Amazonas Podcasts
-
Den 24 December 1971 var Juliane Koepcke med om en flygolycka över Amazonas regnskog. Hon överlevde och fick sen spendera 11 dagar helt ensam i den enorma djungeln. Hur överlevde hon där? Det ska vi ta reda på idag.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfakta
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.
”Parentes livet slut parentes”. Så slutar dikten ”First Person Shooter” i Malte Perssons bok ”Till dikten”. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.
Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter – de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete ”Prix Nobel” från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken – som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.
I sin studie ”Digital Shift” skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation – ett inskott eller sidoreplik i ett anförande – som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.
Det var först under medeltiden – år 1399 hävdar en handbok – som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning – från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.
parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.
Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning – en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt ”jag tänker alltså är jag”. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.
Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs – där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt ”Fisches Nachtgesang” (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.
Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman ”Lolita” (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.
Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade ”différance”. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, ”Signature événement contexte” (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem …
Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område – vid sidan av det skrivna ordet – är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna
utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman ”Din vän datamaskinen” (2008) – med parentestecknen högt uttalade: ”För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas …” Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på …
På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes – ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism – och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.
Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något – likt ett objekt att hantera och exploatera – i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden – för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.
Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker
Litteratur
Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)
Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)
Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)
Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)
Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)
Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)
Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)
Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)
-
Utrikeskrönika 1 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, torsdag.
Till skillnad från Sverige kan politiken i Latinamerika vara så nära liv och död att känslorna lätt tar över.
Därför blir sport och politik här ofta en härlig blandning i vardagssamtalen, särskilt nu när herrarnas VM-fest i fotboll pågår i Qatar.
I Argentina kan man inte undvika frågan vem som är bäst, Messi eller Maradona. Meningarna bland argentinarna är delade och inte sällan dyker argument upp som handlar om saker som inte har med själva fotbollen att göra.
Att Maradona öppet tog ställning för vänstern, blev kompis med Fidel Castro och Hugo Chavez ses av en del argentinare som en del av hans storhet, av andra ses det snarare som naivitet.
Messi har aldrig uttalat sig om politik. Han har heller inte haft problem med droger, brukar fansen påminna.
Då kontrar Maradona-fansen: Nej, Messi talar inte politik, men han GÖR politik, reaktionär politik, säger de –- och pekar på att Lionel Messi får betalt från monarkin Saudiarabiens turistbyrå för att marknadsföra landet.
I grannlandet Brasilien, lika fotbollstokigt och genompolitiserat som Argentina, blir också fotboll politik.
Den högerkonservative Jair Bolsonaros anhängare har gjort landslagströjan och den gröngula flaggan till sina symboler, vänstern – som vann presidentvalet för en månad sen – försöker återerövra flaggan och tröjan. den tillhör oss alla, säger de.
På sistone har striden gällt de två landslagsspelarna Neymar och Richarlison.
Megastjärnan Neymar kampanjade öppet för Jair Bolsonaro inför valet. Han, och flera andra i landslaget samt tidigare brasse-stjärnor så som Romario, Ronaldinho och Kaká.
Halva Brasilien, de som röstade bort Bolsonaro i valet, vill inte att Neymar gör mål i VM … än mindre efter det att fotbollsstjärnan sagt att hans första mål i Qatar kommer han att tillägna just Bolsonaro.
För denna halva i Brasilien blev det en stor lättnad att den som gjorde målen i öppningsmatchen mot Serbien blev en annan spelare – och inte vilken annan spelare som helst.
Det var Richarlison … som är den ende spelaren i landslaget som har stått upp mot Bolsonaro.
Richarlison, som startade en kampanj för inköp av covid-vaccin när presidenten vägrade köpa och hans landsmän höll på att dö som flugor under corona-pandemin …
Richarlison, som stått upp för Amazonas och hbtq-personers rättigheter som han ansåg var under attack under fyra år med Bolsonaro.
En brasiliansk skribent skrev i spanska tidningen El Pais efter öppningsmatchen: Att det var Richarlison och inte Neymar som gjorde målen är kanske ett hoppfullt tecken för framtiden i vårt land.
Ja, fotboll kan vara på blodigt allvar här i Latinamerika, där politiken ofta är på liv och död.
