Episoder

  • För hundra år sedan kom Evert Taubes första vissamling och Vetenskapsradion Historia diskuterar hur stort inflytande den fick över den svenska vistraditionen. Och så lär vi känna The Forty Elephants!

    I november 1919 utkom Evert Taubes vissamling Sju sjömansvisor och Byssan Lull visdiktarens första alster som markerade starten på Taubes långa bana som visartist och på hans inflytande över den svenska vistraditionen. Vetenskapsradion Historia diskuterar händelsen och inflytandet med musikvetaren Johanna Broman Åkesson.Dessutom återvänder vi för sista gången till Londons skuggsida, där Tobias Svanelid och Peter K Andersson bekantar sig med The Forty Elephants de kvinnliga snattarna som gjorde ständiga räder på varuhuset Selfridges på jakt efter pälskappor, pengar och status.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om var Sveriges statsmän egentligen hittade inspirationen till den smått revolutionerande författningen för 300 år sedan.

  • Om telefoner funkar borde väl också andekommunikation fungera med hjälp av psykografer, tänkte sig förra sekelskiftets spiritister. Tobias Svanelid bekantar sig med dem och deras samtida hypnotisörer.

    Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys.I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Manglende episoder?

    Klik her for at forny feed.

  • 1700-talets horbaler och nattlöperskor, liksom 1800-talets engelska homoskandal på Cleveland Street står i fokus när Tobias Svanelid undersöker storstädernas syndigare historia.

    1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp och Vetenskapsradion Historia tar pulsen på Bellmans syndiga huvudstad tillsammans med Rebecka Lennartsson, författare till aktuella Mamsell Bohmans fall.Dessutom besöker Tobias Svanelid Londons Cleveland Street, platsen för en omtalad skandal 1889 som avslöjade homosexuella prostituerade med relationer högt upp i den brittiska aristokratin. Historikern Peter K Andersson guidar vid ytterligare en av det viktorianska Londons skuggsidor.Och så reder Dick Harrison ut varför vi egentligen skiljer mellan vendel- och vikingatid inom svensk historieskrivning.

  • Häng med på en road trip till Falköpingsbygden, på jakt efter spåren efter tiden då runorna gav vika för latinet. Dessutom besöker vi Jack the Rippers favoritpub - Ten Bells.

    I Falköpingsbygden finns spåren av en av de mest ikoniska brytningstiderna i Sveriges historia när den hedniska vikingatidens runor ersattes av den nya kristendomens latin. Men runforskaren Alessandro Palumbo och latinaren Anna Blennow menar att inskrifterna i bygdens många stenhällar visar hur båda skriftspråken samexisterade och inspirerade varandra, vilket också ger en helt ny bild av 1100-talets Sverige. Följ med Tobias Svanelid på en road trip runt Västergötland på jakt efter spåren.Dessutom fortsätter serien om livet på Londons skuggsida med historikern Peter K Andersson. På puben Ten Bells hittade Jack the Ripper tre av sina offer och länge huserade ett litet Rippermuseum i byggnaden. Men om man vänder blicken bort från mördaren, mot offren, framträder en oväntat detaljerad bild av stadens skuggsida.

  • Gärdet i Stockholm hade kunnat bli platsen för ett enormt zeppelinarhangar. Hör om zeppelinarhistorien 1919 och om Jack the Rippers London där Tobias Svanelid letar efter stadens skuggsidor.

    Den 8 oktober 1919 landade för första och enda gången en zeppelinare i Sverige. Förhoppningarna inför det nya flygande miraklet lockade stora massor till Gärdet i Stockholm och tidningarna skrev att Sverige snart skulle inlemmas i zeppelinarnas världsomspännande luftnätverk. Så blev det aldrig och Tobias Svanelid träffar flyghistorikern Karl Rönn för att förstå varför.Dessutom inleds en serie om Jack the Rippers London, om livet i Londons skuggsida under det brittiska imperiets viktorianska storhetstid. Historikern Peter K Andersson har intresserat sig för gatuliv, ficktjuvar, skandaler och seriemördare i 1800-talets London och guidar runt på platserna som en gång var Londons ruffigaste.

  • Ät inte kött och skippa kaffet, alkoholen och kryddorna! Det var stridsropet för de tidiga vegetarianerna, som hoppades att fruktdieten kunde ge fred på jorden. Tobias Svanelid bekantar sig med dem.

