Search

Konstgjort blod ska rädda liv  

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter. I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss.Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin.I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel.Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Här bevaras hundra år gamla foster på burk  

I en källare i Lund finns en världsunik samling av gamla konserverade foster. Men vad gör man när samlingen har tappat sitt vetenskapliga värde? Och var kommer alla fostren från? Precis som med skeletten i gymnasieskolorna som Vetandets värld berättade om i går, väcks etiska frågor. Hur ska vi hantera helt anonyma kvarlevor som samlats in på ett sätt som idag skulle vara både olagligt och oetiskt.Vi besöker Tornbladinstitutet i Lund som grundades 1934 och som inhyser en världsunik samling av foster. Här finns mängder av arter, inklusive hundratals människofoster.Bengt Källén, professor emeritus vid Lunds universitet, har jobbat här sedan 1948. Och 22 år efter pensionsdagen har han stoppat alla försök att slänga samlingarna.I programmet medverkar även Thomas Söderqvist, professor emeritus i medicinsk historia Köpenhamns universitet.Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Skolornas skelett i garderoben  

Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem. De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.Reporter: Olof Petersonolof.peterson@sverigesradio.seVad tycker du efter att ha lyssnat på programmet? Hur ska kvarlevorna hanteras på bästa sätt? Mejla oss på vet@sverigesradio.se

DIFpodden #89 – Gurra G  

  Nytt avsnitt av DIFpodden är här, denna gången med en mycket populär medlem i Djurgårdsfamiljen - Artisten Gurra G! Gurra är mest känd i folkmun som en av tre artister i gamla rap-gruppen "Just D", men hos oss Djurgårdare är han nog ännu mer känd som en av medlemmarna i Djurgårdsbandet "Sektion B", som på tidigt 2000-tal gjorde en hel skiva med odödliga Djurgårdsklassiker som "Hjältarna i Blåa Ränder" och "Blåränderna går aldrig ur". Vi snackar om hur Gurra blev Djurgårdare, och han får tala fritt om några av hans bästa djurgårdsminnen. Vi snackar också med Gurra om säsongen så här långt och hans tankar om framtiden. STÖD OSS: Genom att besöka våran patreon-sida och ge ett bidrag. Tack på förhand! Kontakta oss med dina förslag på gäster eller uppslag till ämnen att prata om i podden. Du når oss bäst genom vår Twitter @DIFpodden, på vår Facebooksida, eller via podcast@jarnkaminerna.se Programledare: Nils Ek Gäst: Gustave "Gurra G" Lund Produktion: Olof Ellman

DIFpodden 0

Jakten på  liv i rymden (R)  

Jakten på okänt liv i rymden har blivit allt mer aktuellt när vi hittat spår av vatten på Mars och fler planeter utanför solsystemet. Men vad ska vi leta efter när vi söker efter det okända livet? För att kunna leta efter liv, måste man bestämma sig för vad liv är. På ett kafé i Lund sitter filosofen Erik Persson från Umeå universitet och evolutionsbiologen Jessika Abbott, Lunds universitet, och filar på en statistisk modell för att definiera liv.I Borås jobbar astrobiologen Sandra Siljeström, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, med att kalibrera instrument som ska gräva efter organiska molekyler på mars, i jakt på utomjordiska mikrober.Astronomen Markus Janson, Stockholms universitet, spanar efter livets molekyler på fjärran planeter.Tillsammans försöker de alla få fatt i det okända livet, från sina perspektiv.Programmet är en repris från februari 2016.Reporter: Olof Petersonvet@sverigesradio.se

#27 - Olof Lundh (Del 1)  

I avsnitt #27 möter vi fotbollsjournalisten Olof Lundh. Tack Sverige åkte hem till Olof i Stockholm och fick en pratstund med fotbollsjournalisten som inte tar några fångar.

