Jerusalem Podcasts
-
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
I dagens program:Blodig attack utanför synagoga i Jerusalem. Hur påverkas brottsbekämpningen ute i landet när poliser reser till Stockholm för att hjälpa kollegor bekämpa gängkriminaliteten? Mats och Jeanette tampas med höga elräkningar trots att de bor i norra Sverige.I USA väcker filmer från ett polisingripande starka känslor, vår korrespondent är på plats i Memphis.Hur bra är Socialdemokraternas Magdalena Andersson på att leda i opposition?Krönika av Ekots riksreporter Henrik Dammberg i Jönköping.Sverige missar finalen i handbolls-VM, nu väntar bronsmatch.Farah Abadi leder Melodifestivalen och vill se lite trams på bästa sändningstid.Programledare: Mikael Kulle Producent: Maria Hansson Tekniker: Victor Ubeira -
I Jerusalem korsar tre religioner varandra, i det här avsnittet fokuserar vi på det judiska i staden där både yttre och inre konflikter i gruppen blir tydliga.
"Jerusalem är en krutdurk, det krävs inte mycket för att det ska ta eld" säger Nathan Shachar, korrespondent och författare som länge bott i staden. Följ med honom ned från Scopusberget in i Jerusalems gamla gränder, fram till Hurvatorget och Västra muren. Hör även Jerusalembon Gilli Edvardson som söker efter en identitet som sekulär jude i ett Israel hon inte alltid känner igen sig i: "Den israeliska ockupationen av Palestina korrumperar själen hos de människor som bor här."David Kanter är ortodox jude och bor också i Jerusalem: "Det viktigaste för mig är Torahn och lagarna, jag vill bli den den bästa juden jag kan vara."Sara Bernstein, vd för Rossing center for education and dialogue: "Vi har sett en ökad polarisering i skolorna de senaste åren, något vi försöker ändra på."Adi Marer studerar vid universitetet i Jerusalem och har deltagit i organiserade möten mellan israeler och palestinier: "Det känns knäppt att säga att jag inte har mött palestinier förr, vi bor ju nära varandra, men det blev första gången som jag fick palestinska vänner."programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reporter: Edgar Mannheimer -
För Elazar Ben Yair och hans sicariis betydde friheten allt. De vägrade låta sig underkuvas vare sig av främmande makt eller korrupta ledare. Allt sedan romarna började slå ner judarnas uppror blev deras nyvunna frihet mer och mer hotad.
När Jerusalem fallit och templet satts i brand drog sig en grupp upprorsmän ledda av Ben Yair undan till Masadaklippan för att fortsätta leva - i frihet. Nästan hundra år tidigare hade Herodes byggt ett palats omgivet av murar och torn uppepå klippan vars väggar störtar 300-400 meter ner till den omkringliggande öknen. En optimal tillflyktsplats som genom list intagits av sicariis tidigt i upproret. En sådan nagel i ögat var dock för mycket för romarnas självbild som sände general Titus att göra det omöjliga och inta det ointagliga.
-
För Elazar Ben Yair och hans sicariis betydde friheten allt. De vägrade låta sig underkuvas vare sig av främmande makt eller korrupta ledare. Allt sedan romarna började slå ner judarnas uppror blev deras nyvunna frihet mer och mer hotad.
När Jerusalem fallit och templet satts i brand drog sig en grupp upprorsmän ledda av Ben Yair undan till Masadaklippan för att fortsätta leva - i frihet. Nästan hundra år tidigare hade Herodes byggt ett palats omgivet av murar och torn uppepå klippan vars väggar störtar 300-400 meter ner till den omkringliggande öknen. En optimal tillflyktsplats som genom list intagits av sicariis tidigt i upproret. En sådan nagel i ögat var dock för mycket för romarnas självbild som sände general Titus att göra det omöjliga och inta det ointagliga.
-
I Jerusalem korsar tre religioner varandra i en tid då den nya israeliska politiken nu håller på att förändra spelplanen - vem har makten över heligheten?
