vill bli fakta när dramat bildsätter nyhetsflödetNu ska vi för en stund förflytta oss från journalistiken, in i TV-seriernas fiktiva värld. En värld där ju inget krav på sanning begränsar svängrummet för manusförfattarnas berättarglädje. Just nu sänds två dramaserier som trots att de står på fiktionens grund, gör allt för att komma så nära den verklighet vi lever i och läser om dagligen. Den franska serien Falsk identitet och den amerikanska succéserien Homeland. Utöver att de båda kommenterar sin samtids politiska frågor, har de också gemensamt att de handlar om ländernas underrättelsetjänster. Om arbetet i det fördolda, i de där rummen där endast några utvalda har tillträde. Hur kommer det sig att de här serierna har blivit så populära just nu? Är det helt enkelt så att de bildsätter den verklighet som vi dagligen läser om i journalistiken, men som journalistiken aldrig kan få fullständigt tillgång till? Reporter: Johan Cedersjö. Vanlig genrebild skapar "min mamma-känslor"Nu ska det handla om en av de personer som figurerat allra mest i svensk press under de senaste åren. Igenkänd av många, trots att hon aldrig vare sig visat sitt ansikte eller berättat sitt namn. Alla redaktioner tvingas ofta använda så kallade genrebilder. Bilder som illustrerar dom nyheter som är så generella att de inte kan bildsättas med något specifikt från just artikeln. Ni känner säkert igen dem. Polisavspärrnings-bandet när det begåtts ett brott. Högarna med pengar när det går bra eller dåligt för ekonomin. Lagboken när nyheten handlar om juridik. De här bilderna är ofta opersonliga. Inga ansikten eller utpekande drag. Men en av alla dessa bilder, bär på en underlig historia. För trots att den följer genrebildens gängse regler om opersonligt tilltal, väcker den ska vi kalla det “min mamma-känslor” över hela landet. Reporter här är Erik Petersson.

S09E01: Det finns cash att hämta Zlatan!  

Välkomna till 2017 och den nionde säsongen av Juridikpodden! Vi pratar om Värmlands tingsrätts dom i förtalsmålet mellan Zlatan och Ulf. Det var visserligen elegant av Zlatan att inte yrka skadestånd tycker Mårten, men konstaterar att det borde finnas en hel del cash för honom att hämta om han vill. Och inte bara från Ulf Karlsson.

Och! Vi har en expertgäst! Lie Åslund, doktorand vid Karolinska institutet, forskar om sömn. Tidigare i vinter undersökte Ekot domar där den tilltalade påstod att hen begått sexuella övergrepp i sömnen. Fenomenet kallas sexsomni. Är detta bluff och båg eller finns det? Hur vanligt/sannolikt är det att man begår sexuella övergrepp i sömnen? Finns det fler brott man kan begå i sömnen? Lie besvarar ALLT.

Dessutom! Juridik vi vill ha (Tove: en serie om juristprogrammet den kan t.ex. heta Ally McBalk. Mårten: andra saker som är mer allvarliga.) och juridik vi får (man får inte längre klä ut sin civila bil till en polisbil.)

Tack till Lindahl, Familjens Jurist, Delphi och G&D!

Näthat, hämndporr och Brad Pitt. Gäst - Ängla Eklund  

I veckans avsnitt pratar Bianca och Leone med Ängla Eklund, verksamhetschef på institutet för juridik och internet. När kan man anmäla en kränkning på nätet? Är det olagligt att näthata? Och vad är hämndporr egentligen?

Juridik vid hästköp - med Erika Erlandsson  

Ska man röntga hela hästen? Vad måste stå i kontraktet? Dags att reda ut några av de viktigaste juridiska frågorna vid hästköp. Erika Erlandsson är jurist som i grunden jobbar med civilrätt och har specialiserat sig på hästjuridik. Hon lägger stor vikt vid att rannsaka sig själv, sina kunskaper och sin ambition innan man börjar leta häst. Vad ska hästen användas till?– Det viktiga tycker jag, och där vi ser att det kan bli problem, det är att man inte riktigt har tänkt efter vad man ska använda hästen till - vilket behov man har som ryttare och vilket mål man ska ha, säger Erika Erlandsson.– Det är jättelätt att bli förblindad. Plötsligt står där kanske en alldeles lysande unghäst framför en, med enorm potential till ett förmånligt pris. Så faller man dit och köper kanske en häst som inte alls passar en.  Köplagen eller konsumentköplagen?Blir det sedan aktuellt med affär så är det grundläggande att ta reda på om det är köplagen eller konsumentköplagen som gäller i det köp du planerar. Läs på och ta hjälp om du behöver det - att utforma kontraktet korrekt kan vara svårt om du vill få med exempelvis en korrekt återköpsklausul och saknar juridisk sakkunskap, menar hon.Vi går dessutom igenom frågan om undersökningsplikt, Erika Erlandssons synpunkter kring provridning och vad som händer om det visar sig att hästen är halt eller svårriden.Producent: Ulrika LindqvistHör av dig till oss! Vi heter Ridpodden på både Facebook och Instagram.ridpodden@sverigesradio.se

Ridpodden 0

S08E02: HD betraktar alla som vampyrer – vampyrprincipen.  

