Afrika Podcasts

  • Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kulturredaktionens Mattias Berg gör en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet.

     

    TESTAMENTET

    Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.

    Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.

    Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.

    Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.

     

    Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.

    Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.

    Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.

     

    STRIDERNA

    Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.

    Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.

    Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.

    Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.

     

    Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.

    Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.

    Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.

    Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.

     

    KVINNORNA

    Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.

    Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.

    Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.

    Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.

    Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.

     

    Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.

    Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.

    Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.

     

    VALET

    Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.

    Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.

    Om Nobelkodens dubbla kryptering.

    Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.

    Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.

    Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.

    Om själva valet. Kort sagt.

     

    Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.

    Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.

    Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.

    Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.

    Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.

    Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.

    Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.

    Mattias Berg
    [email protected]

    Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

  • Julia Starck tävlar den 23 maj klockan 15.00 svensk tid på Bänkpress-VM i Sydafrika. Julias uppladdning ser dock lite annorlunda ut till skillnad mot de övrigas. Medan de andra är hemma i Sverige på välutrustade gym med rinnande vatten och sin vardag är Julia i Afrika.

    Julia pluggar till läkare och är nu i Etiopien på ett sjukhus som inte ens har just rinnande vatten. Vi kollar lite läget med Julia och hur det går med träningen inför VM.

    00:00:57 – Julia in 00:37:55 – Julia ut

    Tyngre Bänkpress är en podcast om lyftet bänkpress och allt runt det. Podcasten leds av Josef Eriksson som är en välmeriterad bänkpressare nationellt som internationellt.

    Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

  • Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.

    Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.

    – Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.

    En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.

    – Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.

    Ryssland skapar nya kontakter

    Rysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.

    Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.

    Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.

    – Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

    Medverkande:

    Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.

    Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).

    Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. 

    Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Reporter: Jimmy Halvarsson

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America


  • Våldsamheter pågår i Sudan, det var i helgen som det drog igång strider mellan två parallella militärmakter i landet och det är fortfarande oklart vem som drog igång striderna. Det handlar om Sudans armé och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces RSF. Genom en militärkupp år 2021 tog militärmakterna tillsammans över makten i landet och det är nu när det finns en ambition om att få till ett civilt styre som det blossat upp strider. Parterna har haft svårt att samarbeta och en fråga de är oense om är hur framtida armén ska se ut. Idag i Aftonbladet Daily så pratar vi om striderna i nordöstra Afrika. Varför händer det här nu? Hur hänger allt ihop? Vad händer med det civila styret? Och blir det inbördeskrig?
    Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
    Programledare: Eva Ericsson.
    Kontakt: [email protected]

  • Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.

    När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom.

    Svårt att veta var viruset finns

    Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.

    I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade.

    Små vaccinfabriker byggs

    Nu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.

    Politiker behövs för att klara av en pandemi

    De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU.

    Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum.

    Programmet sändes första gången 9 december 2022.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Nio fartyg i fyra olika världsdelar. Det är vad man kan höra om i veckans avsnitt av Fartygspodden. Hör om SYMPHONY OF THE SEAS som slagit ett nytt världsrekord över Atlanten, om första operationen på GLOBAL MERCY i Afrika, om MSC IRINA, världens största containerfartyg som levererats från ett varv i Kina och om TT-Lines färja TOM SAWYER som fått ett specialuppdrag mellan Zeebrugge och Södertälje. Välkomna ombord!

    /Christopher & Patrik

  • Då valde The Wheel of Bowie ”Lodger” från 1979. Den tredje skivan i den så kallade Berlintrilogin är på många sätt den mest experimentella av de tre. Häng med när jag och David Birde (från Brainpool mm) gör vårt bästa för att haka på Bowies resa från Schweiz genom Afrika och Mellanöstern och tillbaka igen. David löser gåtan bakom sångtiteln ”DJ” medan jag funderar på om man tog för mycket eller för lite kokain i studion. Vi roas också av det tappra försöket att lansera genren ”turkisk reggae” samtidigt som vi förundras över hur Bowie och Co vänder och vrider på den kreativa processen för att slippa skriva nya låtar.