Hur påverkas den sköra balansen i Jerusalems gamla stad av den israeliska politiken som blivit alltmer nationalistisk och religiös? Människor och tro har begett sig till den heliga staden i en tid då högerextrema partier sätter tonen i den nya regeringen.Vi följer med den judiska aktivisten Michael Miller upp på Tempelberget som utmanar ordningen: "Det här är bara muslimernas tredje heliga plats, det är judarnas heligaste plats och det är mitt land!" Vi talar också med Michael Marmur från föreningen Rabbis för human rights som nu får höra att hans organisation utgör ett existentiellt hot mot landet Israel. "Det var inte så längesen som vi belönades för vårt arbete av parlamentet Knesset och vi har inte förändrats."Hör Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier (IGS) och gästprofessor vid Institutionen för kommunikation, Ben-Gurion University in the Negev, Israel.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reporter: Edgar Mannheimer -
Obs! Ljudet är inte optimalt för denna inspelning, men det var en bra predikan i Heliga Trefaldighets församling i Göteborg av Anders Nissen över Matt 16:21-23 på första söndagen i fastan.
"21 Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt.22 Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: ”Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig.” 23 Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Gå bort från mig, Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”"
-
Om normbrytare och traditionsbärare bland den stora gruppen kristna som kommit till Södertälje från Mellanöstern.
För 55 år sen kom de första assyrierna till Södertälje, idag har en ny generation vuxit upp. Hur viktigt det är behålla traditionerna och hur känns det att bryta mot de konservativa normer som finns i den syriskortodoxa kyrkan? Forskaren Svante Lundgren, vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet, berättar om olika utmaningar som assyrier/syrianer mött i det sekulära Sverige. Hur mycket den så kallade namnkonflikten skadat folkgruppen? Vad betyder de påkostade bröllopen i Södertälje, staden som kallas för Sveriges nya Jerusalem?Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Paloma Vangpreecha, Märta Kero, Anders Diamant -
Omkring 200 palestinier har dödats i Gaza och på Västbanken i år. Och våldet trappas upp även i Jerusalem som i slutet av november skakades av ett terrordåd av ett slag som inte setts på närmare tjugo år. På en kvart får du veta varför experter nu befarar en tredje intifada. Och vad det betyder att president Benjamin Netanyahu ska styra med högerextrema. Med SvD:s Mellanösternkorrespondent Jesper Sundén.
-
Kevin och Robin diskuterar profetiorna om en evig, ödmjuk kung som ska födas till jorden. Vem är den kungen? Det framkommer också om hur de olika evangelisterna talar om händelsen när Jesus rider in i Jerusalem och vad det betyder för oss idag.
-
Utrikeskrönikan 2 december 2022
Jerusalem, fredag.Och politiseringen av Fotbolls-VM går inte ju över. Iranska frihetsflaggor och regnbågssymboler förbjudna, palestinska flaggor tillåtna, israeliska journalister bespottade och ord som kvinna och frihet portade.Men från att aktivister känt sig modiga om de smugglat in en regnbåge och journalister tuffat till sig mot Qatars polis eller suttit i sanden och tittat på VM med migrantarbetare som aldrig skulle haft råd att komma till de arenor de varit med och byggt, så börjar det sjunka in att pengar ändå kan överrösta allt, att varken Qatar eller FIFA bryr sig om vad regnbågsliberala människorättsförsvarare fäktar om.Qatar kritiseras ju inte bara för att migrantarbetare dött av värmeslag och att homosexuella blir inlåsta i underjordiska celler, utan också för att landet saknar fotbollskultur. Och oron över att ingen skulle sitta på läktarna och vråla sitt stöd åt landslaget, ledde till att Qatar hyrde in