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
Vi pratar Amazonas, öppna dataset, programmeringsspråk i Linuxkärnan, tips för personer som vill börja utforska öppen källkod och mycket mer!
Länkar: https://trevligmjukvara.se/s11e02
Stötta oss: https://liberapay.com/trevligmjukvara/donate -
För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratin
På söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare.
Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagar
Sedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.
Skövlingen av Amazonas
Rondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart – det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går.
Reporter och producent: Lotten Collin
[email protected]Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson
Programledare: Robin Olin
[email protected] -
Just nu hör vi om översvämningar i Sverige och världen på grund av stora mängder regn. Har du någon gång drabbats av en översvämning? Christian Olsson öppnar slussen för översvämnings-berättelser i Karlavagnen onsdag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Står du just nu med vatten upp till knäna i husets källare efter helgens skyfall och undrar vad du ska göra nu? Paddlade du kanot till jobbet efter ett extremregn i Amazonas? Ställde alla grannarna upp och hjälptes åt att rädda barndomsminnen och andra ägodelar efter skyfallet som dränkte hela byn?
Du kanske har drabbats av en lite mindre översvämning, som den gången din lilla söta katt satte på kranen i handfatet när du inte var hemma? Eller svämmade du över av känslor och grät en tårflod?
Översvämning i Karlavagnen med Christian OlssonNär svämmade det över hos dig? Du kan mejla [email protected] eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar kl 21.40 i P4, ring slussen från kl 21.00.
📞 020-22 10 30
Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
-
På temat tid blir vi något mer filosofiska och försöker förstå astrofysik i relation till tidsresor. Lyckas vi? Och vad för traumatisk händelse har Ida-Sofia råkat ut för där det kändes som att tiden tog still? Vi berättar också om en stam i Amazonas som inte har konceptet tid i sitt språk- hur är det möjligt? Det och mycket mer i detta avsnitt.
För fler brain bubbles missa inte den redaktionella plattformen
https://bublication.com/
& Följ ‘Bublication’ officiella Instagramkonto:
@bublication
eller TikTok:
@bublication
Personer i Podd-duo & Instagramkonton:
Ida-Sofia Klingspor - @idasofiakl
Kristin Bohman - @kristinbohman
‘Bublication’ är producerad av Silverdrake Förlag via Acast
www.silverdrakeförlag.se
Klippare:
Patrik Sundén
@patriksunden
Redaktör:
Marcus Tigerdraake, [email protected]
@marcustigerdraake
Koordinator:
Victoria Tigerdraake, [email protected]
@victigerdraake
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens podd pratar jag med Leonidas Aretakis som är aktuell med en ny bok som har titeln Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia (Natur & Kultur). Det handlar om varför Carl von Linné skrev en hel bok om psykoaktiva droger, om hur svenska forskare upptäckte ruset i Amazonas, om ravefester, om hippierörelsen och om motreaktionen på sent 60-tal som ledde till att drogerna narkotikaklassades. Det handlar också om lovande studier som visar hur olika psykedeliska droger kan hjälpa mot depression, ångest, trauman och kanske till och med Parkinsons. Men det verkar vara för tidigt att dra färdiga slutsatser, vilket Leonidas Aretakis påpekar i boken.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Dagens avsnitt är del två om psykedelisk renässans. Gäst är Leonidas Aretakis, författare, journalist och chefredaktör för tidningen Flamman. Med utgångspunkt i Aretakis bok ”Extas i folkhemmet” diskuterar vi Sveriges psykedeliska historia. Vi pratar om svenska toxikologers jakt på hallucinogent snus i Amazonas, militärens psykedeliska samarbete med jazzmusiker, en berömd konstnärs försök att ”avtråka folkhemmet” med LSD, och hur psykedeliska substanser till slut kom att ses som ”lika hotande som atombomben”.
Leonidas Aretakis bok: https://www.adlibris.com/se/bok/extas-i-folkhemmet-sveriges-psykedeliska-historia-9789127164833
Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541
Stötta podden på patreon.com och få avsnitt före alla andra.
Facebook: Bildningskomplexet
Instagram: Bildningskomplexet
Twitter: @BenjaminElfors
E-post: [email protected]
Musikproduktion: Ivar Edding
Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Forskare varnar att Amazonas närmar sig den punkt då den är bortom räddning och blir savann. Det skulle påverka hela jordens klimat och vända upp och ner på mycket vi tar för självklart. Hur det hänger ihop förklarar klimatforskaren Ingo Fetzer i OmVärlden podd.
