Episoder

  • 00:44:31

    Vad kan jag göra åt klimatet?

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är.

    Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll?Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen.Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras.Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:28

    Hur mår fiskarna i Östersjön?

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

    Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst?Programledare: Niklas Zachrisson.

  • Manglende episoder?

    Klik her for at forny feed.

  • 00:44:29

    När vattnet tar slut

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?

    Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna.Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till.Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål.Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde.I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FNs World Water Assessment Programme.Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:35

    Här är partiernas viktigaste klimatförslag

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.

    Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik.Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.Experterna kommer också att ge klimatpoäng från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet.De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är:Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:30

    Hetta, bränder och klimatångest

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?

    I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen.Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse.Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet.Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder?Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar.Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet.Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:41

    Övertro på att fånga in koldioxid, enligt experter (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.

    Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle. Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.Programledare: Marie-Louise KristolaProgrammet är en repris från 21 februari

  • 00:44:26

    Alla vill ha biobränslen - men vad tål skogen? (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till.

    Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot - samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved. Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål.Programledare: Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 25 april.

  • 00:44:35

    Rally i bilhallen – men vem tänker på klimatet? (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?

    En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.Programledare är Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 14 mars.

  • 00:44:30

    Forskare: Vetenskapen hinner inte med i Arktis. (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.

    På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år. Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor.Programledare är Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 18 april.

  • 00:44:34

    Gott vid grillen med rent miljösamvete (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?

    Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information.Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna. Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här.Programledare är Niklas Zachrisson.Programmet är en repris från den 20 juni.

  • 00:44:39

    Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden? (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?

    I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. I slutet bjuder vi på en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, Ram Ramanathan, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal. Programledare: Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 17 januari.

  • 00:44:36

    Ingen rädder för vargen här? (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?

    Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. Rovdjurens återkomst - del tvåProgramledare: Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från 28 mars.

  • 00:44:36

    Rovdjurens återkomst (R)

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.

    Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.Det här är första programmet av två om rovdjurens återkomst i Sverige.Programledare: Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 21 mars.

  • 00:44:34

    Gott vid grillen med rent miljösamvete

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?

    Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna. Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:28

    Den gröna omställningen

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram.

    Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart. Vad vill Centern och Miljöpartiet göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst? Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest? I tre Vetandets Värld-program har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket. De två partier som medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan (S) och (L) som gällde skolan , den mellan (M) och (V) om stressen i arbetslivet och den mellan (KD) och (SD) om åldrandet.

  • 00:44:27

    Kampen mot plasten och regnskog räddas med stetoskop

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård.

    Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård.Men vi börjar med att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent. På Borneo har den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär frisk natur för evigt.Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.

  • 00:44:28

    Så kan finansmarknaden sätta fart på den gröna omställningen

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.

    Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030.Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren.Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt.Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer.I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance.Programledare: Marie-Louise Kristola.Lyssningstips:Klotet: Att göra gröna pengar.

  • 00:44:21

    Vid flygplatsen kan biologisk enfald bli mångfald

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.

    I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna.Och på franska landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport.Bland Sveriges rödlistade arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva.Många ängar och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter. Men det finns stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas.I programmet medverkar professor Ulf Gärdenfors, chef för Artdatabanken, Rebecka Le Moine, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor Riccardo Bommarco, Sverige Lantbruksuniversitet samt Erik Öckinger vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Programledare är Marie-Louise Kristola.

  • 00:44:35

    Risk för slamberg i Sverige

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.

    I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna.Senaste försöket är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna. I stället används stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara.Nya tekniska lösningar tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark.Annars kommer slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de.OBS! I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte.Programledare: Marie-Louise Kristola.

  • 00:44:31

    Med livet som insats

    Klotet starstarstarstarstar
    add

    Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter.

    För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten.Hon dödades i sitt hem i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness. Följ med Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder.Mellan 2002 och 2013 har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar Erik Solheim, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö.Programledare: Marie-Louise Kristola.