fotbollssupporters. New York Times lyckades prata med några av de 1500 fotbollsfans som redan i oktober flögs in från Libanon, Egypten och Algeriet för att lära sig Qatars nationalsång och ett antal ramsor. Unga män från länder med hög arbetslöshet och ekonomier i fritt fall, som nu fick hotell, mat, matchbiljetter, flyg och ett litet stipendium i utbyte mot att de satt i vinröda T-shirts och hejade på Qatar. I Qatar har det förresten också gått inflation i VIP lounger. Att vara VIP, en very important person, är nu så banalt att det finns VIP lounger med ännu rödare matta, ännu finare buffet lammlägg, tonfiskstek, öl vin och champagne trots förbudet. Och för de allra finaste, som Jared Kushner, Ivanka Trump, Saudiarabiens kronprins Mohamed Bin Salman och Emiren själv, finns VVVIP där man kan anlända i helikopter och transporteras sista biten i mercedes utan att behöva befinna sig i samma rymd som plebejerna. En VVVIP biljett kostar 5000 dollar men i gengäld serveras man en sexrättersmåltid med de allra dyraste champagne-, whiskey- och cognacsorterna i världen.När FIFA-chefen Gianni Infantino inför VM-starten höll sitt märkliga och hånade tal, fanns det de som nästan tyckte synd om honom när han blottade sin underdånighet gentemot Qatar och istället gick till attack mot Europa som borde be om ursäkt för sin historia, inte Qatar, som han sa.Men nu, på VM:s tolvte dag, börjar en annan insikt sjunka in att Infantino varken är lobotomerad eller obegåvad utan tvärtom listig nog att hålla ett tal fullt av irrgångar som västmedia kunde avfärda som förvirrat, medan det i själva verket var skickligt anpassat till just de FIFA medlemmar som är de som kommer att se till att han får sitta kvar.Cecilia Uddén, Jerusalem [email protected] -
Intåget i Jerusalem den bibliska Prideparaden fredsmanifestationen, skiljer sig markant från militärparader och modeuppvisningar.
På det mest oväntade sätt kan vi nås av budskapet i advent. Jesus kom ju på en åsna, vad skulle det ha varit idag?Luka Vestergaard, präst i Mariestad, predikar om en tro mäktigare än råstyrka och machoideal. Med värme minns han ett samtal med konfirmanderna, hockeykillarna, där en av de rostiga mopederna utanför kyrkan hade fått smeknamnet åsnan.Kom som du är! blev det årets adventsbudskap; att inte behöva göra sig till, utan våga vara sig själv på insidan, våga tro, trots allt.Predikan finns att ladda ner eller lyssna på separat på SRplay!Mariestads domkyrka är ett av landets förnämsta byggnadsverk från sin tid. Vi kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Där den ligger på stadens högsta punkt, har kyrkan fungerat som sjömärke för sjöfarande på Vänern. Text Sakarja kapitel 9:9-10 Uppenbarelseboken kapitel 5:1-5 Matteusevangeliet kapitel 21:1-9Musik Hör flera rösters ljud (trad/Luka Vestergaard) Bereden väg för Herran (trad/FM Franzén) Herre, förbarma dig Gloria, ära åt Gud i höjden Laudamus te (A Vivaldi) Gläd dig du Kristi brud (J Regnart/BG Hallqvist) Hosianna, Davids son (M Luther/JO Wallin) Det susar genom livets strid (D Ahlberg/H Lindström)Skymningspolska (Lars-Olof Ejstes) Gå, Sion, din konung att möta (J McGranahan/E Nyström) Advent (O Olsson) Postludium Variation över Bered en väg (A Börjesson) Medverkande Luka Vestergaard, predikan och sång Ulrika Keidser-Flygare, inledning och evangelieläsning Dagens bön och textläsning av Kerstin Hjelmare Förbön av Petra Hiort af Ornäs Anders Börjesson, organist Anton Berg, trumpet Lars-Olof Ejstes, riksspelman, fiol Sång av Moa Andersson och körledare Johanna Kämpe Sandström samt delar av kören CantabileProducent Neta Norrmo Tekniker Hedvig Olosson och Thor Andersson för Sveriges Radio P1 [email protected] -
I det första avsnittet av "Nådens år" talar vi om kyrkoårets första söndag, om hur Jesus rider in i Jerusalem för att inviga sitt rike och hur vi kan förbereda oss på det.
