Search

"En tentakel som lever vidare" – föreställningar om donation  

Föreställningar och tankar kring transplantation och organdonation, kan få fysiska konsekvenser för de inblandade, enligt medicinetiker. Vad händer om vi ser njuren som livets stora gåva? Eller som en besjälad del av kroppen? Det är några av frågorna i dagens reportage, som är en del av berättelsen om Kalle Ville Pellinen som donerar sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015. I programmet medverkar också Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet och Kristin Zeiler, medicinetiker vid Linköpings universitet. Lyssna mer: Kalle ger bort sin njure - om levande organdonation i Sverige Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Del 2/2. Hempas kamp – Den nya njuren  

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson mer om sepsis i Vetandets värld

Kalle ger bort sin njure - om levande organdonation i Sverige  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning. Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer. Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. MER I P1 DOKUMENTÄR: I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Organshopping- en serie om handel med kroppsdelar Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Del 1/2. Hempas kamp – Blodförgiftningen  

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Mer om sepsis i Vetandets värld

Navet.S03E15.Magnus.Hördegård  

Magnus Hördegård - musiker och författare.   Biografiska romanen Vägen hem för Benjamin Blå handlar om yngsta barnet i en stor småländsk familj. Tre år gammal får Benjamin en tumör på vänster njure. Den är stor som ett spädbarnshuvud och chansen att han ska överleva sjukdomen är mycket liten. Efter år av lidande sker det oväntade – Benjamin blir mirakulöst frisk. Sommaren 2013 drabbas den vuxne Benjamin av diabetes. Varför? Vad var det som skedde i barndomen? Var tillfrisknandet verkligen ett mirakel? Benjamin reser med sina frågor och tvivel till 90-åriga mamma Anna hemma på gården i Småland.   Ni förstår väl vilken intressant bok detta är? Diskutera gärna avsnittet med mig och varandra på Facebook. Leta upp Navet. Eller maila mig på navetpodcast@gmail.com. Navet - en podcast om musiken, tron och livet. Följ med mig, Marcus Sigvardsson,då jag i säsong tre blandar och ger ur olika perspektiv. T ex Navetkvällar där vi ses i verkliga livet blandat med samtal med intressanta personer om musiken, tron och livet. I säsong ett mötte vi musiker med kyrklig uppväxt. I säsong två var det samtal om bibelsyn som gällde. I säsong tre blandar jag och ger.. http://www.navet.libsyn.com

navet 0

Allt om odlade organ  

Människan – en odlande art. Potatis, blommor eller kanske groddar (David Druids specialitet). Så varför inte odla fram ett hjärta eller en ny njure? Victor, David och Hanna gästas av vetenskapsjournalisten Lotten Wiklund och snackar om odlade organ – en teknik som kommer allt närmare fulländning.

Jakten på den fjärde njuren  

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera. Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv.– Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip.Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip.Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?”Programmet är gjort av Annizeth Åberg.

Varför är det mindre risk att få i sig kadmium från kött än odlade grödor?  

Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost. Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet.Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till.Programledare är Lena Nordlund

