Jungfru Maria Podcasts
-
En av de verkliga huvudpersonerna i advent är ju den havande jungfru Maria som snart ska föda sin son som är Gud av Gud, Ljus av Ljus och Sann Gud av Sann Gud. Han som kommer till oss i det värnlösa barnet i krubban. Därför talar Linus och Jim om Maria och om olika aspekter på hennes medverkan i Guds stora plan.
-
I det sista adventsavsnittet får Nådens år sin första gäst, nämligen Minna Serholt - präst och kollega till Peter som leder programmet. På fjärde advent möter vi Jungfru Maria, Herrens moder. Tillsammans samtalar vi om hur vi likt Maria kan bära Kristus inom oss för att ge honom till världen.
Dagens evangelietext: Lukasevangeliet 1:39-45.
I studion: Minna Serholt och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
Fem unga kvinnor med färgglada rånarluvor sjunger en protestsång mot Putin i Moskvas största katedral. De ställs inför rätta och blir symboler för motståndet mot den auktoritäre presidenten.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Det är i februari 2012. Gruppen som tillhör Pussy sjunger: ”Jungfru Maria, fräls oss från Putin”. Deras sång i den stora Frälsarkatedralen leder till en internationellt uppmärksammad rättegång och dom, när tre av medlemmarna döms till hårda straff i Rysslands straffkolonier.
Trots förtrycket fortsätter de att protestera – med både liv och frihet på spel.
Medverkandelista:
Lusine Djanyan, Pussy Riot-medlem.
Aleksej Knedljakovskij, Pussy Riot-medlem.
Fredrik Wadström, kulturjournalist och fd Rysslandskorrespondent, SR.
Rebecca Haimi, kulturjournalist SVT.
Michael Hjälm, expert på ortodox kristendom.
Viktoria Naraxsa, Pussy Riot-medlem.
En dokumentär av: Joanna Górecka.
Producent: Gustav Asplund / Filt.
Exekutiv producent: Jon Jordås / SR.
Publicerad: 2022.
-
Det kan vara svårt att neka sin mamma det hon ber om, så var det även för Jesus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den syrisk ortodoxa kristna kyrkans historia går tillbaka till biblisk tid. Idag är medlemmarna, ett par miljoner, spridda över världen. Helena Cankalp tillhör St Gabriels församling i Göteborg och berättar om vad Jungfru Maria betyder för henne.
” Varje gång min dotter som nyfödd var helt otröstlig var det enda som hjälpte att jag sjöng Shlom Lekh Maryam (Hell dig Maria) för henne. Så fort hon hörde mig sjunga den hymnen blev hon helt stilla och tittade med stora ögon och log. Därför var det en självklarhet för mig att döpa min dotter till Maria på jungfru Maria dagen den femtonde augusti.
TextJohannesevangeliet 2:1-11
MusikShlom Lekh Maryam(Hell dig Maria) med Soryany Maron
Producent Neta Norrmo
ljudmix Frida Claesson Johansson
för Sveriges Radio Göteborg
[email protected] -
Fiat Lux är UFO-religionen med den färgstarka och andliga ledaren Uriella som både kan heala, bota sjukdomar och få sina tysktalande anhängare att tro på jordens undergång samt att hon är jungfru Maria. Inspiration hämtar Uriella från ärkeänglarna och när barn håller på att dö tillåts de inte att uppsöka läkarvård. Med i programmet: Forskaren och författaren Patrik Lindenfors om placeboeffekten. Gäst i studion: Religionshistorikern Fredrik Gregorius Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
När Dante till slut når Saturnus, tidens sfär, förefaller hans älskade Beatrice äldre. Moderlig. Det är som att tidens himmel spelar honom ett spratt, för i denna sista planetsfär tycks också han själv bli yngre.
Men vad är tid? Är den linjär, cyklisk eller passar egentligen någon annan geometrisk form för att beskriva dess rörelse? Finns det någon sanning bakom talet om tidsåldrar? Hur skall vi reflektera över Paulus och Jesu ord om att vi lever i den yttersta tiden? Och hur förhålla oss till den tid, som så många beskriver som på väg bort, i allt snabbare fart? Finns det kanske något sätt att hejda den i sin flykt?