Dagens evangelietext: Matteusevangeliet 21:1-9
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
Jerusalems murar låg sedan länge i ruiner när den senaste erövraren drog in över landet. Ottomanernas intåg skulle komma att inleda en fyra sekel lång epok när landet gick från medeltid till världskrig. Sultan Suleiman den Store inledde en omfattande upprustning av staden. Murarna repareras, kllppdomen förgylls med sin turkosblå mosaik och gamla stadens fyra stadsdelar blir etniska - självklara inslag i stadsbilden som vi känner den idag. Ottomanernas inledande företagsamhet skulle dock snart komma att falna när landet sakta förföll, slumrande, i väntan på 1900-talets omvälvande händelser.
-
Jerusalems murar låg sedan länge i ruiner när den senaste erövraren drog in över landet. Ottomanernas intåg skulle komma att inleda en fyra sekel lång epok när landet gick från medeltid till världskrig. Sultan Suleiman den Store inledde en omfattande upprustning av staden. Murarna repareras, kllppdomen förgylls med sin turkosblå mosaik och gamla stadens fyra stadsdelar blir etniska - självklara inslag i stadsbilden som vi känner den idag. Ottomanernas inledande företagsamhet skulle dock snart komma att falna när landet sakta förföll, slumrande, i väntan på 1900-talets omvälvande händelser.
-
Utanför Skottlands västkust ligger Yttre Hebriderna, en ögrupp som befinner sig i ett utsatt läge när klimatet förändras. Här hittar Maria Küchen varsel om människans framtid.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Målet för en enskild människas djupaste längtan är alltid unikt. Men det finns också platser dit många längtar. Det invanda och välbekanta kan kännas trångt och tomt. Så drömmar uppstår om ett själsligt hem någonstans långt borta, där allt är vackert och alla svar finns.Religiösa pilgrimer längtar till Mecka eller Jerusalem. Och karavanstoppet Samarkand i Centralasien, längs sidenvägen mellan Östasien och Europa, blev under medeltiden ett längtans mål inte bara för törstiga kameler utan också för drömmande människor. I det fjärran Samarkand fanns vatten och vila, skönhet och fest. Även bildligt sågs staden som en oas i tillvarons öken.Och poeter längtar inte sällan till öar. Om det är så att du längtar till de Yttre Hebriderna skrev till exempel poeten Eva Ström i sin diktsamling Steinkind från 1979, där man har havet framför sig men Europa i ryggen / och där öarna bara är en tunn hinna av regn om det är så att du känner uppbrottet i dig / som en spricka eller en tanke / om det är så att du längtar efter att förändras medan du reser / då har du redan släckt lamporna i huset / och är på väg.Diktraderna träffar mig i hjärtat. Till Yttre Hebriderna längtar jag ständigt. Jag måste återvända dit. Inte för gott, men färden dit, och människorna och naturen där, gör mig lugnare och ljusare inuti.Ute i Atlanten, sex och en halv mil utanför Skottlands västkust ligger de, Västeröarna, Na h-Eileanan Siar, som de 26 000 bofasta på Yttre Hebriderna säger. Inte för att alla talar gaeliska. Öarna är inte exotiska. Folk handlar på Coop och går på puben och huvudstaden Stornoway är en typisk skotsk småstad. Men den gaeliska som talas, är infärgad av fornnordiska. Uist sägs härleda sitt namn från fornordiskans ord för väst eller från viste, men ingen vet säkert.Vissa gaeliska ord känns välbekanta, andra helt främmande. Sàl na mara havets salt loch uisge sötvattensjö. Havets djup och sälta och varma strömmar hindrar havsisen från att lägga sig runt öarna. Deras grunda sjöar däremot kan bottenfrysa. I takt med att golfströmmen avstannar kommer de att göra det allt oftare.Golfströmmen rör sig långsammare än på tusentals år. Under det närmaste seklet kan den upphöra helt. Höjningar av havsytans nivåer kan dränka de hebridiska öarnas låglänta kuster, och utan golfström blir det kallt där. Riktigt kallt, som på Island. På senare år har dricksvattentäkter frusit. Dygnet runt har