Episoder
-
00:44:45 Bortglömda torpeder och sjunkna skepp
Vetenskapsradion Historia addFölj med på dykbåten Nessie i jakten efter Landsortsfarledens sjunkna mysterier. Sjökrogar, stenstöldsvrak och 100-åriga torpeder är några av fynden.
Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music!Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv. - 00:44:45
Hälsingerunor avslöjar Kensingtonstenens historia
Vetenskapsradion Historia addI Ersk-Matsgården i Hälsingland har nyupptäckta 1800-talsrunor gett nya ledtrådar till att förstå den mytomspunna Kensingtonstenens historia. Skolbarn har hjälp till att lösa chiffret.
På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet.De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia.Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken. -
Manglende episoder?
- 00:44:45
Expedition Noa - vingrottans hemligheter
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid och Richard Holmgren till Areni i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar.
Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring.Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat? - 00:44:45
Expedition Noa – Jakten på arken
Vetenskapsradion Historia addFölj Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster.
Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad. - 00:44:45
Antikens sju underverk
Vetenskapsradion Historia addVad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn.
Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben.Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet.Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet. - 00:44:45
Kulturarvet angår oss alla
Vetenskapsradion Historia addMinnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid.
Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid.Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet. - 00:44:45
Rekordkungen Magnus Eriksson in från kylan
Vetenskapsradion Historia addKorrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders.
Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison.Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål. - 00:44:45
Kyrkvindarnas hemligheter
Vetenskapsradion Historia addKyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen.
Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan.Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Fascismens födelse
Vetenskapsradion Historia addDen blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren.
I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska.Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse. - 00:44:45
Rökt bäver med rovor – vi testar medeltidsdieten!
Vetenskapsradion Historia addHur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit.
Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka.Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia.Programledare är Tobias Svanelid. Recept på Färsk torsk á la janceSjud torskfiléer i vitt vin.Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp. - 00:44:45
Nordenkärlek i 100 år
Vetenskapsradion Historia addI hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor.
Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år.Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv.Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Den samiska triumfen i Vasaloppet 1929
Vetenskapsradion Historia addTobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik.
J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot äkta svenskar.Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då.Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik? - 00:44:45
Bombningarna över Södermalm och Strängnäs 1944
Vetenskapsradion Historia addFölj med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna.
Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan.Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Drottningbråk på bion
Vetenskapsradion Historia addMissa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien.
Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer.- De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern.Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor?Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Jakten på naziguldet
Vetenskapsradion Historia addVad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder.
I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer.Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen. - 00:44:45
Göteborg fyller 400
Vetenskapsradion Historia addGöteborg fyller 400 år, men borde staden fira nu i dagarna snarare än 2021? Vetenskapsradion Historia reder ut stadens historia på plats vid Gamla Älvsborgs fästning.
Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg.Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Förintelsens sista vittnen
Vetenskapsradion Historia addVad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret.
Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen berättelser som också är en del av Sveriges historia.Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück.Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket. - 00:44:45
Operation Palmen – sälar i svensk krigstjänst
Vetenskapsradion Historia addFölj med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras.
Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige.Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg.Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:36
Välkommen till medeltidens närmaste stad!
Vetenskapsradion Historia addArkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp!
En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter.Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok.Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:44
Karolinernas dödsmarsch
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till fjällen mellan Norge och Sverige där tusentals karoliner frös ihjäl för 300 år sedan. Och hör om vad Sveriges äldsta fotografier om samer kan berätta om folkgruppens liv.
För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke.Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert.Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp. - Vis mere