LJUDSNOBBAR, SE HIT! Vi har nya mickar! De är så fruktansvärt tåliga så man kan spela in med dem under jord tydligen, så vi håller på o förbereder ett ärvdabalken specialavsnitt.

Men angående detta avsnitt: Om fordringars överlåtbarhet i allmänhet och om spridningskollen.se (och .org!) och Institutet för juridik och internet i synnerhet! Lite också om dansband, Krafman, DJ:s, äktenskap, Barry White och vår klippare Nils

Avsnitt 46: Lagen och rätten  

I veckans avsnitt, som sponsras av http://advokatklint.se, talar vi med advokaten Martin Tesch om juridik. https://www.patreon.com/magister

Magister 0

Vardagsexperten är här!  

I dag har vi till juristen Linnea i studion för att reda ut lite juridik med oss! Hon är en av våra vardagsexperter, och tillsammans med henne ska vi ha riktigt skoj!

Juridik med Författarförbundets Maria Martinsson  

Ett av de mest uppskattade avsnitten hittills: Juristen Maria Martinsson pratar avtal, royalty och stipendier.

Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling.

050 Om juridik med Mårten Schultz  

Juridikprofessorn Mårten Schultz lär oss mer om rättsväsendet, domstolarna och processerna.

Har politikerna abdikerat för juristerna, eller har Sverige fått en nödvändig maktdelning?  

Sverige har kallats ett konstitutionellt u-land. Men i dag sätter domstolarna allt tydligare gränser för politiken. Sverige har historiskt beskrivits som ett konstitutionellt u-land, med en politisk maktutövning som saknat tydliga gränser, osjälvständiga domstolar och svagt skydd för individens fri- och rättigheter. Men i dag begränsas det politiska manöverutrymmet av EU-rätten och Europakonventionen. Konflikter mellan regler på olika nivåer avgörs i praktiken av domstolar. Vår egen grundlag börjar få liv. På senare år har svenska domstolar avgjort kontroversiella frågor om bland annat kvotering och fackliga blockader. Och när Högsta domstolen i några uppmärksammade avgöranden polemiserat med lagstiftaren i fråga om narkotikabrott och livstidsstraff har debatten inte låtit vänta på sig. 20 år efter det svenska EU-inträdet finns skäl att diskutera framtidens rollfördelning mellan juridik och politik. Har vi fått den maktdelning som bör känneteckna en modern rättsstat? Eller tar sig landets domare för stora friheter? Lunchen blir startskottet för en seminarieserie om konstitutionella frågor som kommer att genomföras under hösten 2016 och våren 2017. Samtalar gör: Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet Caroline Szyber, riksdagsledamot (kd) och ordförande i civilutskottet Modererar gör Gunnar Strömmer, advokat på Gernandt & Danielsson och grundare av Centrum för rättvisa. Det räcker inte att anmäla sig i eventet på Facebook. Deltagare som inte avanmäler sig per e-post: info@timbro.se eller telefon 08-58789800 debiteras 100 kronor. Kontaktperson: Karin Svanborg-Sjövall Telefon: 072 517 00 77 E-post: karin.svanborg.sjovall@timbro.se Twitter: @KarinSjva Tid: 1 juni, kl 12.00-13.00. Lunch från 11.30. Plats: Timbro, Kungsgatan 60, Stockholm

No. 16 - Dona Hariri, Jurist och Programledare  

Dona Hariri är jurist och eldsjäl i ordets rätta bemärkelse. Hela hösten och vintern har hon stått nere på Stockholm Central och svarat på flyktingars juridiska frågor, ibland nätterna igenom. Hon köpte sin första lagbok vid elva års ålder, fascinerad av tanken på en bok där alla rätt och fel fanns och sedan dess har hon lagt nästan varje vaken minut på att hjälpa andra genom att finnas där behovet av juridik finns. Hon kallar sig samhällsjurist och tror på allas rättighet att kunna sin rätt oavsett var man bor, ålder och ekonomisk situation. Hon har främst jobbat med barn och flyktingars rättigheter bland annat som programledare för UR:s Justitia. Efter att Dona var examinerad jurist och börjat jobba på en advokatbyrå visste hon snart att hon hade valt fel. Hon valde bort ett tryggt jobb med bra lön och istället bara satsa på jobb där hon kan hjälpa och inspirera de som har svårare att göra sina röster hörda i samhället, även om det gav henne en osäkrare framtid. Vi har pratat med Dona om hur man lyckas på juristlinjen, om fördomar och om hur man klarar att fortsätta jobba ideellt trots den finansiella och emotionella påfrestningen.

Drivet 0

Gäst i studion - Joakim Zander!  

Han är doktor i juridik, jobbat tio år i Bryssel med EU-frågor. Efter debutboken Simmaren är Joakim Zander författare på heltid. I Bibliotekspodden berättar han om vägen till skrivandet.