Schema med hålltider Avsnitt #27 (Del 1) – Olof Lundh: 
Del 1 – Välkommen & Lundhs faktaruta 00:00 - 11:42.
Del 2:1 –Uppväxten i Lundh och Philadelphia 11:42 – 25:05.
Del 2:2 – Uppväxt: Gymnasiet & utbytesår i USA 25:05 –35:35.
Del 2:3 – Uppväxt: Lumpen, studier vid Lunds universitet  35:35 -41:01.
Del 3:1 – Om Stad i ljus med Tommy Körberg 41:01 - 43:30. 
Del 3:2 – Resan till VM 94 och jobb i krogbranschen & svartklubbar 43:30 - 50:56. 
Del 3:3 – Journalistkarriär del 1: JMK, Expressen, utrikeskorre 50:56 - 67:50.  
Del 3:4 – Journalistkarriär del 2: Skandalen med Kent Carlzon 67:50 - 74:35.
Del 3:5 – Journalistkarriär del 3: Start Fotbollskanalen 74:35 - 99:25.
Del 3:6 – Landslaget och SvFF 74:35 - 80:21.
Del 3:7 – Relation till Zlatan, Erik Hamrén, EM16, Lundh om framtiden och drivkraft.  74:35 - 99:25.

Häng med på ett intressant samtal om uppväxten i Lund, historier från krogbranschen och hur han (innan journalistiken) var med och drev svartklubbar. I ett händelserikt liv har han varit utrikeskorrespondent i New York och tiden i lumpen beskriver han som ett fängelse.

Ett extrajobb med svarta pengar för fotbollsagenten Kent Carlzon höll på att kosta honom karriären. Men Olof Lundh reste sig och 2006 startade han Fotbollskanalen på TV4 och idag är han en av Sveriges mest framstående fotbollsjournalister.

Vi diskuterade även om Zlatan, EM i fotboll för herrar 2016 och svenska fotbollsförbundet (SvFF). I del 2 av intervjun ger Olof sin syn på svensk idrott och svensk fotboll.

2015 blev han utsedd till årets sportjournalist och sedan 2014 driver han podcasten ‪#‎Lundh som är Sveriges största sportpodd. Hör Olof Lundh berätta sin historia. 

Veckans auktion till välgörenhet: Vi återkommer med mer info så snart som möjligt. 

MISSA INTE DEL 2! :)    God lyssning!     Följs oss gärna på
Twitter: http://twitter.com/pod_tacksverige Facebook: http://facebook.com/PodcastTackSverige Instagram: http://instagram.com/pod_tacksverige   http://tacksverige.nu  #tacksverige
#27 - Olof Lundh (Del 2)  

I avsnitt #27 möter vi fotbollsjournalisten Olof Lundh. Tack Sverige åkte hem till Olof i Stockholm och fick en pratstund med fotbollsjournalisten som inte tar några fångar.

Schema med hålltider Avsnitt #27 (Del 2) – Olof Lundh: 
Del 4 – Svensk fotboll, ideell folkrörelse, idrottens värdgrund, jämställdhet, SvFF 00:00 - 11:43.
Del 4:1 – Framtiden för svensk fotboll, Janne Andersson 11:43 – 15:54.
Del 2:2 – Backspegeln: VM 1994 15:54 - 16:41.
Del 2:3 – Doping inom fotbollen 16:41 -17:47.
Del 2:4 – Hall of fame ideella ledare 17:47 -18:47. 
Del 2:5 – Leicester City mästare 15/16 och avslutning 18:47 -22:50. 

Häng med på ett intressant samtal om uppväxten i Lund, historier från krogbranschen och hur han (innan journalistiken) var med och drev svartklubbar. I ett händelserikt liv har han varit utrikeskorrespondent i New York och tiden i lumpen beskriver han som ett fängelse.

Ett extrajobb med svarta pengar för fotbollsagenten Kent Carlzon höll på att kosta honom karriären. Men Olof Lundh reste sig och 2006 startade han Fotbollskanalen på TV4 och idag är han en av Sveriges mest framstående fotbollsjournalister.

