Search

Finlandiseringen och femmans spårvagn: Ekots Thella Johnson i Helsingfors  

Utrikeskrönika den 3 oktober 2016. Helsingfors, måndagFemmans spårvagn är tillbaka. Den som en gång gick längs Mannerheimvägen som i Ultra Bras låt "Helsinki". Låten som beskriver Helsingfors förvandling från kalla krigets dagar fram till nu. "Då fanns inga europeiska klädkedjor, på restaurangerna fanns skyltar med texten "öl endast ihop med mat". Men nu har spårvagn nummer fem alltså till alla nostalgikers glädje åter börjat köra genom stan. Och den är inte det enda tecknet på att det ekar från förr. Dag ut och dag in pratas det om Finlands relation till Ryssland. Det är som om vi plötsligt pratar om president Kekkonens tid igen. Om kalla krigets tid då Finland anpassade sin politik efter Sovjetunionen, en tystnadskultur rådde i landet och även medierna tog politiska hänsyn i sin rapportering. Jag säger att det är lite som om Kekkonens tid vore tillbaka, för det går inte att vrida tillbaka klockan som bekant. Finland är idag pressfrihetens förlovade land, medierna här rapporterar om nyheter som i vilket demokratiskt land som helst. Det är bara det att allt oftare kommer nyheter som får en och annan finländare att undra om regeringen här är på väg att finlandisera Finland på nytt.Finlandisering är ett omstritt och inte alltid så omtyckt begrepp där Finland har fått bli metaforen för ett land som lever sitt liv i skuggan av ett annat. Idag finns det många som anser att Finland endast handlade rationellt utifrån sitt geografiska läge och sin erfarenhet av två krig med Sovjetunionen, och dessutom klarade sig bra tack vare sin försiktighet och neutralitetspolitik. Men det finns andra, inte minst en växande skara gröna och liberala oppositionella, som ser vad de kallar en oroande "nyfinlandisering". Under helgen verkade de få vatten på sin kvarn, då holländska medier plötsligt rapporterade att Finland deltagit i utredningen om det nedskjutna MH17-planet i Ukraina och genomfört en provsprängning av Buk, den luftvärnsrobot som ska ha skjutit ned planet. Men att resultatet inte fått komma med i utredningen. Misstankar vädrades i media om att Finland hade tummat på sin plikt att utreda ett potentiellt krigsbrott på grund av den känsliga detalj att man köpt dessa robotar av just Ryssland. President Niinistö kallade hastigt till presskonferens, eftersom han visste vilken debatt nyheten skulle landa i, och förklarade att det Finland hela tiden samarbetat och att det var Holland som hade yrkat på att det hela skulle hållas hemligt ett tag till, vilket nu också har bekräftats av Holland. Finland är nu åter pressat på grund av sin plats på kartan. Men det går som sagt inte att vrida tillbaka klockan. Den nya spårvagn fem går en annan rutt än den gamla. Finland har hunnit vara med i EU i tjugofem år. Att ha samma sorts specialrelationer med Ryssland som på den gamla tiden är varken önskvärt eller möjligt för det här landet idag. Thella Johnson, Helsingforsthella.johnson@sverigesradio.se

Flyktingspelet  

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som ”vapen” för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Att leva med IS  

Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston.

För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak.Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider.Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler.Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The New York Times artikel om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sverigesradio.se
12. Ormebackens gårdshandel  

I detta avsnitt av Gårdspodden hälsar vi på västgötska Ormebackens gårdshandel mellan Skövde och Hjo. Här odlar Marcus Dahlkvist egentligen fler grönsakssorter än han borde - om det skulle vara rationellt. Men hans passion är odling och då blev det 40-50 sorters ekologiska grönsaker, som förutom att de säljs i gårdsbutiken även finns att få tillagade hos Restaurang Glädje i Skövde. Hör mer om samarbetet i podden, där Marcus också ger tips på hur hans grönsaker kan lagas hemma.

BERUSNINGEN  

På olika sätt har människan berusat sig i olika kulturer i tusentals år. Skälen till att man väljer att berusa sig är många och för vissa ibland oklart. Men något finns där som får oss att vilja lämna den nyktra, och rationellt ordnade världen. Kan det finnas en nytta med det "onyttiga" ruset?

022: Ekonomiska revolutioner  

Hur ofta får man inte höra myten att staten genom klok politik skapar välstånd? Till exempel antas äldre tiders bönder varit för dumma för att slå samman sina små åkerremsor till större, effektivare, åkerlappar och det var därför nödvändigt att med skiftesreformer tvinga dem för deras eget bästa. I själva verket var tegbruket ekonomiskt rationellt.

