Dan Andersson Podcasts

  • This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

    Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. Hören något går och viskar, går och lockar mig och beder, kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt.

    Så skaldar Dan Andersson i dikten Omkring tiggarn från Luossa (1917). Känslan som uttrycks …

  • Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare.

    AI-författad pjäs
    Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.

    Ny mittenregering i Danmark!
    Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.

    Territoriebråk i karibiska havet
    Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.

    Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?

    Programledare: Louise Epstein
    Bisittare: Johar Bendjelloul
    Producent: Olle Björkman

  • Författaren och journalisten Göran Greiders mamma sjöng Dan Anderssons dikter för honom som liten, och det gjorde ett djupt avtryck: "Dan Anderssons närvaro i mig kom med vaggvisorna under de första barnaåren."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    DAN ANDERSSON SKREV "TIGGARN FRÅN LUOSSA"

    Dan Andersson (1888-1920) föddes i Skattlösberg i Dalarna. Föräldrarna var lärare, men familjen fattig och Dan började som skogsarbetare när han var tolv år. Efter en resa till USA för att undersöka om familjen skulle emigrera fick han stoff till sina första berättelser som trycktes i lokaltidningen. Senare var det människorna och livsödena i hembygden som inspirerade honom till både mörka och humoristiska berättelser och dikter om kolare, tiggare och spelmän; fattiga och frihetslängtande i samhällets utkanter. Hans första bok "Kolarhistorier" gavs ut 1915 och efter det studerade Dan Andersson på folkhögskola och hade även lärt sig engelska, franska och tyska på egen hand. Han skrev både noveller och romaner, men det är den rytmiska, rimmade poesin som han är älskad för. Inte minst diktsamlingen "Svarta ballader" från 1917 som inleds med "Tiggarn från Luossa". Dan Andersson hann inte uppleva berömmelsen. Han dog 1920 av cyanväteförgiftning på ett hotell i Stockholm dit han rest för att söka jobb, och blev bara 32 år.

    GÖRAN GREIDER TRÖTTNAR ALDRIG PÅ DAN ANDERSSON

    Göran Greider är författare, samhällsdebattör, opinionsbildare och chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten sedan 1999. Han debuterade som poet 1981 med "Vid fönstret slår ensamheten ut" och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar, debatt- och fackböcker, den poetiska självbiografin "En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande" 2019, essä-samlingen "Stugland" 2022 och om Dan Andersson har han skrivit biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke 2008 och dokumentärromanen "Hon vars hjärta var som mitt : Dan Andersson och Märta Larsson" 2020. Göran Greider har fått många priser och utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, LOs Ivar Lo-pris och Samfundet De Nios Karl Vennbergs pris.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Var Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) gubbsjuk eller progressiv, sexist eller feminist? Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Har det funnits en värre tjejtjusare i svensk poesi än Erik Axel Karlfeldt? Skulle vara Tegnér, då. Men biskopen i Växjö var närmast stolt över sitt rykte som häradsbetäckare. Karlfeldt smusslade, ljög och spelade dubbelt, allt för att leva upp till rollen som oförvitlig Nationalskald.

    Men tjejtjusarna har ju en sida som inte skall föraktas, nämligen att de gillar kvinnor! Många män gör det inte. De tycker att kvällen är förstörd om de måste tala med kvinnor. Det hade Karlfeldt inget emot. Han berättade sagor för damerna, och drog vitsar.

    Även om han ville fly samtiden, och längtade till ett bondesverige som redan var hotat, av industrialism, folkrörelser och emigration, så är samtiden ofta starkt närvarande i hans dikt. Den trängde sig in. Och denna samtid längtar också bort, efter något exotiskt.

    Håkan på heden sitter i nordanstormen och knyter nät och drömmer om brudens långa färd hem till heden. Han drömmer om att frälsa "En piskad dotter till en träl I etiopisk bygd, med barm så gul och brun". När vinden slagit om från öster, längtar han i stället efter stäppens eldiga romska sångerska.

    I dikten Vild kärlek kommer flickan och pojken av resandesläkt loss i en hölada: ”De voro käcka och fagra, fast jäktade, svultna och magra. Som skogarnas skadedjur.”

    Metaforen skadedjur speglar den utdragna debatt om resandefrågan och resandeplågan, fattigdom och tiggeri. Men det unga paret hos Karlfeldt sprakar av liv och hopp på sin tjuvnadsstråt. De talar om

    hösten och marknadsfärden,
    Om strövtåg i vida världen –
    Tills, det förstås, man blir fast en dag.

    Paret hos Karlfeldt är fria bohemer, avundsvärda ur ett bonde- eller borgarperspektiv. Det handlar, mycket tidstroget, också om ungdom, primitivism och vitalism.

    I Sång med positiv träffar vi i stället

    En dam av ädel vandel
    Som står i tobakshandel
    Hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod.

    Det tidiga nittonhundratalets publik visste att Karlfeldt i denna lätta ton besjöng en bordell. Många av Stockholms cigarrbodar var nödtorftigt kamouflerade horhus. In kliver sjömannen och gör damen sin kur:

    Så mötas vi bland dosorna
    som blänka vid din knut,
    mot aftonen, då rosorna,
    och lyktorna slå ut.

    Alla har hämtat näring i Karlfeldts snusbod: Birger Sjöberg, Evert Taube, Dan Andersson och Nils Ferlin.

    I den mer finstämda För vägens vind finns också ett tidstypiskt porträtt av den fallna kvinnan. Rosenblad heter hon, ett namn som Cornelis Vreeswijk adopterade till sin visvärld på sextiotalet.

    Du arma, fallna rosenblad,
    Som virvlar bort i stormig värld.

    Dikten slutar:

    Jag minns från min ungdoms rus,
    En ann som vägens vind tog fatt
    ---
    Jag minns ej rätt vems felet var,
    Men kanske, kanske var det mitt.

    Att tolka denna rad som personlig bikt av Karlfeldt tror jag leder fel, med kunskap om hans känslighet runt den personliga integriteten. Men det lilla tillägget skärper intresset för fröken Rosenblad, och ger en realistisk bild av den utbredda prostitutionen och manliga beteenden, i romantisk clairobskyr. Det är snyggt gjort.

    De exotiska kvinnorna, från fjärran länder eller i marginaliserade socialgrupper, förekom överallt: i poesin, i reklamen, på chokladkartonger, cigarraskar, sherrybuteljer och parfym. Genom Karlfeldt har flickorna fått visst liv.

    1906 stod Karlfeldt på toppen. Hans Fridolindikter är älskade, sedan ett år är han medlem av Svenska Akademien. Hans diktsamling Flora och Pomona hälsas med jubel. Fridolin och dunderkarlarna rider ännu till häst, sjungande, ljungande, råmande, kråmande män, ingen slak eller matt. Men här finns också plats för andra, oroligare tongångar.

    De allra bästa dikterna, Häxorna och Nattyxne, vågade kritiken inte ta i ens med tång. Detta var inte så kärnfriskt och manligt, utan bar skydrag av hemligt och styggt. Men både kvinnor och män kunde tysta känna igen sig. En poetisk bragd.

    Få kritiker vågade diskutera stoffet eller psykologin i dikterna, men undantag fanns. Vera von Kraemer, Hjalmar Brantings styvdotter och själv författare, anmäler i Socialdemokraten: ”Häxorna tilltalar mig starkt, här är omutligheten klar och allvarsam, och formen äkta Karlfeldtsk.” Birger Bäckström i Göteborgs-Posten håller med: ”i Häxorna brusar en djupare, tragisk ton.”

    Här brusar sexualiteten, inifrån. Läsaren kommer inte undan, kan inte retirera till åskådarplats.

    Vad handlar dikterna om? Mindre om medeltida demoner, häxhammare och häxbål och mer om modern sexualitet. I en rolig essä i Karlfeldtbladet undrade Lars Gustafsson hur Karlfeldt tordes. Det handlade ju om en ”Äldre herre som med allsköns spännande löften tubbar en ung dam att följa med hem till hans avlägset belägna men imponerade boning.”

    Skymningsfurstens borg talas det om i dikten, med sitt irrande eldsken - det är väl elektriska ljuset som släcks någonstans på Östermalm.

