Jerusalem Podcasts

  • Ett folk med tvåtusenåriga anor ställs inför sin hittills största kris när själva symbolen för deras identitet förstörs i lågor. De obarmhärtiga romarna sveper över landet för att en gång för alla kväva detta upproriska folk och det kunde knappast slutat någon annanstans än i Jerusalem.
    Från den vandrande araméen Abraham till prinsen av Egypten via herdepojken David, förskingring i Babylon och ett återuppbyggt tempel.
    Från främmande härskarmakter överlistade av hjältemodiga präster, osannolika ledare som trotsar alla odds fram till inbördes stridigheter som på nytt leder till ockupation med en ständig längtan och iver efter självständighet och bön att Messias ska komma för att upprätta riket.
    Detta är början på vår berättelse men det borde varit slutet för folket.

  • När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.


    Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.


    För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.


    Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.


    Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.


    Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.


    Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • I årets första avsnitt möter vi de vise männen och ställer oss frågan: Hur blir jag en vis människa? Det finns mycket att lära av deras mod när de ger sig av på sin resa mot Gud.


    På den här tiden var Jerusalem fullt av ”vise män”, men ingen av dessa begav sig till Betlehem för att se om det var sant att Judarnas konung hade fötts i ett stall. Istället är det långväga gäster från öster som får bli vårt viktiga exempel på tro, tillbedjan och handlingskraft. Fem enkla punkter visar på hur vi kan växa i kristen klokskap.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • I boken Svenskarna och det heliga landet får vi en bred skildring av de många svenskar som sökt sig till Jerusalem genom historien. En av dem var Selma Lagerlöf, som under resan fick inspiration till romanen Jerusalem från 1901. Den blev hennes internationella genombrott, och sägs vara en av anledningarna till att hon fick Nobelpriset i litteratur.  Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit en biografi om Selma Lagerlöf och även undersökt hennes strapatsrika resa till Jerusalem.  Hör henne berätta mer om vad som egentligen hände och hur det gick till när några fromma utvandrare från Dalarna blev världslitteratur.


    Du finner Svenskarna och det heliga landet samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Trots det geografiska avståndet har Jerusalem och dagens Israel varit starkt närvarande i Sverige i över tusen år.  I den kristna världsbilden spelade landet där bibelns berättelser utspelar sig en helt central roll som formade såväl berättartraditioner som samhällsordningen. Boken Svenskarna och det heliga landet började som ett forskarseminarium men har nu kommit ut som en rikt illustrerad antologi. Här får vi kontakt med en historia som berör allt från folkkonst och idé- och religionshistoria till berättelserna om Heliga Birgitta, Fredrika Bremer och Sven Hedin som tog sig hela vägen från Sverige till Jerusalem. Hör redaktören och medförfattaren Louise Belfrage berätta mer om  relationerna mellan Sverige och Jerusalem i både tanke och verklighet. 



    Du finner Svenskarna och det heliga landet samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker de står sig slätt mot originalen.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.Lukas berättelse om Jesu födelse med krubban, herdarna och Herrens ängel är förmodligen den mest lästa och mest kända delen av de fyra evangelierna i Nya Testamentet. Det är synd. För julevangeliet är trist och konstlöst i förhållande till berättelserna i övrigt. Det är som att läsa en medioker upptakt till en fantastisk bok.Nej, ska man läsa om Jesus kan man gott hoppa över den storvulna inledningen och gå direkt på den egentliga storyn, den som börjar med att Jesus söker upp Johannes döparen.Själv har jag ofta återvänt till texterna i de fyra evangelierna. Jag har läst, och jag har läst om. Inte för att jag är troende det är jag inte utan för att det är så bra litteratur. Ja, faktiskt något av det bästa jag läst.Framför allt tycker jag om att läsa evangelierna tillsammans, som ett enda polyfont verk.Mängder med författare har inspirerats av dessa texter och gjort sina egna tolkningar och vidareutvecklingar. Här finns romaner av så vitt skilda författare som Norman Mailer och Marianne Fredriksson.Och det kommer hela tiden nya romaner. Ofta intressanta och tankeväckande, men de lever sällan upp till originalen. För det mesta är de bara bleka kopior.För mig är förklaringen enkel. De fyra evangelierna är fulla av luckor och motsägelser. De talar ofta mot varandra och mot sig själva. Markus säger en sak, Lukas en annan. Johannes har ett anslag, Matteus ett annat.Men romanförfattarna som inspirerats av evangelierna försöker ofta täcka över dessa brister. Människosonen av Lennart Hagerfors från 2017 kan fungera som exempel. Han har tagit fasta på det långa tomrum som finns i evangelierna mellan Jesus barndom och tidpunkten när Jesus framträder och börjar förkunna. Han har skrivit en vacker och inkännande roman om en ung man som söker efter mening. Men i samma stund som han fyller tomrummet med ord tar han också död på något av styrkan och spänningen i berättelsen om Jesus. Det oklara och tolkningsbara får sin förklaring. Mysteriet är inte längre ett mysterium.Jag tror att det är så här: Litteraturens styrka ligger i dess öppenhet. Texter som berör är texter som skaver och bråkar, som lämnar fältet fritt för läsaren.Eller annorlunda uttryckt: En text som svarar på läsarens alla frågor är alltid en död text.Författaren Lotta Lotass skrev en fin essä om det där i tidskriften Glänta 1998. Enligt henne måste en text vara öppen för olika slags läsningar för att räknas som litteratur. Allt annat är information. I essän använde hon ord och begrepp som brus, tvetydighet och entropi för att förklara vad hon menade. Och hon skrev: Texten produceras genom de skillnader som finns inskriva i den.Det är symptomatiskt att Lotta Lotass är en av få som lyckats skriva en roman som tar avstamp i evangelierna men som ändå lyckas behålla något av den ursprungliga tvetydigheten. I Konungarnas tillbedjan målar hon en poetisk och dunkel bild av de vise männens färd under julens stjärna.Samtidigt finns det så klart en gräns för hur mycket motsägelser och luckor en text tål. Litteratur helt utan begräsningar blir bara brus.Evangelierna är inget undantag.Trots alla sina motsägelser och luckor har de faktiskt en tydlig struktur en story om man så vill. Och inte vilken story som helst, utan uppenbarligen en berättelse som burit i två tusen år.Historien om Jesus är fascinerande. Särskilt om man försöker skaka av sig en del av kristendomens alla överlagringar och läser texterna med ett öppet sinne.Dramaturgin är enkel. I trettioårsåldern framträder Jesus som predikant, helbrägdagörare och exorcist. Han driver runt på landsbygden; förkunnar tidens slut, driver ut onda andar och utför underverk. Han samlar stora skaror av följare och lärjungar. Men han kommer också i konflikt med sin omgivning. Han provocerar och utmanar skriftlärda och präster. Snabbt trissas konflikten upp och kulminerar under påskfirandet i Jerusalem. Prästerskapet ser till att Jesus grips, döms och utlämnas till romarna. Han torteras och korsfästs. Dör. Men återuppstår.Precis som i alla andra berättelser är konflikten central. Det är kring den allting snurrar.Jesus är en revoltör. Han utmanar. Omkullkastar.Ta bara intåget i Jerusalem. Scenen är karnevalisk och burlesk. En fattig träarbetare från en okänd avkrok som kommer ridande på en åsna och hälsas som en kung.Eller ta hans predikningar där han allt som oftast påpekar att den rådande ordningen skall ställas på huvudet. De sista ska bli de första. De utstötta ska bli de mäktigaste. Guds rike tillhör tullindrivarna och de prostituerade inte prästerna och de rättfärdiga. Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta, utropar han i Lukas evangelium.Ja, listan med Jesusord som utmanar kan lätt göras lång. Den som vill vara stor bland er skall vara den andres tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd. Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Älska era fiender och be för dem som förföljer er.Men det är inte bara ord riktade mot makten. Nej, även den lilla ordningen vill Jesus krossa: Tro inte att jag kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärfar, och mannens husfolk skall bli hans fiender.Allt kulminerar så klart med korsfästelsen. Det är svårt att tänka sig en mer utmanande tanke: Den allsmäktige Guden som ett maktlöst offer, mördad som en simpel brottsling.Som litterär konstruktion är korsfästelsen svindlande.Ibland tänker jag på evangelierna som de optimala motberättelsena, såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Tillsammans bildar de en utmanande textmassa som ställer mycket, för att inte säga allt, på ända. Detta är text som brusar och bråkar, som provocerar tanken.Kan man önska sig mer av litteraturen? Nej, jag tror inte det.Mattias Hagberg, författare

  • USA:s förre president Donald Trump utlovade århundradets deal för att skapa fred mellan Israel och Palestina. Men palestinier såg planen som århundradets svek en fred utan palestinierna.

    En rad amerikanska presidenter har haft ambitionen att lösa konflikten mellan israeler och palestinier. Donald Trump gick ut hårt och sa att han skulle klara det alla andra före honom misslyckats med. Men inte heller han fick parterna att sluta fred. Trump började med att erkänna Israel som Jerusalems huvudstad vilket gladde israeliska politiker men upprörde palestinier. Trump-administrationen nådde dock en diplomatisk triumf då Israel och Förenade Arabemiraten återupptog diplomatiska relationer i det så kallade Abraham-fördraget. När det första flygplanet lyfte mellan länderna var flygplanskroppen smyckad med orden shalom, salam, peace fred på tre språk. P1:s Mellanösternpodd tecknar fredsförhandlingarnas historia från det dystra 2000-talet fram tills idag.Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp David2017 erkänner Donald Trump Jerusalem som Israels huvudstad2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten och Bahrain. Sen tidigare har Israel fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Teknik: Ludvig Widman

  • USA:s förre president Donald Trump utlovade århundradets deal för att skapa fred mellan Israel och Palestina. Men palestinier såg planen som århundradets svek en fred utan palestinierna. En rad amerikanska presidenter har haft ambitionen att lösa konflikten mellan israeler och palestinier. Donald Trump gick ut hårt och sa att han skulle klara det alla andra före honom misslyckats med. Men inte heller han fick parterna att sluta fred. Trump började med att erkänna Israel som Jerusalems huvudstad vilket gladde israeliska politiker men upprörde palestinier. Trump-administrationen nådde dock en diplomatisk triumf då Israel och Förenade Arabemiraten återupptog diplomatiska relationer i det så kallade Abraham-fördraget. När det första flygplanet lyfte mellan länderna var flygplanskroppen smyckad med orden shalom, salam, peace fred på tre språk. P1:s Mellanösternpodd tecknar fredsförhandlingarnas historia från det dystra 2000-talet fram tills idag.Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp David2017 erkänner Donald Trump Jerusalem som Israels huvudstad2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten och Bahrain. Sen tidigare har Israel fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Teknik: Ludvig Widman

  • Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.

    De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.


    I nymixade avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinertsen Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.


    Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.


    Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.

    Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.


    Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.


    På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas.



    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Nelly Hall, kurorter/väckelsemöten, syndfrihet och konfettifyllda ostron!

    Med oss denna månad är Gunilla Gunner, lektor vid Södertörns Högskola! Gunilla har skrivit boken om väckelsens största kvinnliga predikant: Nelly Hall (1848-1916)! Gunilla Gunner har rotat djupt nere i arkiv och på andra platser för att ta reda på mer om denna bortglömda hjältinna: blev de hon bad för verkligen friska? Trodde hon att en människa kunde bli helt fri från synd? Blev hon ett Jehovas Vittne till slut eller är det bara ljug? Det blir apokalyptiska konflikter, lärarinneutbildningar och mer i detta späckade avsnitt!

    Dessutom, Anton klagar på parakyrkliga organisationer, igen, och Victor tycker pastorer borde leva mer bland sekulära svenskar. Allt detta och konfettifyllda ostron.

    För mer om hur du köper Aten och Jerusalems funky vintermössa - besök facebooksidan. Det samma gäller om du vill vinna Gunillas avhandling!

    ----

    Gilla oss på Facebook
    Följ oss på Twitter
    Skriv till oss på atenochjerusalem@gmail.com
    Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

  • Om ljuset och dess förutsättning.

    Den judiska ljusfesten som firas i åtta dagar, i år från 28 november till 6 december. Bakgrunden till högtiden är ett våldsamt frihetskrig när det judiska folket återtog templet i Jerusalem. Hur berättar man idag om det för sina barn? Kanske just genom att prata om konfliktlösningar, både de goda och de våldsamma. Genom att kasta just ljus över konflikter och försöka förstå. Alla judar är ålagda att försöka laga världen. Uttrycket för det är Tikkun Olam och varje jude är ålagd att göra en del av arbetat, inte allt, inte hela arbetet det vore för mycket begärt men en del av det. För att orka det i en värld som ännu är präglad av konflikter och nu dessutom hotad av miljöförstöring och andra svårigheter behöver vi ljus. Barnen behöver sina presenter inte för att efterlikna den sekulära julklappshetsen men för att känna att det långa året och det mörka mörkret och den egna ansträngningen för att vara en god människa, och en god jude, också ger en smula materiell belöning.Karin Brygger är författare i Göteborg.MusikFlyga av och med Ida Gillner Ljudmix Frida Claesson JohanssonProducent Neta Norrmoför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

  • I den åtta-armade ljusstaken tänds ett nytt ljus varje dag på att påminna om den dag då det judiska templet återerövrades i Jerusalem.

    Just nu pågår den judiska ljusfesten Chanukka. Väl städat och ordnat skulle den eviga lågan som lyser i varje synagoga åter tändas den där dagen för ett par tusen år sen.De fann olja nog för att tända ett ljus, så mycket olja att det enligt alla beräkningar torde räcka i en hel dag, inte mer. Men trots att det såg ut som om oljan var knapp räckte den för att lysa upp templet i hela åtta dagar. Det mirakel vi firar är därmed att denna olja bar på mirakulösa krafter. Ur berättelsen hämtar jag inspiration och styrka både i relation till tillit, ljuset kommer att räcka, och i relation till att fortsätta kämpa för vår särart. Erövrande och återerövrandet av judisk identitet genom tiderna är en stor del av judisk historia men berättelsen om mackabéernas kamp kan också översättas till en universell berättelse: vi kämpar alla i motvind ibland, för att kunna vara de vi är. Karin Brygger är författare i Göteborg. MusikSomeone to watch over me Ljudmix Frida Claesson JohanssonProducent Neta Norrmoför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

  • Pastor Johan predikar om Jesu intåg i Jerusalem och om att låta advent bli en tid då du bereder väg för Herren i ditt liv. Om att Julen i grunden handlar om att Gud ska födas till världen och om att likt när en ny familjemedlem ska födas in i en familj så förbereder man sig så borde vi även förbereda oss på att låta Jesus än en gång få ny väg in i våra hjärtan.