I väntan på ett nytt liv  

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år. Tre gånger i veckan är Mikaela Persson på sjukhuset för att rena sitt blod. Där genomgår hon en fyra timmar lång dialys. Det är tredje gången Mikaela väntar på en ny njure. Den första fick hon när hon var 12 år men den fungerade bara i tre månader. Sedan gick hon i dialys i ett år innan hon fick en ny njure för andra gången. Den njuren höll i sju år. Nu har hon väntat på en ny njure i nio år och under hela den tiden har hon gått i dialys.- Man är mycket piggare med njure, man är mer frisk. Inom citationstecken då. I och med alla mediciner man måste ta. Så mår man mycket bättre. Jag känner ju att en njure vore perfekt att få, att bli piggare och orka mer. Orka jobba. Orka leva.Omkring 750 personer i Sverige står i kö och väntar varje dag på att få ett samtal om att de ska få ett nytt livsviktigt organ. Den största delen av dem väntar, precis som Mikaela, på en ny njure.Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Enligt en opinionsundersökning från EU år 2009 är omkring 85 procent av den svenska befolkningen positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Men trots den höga donationsviljan har Sverige inga höga siffror när det gäller antalet genomförda organdonationer. Många står på väntelista och varje år dör mellan 35 och 40 av dem för att de inte får ett nytt organ i tid.I oktober presenteras en utredning om donation och transplantationsfrågor. Utredningen ska bland annat se över lagstiftningen.Peter Carstedt som själv är njurtransplanterad och är en av grundarna till organisationen MOD - Mer organdonation, har stora förväntningar på utredningen.- Det finns så otroligt många delar av den här utredningen som vi ser fram emot med förhoppning för systemet fungerar inte idag.Ett program av Emil Östlund

Tendens 0

Organtransplantation, illegal handel och koldioxid i marken  

Det är väldigt olika lång väntan på njurtransplantation i olika delar av landet - vi får besök av 24-åriga Anna Cagner, som fått en ny njure och kan vittna om detta. På tal om transplantationer så pratar vi också om illegal handel med organ - beräkningar visar att omkring tio procent av operationer som utförs görs på detta sätt, berättar Annika Tibell sakkunnig i donationsfrågor. Kan lagring av koldioxid i marken vara lösningen på klimatkrisen? Johan Abrahamsson från Vetenskapsradion är med och berättar om dessa försök och kritiken mot dem.

Slashat.se #116 - iKIDney!  

Jezper får åter sällskap av Tommie och vi avhandlar allt från Apples WWDC keynote. Vi diskuterar OS X Lion, iOS 5 och iCloud. Vi hinner även med Amazons Gaga-kupp, Sonys fortsatta trubbel, En iPad mot en njure, nya Wii U och mycket mer! Utgiven: Jun 07, 2011

Sjukt på akuten!  

Vaknade du upp utan njure när det egentligen var blindtarmen det var fel på eller fick du åka in med din kattunge när hon råkat äta upp grannens kanariefågel? Hör av dig med märkliga saker som hänt akut - eller på akuten. Och sen plockar du fram det mest onödiga du kan frambringa. Bara det är intressant. Med Morgan Larsson

Den ekonomiske ingenjören Alvin Roth  

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år av amerikanerna Lloyd Shapley och Alvin Roth. Deras forskning kan sammantaget ses som en del av nationalekonomins utveckling på senare år: En resa från abstrakt teori till praktisk användning i dagens samhälle.

Under 50- och- 60 talet tog Lloyd Shapley fram en matematisk modell som parar ihop olika personer eller saker så att ingen av de matchade aktörerna föredrar någon annan än den motpart som modellen tilldelat dem Från 80-talet och framåt har Alvin Roth tagit denna teori och tillämpat den i verkligheten genom att designa marknader för att bland annat matcha rätt elev med rätt skola, eller för att vid njurdonation para ihop rätt njure till rätt patient Denna sjätte del i vår serie om den ekonomiska vetenskapen är ett porträtt på den yngre av årets ekonomipristagare - Alvin Roth, som är professor i nationalekonomi vid Stanford University i USA. Medverkande:Alvin Roth, professor i nationalekonomi vid Stanford University, årets delade vinnare av Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel.Kenneth Arrow, professor emeritus i nationalekonomi vid Stanford University, vinnare av Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel år 1972.Muriel Niederle, professor i nationalekonomi vid Stanford University med inriktning på experimentell ekonomi och marknadsdesign. Övriga röster i början av reportaget:Paul Milgrom, professor i nationalekonomi vid Stanford university, var med och startade världens första marknadsdesignkurs tillsammans med Alvin Roth på Harvard år 2000.Michael Ostrovsky, biträdande professor i nationalekonomi, vid Stanford university, inriktad på marknadsdesign
Avsnitt 9 – Kobratelefon med urinlukt  