    1903 drog Svenska Vegetariska Föreningen igång sin verksamhet för att få svenskarna att äta mer grönsaker, frukt och nötter, och skippa inte bara kött utan också helst alkohol, tobak, kaffe, te och kryddor. Några som tidigt hakade på den vegetariska trenden var tidens kvinnliga bantare, som förväntades äta mest frukt och grönt och hoppa över kaffet. Tobias Svanelid träffar historikerna Marie Jonsson och Emma Hilborn för att diskutera vilka de första vegetarianerna var och hur de hoppades att världen kunde förbättras om alla bara åt vegetariskt.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga med freden i Brömsebro 1645, när Halland tillföll Sverige på 30 år. Var det en enda dansk som verkligen trodde att Sverige skulle lämna tillbaka landskapet?

  • Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk.

    Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade.Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk.Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen?Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Häng med till 200-åriga Södertälje kanal och hör om kringelgummor, Engelbrekt och hur kanalen format Södertäljes historia. Dessutom om Suezkanalen som också fyller jämnt och reformationens vårdkris.

    Redan under vikingatiden var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren genom Telge en av Sveriges viktigaste och efter att den slammat igen försökte mängder av kungar gräva en kanal på platsen. Först 1819 blev Södertälje kanal verklighet och Vetenskapsradion Historia besöker den 200-åriga livsnerven för att höra om äldre kanalbyggen, om kringelgummor och hur kanalen påverkat Södertälje som stad.Dessutom om vad som hände med vård, skola och omsorg i 1500-talets Sverige när Gustav Vasa stängde alla kloster i samband med reformationen. Dick Harrison målar upp en mörkertid, inte minst för bildningsnivån i landet, men också för alla munkar och nunnor som plötsligt blev flyktingar i sitt eget land.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Följ med till Riddarhuset och hör om dråpliga motiv och billiga lösningar på husets drygt 2 300 vapensköldar som nu studerats. Och hör hur stormakten Sveriges krig finansierades av Frankrike.

    Skelögda ugglor och halshuggna troll är några av motiven på de drygt 2 300 vapensköldar som hänger i Riddarhuset i Stockholm. Den svenska adelns grafiska profiler har nu hamnat under luppen när heraldikern Magnus Bäckmark som förste forskare skärskådat detta bortglömda kulturarvs estetik och historia. Vetenskapsradion Historia följer med honom till Riddarhuset för att fascineras av både vackra och tokfula motiv.Dessutom om att den svenska stormaktstiden nu måste omvärderas efter att historikern Svante Norrhem undersökt de enorma summor som Sverige erhöll av Frankrike. Under närmare 170 år var Sverige närmast en klientstat till Frankrike, där närmare 20 procent av svensk ekonomi bestod av franska subsidier. Tobias Svanelid undersöker hur förhållandet påverkade länderna och hur mycket av den svenska stormaktstiden som egentligen var fransk.

  • Följ med Tobias Svanelid till Sveriges äldsta tegelkyrka, till Edsleskog mitt i den dalsländska granskogen, där ett religiöst skrytbygge skulle resas över ett skändligt brott.

    I Edsleskog i Dalsland gräver arkeologerna nu ut vad som en gång verkar ha varit en av Sveriges största medeltidskyrkor, och kanske också den äldsta som byggts i tegel, 1200-talets high-tech-material. Tobias Svanelid reser dit för att höra historien om den märkliga och bortglömda kyrkan som grundlades på platsen för ett prästmord och dessutom kan ha varit Skarabiskopens försök att lägga beslag på det vilda Dalsland.Dessutom om sjudagarsveckan idag ett välkänt koncept runt hela världen, men hur gammal är egentligen veckans historia? Dick Harrison vet svaret.

  • Electrolux firar hundra år av att ha dammsugit folkhemmet rent. Följ med Tobias Svanelid genom företagets historia och hör om dess grundare Axel Wenner-Gren - folkhemmets Elon Musk.

    1919 drog Axel Wenner-Gren igång företaget som skulle komma att städa rent i folkhemmet Sverige och samtidigt göra sin grundare ofantligt rik. Författaren Ronald Fagerfjäll har färdigställt Electrolux jubileumsbok och guidar runt bland hundraåriga dammsugare och kylskåp. Men Wenner-grens sista projekt skulle bli ett fiasko, i Wennergrenland i British Columbia krossades de flesta av entreprenörens drömmar berättar den kanadensiske historikern Frank Leonard.Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Julius Caesar fått gå på plankan.

  • Följ med Tobias Svanelid till häxbålen i Mora för 350 år sedan, en av de första stora häxprocesserna under "Det stora oväsendet" då sammanlagt bortåt 400 människor skulle brännas för häxeri.

    För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669.Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi har enhörningar funnits på riktigt?