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

EU-valet med Simon Svensson. Del III  

EU-valet med Simon Svensson. Del III Under hela våren har Simon Svensson tagit reda på i princip allt om EU-valet. Här har vi samlat de inslagen 20-30. När du lyssnat på Simons alla inslag så är det orimligt att du inte kan göra ett rationellt val.

EU-valet med Simon Svensson. Del I  

EU-valet med Simon Svensson. Del I Under hela våren har Simon Svensson tagit reda på i princip allt om EU-valet. Här har vi samlat de inslagen 1-9. När du lyssnat på Simons alla inslag så är det orimligt att du inte kan göra ett rationellt val.

EU-valet med Simon Svensson. Del II  

Under hela våren har Simon Svensson tagit reda på i princip allt om EU-valet. Här har vi samlat de inslagen 10-19. När du lyssnat på Simons alla inslag så är det orimligt att du inte kan göra ett rationellt val. (Tankesmedjan 34:51)

När staten vet bäst. Om paternalism för irrationella medborgare  

Per Bauhn och Nils-Eric Sahlin diskuterar om staten ska ta över lite av ansvaret när vi är för dumma för vårt eget bästa.

Vi trycker i oss chips och läsk, vi röker och gör en massa andra saker som vi mycket väl vet inte är bra för oss. De senaste decenniernas psykologi och hjärnforskning visar att vi människor helt enkelt inte är så bra på det här med rationellt beslutsfattande. Filosofen och medicinske etikern Nils-Eric Sahlin talar om att vi är enögda, närsynta, och lider av ett allvarligt brytningsfel. Medvetna om denna brist på klokhet vore det kanske klokt att överlåta en del beslut åt staten. Den skulle med tvingande paternalism lagstifta mot att vi skadar oss själva för mycket. Ett annat alternativ är en mer frihetlig paternalism där vi på olika sätt kan presenteras inför det kloka valet i varierande frågor. Detta diskuterar de båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist. Boktips: Against Autonomy - Justifying Coercive Paternalism av Sarah Conly. Nudge - Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness av Richard H Thaler och Cass R Sunstein.
Öst, väst eller båda?  

Om kampen om Turkiets identitet och plats i världen: Agneta Ramberg och Cecilia Uddén sänder från Istanbul i ett Turkiet där en presidenthustru iförd sjal fick gå längs röda mattan ihop med besökande statschef i tisdags. Nåt sånt har aldrig hänt förr i den sekulära republikens historia - och det väckte glädje hos vissa och fasa hos andra i det polariserade Turkiet. Och de som förfasar sig anklagar regeringen för att vilja bära slöja i utrikespolitiken också. 

Agneta Ramberg och Cecilia Uddén sänder från Istanbul, en stad med både puls, ekonomi, och livlig och ibland uppslitande debatt. I veckan bröts ett turkiskt tabu när presidenthustrun, klädd i sjal, representerade Turkiet i ett officiellt sammanhang. Det var första gången i republikens historia en sjalförsedd kvinna gick på en offciell röd matta förbi en militär hedersvakt. Det händer mycket i Turkiet och tabun bryts på löpande band. Varje kväll debatteras infekterade och tidigare förbjudna ämnen i tv. Det pågår också en kamp om Turkiets identitet och plats i världen. Gäster: Torkel Stiernlöf, svensk konsul i Istanbul. Yavuz Baydar, svensk-turkisk journalist som är en del av denna livliga debatt om landets identitet, framtid, och plats på världsarenan. Vi måste lära oss att bli sjalblinda - på samma sätt som man uppmanar folk att vara färgblinda i USA när det gäller svarta, säger Nursuna Memecan. Hon är parlamentsledamot för AKP och även om hon inte själv bär sjal menar hon att det är diskriminerande att kvinnor inte får bära sjal och sitta i parlamentet. Sjalen väcker starka känslor i Turkiet och Cecilia Uddén hamnade mitt i ett gräl vid stekoset utanför slaktarbutiken i stadsdelen Fatih. Debattklimatet är polariserat och statsvetarprofessorn och motståndaren till AKP-regeringen Ersin Kalaycioglus talar om en pågående kulturkamp. Han menar att det finns två läger med varsin vision av hur det goda samhället ser ut: En grundad på vetenskap och rationellt tänkande, den andra på tradition, religion och familj. Faruk Logoglu har varit Turkiets Washingtonamassadör och är nu i färd med att starta en tankesmedja i Istanbul. Han hävdar att det är positivt med en mer oberoende, självsäker turkisk utrikespolitik, och bra att Turkiet försöker spela en roll i regionen, men problemet med AKP är att de är ideologiskt snarare än realpolitiskt motiverade. Men han får mothugg av Sahin Alpay, professor i statsvetenskap, som menar att det är västerut Turkiet rör sig - om man med väst menar liberal demokrati och mänskliga rättigheter. Att utrikespolitiken drivs av ideologi, som Turkiets förre Washingtonambassadör hävdar, är en av de vanligaste anklagelserna mot Turkiet sedan man började fjärma sig från Israel. Turkiet har hamnat i klorna på Iran, säger man i Tel Aviv, liksom att utrikespolitiken har blivit arabisk-muslimskt populistisk. Men en av Turkiets ledande utrikesexperter, Soli Özel, kolumnist och professor i internationella relationer, håller inte med. Han menar att Turkiet inte hade agerat annorlunda om kristendom varit den dominerande religionen i landet, för drivkrafterna bakom utrikespolitiken är inte ideologiska utan framförallt ekonomiska. Turkiet kan skryta med att ha den snabbast växande ekonomin bland OECD-länderna. Tillverkningsindustrin har gjort stora framsteg, man tillverkar skor, möbler, bilar, tv-apparater och Turkiet är världens största cementexportör. Och man brukar säga att landets nya entreprenörsklass är AKP:s ryggrad. Cecilia Uddén träffade ett par av dessa framgångsrika, småskaliga entreprenörer på marknadsgatan i Fatih-området. En av dem, Murat Akina, var med på Mavi Marmara i Ship to Gaza-konvojen, men han han hade fullt upp med att sälja fisk. Agneta Ramberg dricker kaffe med Ishak Alaton, en i Turkiet mycket känd och framgångsrik judisk affärsman. För 60 år sedan var han svetsare på Motala verkstad. Han menar att det idag är det islamiska AKP som står för modernitet i Turkiet, och inte de sekulära kemalisterna. Programledare: Agneta Ramberg och Cecilia UddénProducent: Ira Mallik
Släktband 2009-11-02  