dykare på Uist kämpat mot igenisning av vattenintagen från kringliggande sjöar till Lochmaddys vattenverk. Med högst några decimeters sikt har de tvingats treva sig fram under utan och ta bort isen med händerna.Det har hävdats att fornnordiskas Ívist, viste", i sin tur är ett inlån från ett förmodat äldre namn på gaeliska, på ögruppen som geografen och astronomen Ptolemaios för tvåtusen år sedan kallade Eboudai och romerske historikern Plinius den äldre kallade Hebudes. I modern engelska blev Hebudes till Hebrides genom ett skrivfel, påstås det. Strängt taget borde öarna heta Hebuderna, inte Hebriderna.När jag hör en gaelisk sång från södra Uist som heter Eilean uibhist mo ruin, Min älskade ö Uist, begriper jag inte ett ord men språkljuden och intonationen liknar mitt modersmål jamska, jämtländska, en inlandsdialekt. Jag blir vaksam. Jag älskar Jämtland och Yttre Hebriderna, deras starka landskap med fjäll och sjöar, och kärlek kan förvirra en människa. Hjärtat uppfattar band som inte finns. Okända sånger om vad som helst tycks handla om just mig och min kärlek.Skeptisk sänder jag sången till en språkvetare som är specialiserad på jamska. Även han älskar Jämtland och säger att jag hör rätt, och att jämtar troligen fanns bland de nordbor som var i viking på Hebriderna, eller Söderöarna, som de kallade ögruppen. Språket, språken, befinner sig i ständig rörelse, en rörelse full av missförstånd.Det heter alltså Hebriderna och inte Hebuderna för att någon skrev fel, och nu finns ingen väg tillbaka. Det irriterar mig, men kanske är det som det ska. Stillastående vatten bottenfryser lättare. En bottenfrusen sjö härbärgerar inget liv, ett bottenfruset språk kan inte talas.För några år sedan stod jag i machairen på Uist, öns frodiga strandnära ängsmark. Den var översvämmad av blommor. På en enda kvadratmeter machair kan man finna upp till fyrtio olika arter smörblomma, prästkrage, getväppling, timjan, orkideer, klöver, gulmåra och mycket mer. Machairen är klöverhumlans land, en hotad humleart som i Storbritannien bara finns kvar här och på Orkneyöarna.Jag böjde nacken bakåt och såg rakt upp i himlen. Skyhögt uppe i det blå löpte snörräta parallella kondensstrimmor från flyg på så hög höjd att planen inte själva syntes transatlantiskt flyg på väg mellan den amerikanska kontinenten och norra Europa. Vad jag såg var strimmor av längtan, spår i skyn efter människans obändiga behov av att vara där hon inte är.Eller, mer prosaiskt jag såg flygets NAT:s, North Atlantic tracks, tätt trafikerade osynliga motorvägar på mer än tiotusen meters höjd. Dagligen skapas NAT:s utifrån vindförhållandena där uppe, men hur länge till?Massflyget är inte hållbart, och allt vi tar för givet kommer att upphöra en dag. Av forntidens Samarkand återstår idag gräsbevuxna kullar, en bit utanför dagens Samarkand med sina moskéer och marknader och hysteriska biltrafik. Jag önskar att du får allt det du saknat, om du nånsin kommer fram till Samarkand, heter det i en svensk visa från 1970-talet, men drömmarnas Samarkand finns inte mer. Den sägenomspunna staden invaderades och krossades år 1220 av Djingis Khan. I verkligheten är Samarkand en centralasiatisk stad som andra, spännande och kanske exotisk men inte unik.Den som kommer fram till sina drömmars mål blir ofta besviken. Det finns alltid något annat, någon annanstans, men att ständigt jaga det botar varken längtan eller saknad, längtans sorgsna syster.Ändå kommer längtan att fortsätta driva mig, eftersom jag är människa. Som i Eva Ströms dikt känner jag uppbrottet inuti som en tanke, en spricka. Längst inuti mig, paradoxalt nog, finns det yttersta. Djupt i mitt hjärta ligger en plats långt från fastlandets trygghet. Bara där där jag är som mest oskyddad är jag hel. Fryser yttre Hebridernas sötvattenssjöar helt till is, hjärtats sjöar, är det ute med mig, eller, nej, det är ute med oss alla.Maria Küchen, författare och kritiker - Vis mere