Den som för en stund betraktar den ortodoxa ikonen för Kristi himmelsfärd lägger efter en stund märke till något besynnerligt. Trots att han inte hade blivit kristen än, så står Paulus där mitt bland lärjungekretsen, änglarna och jungfru Maria – ja han tycks liksom trotsa tiden - och blickar tillsammans med de andra uppåt genom himlarna. Även på pingstens ikon är han med, och anledningen är enkel. Likt Paulus kan vi alla instiga i dessa bibliska mysterier. Tidens dörr är inte stängd. Paulus himmelsfärd ägde rum lite senare än lärjungarnas, och också i våra liv kan en himmelsfärd äga rum. Återigen hör vi Dionysios ord, i hans utläggning av en av kyrkohögtiderna: Visst är du nitisk nog att nog att inte närma dig de gudomliga tingen genom sekundärkällor... Den kristendom Dionysios bjuder in oss till, är inte en berättelse om något som hände för 2000 år sedan. För Dionysios, är tiden nu.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representerar allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i april 2018.
Den som går genom salarna i ett konstmuseum, blir snart varse att ett motiv återkommer oavsett sekel, stil eller period: läsande kvinnor. En medeltida Jungfru Maria, sidenklädda renässanskvinnor, holländska 1600-talsdamer och 1800-talsflickor i salonger – alla håller de en bok i handen.
Varför har bilden av en läsande kvinna haft en sådan särställning? Hur kommer det sig att motivet lockat konstnärer och betraktare under så många år?
Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund
Det viktigaste svenska exemplet är Eva Bonniers porträtt av Brita Maria Banck. Hon, som oftast kallades Mussa, var husföreståndarinna hos familjen Bonnier i Stockholm i slutet av 1800-talet. I porträttet möter vi henne i sina arbetskläder: svart klänning och vitt förkläde, då hon tillåtit sig en kort rast från dagens göromål för att sitta ned och kasta ett öga eller två i dagstidningen. För ett ögonblick har hon höjt blicken mot oss och markerar med pekfingret vilken tidningsspalt hon just läste.
Tålmodigt iakttar hon oss över kanten på ett par metallbågade glasögon, avbruten i läsandet och, verkar det som, måttligt road av att sitta modell för någon målning. Den här läsande kvinnan är något helt annat än konsthistoriens alla rekorderligt läsande sagoprinsessor och moderna borgerliga flickor, som raka i ryggen lydigt håller diktböcker under näsan.
Porträttet målades 1890 av dottern i huset, Eva Bonnier, som just kommit hem efter sex års konstnärsliv i Paris. Där hade hon lärt sig, att konstens motiv finns i vardagen. De gamla bataljmålningarna fick lämna plats åt de unga konstnärernas ögonblicksbilder av morgonsolens blänk i fuktigt gräs, en mor som kärleksfullt flätar dotterns hår eller himlen speglad i en parisisk vattenpöl – allt var möjligt i en modern värld, där inget var så obetydligt att det inte kunde avbildas. Inte ens en hushållerska.
I Eva Bonniers porträtt ser Mussa mot oss med integritet, utan att verka det minsta smickrad av uppmärksamheten. Som ville hon säga ”Åh Eva, är du inte klar snart – jag vill läsa min tidning!” För Eva Bonnier blev porträttet ett sätt att ladda det konsthistoriska motivet ”läsande kvinna” med den moderna tidens grepp: att rikta blicken mot tjänstefolk och vardag, att krydda med tidstypisk modern sysselsättning – att läsa dagstidningen. Här finns också en tydlig politisk dimension, för kanske är detta också konsthistoriens första porträtt av en läsande arbetarklasskvinna.
Om man inte räknar jungfru Maria, förstås. Såvitt vi vet, var Jesu mor inte högutbildad men har ändå ofta skildrats läsande. Och med tanke på att ingen av konsthistoriens hundratusentals Mariabilder är några dokumentära ögonvittnesskildringar, utan framfantiserade flera sekler efter hennes död – måste bilderna av en läsande Maria varit avsiktligt iscensatta. Varför blev hon en läsande kvinna?
Professorn emerita i litteraturvetenskap, Lena Kåreland, funderar över frågan i ”Förbjuden frukt – Litterärt, franskt och kvinnligt” från 2018. Hon pekar på viljan att framställa jungfrun som andligt lärd, eftersom böcker symboliserar klokhet och kunskap.