Nio kretsar i helvetet, enligt Dante. Men också antal avsnitt som hittills utkommit av Kvack!. I detta nionde avsnitt pratar Frida om sin synska njure, David har skrämmande nyheter om tankeläsning och Henrik förklarar varför vi ska spotta och kissa på våra iphones. Dessutom: att sova på en stor magnet, skära i småbarn, drömmen om […]

Kvack! 0

Christer 20110830  

Bruten, men hel igen är dagens ämne. För två månader sedan donerade Jens sin njure till sin vän Fredrik. Både Jens och Fredrik mår bra och Jens har fått sin ersättning i form av en bärs. Kajsa bröt ryggen när hon ville hävda sig med killkompisarna och hoppade nerför en 14 m hög klippa. Idag kan hon röra sig fritt men får leva med smärta varje dag. Och Stina ber oss att aldrig ta ut sorgen i förskott.

Offer  

Ingen vill vara ett offer. Men ibland utsätts vi för saker som gör oss till offer. Får vi inte tycka synd om oss själva då? När Anne Skåner var liten ville hennes pappa ge bort henne i julklapp. Men var går gränsen, hur länge är man offer för sin taskiga barndom? Per-Erik Åström erbjöd sin ena njure till en gammal flickvän, utan att hans fru visste om det. Och aktivisten Elda Sparrelid tvingades välja mellan demokratin och sina barn i diktaturens Argentina. I studion finns författaren och punk-musikern Bosse Löthén som utsattes för övergrepp som 13-åring.

Medeltidens soldater hade en tung börda  

Engelska forskare har låtit försökspersoner springa på löpband iklädda exakta kopior av rustningar från 1400-talet.  Under löpningen har bland annat syreupptagningsförmågan testats och det märktes tydligt hur jobbigt det var att bära rustningen, som kunde väga 40-50 kg. Det diskuteras nu bland historiker hur rustningen delvis kan förklara nederlag i historiska slag.

Testen utfördes vid den biovetenskapliga institutionen vid University of Leeds, England, och vid den den medicinska faktulteten vid University of Milano, och man har lagt ut en film på nätet, som skildrar hur testen gjordes: http://www.leeds.ac.uk/news/article/2259/heavy_metal_hardens_battle

Det råder brist på organ i Sverige, bland annat njurar. I april i år var det 603 personer som väntade på en njure. Men innan man kommer upp på väntelistan sker en process. För alla som vill ha en njure får inte ens komma på väntelistan. I veckan kunde vi berätta om den första studien som kartlagt hur det kan gå till när man tar ställning till svåra fall vid samtliga transplantationsställen i Norden.

Barn bör lära sig crawl före bröstsim. Det menar Svenska simnförbundet, som försöker ändra på inriktningen på landets simskolor. Att lära sig bröstsim är för komplicerat för en 3-4 åring.  Barn som lär sig krypa och gå lär sig inte att gå liksidigt, utan man rör ett ben i taget, en arm i taget och då är crawl mer likt de rörelserna och lättare att lära sig, säger Anders Höglund, på simförbundet. Erfarenheter från andra sidan jordklotet visar också att crawl prioriteras, t.ex. Australien där simundervisningen ser annorlunda ut jämfört med Sverige. Där är bröstsim inte ens ANDRA simsätt - utan kommer först tredjeplats efter crawl och ryggsim. Men bröstsim är oundgängligt för att kunna livrädda, invänder Mona Lisa Wernersten på Svenska livräddningssällskapet.

Veckan som gått: Medeltida rustningar kämpiga att strida i. Livsstilsfaktorer bakom många fall av Alzheimers. Enklare att lära barn crawl än bröstsim. Transplantationskliniker gör olika bedömningar av vem som ska få ny njure. Programledare Johan Thorstenson.
Slashat.se #116 - iKIDney!  

