Episoder

  • Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
    Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
    Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
    Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?

    Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Manglende episoder?

    Klik her for at forny feed.

  • Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
    Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

     Freuds relevans idag

    Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

    Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  

    Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? 

    Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? 

    Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofi
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. 
    Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  
    Men vad är akademisk frihet? 

    Universitetets roll i samhället

    Universitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?
    Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Fotboll:
    Tuva Ölvestad BP
    Manchester City

    Böcker:
    Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders Ekström

    Var landar vi? - Bruno Latour

    Upplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar Petri

    Varför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

  • Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?

    Vad svarar filosoferna?

    Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl  
    Research: Therése Lager

  • EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.
    Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild?

    EU:s roll i världen

    Världen har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa.
    Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? 
    Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas Bremberg
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Bok:
    Postwar: A History of Europ since 1945 - Tony Judt
    Artikel:
    Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene Sjursen
    Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice

  • Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism.
    EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU?

    EU, ytterhögern och demokratin

    EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  
    Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. 
    Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? 
    Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Bok:
    Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner Müller

    Film:
    Civil War - Alex Garland

  • Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. 
    Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? 

    EU och maktfördelningen


    Mycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?
    Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier).
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

    Veckans tips:
    Bok:
    Efter Europa - Ivan Krastev
    Utredning:
    EU-arbetet i riksdagen

  • EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.
    Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?

    Vilka ideologier hittar vi i EU idag?


    När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  
    Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  
    Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier).
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

    Veckans tips:
    Böcker:
    Huvudstaden - Robert Menasse
    Är vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater - Per Wirtén
    TV-serie:
    Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV

     

  • I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.
    Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?

    Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

    Ett tidigare räknefel som fanns med i originalsändningen är bortklippt i denna poddfil.

  • Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.

    Ridsportens etiska utmaningar

    Det finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?
    Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Andersson forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl  

    Veckans tips:
    Sajter:
    Hästsverige: https://hastsverige.se/
    SLU:s bibliotek: https://slu.se/site/bibliotek/
    Belöningsbaserad hästträning i Sverige: https://bhis.se/
    Läsning:
    Filosofen Martha Nussbaum och sociologen Kendra Coulter

  • Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  
    Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.
    Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  

    Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheter

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Böcker:
    Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll - Noa Bachner
    Fever Pitch - Nick Hornby
    Podd:
    Soul Music: Sunshine on Leith - BBC

  • Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner.

    Vad svarar filosoferna?

    Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

    Producent: Marie Liljedahl

    Research: Therése Lager

  • Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.

    Psykedelika genom historien

    Genom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.

    Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper – i så fall om vad?

    Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Böcker:
    Inebriantia (Berusningsmedel) - Carl von Linné
    Psykonauterna - Ernst Jünger
    Maniac - Benjamín Labatut
    Om hasch - Walter Benjamin

  • Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?
    Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.
    Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Michael Borgert
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad Seeds
    Pjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.
    Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

     

  • En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?

    Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?

    Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

    Producent: Michael Borgert

    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis Villeneuve

    Youtube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

  • Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.

    Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslor

    Ett av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?

    Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.

    Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans liv
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Film:
    Solaris - Andrej Tarkovskij
    Böcker:
    Maken - Gun-Britt Sundström
    Moral - Lyra Ekström Lindbäck
    Aftonland - Therese Boman

    Ytterligare en bok som nämndes i programmet:
    Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

  • Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?

    Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?

    Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.

    Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.

    Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författare

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Michael Borgert
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania Anderson

    Böcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

  • Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. 
    Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? 

    Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.

    Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

    Producent: Michael Borgert

    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie)

    Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm