Search

Iranska staten köpte en frisk njure åt Amir  

Iran är enda landet i världen där det är lagligt att sälja en njure. Staten betalar 1200 dollar för en frisk njure, och mottagaren betalar ytterligare en gåva. Det har lett till extremt korta köer för transplantation, och patienter som bara behöver gå några månader i dialys innan de transplanteras. Men den iranska modellen debatteras intensivt i vetenskapliga kretsar. En socioekonomisk studie visar att 62 procent av de som säljer en njure lever under relativa fattigdomsgränsen.
 - Självklart har vi gjort den här studien för att visa de ansvariga på ett problem, säger professor Iradj Fazel som tidigare varit hälsominister och nu är ordförande i iranska kirurgföreningen.

De sjuka som drabbats av njursvikt och som behöver en njure är viktigast, menar professor Nasser Simforoosh på universitetsjukhuset Labbafinejad. För honom gäller det att ta vara på alla möjliga källor för att få organ, både från döda och levande, från släktingar och icke-släktingar. Den SIFO-undersökning som Vetenskapsradion gjort visar att var femte svensk skulle kunna tänka sig att sälja en njure till ett landsting, om betalningen var 300 000 kronor. Professor Simforoosh kommentar är att varje land måste lösa sina problem.
- Om ni vill testa den iranska modellen, gör en pilotstudie och se vilka för och nackdelar modellen har. Vi är beredda att ändra vår modell om avlidendonationen skulle öka så att vi inte längre behöver levande donation från icke-släktingar, säger professor Simforoosh.

I Shiraz, i södra Iran, har professor Seyed Ali Malek Hosseini valt att lämna den iranska modellen. Hos honom sker i princip bara donation från avlidna.
- Vi vill stänga dörren till kommersialismen mellan mottagare och donator. Den vägen är dålig för alla, säger han. Istället bör vi öka andelen avliden donation genom prioriteringar till vilka som får organ, så att de kommer från samma stad som den avlidne. På så vis skapas ett gott rykte. En person slipper gå i dialys och den avlidne och dennes familj kan hyllas i särskilda minnesskrifter.

Njure: 2 miljoner kr/kilo?  

22% av svenskarna är villiga att sälja sin 150-grams njure för 300 000 kronor. Forskarna föreslår att anhöriga ska få begravningskostnaderna täckta för sin avlidne närstående. Inget av detta är tillåtet, samtidigt som köerna för transplantation blir allt längre. Är alla helt överens om att det är moraliskt och etiskt fel att ta betalt för sin kropp?

Veckans magasin handlar till stor del om de etiska och juridiska dilemman som uppstår när vi sätter pris på kroppen. Vi hör röster som avfärdar alla sådana tankar, samtidigt som det visar sig att en femtedel av befolkningen, oavsett hur mycket pengar man har, kan tänka sig att sälja en njure.Annika Östberg, redaktör i arbetsgruppen för Organshopping redogör för dagens reaktioner, och presenterar ett ljudklipp av socialminister Göran Hägglund från en debatt som sänds på söndag klockan 12.00 I veckan föreslog också en grupp linköpingsforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling ett kompensationssystem för efterlevande. De föreslår ett engångsbelopp på 40- till 50 000 kronor för begravningskostnader mot att den avlidne donerar sina organ - ett förslag som väckt många reaktioner. Dagens SIFO-undersökning synas även den i sömmarna av både medier och läsare/lyssnare. Gustav Tinghög, en av författarna till rapporten om begravningsersättning, är med i studion - han tycker det är fy skam att ett rikt västerland inte kan förse sina sjuka med organ legalt. Många dialyspatienter hoppas ju på forskning som stamceller, där vi utrett att det kommer att ta årtionden innan det någonsin kan bli tal om att skapa organ. Men för att höra om det istället kan komma små apparater att operera in i kroppen för dialys, intervjuas forskningschefen på Gambro, Anders Wieslander av Johan Bergendorff Vår hörsel har utvecklats under mycket lång tid, och är en anpassning till landlivet från de vattenlevande djuren.Precis hur förändringen från de tidiga försöken till det moderna däggdjursörat gick till visste man inte förrän alldeles nyligen,då kinesiska forskare hittade ett ca. 20 cm stort däggdjur från dinosaurietid. Det är ett välbevarat fossil, där övergångsformen mellan det gamla mellanörat och det moderna syns tydligt.Professor Per Alhberg vid Uppsala Universitet intervjuas av AnnLouise Martin Hur föränderlig är vår hjärna egentligen - när vi ser bilder av arbetande hjärnor lyser de tydligt i sina verksamma områden, men samtidigt vet man att hjärnan inte är så utrymmesbegränsad. Den tar det utrymme i anspråk som den kan, om reservkapacitet uppstår så utnyttjas det till fullo och förstärker känsligheten eller förmågan.Ett tydligt exempel är att ett amputerat finger ger ytterligare hjärnutrymme för de omgivande fingrarna. Men det syns inte på magnetkamerabilderna, det är ett alltför trubbigt instrument. Den visar i princip bara blodflödet som aktivitet; finliret och det expanderade hjärnutrymmet syns inte.Handkirurgen professor Göran Lundborg intervjuas av Magnus Hagström Redaktör AnnLouise Martinann-louise.martin@sr.sr
Medeltidens soldater hade en tung börda  