-
Skövlingen av Amazonas ökar kraftigt. Snart kan skogen försvinna helt och hållet. Vad händer med vår planet om världens största regnskog ödeläggs? Och vem är ansvarig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En regnskog ska inte kunna brinna - ändå ligger röken tät över stora delar av Brasilien. Vilka är det som driver på skövlingen och bränderna? Varför är floderna förgiftade av kvicksilver? Och vad händer när skogen inte längre klarar trycket?
Amazonas framtid hänger på en skör tråd - kan vi rädda den i tid? -
I Sveriges Sämsta Folkbildares premiäravsnitt tar Clara Henry och Gustaf Jernberg fram macheten och börjar hugga sig genom internetdjungeln för att försöka förstå sig på Amazonas - denna gigantiska och fullständigt livsviktiga regnskog. Vad vill den? Vad gör den? Och hur mår den, egentligen?
Lyssna på Sveriges Sämsta Folkbildare en dag före alla andra på podplay.se eller i Podplay-appen.
Häng med i eftersnacket i Sveriges Sämsta Folkbildares Facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/3283035551759220
Du kan också stötta podden på Patreon.com/sverigessamstafolkbildare för att ta del av bonusavsnitt och annat skojsigt. -
Claire är ute och vandrar när det som inte får hända händer: hon faller sex meter från en sten och bryter bäckenet. Förlamad av smärta ligger hon sen där på marken oförmögen att ta sig i säkerhet.
Crystal och Dave har helt motsatt problem: de kan röra sig men det är snarare det som gör att de hamnar i knipa. Det hela börjar med att de råkar vika av från stigen i Amazonas regnskog. Innan de vet ordet av så är de hopplöst vilse och deras planlösa vandrande för dem bara längre och längre bort från civilisationen.
Det är dags för det näst sista avsnittet för säsongen och den här gången blir det expeditioner.
Fall: Claire Nelson & Crystal Ramsey och Dave Boyer
[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen
Kontakt
Instagram:
@spoktimmen
@linnkarolina
@jennyborg91
Facebook:
Spöktimmen
Mail:
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nordmark Pod får besök av Ossi Bonde från Johnossi!
Det samtalas om och att; Balansera energin, lika bökigt varje gång, klappa ihop, hjälpen, olika förutsättningar, panikångesten, utsatt läge, nåt riktigt allvarligt, bäras ut på bår, raserad självbild, Amazonas, det värsta jag gjort, demon deluxe, detta var det det blev, en dröm, från gitarr till trummor, banka och Litt Atlantic…
Mäktigt!
Produktion av Nordmark
Editering av Nordmark
Mix av Nordmark
-
Varför bryr vi oss så lite om klimatet? Hur ska världen kunna äta sig mätt på ett hållbart sätt? Lyssna på Anders Wijkman, Henrik Brandão Jönsson och Daniel Lindvall i ett samtal som spelades in under Global Bar Talks.
Klimatkrisen är här, men några dagar efter varje ny larmrapport är allt som förr igen och vi återgår till våra vanliga liv.
I september genomförs FN:s Food System Summit. Kritiken är hård från bondeorganisationer runt om i världen som menar att FN går storföretagens ärenden. Samtidigt hotas miljoner människor av svält som en konsekvens av klimatförändringarna – en svält som världens miljardärer enkelt skulle kunna avhjälpa med bara en bråkdel av sina förmögenheter.
Hur gör vi för att åstadkomma långsiktiga förändringar? Eller är det ens meningsfullt att försöka om allt ändå är kört på längre sikt? Den 28/8 diskuterade vi mat och klimat under Global Bar Talks. Här kan du höra samtalet igen.
Medverkande:
Anders Wijkman, författare och debattör. Daniel Lindvall, författare till boken ”Upphettning, demokrati i klimatkrisens tid”. Henrik Brandao Jönsson, DN:s korrespondent i Latinamerika som bland annat rapporterat mycket om Amazonas.Programledare: Ylva Bergman.
Hur ska världen äta sig mätt på ett hållbart sätt?
- Vis mere