  • Ikläd dig rollen som Sherlock Holmes eller en romersk legionär för att göra sommaren roligare. Eller läs om blodig kirurgi och trånga korsetter - något av det som Vetenskapsradion Historia tipsar om.

    Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen.Programledare är Tobias Svanelid.Böckerna och spelen som du hör om i programmet är:Martin Kylhammar Ett hemligt livLindsey Fitzharris Konsten att skära i kropparKyle Harper Roms ödeBarbro Santillo Fritzell Myternas etruskerAllan Klynne Antikens sju underverkKajsa Nyström Rudling Mellan himmel och helveteTomas Andersson och Peter Sandberg Göteborgs historiaMartin Giertz Så bodde officerarnaFolke Schimanski Mat: en krigisk historiaHenric Bagerius KorsettkrigetGary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End AdventuresMatt Leacock och Paolo Mori Pandemic Fall of Rome

  • Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på lyssnarnas egna frågor om allt från Pippi Långstrump till Napoleon, från dalahästar till ormkulter.

    Det är återigen dags för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågespecial, där historieprofessor Dick Harrison tar sats i startblocken för att svara på frågor om allt ifrån ormkulter till långbågar, från Pippi Långstrump till färgen orange. Och dessutom reder ut huruvida Napoleon någonsin har funnits.Programledare är Tobias Svanelid.

  • För 300 år sedan brände ryssarna Sveriges kust. Tusentals människor blev hemlösa och många dödades. Tobias Svanelid undersöker vilka spår som finns kvar av händelsen och hur man minns historien idag.

    De kom från havet. Hundratals ryska galärer som stävade in mot Stockholms skärgård sommaren 1719. Vetenskapsradion Historia letar efter spåren av ryssarnas våldsamma plundringsräd och undersöker hur denna traumatiska händelse än idag påverkar skärgårdsbefolkningen.Dessutom berättas om Slaget vid Stäket, den våldsammaste drabbningen mellan svenskar och ryssar under sommaren 1719 och som gått till historien som slaget då Stockholm räddades från att gå samma öde till mötes som skärgårdsöarna. Men vad hände egentligen vid Baggenstäket och vilka krigsmål hade ryssarna?

  • Följ med Tobias Svanelid till det bråkiga Södermalm i Stockholm för att vandra i kvarteren där Södermalmsupploppet bröt ut för 300 år sedan, och där kväsare och rynkor drog omkring på 1890-talet.

    Sommaren 1719 bröt helvetet lös i Stockholm. Hundratals män, kvinnor och barn samlades spontant under en helg för att kasta sten, vandalisera och plundra ett antal hus på Södermalm där prostituerade kvinnor hade sina hem. Tobias Svanelid vandrar i samma kvarter 300 år senare tillsammans med historikern Mats Berglund för att försöka förstå vad som hände och vad som orsakade det så kallade Södermalmsupploppet. Dessutom stiftar vi bekantskap med Stockholms första ungdomsgäng - kväsarna. På 1890-talet väckte de såväl fruktan som glada skratt, där kväsarkvantingarna och rynkorna drog omkring med utsvängda byxor och bredbrättade hattar. Peter K Andersson har studerat kväsarnas dolda historia.

  • Den gav oss ollon till svinen och skyddades i lag. Den hatades av bönder som i lönndom förgiftade dess stam. Den blev hopplöst omodern i den svenska flottan. Tobias Svanelid diskuterar ekens historia.

    Eken har under tusen år varit ett träd som väckt extra starka känslor bland oss svenskar. Under medeltiden skyddades träden och dess ollon, Gustav Vasa förbjöd bönderna att hugga ner ekar när han ville bygga Sveriges flotta och 1819 skickades Johan Aron af Borneman ut för att inventera det krisande behovet av ekar inom militären. Tobias Svanelid vandrar runt på Djurgården tillsammans med historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Träd - en vandring i den svenska skogen, för att diskutera ekens kulturhistoria.Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om européerna också blev sjuka när de kom till Nya Världen eller om det bara var de amerikanska urinvånarna som dog?

  • Följ med på dykbåten Nessie i jakten efter Landsortsfarledens sjunkna mysterier. Sjökrogar, stenstöldsvrak och 100-åriga torpeder är några av fynden.

    Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music!Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv.

  • I Ersk-Matsgården i Hälsingland har nyupptäckta 1800-talsrunor gett nya ledtrådar till att förstå den mytomspunna Kensingtonstenens historia. Skolbarn har hjälp till att lösa chiffret.

    På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet.De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia.Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken.

  • Följ med Tobias Svanelid och Richard Holmgren till Areni i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar.

    Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring.Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?