Vi diskuterade även om Zlatan, EM i fotboll för herrar 2016 och svenska fotbollsförbundet (SvFF). I del 2 av intervjun ger Olof sin syn på svensk idrott och svensk fotboll.

2015 blev han utsedd till årets sportjournalist och sedan 2014 driver han podcasten ‪#‎Lundh som är Sveriges största sportpodd. Hör Olof Lundh berätta sin historia. 

Veckans auktion till välgörenhet: Vi återkommer med mer info så snart som möjligt. 

MISSA INTE DEL 1! :)    God lyssning!     Följs oss gärna på
Twitter: http://twitter.com/pod_tacksverige Facebook: http://facebook.com/PodcastTackSverige Instagram: http://instagram.com/pod_tacksverige   http://tacksverige.nu  #tacksverige
21. 3:e Våningen  

I avsnitt 21 av Danspodden Isadora träffas den konstnärliga dansscenen 3:e våningens skapare, Gun Lund, Olof Persson och Lars Persson i Göteborg. Välkomna in!

Jakten på  liv i rymden  

Jakten på okänt liv i rymden har blivit allt mer aktuellt när vi hittat spår av vatten på Mars och fler planeter utanför solsystemet. Men vad ska vi leta efter när vi söker efter det okända livet? För att kunna leta efter liv, måste man bestämma sig för vad liv är. På ett kafé i Lund sitter filosofen Erik Persson från Umeå universitet och evolutionsbiologen Jessika Abbott, Lunds universitet, och filar på en statistisk modell för att definiera liv.I Borås jobbar astrobiologen Sandra Siljeström, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, med att kalibrera instrument som ska gräva efter organiska molekyler på mars, i jakt på utomjordiska mikrober.Astronomen Markus Janson, Stockholms universitet, spanar efter livets molekyler på fjärran planeter.Tillsammans försöker de alla få fatt i det okända livet, från sina perspektiv.Reporter: Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Jakten på  liv i rymden  

Jakten på okänt liv i rymden har blivit allt mer aktuellt när vi hittat spår av vatten på Mars och fler planeter utanför solsystemet. Men vad ska vi leta efter när vi söker efter det okända livet? För att kunna leta efter liv, måste man bestämma sig för vad liv är. På ett kafé i Lund sitter filosofen Erik Persson från Umeå universitet och evolutionsbiologen Jessika Abbott, Lunds universitet, och filar på en statistisk modell för att definiera liv.I Borås jobbar astrobiologen Sandra Siljeström, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, med att kalibrera instrument som ska gräva efter organiska molekyler på mars, i jakt på utomjordiska mikrober.Astronomen Markus Janson, Stockholms universitet, spanar efter livets molekyler på fjärran planeter.Tillsammans försöker de alla få fatt i det okända livet, från sina perspektiv.Reporter: Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Nanotrådar leder mot energisnål teknik  

I jakten på energisnåla delar till datorer, lampor och solceller kan komponenter av nanotrådar vara industrins stora möjlighet. De endimensionella trådarna kan designas med helt nya egenskaper. Nanotrådar ser ut som små pinnar, men de är bara några nanometer i diameter.Lars Samuelson, professor i halvledarelektronik, och hans kollegor vid Lunds universitet var bland de första att år 2002 visa hur man kunde kombinera ämnen med olika elektriska egenskaper i en nanotråd. Detta öppnade för möjligheten att göra halvledare till datorer, solceller eller lysdioder av nanotrådarna.Nu har tekniken spridit sig och universitet och företag världen över forskar på nanotrådarnas möjligheter. Bland annat kan nanotrådar om några år bygga upp transistorerna i datorchipset på din smarta telefon.Ett stort hinder för nanotrådarnas genombrott är att de är dyra och långsamma att tillverka. Men det kan man förändra med en ny tillverkning som utvecklas i Lund, kallad aerotaxi.Reine Wallenberg, professor i fasta tillståndets kemi, inviger nu ett nytt mikroskop, där man bättre än någonsin ska kunna se hur nanotrådar bildas, för att kunna designa nanotrådar till perfektion.Vi träffar även doktoranden i fysik, Vilgaile Dagyte, som bygger mängder av exakt lika nanotrådar som sak fånga in solljus.Reporter: Olof Petersonvet@sverigesradio.se