    6:22 Fantastic voyage

    11:55 African night flight

    21:13 Move on

    28:19 Yassassin

    34:15 Red sails

    43:06 DJ

    49:57 Look back in anger

    57:28 Boys keep swinging

    1:03:19 Repetition

    1:09:54 Red money

  • Afrikas demografiska explosion fortsätter, och nu börjar allt fler araber också vakna upp inför riskerna att de står inför ett folkutbyte när miljoner svarta söker sig norrut. Samtidigt arbetas det från flera håll, inte minst ryskt, för att kontrollera politik och naturtillgångar på den afrikanska kontinenten.Vi tittar i detta avsnitt också närmare på ännu ett underligt påstående från Aftonbladets Anders Lindberg. Enligt honom är “identitetspolitik” något som importerats från “extremhögern” i USA, men han ser en ljusning när Elly Schlein valts till ledare för socialdemokraterna i Italien. Vem är hon egentligen?Dagens Svegot sänder direkt varje vardag 10:00. För att få tillgång till alla avsnitt i efterhand behöver du bli stödprenumerant. Lös en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support.

  • Åsskar packar resväskan och reser i Gabriels fantasi till östra Afrika! Han får lära sig om vad namnet Tanzania står för och landets historia, hur många som pratar swahili, Serengetis savann och den stora migrationen. Dom smakar på ugali och smaksatta baobab-frön, pratar om analfabetism, inflation, världens näst djupaste sjö och dom högsta bergen på varje kontinent. Dessutom diskuterar dom hur kallt det är i rymden och om Åsskar kan överleva i 100 000 grader.

    Dagens ord: inflation, analfabetism, swahili

    Produceras av Frälsningsarmén

    www.kylskåpsradion.se

  • Bamse och trillingarna ska följa med Skalman till Afrika för att lämna en uppfinning till Globus Trott. Men var är Globus egentligen? De får ge sig ut i djungeln och leta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med i sagan när ni lyssnarDet här är en saga som bjuder in till rörelse och lek. Om ni vill kan ni stå upp när ni lyssnar – och när barnen i berättelsen gör rörelser kan ni göra likadant.För att hitta Globus Trott ger sig Bamsebarnen ut i djungeln för att leta. De träffar många djur och det blir en rolig promenad. Häng med i berättelsen och härma allt trillingarna gör.TIPS: Här finns instruktioner till alla rörelser i sagan!Lyssna efter det magiska ljudet!För att veta när det är dags att röra på sig spelas ett litet magiskt ljud. När ni hör signalen kan ni pausa sagan och göra samma rörelser som barnen i berättelsen.Man behöver inte göra precis likadant, huvudsaken är att man rör på sig.MedverkandeFörfattare: Johannes Pinter (boken gavs ut 2021) Uppläsare: Adam Lundgren Producent: Klara Grape, Barnradion Bamseomslag: Thomas Holm

  • Två veckor till tävlingssäsongen startar, snart smäller det! Vi pratar Dallas och jänkare i jeans, vi pratar Ponne och vi pratar Afrika! Och kanske allra mest kontroversiellt: defensiva mittfältare, behövs dem? Glöm inte att följa oss på sociala medier:Twitter: Radio_1910Instagram: Radio_1910Radio 1910 redigeras av Martin Gustafsson, MpaG Media - [email protected] och produceras av Jon Nordström - [email protected]. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Hur är det att vara kyrka mitt i ett terrorattentat? Hur hanterar man skillnaden mellan rika oljemiljonärer och instängda knarksmugglare? Hur jobbar man som kyrka ensam över en halv kontinent? Hur är man kyrka när byggnader och pengar saknas? Det är några frågor som vi pratar om med Gudmund Erling, präst med tjänster på så vitt skilda platser som Singapore, Bryssel och västra Afrika som sin bas.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Pretoria onsdag.

    Bara häromdagen var herr Lavrov på besök här i staden. Jag talar om den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som togs emot av sin sydafrikanska kollega Naledi Pandor. Besöket beskrevs som mycket vänskapligt med idel glada miner. Det väckte inga större reaktioner, en liten demonstration med mest ukrainare hölls i stan. Inte mer. Sydafrika, som har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, har också avstått från att rösta för flera olika resolutioner i FN som går emot Ryssland.

    Senare i februari kommer det också hållas en stor marinövning utanför de sydafrikanska vattnen med fartyg från Kina och Ryssland. Möjliga förklaringar som anges är att ANC känner sig positivt inställt till Sovjetunionen, som en gång hjälpte befrielserörelsen, och där ser man Ryssland som en direkt arvtagare, och liksom glömmer att Ukraina också var en del av Sovjet. Andra cyniker pekar på det faktum att en rysk oligark gett ganska mycket pengar till ANC, ett parti i finansiell kris. Men det är inte bara Sydafrika som sticker ut här. Ryssland är populärt på många håll i Afrika.