Engelska forskare har låtit försökspersoner springa på löpband iklädda exakta kopior av rustningar från 1400-talet.  Under löpningen har bland annat syreupptagningsförmågan testats och det märktes tydligt hur jobbigt det var att bära rustningen, som kunde väga 40-50 kg. Det diskuteras nu bland historiker hur rustningen delvis kan förklara nederlag i historiska slag.

Testen utfördes vid den biovetenskapliga institutionen vid University of Leeds, England, och vid den den medicinska faktulteten vid University of Milano, och man har lagt ut en film på nätet, som skildrar hur testen gjordes: http://www.leeds.ac.uk/news/article/2259/heavy_metal_hardens_battle

Det råder brist på organ i Sverige, bland annat njurar. I april i år var det 603 personer som väntade på en njure. Men innan man kommer upp på väntelistan sker en process. För alla som vill ha en njure får inte ens komma på väntelistan. I veckan kunde vi berätta om den första studien som kartlagt hur det kan gå till när man tar ställning till svåra fall vid samtliga transplantationsställen i Norden.

Barn bör lära sig crawl före bröstsim. Det menar Svenska simnförbundet, som försöker ändra på inriktningen på landets simskolor. Att lära sig bröstsim är för komplicerat för en 3-4 åring.  Barn som lär sig krypa och gå lär sig inte att gå liksidigt, utan man rör ett ben i taget, en arm i taget och då är crawl mer likt de rörelserna och lättare att lära sig, säger Anders Höglund, på simförbundet. Erfarenheter från andra sidan jordklotet visar också att crawl prioriteras, t.ex. Australien där simundervisningen ser annorlunda ut jämfört med Sverige. Där är bröstsim inte ens ANDRA simsätt - utan kommer först tredjeplats efter crawl och ryggsim. Men bröstsim är oundgängligt för att kunna livrädda, invänder Mona Lisa Wernersten på Svenska livräddningssällskapet.

Drömmen om att kunna odla en njure  

Vetenskapsradions serie Organshopping har nu kommit fram till frågan om det går att odla fram nya organ istället för att, kanske förgäves, vänta på en lämplig donator.
 - Utvecklingen går hela tiden framåt i enorm hastighet. Hela tiden kommer det nya saker som nanoteknik och stamceller och kloning, säger Christian Mendez som går i dialys. Han hoppas att forskarna ska kunna skapa en ny njure åt honom.

V har besökt forskningslabben där man kan odla hjärtstamceller, ta fram nya hornhinnor eller en luftstrupe av patientens egna omogna celler. Hur nära ligger odlade organ som gör organhandeln överflödig? Programmet söker också svaren på om mekaniska njurar kan ersätta dialysmaskinerna och hur det gått med organ från grisar.