Avsnitt 10 Olof Lundh  

Ett väldigt trevligt samtal med TV4 och fotbollskanalens stora profil Olof Lundh, även han podinnehavare. Han kör podden Lundh . Lyssna och få insikt i svensk fotboll.

 

Det pratas om att Cykla, att komma från Lund, att vara fåfäng men ändå inte, att hålla på lag, att försöka hålla sig ifrån snasket och att träna med PT

 

 

Mycket Nöje!

MAX IV: Nationellt laboratorium med växtvärk  

Utanför Lund växer just nu den stora acceleratoranläggningen för MAX IV upp. Förhoppningen är att 2000 forskare om året ska komma och utföra experiment här i det stora nationella laboratoriet. Men när en liten organisation ska växa och försöka bli världsledande sker det inte utan problem som måste lösas på vägen.

En som har varit med från 1980-talet då det hela började är Mikael Eriksson, maskindirektör för MAX IV. Han beskriver den första maskinen som ett amatörbygge, på ett bra sätt. Den är färdigställd av entusiaster som lärde sig att bygga en accelerator under arbetets gång. Ända sedan den tiden har ambitionen funnits att tänka framåt och hela tiden förbättra maskinerna. Christoph Quitman beskriver de problem han fick ta itu med när han började som laboratoriedirektör för MAX IV under 2012. När en del kostnader blev större än beräknat blev många oroliga, även finansiärerna. Det gällde då att styra upp organisationen och återvinna förtroendet. Nu har andra delar visat sig bli billigare, och projektet är åter inom sin budget. MAX IV är mycket större än föregångarna, acceleratorringarna MAX I-III vid det som tidigare var MAX-lab och som nu organisatoriskt ligger under MAX IV. Brevid MAX IV byggs också den internationella anläggningen ESS, som också ska användas för materialforskning. ESS är flera gånger större, men MAX IV är fortfarande den största enskilda satsningen på infrastruktur i Sverige någonsin, säger Olof Hallonsten, vetenskaps- och organisationssociolog som är specialiserad på att studera stora forskningsorganisationer. Lars Malmgren, forskningsingenjör, visar runt på det gamla MAX-laboratoriet, där verksamheten pågår i väntan på den nya anläggningen. Anna Davourvet@sverigesradio.se
Forska eller begrava skallarna?  

På Karolinska institutet och på universiteten i Lund och Uppsala finns skallar och skelett från rasbiologins dagar. Hur ska vi göra med samlingarna? Ska man använda dem för att dokumentera och minnas den skamliga vetenskapshistorien, eller begrava dem av respekt för de döda och efterlevande?

I Vetandets värld hör vi Malin Masterton, etikforskare som skrivit en avhandling om döda personers moraliska status och våra plikter gentemot dem, och Marika Hedin som är chef för museet Gustavianum, som har en samling med kvarlevor från runt tusen personer. Med i studion finns två forskare med historisk inriktning och en representant för den svenska urbefolkningen: Olof Ljungström, idé- och lärdomshistoriker, är ansvarig för skallsamlingen på Karolinska institutet. Fredrik Svanberg är forskningschef vid Statens Historiska museer och författare till en bok om "svensk rasvetenskap 1850-1950". Rose-Marie Huuva är samisk konstnär och poet och arbetar för att få hem samiska kvarlevor ur de gamla samlingarna. Programledare: Camilla Widebeck
Utomjordiska metaller berättar livets historia  

Under jordens historia har vi bombarderats av meteoriter. En av dem orsakade troligen dinosauriernas död. Nu kartlägger forskare i Lund metallrester från meteoriter, spineller, för att ta reda på om de har påverkat livets utveckling mer än en gång.