34: Juridik för fler och bättre affärer  

Juridik är inte bara till för att undvika faror och minimera risker. Det är också en stor möjlighet till att öka och bredda affärerna. Elisabeth Wedenberg gästar podden och berättar hur man kan göra fler och bättre affärer med juridik.

S06E08: God (jul) man-domen  

Sista avsnittet för säsongen och nu blir det julmys med Juridikpodden. Vi pratar om Sanna Lundells krav på en miljon kronor för att skaffa ett till barn med Mikael Persbrandt. Håller kravet juridiskt? Vi pratar god man, förvaltare och Lisbeth Salander. Och vad är en försynderska? (obs detta får ni inte svar på, vi vet inte). Som traditionen kräver önskar vi oss också juridiska julklappar! Dessutom: Vem är regeringen och vem är lagrådet hemma hos Tove. Stort tack för kloka, roliga, kritiska, påhejande och övriga kommentarer den här säsongen, vi ser fram emot mer juridik 2016. Och i vanlig ordning – kärlek till G&D, Lindahl, Familjens Jurist och Delphi!

038 Juridik med Författarförbundets Maria Martinsson  

Maria Martinsson är jurist på författarförbundet och kan allt som handlar om förlagsavtal, författarklämmor och ersättningar. Dessutom återkommer hon hela tiden till författarens försörjningstårta. Hon reder ut begreppen och förklarar vad man ska titta efter, speciellt i hybridförlagens kontrakt. 

Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling.

Cecilia Uddén: Hur hanterar man ett terrornätverk av tonåringar med köksknivar?  

Här är Kairo, onsdag. Medan jag flög över Sinaihalvön från Israel igår, genomfördes ytterligare 4 knivattacker i Jerusalem. I Jerusalemförorten Pisgat Zeev var gärningsmannen lika gammal som offret. 13 år. Palestinske 13-åringen Ahmed Manasra satte kniven i en 13-årig israelisk pojke på cykel. Båda ligger nu på sjukhus allvarligt skadade, den ene av knivhugg, den andre med skottskador.

Men hur hanterar säkerhetsstyrkor och underrättelsetjänst ett terrornätverk som består av tonåringar beväpnade med köksknivar? Det är just nu Israels dilemma och medan Netanyahu är under press från höger att vidta kraftåtgärder mot den nya palestinska terrorvågen, vet alla att det inte finns någon militär lösning. Det finns heller inget varningssystem - det är inte som när raketer avfyras från Gaza och larmet går - sirener som varnar, man har bara sekunder på sig att söka skydd, men det kommer en varning. Inför en knivattack hörs en tonårings gympadojor mot asfalten och det är många som tycker att denna våg av knivattacker är mer skräckinjagande än något annat eftersom den så tydligt visar hur djupt rotat hatet idag är. På den palestinska sidan har jag inte träffat många som uttryckligen fördömer knivdåden, palestinierna ber mig snarare att förstå orsakerna - det här är en naturlig reaktion på Israels ockupation och apartheidpolitik, säger de. En av knivmördarna hette Muhannad Halabi. Han var 19 år och studerade juridik. Jag åkte hem till hans föräldrar i en by utanför Ramallah på Västbanken - där de hade satt upp ett begravningstält utanför hemmet för att få plats med alla kondoleansbesök. På tältet flaggor från alla palestinska grupperingar - Fatah, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad. Föräldrarna framstid inte som några religiösa extremister, tvärtom, pappan som var rörmokare, nämnde varken gud eller koranen under den halvtimme jag talade med honom. Och Muhannads tonårssystrar täckte inte håret med sjal. Hemmet var tömt på möbler och inredning, till och med handfat o väggarmatur - eftersom man väntar en vedergällning - att Israeliska bulldozers jämnar huset med marken, en vanlig bestraffning mot familjer som fött upp terrorister. Och medan jag satt i ett kalt rum och pratade med knivmördarens mamma, försökte hon inte ens linda in sitt hat mot israel i en vacker fredsskrud när hon plötsligt sa till mig: judarna, de måste lämna vårt land, och åka tillbaks dit de kom ifrån. Det här är vårt land, inte deras, min familj kommer från Jaffa och dit får jag inte åka. Ja, där ser du, säger många många på den israeliska sidan. De hatar oss, de accepterar inte att Israel finns, de är antisemiter och de knivhugger oss för att vi är judar. Och det är inte längre många israeler som lyssnar till den lilla spillran av fredsaktivister som invänder: nej, de hatar oss inte för att vi är jjudar, utanf ör att vi är deras ockupanter och torterare, för att vi portar dem från Jerusalem och Al aqsamoskén, för att 14 000 palestinier fått sina permanenta uppehållstillstånd i Jerusalem indragna i Israels ansträngningar att minska den palestinska andelen av Jerusalems befolkning, de hatar oss för att vi stjäl deras mark och vatten på Västbanken. Alla är överens om att det inte finns någon militär lösning. Men det betyder inte att någon tror på en politisk lösning. Cecilia Uddén för p1-morgon efter ett par dagar i Jerusalem.
0:00/0:00
Video player is in betaClose