    Särskilt den fransktalande delen. Jag har under mina resor där insett att det alltid funnits aversioner mot den gamla kolonialmakten Frankrike, det har bara varierat över tid. Nu är den skyhög, och en del menar att det beror på en medveten påverkanskampanj från Ryssland, som skickligt spelat på de antikoloniala känslorna. Vid demonstrationer i Burkina Fasos huvudstad mot Frankrike dök det plötsligt upp en mängd ryska flaggor. En del undrade: var kom de ifrån? Ryska flaggor har det inte direkt drällt av där.

    Malis militärdiktator Assimi Goita drev ut de franska förband som var där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper, och ersatte det med Wagnergruppen. Nu pekar alltmer på att Burkina Faso går samma väg. Men Wagnergruppen har visat sig vara helt hänsynslös i Mali och Centralafrikanska republiken, där den också finns sen flera år. Och i Malis fall har hotet från islamisterna inte blivit mindre, snarare värre. Hur resonerar då den 35-årige Ibrahim Traoré, den unge kaptenen som tog makten i Burkina Faso förra året, har inte sett det här?

    Jag tror det finns en genuin vilja att bryta med koloniallandet, visa sitt oberoende, men jag tror också att det finns nåt annat. Den lockande tanken att Wagner är en quick fix. En snabb lösning. Mot ett gruvkontrakt eller nåt liknande, är den beredd att kliva in direkt. Men problemet med snabba lösningar är att det sällan är det, och kanske snarare motverkar sitt eget syfte, särskilt på längre sikt. Men uppenbarligen lockar det. Frågan är vem som står näst på tur att bli Ryssland nya kompis på kontinenten? Elfenbenskusten, Senegal? Vem vet?

    Richard Myrenberg Pretoria
    [email protected]

  • 10 december hölls en konferens om afrofobi. Fokus för dagen var afrosvenskars livsvillkor då och nu och hur vi går från ord till handling för att säkerställa att afrosvenskars rättigheter upprätthålls. Budskapet från konferensen var tydligt: Vi kan inte längre säga att vi inte har kunskapen om afrofobi, underbyggd forskning eller tydliga rapporter, så nu är det upp till ansvariga politiker att verka med handlingskraft för att förebygga och motverka den rasism som drabbar afrosvenskar i Malmö och Sverige idag.


    I det här samtalet hör vi författaren och journalisten Shora Esmailian och författaren och folkbildaren Amat Levin. De samtalar om Amat Levins aktuella bok Svart Historia, som började som ett Instagramkonto. Amat Levin folkbildade där om Afrika och svarta människors historia. Idag, fyra år senare, har kontot 80 000 följare. Svarta afrikaners och den tillhörande diasporan är en försummad del av världshistorien, och bilden som Afrika som en kontinent vars historia börjar med européers kolonisation lever kvar än idag. Detta har Amat Levin genom sitt folkbildande arbete förändrat. Svart Historia är en serie nedslag. Här får vi ta del av uråldriga folkvandringar, den karibiska frihetskampen, den trans-sahariska slavhandeln och Angela Davis motstånd. En kärnfull och folkbildande bok som ger oss alla en bättre förståelse för världen vi lever i idag.


    Konferensen om afrofobi arrangerades på Biograf Panora av Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa (AFR) tillsammans med ABF Malmö, Antirasistiska Filmdagar i Malmö, Biograf Panora Malmö, Malmö mot Diskriminering.


    I podden RÖRELSE tar du del av föreläsningar, samtal, kultur och musik. Det varje avsnitt har gemensamt är den enkla påminnelsen: Allt går att förändra och allt är i rörelse. Vi är din stabila röda röst – från rörelsen, rätt in i öronen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den så kallade Wagnergruppen har deltagit i strider över hela världen, och efter sig har de lämnat spår av förstörelse och anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna. Just nu strider den paramilitära gruppen i Ukraina på Rysslands sida. Hör Ekots Johanna Melén om de ökända legoknektarna.

    Med ljud från BBC.

    Medverkande: Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Ryssland, och Richard Myrenberg, Sveriges Radios korrespondent i Afrika.

    Programledare: Pablo Dalence

    Producent: Anna Liderot Ivarsson

    Tekniker: Adam Alvin