För en nutida betraktare kan det nog vara så. Men i en målning som exempelvis Simone Martinis Bebådelse från början av 1300-talet, där Maria under en läsestund avbrutits av ärkeängeln Gabriel som berättar om hennes kommande graviditet, har boken en annan betydelse. Under 1300-talet var religiösa bilder fortfarande ganska schematiskt upplagda efter kyrkans krav – eftersom det ju i 98 procent av fallen var till kloster, kapell och katedraler som beställde och betalade för konst, styrde religiösa regler också innehållet. Konstmarknaden var köparnas och konstnärerna hade att rätta sig efter deras önskemål. Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund – från 1800-talet, då Eva Bonnier ju mötte den i Paris.
Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av – ja, rent av ett viljelöst offer inför – böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi
För en 1300-talsbetraktare var därför boken konstnären placerat i Marias händer snarare en elegant hänvisning till att de profetior om en jungfrufödd frälsare som Gamla testamentet berättar om, nu besannas genom henne. Att hon är den som de gamla skrifterna talar om. Simone Martini puffar betraktaren i sidan och liksom viskar ”Du minns väl ’Ty så var det var skrivet’ och allt det där? Nu händer det!”
Simone Martinis Maria berättar också om dåtidens höviska ideal: en prinsessa, som kyskt och dygdigt sitter inomhus och läser i en bönbok – ett dötrist liv förmodligen, men ett sätt att med 1300-talets bildkoder understryka madonnans förfinade karaktär, trots att den verkliga tjejen Maria av allt att döma var en analfabet som levde ett både enkelt och torftigt liv. Faktum är, att en berättelse från 100-talet beskriver hur ängeln kom till Maria vid en brunn, dit hon gått för att hämta vatten – förmodligen ett mer sannolikt scenario än mötet i Simone Martinis gyllene läsesal.
Motivet läsande kvinna har alltså använts för helt skiftande syften genom historien. Föreställningen om boken som symboliskt laddad kunskap, som Lena Kåreland resonerar om, fungerar bättre i senare tiders läsande kvinnor i konsten. I den franska konstnären Pierre-Antoine Baudouins bild från 1760, där en läsande dam med rosiga kinder och drömmande blick knäppt upp korsetten, kan vi till exempel se dåtidens farhågor om att böcker med upphetsande kärleksbeskrivningar kunde leda kvinnor i samma syndafall som den bibliska Eva först utlöste med sitt obekymrade bett i den förbjudna kunskapens frukt – den som ju Kårelands boktitel också alluderar på.
Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av – ja, rent av ett viljelöst offer inför – böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi. En praktiskt dubbeltydig bild, således, för den man som ville bevisa kvinnors oförmåga att kyligt och vetenskapligt förhålla sig till litteraturens förföriska kraft – men i hemlighet förstås njöt av den spännande scenen.
Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet?
När skönlitteraturen under 1800-talet, tack vare förbättrad tryckteknik och distribution, blev ett massmedium gick flodvågen inte längre att stoppa. De borgerliga kvinnor – för arbetarkvinnor kunde knappast läsa på den nivån – som dittills hållits utanför de många sociala och offentliga sammanhang som var männens självklara domäner, kunde nu tack vare läsandet förstå hur andra människor upplevde kärlek, sorg, äventyr, yrkesliv, relationer och politik – kort sagt livet.
Då allt fler arbetarkvinnor lärde sig läsa, blev världen också deras att erövra genom läsande. Som Mussa gjorde, när hon satt vid tidningen en morgon i Stockholm 1890. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? Eller att Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, den sista kvinnan i Sverige som avrättades, hade halshuggits i Kristianstad? Eller läste hon om Wounded Knee-massakern, då amerikanska trupper mördade ursprungsbefolkningen i South Dakota?
Den läsande kvinnan har genom konsthistorien fungerat som ett standardmotiv, möjligt att ladda med sin tids föreställningar om vad litteratur och läsande representerar: ibland dygdighet, senare rentav lössläppthet och, som hos Eva Bonnier: en skildring av ett klassamhälle på väg mot omvälvning, en modern vardag dit all världens berättelser når och lägger grunden för en ökad medvetenhet om samhället, en fördjupad förståelse av oss själva, historien och tillvaron.