Medverkande i programmet: Henrik Semb, föreståndare för nytt stamcellscentrum i Köpenhamn, Annika Tibell, verksamhetschefen för transplantationskirurgiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset. May Griffith, professor vid Linköpings hälsouniversitet, som konstruerat en biotech hornhinna, Mikael Wiberg, professor i handkirurgi och anatomi och överläkare vid centrum för rekonstuktiv kirurgi vid Norrlands universitets sjukhus. Christian Mendez, konstnär och dialyspatient.
På stamcellsföretaget Cellartis i Göteborg träffade vi Petter Björquist, avdelningschef leverceller, Kerstin Dahlenborg, forskare på hjärtceller, Peter Sartepy, avdelningschef hjärtceller och Raimund Strehl, utvecklingschef.

Omskolning av celler en höjdare medicinåret 2010  

Veckomagasinet ägnar programmet årets första söndag åt att se tillbaka på medicinåret som gått. Vår medicinreporter Annika Östman ser nya metoder för att omskola celler i kroppen till nya uppgifter som en av höjdpunkterna. Vi minns också diskussionen om huruvida svininfluensavaccinet kunde orsaka narkolepsi, tveksamma framgångar för medel som ska förebygga HIV, och ett starkt reportage om när Helena får ta emot en njure av sin man Mikael.

Omskolning av celler en höjdare medicinåret 2010 Nya metoder för att ta omskola celler i kroppen till nya uppgifter, det är en av de medicinska höjdpunkterna under 2010 enligt Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman. Vi minns också diskussionen om huruvida svininfluensavaccinet kunde orsaka narkolepsi, tveksamma framgångar för medel som ska förebygga HIV, och ett starkt reportage om när Helena får ta emot en njure av sin man Mikael. Programledare: Camilla Widebeck.
P4Extra 20090528  

Daniel Westling ha fått ny njure. Hur lyckades hovet hålla det hemligt? Gerd från Själevad fick en njure av sin man - den räddade hennes liv. Ung kvinna i Linköping mördad på cykelbana. Polisen utesluter inte samband med olöst dubbelmord. Spänningen stiger på Koreahalvön. I Panmunjom, i den demilitariserade zonen (DMZ) står nord och syd Koreanska soldater öga mot öga - övervakade av svenska officerare. Låtskrivare och sångaren Lasse Holm är dagens gäst. Socialdemokraten Marita Ulvskog utfrågas inför EU valet den 7 juni. Carl-Jan tipsar om vin från Färöarna och så snackar vi med arrangören av årets Masturbate-a-thon som som går av stapeln i Köpenhamn i helgen.

P4 Extra 0

Kalle ger bort sin njure – om levande organdonation i Sverige (R)  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning.

Jakten på den fjärde njuren  

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera.

Tendens 0

Datorspel på akuten motar otäcka minnen  

Veckomagasinet tittar tillbaka på nyhetsveckan som handlat om tetris mot flashbacks, björnar som sover och hur vår konsumtion påverkar människor i andra länder. Att spela dataspel som tetris på akuten efter en olycka gör att de otäcka minnena får svårare att fastna, enligt ny svensk forskning. Förklaringen kan vara att minnen inte skapas genast i olycksögonblicket utan gradvis under de kommande timmarna, och om vårt visuella arbetsminne blir upptaget av att fokusera på spelet, så kan det tränga undan de flashbacks som många plågas av. I veckomagasinet tittar vi också på björnarna som nu kommer ut ur idet - kan deras förmåga att stänga av och på kroppsfunktioner inspirera till bättre vård av människor? Det tror forskarna som i ett hobbyprojekt lagt björnar i en skiktröntgenapparat som människor brukar undersökas i. Och så hör vi om hur din matkasse kan leda till vattenbrist i fjärran länder, och om vad som kan få människor att ge bort en njure till en helt okänd person. Programledare är Lena Nordlund

Del 2/2. Hempas kamp – Den nya njuren  

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår.

