Episoder

  • Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

    Veckan språkfrågorVarifrån kommer ordet frisyr?Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?Var kommer ordet kalufs ifrån?Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.

    Veckans språkfrågorHar ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?Har ordet absolut blivit vanligare?Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Manglende episoder?

    Klik her for at forny feed.

  • De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

    Veckans språkfrågorBör förkortningar alltid skrivas ut?Kan man förkorta på grund av med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?Ska man alltid ha punkter i förkortningar?Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel jag har osat till festen?Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

    Veckans språkfrågorHur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?

    Veckans språkfrågorHur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?Varför kan man fråga Var håller han hus? när man undrar vad någon befinner sig?Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?I mäklarannonser kan det stå en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor, varför används prepositionen om istället för på?Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

    Veckans språkfrågor Heter det de är större än oss eller de är större än vi?"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?Vad har hänt med var och vart?Varför säger en del jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?Vilka regler gäller för användningen av innan och före? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

    Veckans språkfrågorVad är ett inkluderande språk?Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?Är det bättre att säga en person med, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.

  • Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

    Veckans språkfrågorVad betyder icke obetydlig påverkan? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel ska vi inte ha möte nästa vecka?"Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?Är det artigare med negerande frågor?Varför säger en del meningar som Vi måste undvika att folk inte dör? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna.

    Veckans språkfrågorVad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien?Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort?Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk?Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition?Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats?Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar.

    Veckans språkfrågorVad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey?Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch?Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån?Varför säger en del kommentatorer lika på ett när ställningen är 1-1?Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord?På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling?Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang?Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.

  • Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.

    Veckans språkfrågorVilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?Varför irriterar sig norrmän på uttrycket i forhold til?Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?Hur funkar norskans tregenussystem?Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?Hur är statusen för nynorskan i Norge?Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?Här kan du lyssna på Språksnakk!Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

  • Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm.

    Veckans språkfunderingarVad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt?Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal?Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten?Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa?Hur viktig är ögonkontakten för samtal?Hur går det att skapa närhet i digitala möten? Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten?Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

  • Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.

    Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet?Vad betyder egentligen frasen tack för mig och när passar den att använda?Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal?Varför använder vi ofta fraser som vi ses när vi ska säga hej då?Är uttrycket tack som kom rätt att använda?Varifrån kommer bege i uttrycket bege sig?Att säga mors! som avskedsfras, var kommer det ifrån?Varifrån kommer uttrycket att kasta in handduken?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.

    Veckans språkfrågorHur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden?En lyssnare har hört uttrycket blask i given vid kortspel, men vad är blask?Fina päplor har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor?Oj vad du russlar! har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

  • Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.

    Veckans språkfrågorVarför blandas uttryck ihop?Vilka är det som blandar ihop uttryck?Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?Vad är katakres?Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?Uttryck som tas upp i programmet Bita i det sura gräsetSticka ut halsenInte satt i stenKusten är grönNu är vi ute på halt vattenDet är många små bäckar som vi behöver skruva iBrandmannen blev alldeles uppeldad av tankenTidens tand läker alla sårVända kappan under galgenDet tåget har seglatFå sig ett gott sprattDra alla över en kantTa skeden dit man kommerVara blindgalenSå länge det finns vin finns det hoppKasta in handskenJag bränner dom broarna när jag kommer till domSmaken är som baken olikaInte skarpaste skeden i hönshusetDet är inget att hoppa i julgranen förRopa inte hej förrän du bränt hela bronGöra två flugor på smällenAndan i halsgropenAna ugglor i mossenAlla våfflors dagMan måste ha tungan i rätt munMellan pungen och pekfingretMer kött mellan benenSpråkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa.

    Veckans språkfrågorSyftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder?Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt?Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans?Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans?Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda?Vad betyder det skånska ordet kasedans?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum.

    Veckans språkfrågorVarför kan man säga jag är arg på dig men inte jag är kär på dig? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser? Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?Heter det en eller ett rap?Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid.

    Veckans språkfrågorVad har bokstaven c för historia?Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk?Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert?Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c?Hur ska orden chans och charter uttalas?Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar?

    Veckans språkfunderingarDelad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu?Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål.Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar?För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig.Vad betyder att bestrida en kostnad?Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda?

    Veckans språkfrågorUttrycket heter tung som bly men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet?Varför kan man säga ge järnet eller kämpa järnet och vad betyder järn i de här sammanhangen?Hur används guld i berömmande uttryck?Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen?Hur ska metallen platina uttalas?Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.