Jezper får åter sällskap av Tommie och vi avhandlar allt från Apples WWDC keynote. Vi diskuterar OS X Lion, iOS 5 och iCloud. Vi hinner även med Amazons Gaga-kupp, Sonys fortsatta trubbel, En iPad mot en njure, nya Wii U och mycket mer!

Nordegren i P1 20110519 1503  

Just nu står 800 svenskar i kö för att få nya organ, och många kommer att dö i kön innan de hinner få en ny njure, lever, lungor eller hjärta. Samtidigt skriver Socialstyrelsen att var tredje svensk inte vet hur man tar ställning i donationsfrågan. Men är det bara brist på information som är boven? Vad handlar om regelverk, vårdens organisation och attityder till kropp, liv och död? Och hur ser det ut i andra länder? Vi tar ett rejält grepp om donationsfrågan - hör förre Volvo-chefen Sören Gyll om hur han fick en ny lever och ett nytt liv, möt socialminister Göran Hägglund, hör Annika Tibell, chef på Transplantationskirurgen på Karolinska Sjukhuset och Charlotte Möller på Socialstyrelsen. Dagens bisittare är Natalia Kazmierska.

Iranska staten köpte en frisk njure åt Amir  

Iran är enda landet i världen där det är lagligt att sälja en njure. Staten betalar 1200 dollar för en frisk njure, och mottagaren betalar ytterligare en gåva. Det har lett till extremt korta köer för transplantation, och patienter som bara behöver gå några månader i dialys innan de transplanteras. Men den iranska modellen debatteras intensivt i vetenskapliga kretsar. En socioekonomisk studie visar att 62 procent av de som säljer en njure lever under relativa fattigdomsgränsen.
 - Självklart har vi gjort den här studien för att visa de ansvariga på ett problem, säger professor Iradj Fazel som tidigare varit hälsominister och nu är ordförande i iranska kirurgföreningen.

De sjuka som drabbats av njursvikt och som behöver en njure är viktigast, menar professor Nasser Simforoosh på universitetsjukhuset Labbafinejad. För honom gäller det att ta vara på alla möjliga källor för att få organ, både från döda och levande, från släktingar och icke-släktingar. Den SIFO-undersökning som Vetenskapsradion gjort visar att var femte svensk skulle kunna tänka sig att sälja en njure till ett landsting, om betalningen var 300 000 kronor. Professor Simforoosh kommentar är att varje land måste lösa sina problem.
- Om ni vill testa den iranska modellen, gör en pilotstudie och se vilka för och nackdelar modellen har. Vi är beredda att ändra vår modell om avlidendonationen skulle öka så att vi inte längre behöver levande donation från icke-släktingar, säger professor Simforoosh.

I Shiraz, i södra Iran, har professor Seyed Ali Malek Hosseini valt att lämna den iranska modellen. Hos honom sker i princip bara donation från avlidna.
- Vi vill stänga dörren till kommersialismen mellan mottagare och donator. Den vägen är dålig för alla, säger han. Istället bör vi öka andelen avliden donation genom prioriteringar till vilka som får organ, så att de kommer från samma stad som den avlidne. På så vis skapas ett gott rykte. En person slipper gå i dialys och den avlidne och dennes familj kan hyllas i särskilda minnesskrifter.

Iran köper njurar till sjuka. Staten betalar 1200 dollar för en frisk njure och mottagaren lägger också till en summa. Det har lett till extremt korta köer för transplantation, men den iranska modellen debatteras intensivt i vetenskapliga kretsar. En socioekonomisk studie visar att 62 procent av de som säljer en njure lever under relativa fattigdomsgränsen. Hör Annika Östmans reportage om ett sätt att lösa organbristen som har sitt ursprung i kriget Iran-Irak.
0:00/0:00
Video player is in betaClose