Spinellerna ser oansenliga ut, men deras långa och våldsamma resa kan ge ledtrådar om hur händelser i yttre rymden kan ha påverkat evolutionen och livet på vår jord. De bildades samtidigt som solsystemet. Därefter har de cirkulerat i rymden, kraschat på jorden och lagrats in i kalksten. I nyinvigda lokaler står flera ton kalksten och väntar på att smältas ner i syra. Forskningsingenjören Fredrik Terfelt tömmer ut en 500-liters tunna. I det här provet får de ut två till tre spinellkorn per tio kilo sten. - Det är som att en person avlider och det enda som blir kvar är en guldtand. Men i guldtanden hittar du DNA. Det är samma sak, med spinellen kan vi återskapa var de kom från, säger Birger Schmitz som är professor i geologi vid Lunds universitet. Med spinellernas hjälp kartlägger de flödet av meteoriter från rymden till jorden och hoppas avslöja mer om livets utveckling. Tidigare har de visat att en stor förändring i livets utveckling för 470 miljoner år sedan hände samtidigt som jorden bombarderats av meteoriter. Om de skulle hittar likande resultat i de här proverna skulle det vara ett genombrott. Programmet är en repris och sändes första gången i oktober 2013. Olof Petersonvet@sverigesradio.se
Utomjordiska metaller kan avslöja evolutionens hemligheter  

Under jordens historia har vi bombarderats av meteoriter och en av dem orsakade troligen dinosauriernas död. Nu kartlägger forskare i Lund metallrester från meteoriter, spineller, för att ta reda på om de har påverkat livets utveckling mer än en gång.

Spinellerna ser oansenliga ut men deras långa och våldsamma resa kan ge ledtrådar om hur händelser i yttre rymden kan ha påverkat evolutionen och livet på vår jord. De bildades samtidigt som solsystemet. Sedan har de cirkulerat i rymden, kraschat på jorden och lagrats in i kalksten. I nyinvigda lokaler står flera ton kalksten och väntar på smältas ner i syra. Forskningsingenjören Fredrik Terfelt tömmer ut en 500-liters tunna, i det här provet får de ut två till tre spinellkorn per tio kilo sten. - Det är som att en person avlider och det enda som blir kvar är en guldtand. Men i guldtanden hittar du DNA. Det är samma sak, med spinellen kan vi återskapa var de kom ifrån, säger Birger Schmitz som är professor i Geologi på Lunds universitet. - För att förstå jordens och livets historia måste man också förstå vad som hände ute i solsystemet och i galaxen. Med spinellernas hjälp kartlägger de flödet av meteoriter från rymden till jorden och hoppas avslöja mer om livets utveckling. Tidigare har de visat att en stor förändring i livets utveckling för 470 miljoner år sedan hände samtidigt som jorden bombarderats av meteoriter. Om de skulle hittar likande resultat i de här proverna skulle det vara ett genombrott.- Att stora evolutionära förändringar mer generellt sammanfaller med stora förändringar i rymden, säger Birger Schmitz. Olof Petersonvet@sverigesradio.se
PMP 29: Skyltmannen / Simon Svensson  

Avsnitt 29 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Denna gang om en man vid namn Stellan Hagmalm som hade for vana att ga runt i Lund med en skylt som pa ena sidan deklarerade att "Carl-Eric Rosen skot Olof Palme". och pa andra sidan uppvisade uppmaningen "Sluta morda oss". Komikern och radioapan Simon Svensson ar sjalv fran Lund, och har gjort sitt basta for att ge Stellans teorier en chans. Det blir aven snack om dromtydning, nara doden-upplevelser, och (release-dagen till ara) lite 9/11-konspirationer. Mycket noje!