Kalle ger bort sin njure - om levande organdonation i Sverige  

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. Men processen måste förbättras för att få fler att donera, enligt en utredning.

Navet.S03E15.Magnus.Hördegård  

Magnus Hördegård - musiker och författare.   Biografiska romanen Vägen hem för Benjamin Blå handlar om yngsta barnet i en stor småländsk familj. Tre år gammal får Benjamin en tumör på vänster njure. Den är stor som ett spädbarnshuvud och chansen att han ska överleva sjukdomen är mycket liten. Efter år av lidande sker det oväntade – Benjamin blir mirakulöst frisk. Sommaren 2013 drabbas den vuxne Benjamin av diabetes. Varför? Vad var det som skedde i barndomen? Var tillfrisknandet verkligen ett mirakel? Benjamin reser med sina frågor och tvivel till 90-åriga mamma Anna hemma på gården i Småland.   Ni förstår väl vilken intressant bok detta är? Diskutera gärna avsnittet med mig och varandra på Facebook. Leta upp Navet. Eller maila mig på navetpodcast@gmail.com. Navet - en podcast om musiken, tron och livet. Följ med mig, Marcus Sigvardsson,då jag i säsong tre blandar och ger ur olika perspektiv. T ex Navetkvällar där vi ses i verkliga livet blandat med samtal med intressanta personer om musiken, tron och livet. I säsong ett mötte vi musiker med kyrklig uppväxt. I säsong två var det samtal om bibelsyn som gällde. I säsong tre blandar jag och ger.. http://www.navet.libsyn.com

navet 0

Allt om odlade organ  

Människan – en odlande art. Potatis, blommor eller kanske groddar (David Druids specialitet). Så varför inte odla fram ett hjärta eller en ny njure? Victor, David och Hanna gästas av vetenskapsjournalisten Lotten Wiklund och snackar om odlade organ – en teknik som kommer allt närmare fulländning.

Jakten på den fjärde njuren  

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera.

Varför är det mindre risk att få i sig kadmium från kött än odlade grödor?  

Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost. Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet.Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till.Programledare är Lena Nordlund

I väntan på ett nytt liv  

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år.

Tendens 0

Organtransplantation, illegal handel och koldioxid i marken  

Det är väldigt olika lång väntan på njurtransplantation i olika delar av landet - vi får besök av 24-åriga Anna Cagner, som fått en ny njure och kan vittna om detta. På tal om transplantationer så pratar vi också om illegal handel med organ - beräkningar visar att omkring tio procent av operationer som utförs görs på detta sätt, berättar Annika Tibell sakkunnig i donationsfrågor. Kan lagring av koldioxid i marken vara lösningen på klimatkrisen? Johan Abrahamsson från Vetenskapsradion är med och berättar om dessa försök och kritiken mot dem.

Slashat.se #116 - iKIDney!  

Jezper får åter sällskap av Tommie och vi avhandlar allt från Apples WWDC keynote. Vi diskuterar OS X Lion, iOS 5 och iCloud. Vi hinner även med Amazons Gaga-kupp, Sonys fortsatta trubbel, En iPad mot en njure, nya Wii U och mycket mer! Utgiven: Jun 07, 2011

Sjukt på akuten!  

Vaknade du upp utan njure när det egentligen var blindtarmen det var fel på eller fick du åka in med din kattunge när hon råkat äta upp grannens kanariefågel? Hör av dig med märkliga saker som hänt akut - eller på akuten. Och sen plockar du fram det mest onödiga du kan frambringa. Bara det är intressant. Med Morgan Larsson

Avsnitt 9 – Kobratelefon med urinlukt  

Nio kretsar i helvetet, enligt Dante. Men också antal avsnitt som hittills utkommit av Kvack!. I detta nionde avsnitt pratar Frida om sin synska njure, David har skrämmande nyheter om tankeläsning och Henrik förklarar varför vi ska spotta och kissa på våra iphones. Dessutom: att sova på en stor magnet, skära i småbarn, drömmen om […]

Kvack! 0

0:00/0:00
Video player is in betaClose