    Tungt, tungt går vindarnas spel
    Och bruset ur flodernas töcken.
    Det är Isacharums arvedel,
    De ruvande drömmarnas öken.

    Karlfeldts kärleksscener undviker dagsljuset. Skickligt gör han läsaren till sin förtrogna och medbrottsling – kliv in i texten och förlusta dig, på egen risk. Vem vet vad som händer, hur du förändras. Trots att Karlfeldt är noga med rekvisitan handlar inte dikten om häxprocesserna, utan om processerna i vårt driftliv. Tvånget drabbar inte utifrån och in, utan lika mycket inifrån och ut. Som den unga Elin Wägner skriver i ett brev vid förra sekelskiftet: "Att hålla en förälskad man på armlängds avstånd är svårt, särskilt om kvinnan själv har en stark erotisk vilja". Här är hon influerad av Ellen Keys kärlekstankar, och Keys svar på Nietzsches retorik: "Medvetna ungmörs salighet är icke att mannen vill; de äro själva vilja."

    Det är Ellen Keys och Elin Wägners ungmör som dansar in i Karlfeldts dikters hemliga rum. Där det händer saker. Djävulen skryter i viskande ton:

    På skuldran under särken,
    du bär som en brännjärnsfläck,
    och det är mina märken,
    i dem är kvinnan mig täck.

    Faderns lag, den grå kaplanen, tystnar snart i dikten. Jaget bestiger lugnt det flammande bålet, knappast som straff. Och vem talar i dikten? Det är hon och han och detet i muntert samspråk:

    Luften är full av djur ikväll,
    Full av eld, herr Uriel.
    Mellan ugglevingarna brinna
    vintergatsormens blanka fjäll.
    Tag mig i famn och städ mig till din,
    Dansa mig yr i din lustgård in.

    Ulrika Knutson

  • 2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Järntorget är möjligen Sveriges folkligaste mötesplats. Torget genomsyras av arbetarklassens historia och av folklig kulturhistoria. På Järntorget kan man minnas skalden Dan Andersson, politikern Olof Palme och tidningsladyn Märta Olsson. Viveca Lärn minns att hon som skolflicka inte fick gå ensam till Järntorget.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • Göran Greider släppte hösten 2020 sin första roman "Hon vars hjärta var mitt", om kärlekshistorien mellan poeten Dan Andersson från finnmarken och studentskan Märta Larsson från Östermalm. Agneta Pleijel utkom samtidigt med sin senaste roman "Dubbelporträttet", sex fiktiva samtal mellan deckardrottningen Agatha Christie och den store expressionisten Oskar Kokoschka.

    Agneta Pleijel är flerfaldigt prisbelönt och har sedan debuten 1970 verkat både som romanförfattare, poet och dramatiker. I senaste boken ”Dubbelporträttet” (Nordstedts) har hon skapat en fiktiv dialog mellan deckardrottningen Agatha Christie och expressionisten Oskar Kokoschka som möttes vid sex längre sittningar inför Christies 80-årsdag.

    Göran Greider är författare, politisk debattör och chefredaktör på Dala-Demokraten. Han har utkommit med en rad diktsamlingar, debatt- och essäböcker. 2020 utkom hans första roman, ”Hon vars hjärta var som mitt” (Ordfront förlag), en dokumentärroman om ett stormigt kärleksförhållande mellan den fattige finnmarkspoeten Dan Andersson och studentskan Märta Larsson från Östermalm. Hösten 2021 utkommer Göran Greider med ”Barndomsbrunnen”. En historia om sjukdom och minne i brutna rader och om vad som sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom.

    Ida Linde debuterade 2006 med den prosalyriska ”Maskinflickans testamente”. För romanen ”Norrut åker man för att dö” (2014) tilldelades hon både Norrlands litteraturpris och Aftonbladets litteraturpris. Hennes senaste roman är den kritikerhyllade ”Mördarens mamma” (2018).

    Från 24 augusti 2021

    Jingel: Lucas Brar

  • 2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dan Anderssons dikter har tonsatts och framförts av många svenska artister, bland andra Gunnar Thuresson, Harry Brandelius och Hootenanny Singers, men också av rockgrupper som Love Explosion.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.