Folj: @johabbed Hashtag: #pmpodd

Omprogrammerade celler kan läka hjärnan  

Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke. För två år sedan kunde Malin Parmar vid Lunds universitet tillsammans med sin forskargrupp visa att det går att skola om mänskliga hudceller till hjärnceller utan att först backa dem till stamceller. Ett framsteg som ingen tidigare trodde var möjligt.

I dagens Vetandets Värld träffar vi forskarna i Lund som de senaste åren gjort flera framsteg som ingen tidigare trodde var möjliga. Att skola om celler till hjärnceller, utan att först backa dem i utvecklingen till stamceller, är något som andra forskar lyckats göra med djurceller, men att det skulle fungera med mänskliga celler vågade Malin Parmar först inte tro. - Det var egentligen på skämt vi bestämde oss för att prova om det gick att göra med mänskliga celler. Vi trodde inte att det skulle fungera. Men när vi såg att det gjorde det, insåg vi ju också möjligheterna - allt det man skulle kunna ha det till i framtiden! Inte bara för parkinsons sjukdom utan också för andra sjukdomar där celler i hjärnan dör eller skadas, kan det här i förlängningen leda till behandlingar: För alzheimer och stroke, till exempel. Nu i vår har Malin Parmar och hennes kollega doktoranden Olof Torper också vetenskapligt publicerat nästa steg i den här forskningen. De har fått celler att byta livsbana på plats inne i hjärnan på försöksdjur - utan att passera laboratoriebänken. På möss har de fått astrocyter, en sorts stödjeceller i hjärnan, att bli till sådana nervceller som gått förlorade vid parkinsons sjukdom. Än är det lång väg att gå innan de vet om de kan skola om mänskliga celler på ett sådant sätt att det kan leda till medicinska behandlingar. De omprogrammerade cellerna måste fungera som riktiga nervceller och koppla upp sig på hjärnans nätverk. Kommer det att gå? Malin Parmar är hoppfull. - De celler vi har nu är ganska nära att vara väldigt lika de celler vi strävar efter att skapa. Och håller de inte hela vägen ut gäller det att hitta nya gener som tillför de karaktäristika vi är ute efter i cellerna. Absolut tror jag att det går att skapa en fungerande nervcell genom omprogrammering. Referens:Torper, O., et al, "Generation of induced neurons via direct conversion in vivo.", Proceedings of the National Academy of Science (PNAS), March 25, 2013, doi/10.1073/pnas.1303829110
Lantz i P1 2008-02-26  

Vad skulle krävas för att Staten skulle få tillbaka några av de 46 miljarder skattekronor som fuskats undan i Lichtenstein? Och vad ska vi kalla just den här sortens exklusiva skattefuskare - Gräddhäng? Lichtensteinbus? Skattestekare? Vi får hjälp av Leif Rosenfeld på Skatteverket och retorikprofessor Anders Sigrell. Dessutom tar vi upp bristen på undertext i svensk TV-dramatik - varför kan danskarna men inte vi? Olof Hedling, lektor i filmvetenskap i Lund, hjälper oss en bit på traven. Bisittare och värmekälla: Roger Wilson.

Lantz 0

Hullet i julen 10:24 - Jordfundsbørnene del 1 2016-12-10  

"Sywén! Sywén! Nu tølter du igen!" December 1980. Julen er ødelagt af to mænd i et hul, og Danmarks Radio er centrum for en af de værste julekriser nogensinde. Fysiske beviser destrueres, og vidner trues til tavshed. Men på Amager sidder Frede Fup, som den eneste, med alle 24 afsnit på bånd. Lige indtil den dag, en mystisk mand beder ham om at sende dem af sted i en taxa.. Følg med i Anders Lund Madsens jagt på de forsvundne bånd, løgnagtige barndomsminder, skyldige magtmisbrugere og nationens julefred. Vært: Anders Lund Madsen. Tilrettelæggelse: Nina Rydahl Andersen.

0:00/0:00
Video player is in betaClose