-Vem ska dö först? Hoten från Börje Haraldssons grannar i Fyrunga by i Västergötland blev besannade. Ilskna grannar motade ut honom i ån som gränsade till grannsocknen. De var upprörda för att Börje begärt att hans mark skulle skiftas, något som enligt nya regler innebar att hela byn måste skiftas och därmed splittras. Historien om Börje Haraldssons öde bildar bakgrund till den kanske största förändringen i det svenska landskapet som genomförts i historien, nämligen Laga skifte som initierades 1827. Men ny forskning visar att det inte alls var självklart att alla bönder var motståndare till att skifta jorden, som det sagts i tidigare historieskrivning. Det fanns goda skäl att vara både för och emot skifte, de svenska bönderna agerade alltigenom rationellt utifrån sina egna förutsättningar. Läs mer:

Lars Krantz 2003  

Trädgårdsmästare

- Jag tänker i mitt Sommar tala om trädgården som livets verkstad, och om rationellt och sensuellt i trädgården. Men också om kärleken till staden och om längtan till landet.

Om Lars Krantz Trädgårdsmästaren som med sin biodynamiska odling gjorde Rosendals trädgårdar i Stockholm till en samlingsplats för växtälskare. Ett trädgårdscentrum i Ockelbo är hans nya projekt. Producent: Kerstin Carlsson Musiken som spelades i programmet: Pugh Rogefeldt "Jag Är En Liten Pojk"Pugh RogefeldtGULDKORN / METRONOME 8573 84672-2 Van Morrison "Bright Side Of The Road"Van MorrisonTHE BEST OF / POLYDOR 537 459-2 Herrgårdskvartetten "Så Skimrande Var Aldrig Havet"Evert TaubeSTIKKAN ANDERSON VÄLJER POLARS PÄRLOR (3) - SOMMAR / POLAR 521 988-2 Buddy Guy "Mustang Sally"Bonnie RiceDAMN RIGHT I’VE GOT THE BLUES / SILVERTONE ZD 74979 Ray Charles "Georgia On My Mind"Hoagy CarmichaelTHE WONDERFUL WORLD OF RAY CHARLES / REMEMBER CD-RMB 75603 Joao Gilberto "Garota De Ipanema"Antonio Carlos Jobim- / VERVE 810 048-2 Sophie Zelmani "Once"Sophie ZelmaniSING AND DANCE / COLUMBIA COL 505393 2 Freddie Wadling "Blott En Dag"Oscar AhnfeltEN SALIG SAMLING / FESTIVAL FACD 012 Monica Zetterlund "Sakta Vi Gå Genom Sta’n"Fred E AhlertMONICAS BÄSTA / UNIVERSAL MUSIC 014 092-2 Peter Asplund "What A Wonderful World"George DouglasSATCH AS SUCH / SITTEL SITCD 9268
0:00/0:00
Video player is in betaClose