Linda Fagerström, docent i konstvetenskap och kritiker
-
Häng med på en tidsresa till 1600-talets Italien med Claudio Monteverdis maffiga, färgrika och omväxlade Mariavesper! Hylla Jungfru Maria, upplev surroundeffekt i kyrkan och imponeras av trendig flerkörighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vill du lyssna vidare? Johans rekommenderade inspelning är den med John Eliot Gardiner, Monteverdikören, Engelska Barocksolisterna m fl från 1989.
-
Vi bjuds in till en måltid hos Dominikanbröderna i Lund för ett samtal kring firandet av högtiden och Jungfru Maria som förebild.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Firandet av stunden då Jungfru Maria mottog ängeln Gabriels besked att hon skulle föda Guds barn.
På det katolska klostret hos dominikanbröderna i Lund är Jungfru Marie Bebådelsedag en av de viktigaste högtiderna som firas genom högtidlig liturgi och en festmåltid. Dagen påminner om hur Jungfru Maria genom sitt ja till att följa Guds vilja gjorde det möjligt för Gud att inkarneras.
– Hon öppnade Guds frälsning i världen för oss. Gud kom som en man här i världen genom henne, säger dominikanbrodern Pierre-André Mauduit.
I programmet möter vi olika bilder av Jungfru Maria. För hon är på många sätt en förebild för katoliker, påpekar dominikanen Björn Engdahl:
– Hon är en förebild på det sättet att hon är helt öppen för Guds tilltal, hon är helt rensad på egocentrismen som vi andra bär på.
Samtidigt pekar broder Pierre-André Mauduit på att Jungfru Maria inte alltid bara är till lags.
– Och ibland tror jag verkligen vi måste skrika åt Gud och säga: Titta vad som händer i världen – vi behöver dig!Medverkande:
Dominikanbröderna Björn Engdahl och Pierre-André Mauduit
Musik:
All in circles - Shida ShahabiNatacha López, producent
Livsåskådning i P1
[email protected] -
I mitten av 1980-talet påstår en kvinna i Vingåker att hon är Jungfru Maria återfödd och har direktkontakt med Gud. För sina följare blir hon den älskade andliga ledaren. Men gemenskapen liknar allt mer en sekt.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Lilly och hennes lärjungar bildar rörelsen World Light Center som kommer att kallas en av Sveriges märkligaste sekter. Lilly påstår sig vara världsfrälsare men avhoppare vittnar om att hon under tjugo år styr med hot och våld. Barnen är särskilt utsatta.
När ska samhället kliva in? Var går gränsen mellan religionsfrihet och fri vilja? Här är berättelsen om Gudmodern och hennes lärjungar som skakade Sverige strax före millennieskiftet.
Medverkande:
"Susanna", en av Mor Lillys f.d. lärjungar.
Jonas Bernholm, en av Mor Lillys f.d. lärjungar.
Pether Öhlén, journalist på SR som även hjälper avhoppare från sekter.
Ingmar Haglund, journalist på Katrineholmskuriren.
Helena Löfgren, psykoterapeut.
Anders Haag, författare och journalist.
En dokumentär av: Joanna Górecka.
Producent: Gustav Asplund.
Exekutiv producent: Jon Jordås.
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Filt, för Sveriges Radio.
Publicerad: 2022.
-
Den heliga rosenkransen är ett fantastiskt redskap för bön och kontemplation. Tillsammans med jungfru Maria vandrar vi genom händelser i Jesu liv.
Kardinal Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift, ber rosenkransen tillsammans med Birgittasystrarna i Djursholm.
På denna podd kan du lyssna till hur biskopen och systrarna ber rosenkransen. Nu kan du be eller bara lyssna samtidigt som du promenerar, diskar eller tar dig till jobbet. En podd per dag för veckans sju dagar.
Producent är Hasse Billing.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den heliga rosenkransen är ett fantastiskt redskap för bön och kontemplation. Tillsammans med jungfru Maria vandrar vi genom händelser i Jesu liv.
Kardinal Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift, ber rosenkransen tillsammans med Birgittasystrarna i Djursholm.
På denna podd kan du lyssna till hur biskopen och systrarna ber rosenkransen. Nu kan du be eller bara lyssna samtidigt som du promenerar, diskar eller tar dig till jobbet. En podd per dag för veckans sju dagar.
Producent är Hasse Billing.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den heliga rosenkransen är ett fantastiskt redskap för bön och kontemplation. Tillsammans med jungfru Maria vandrar vi genom händelser i Jesu liv.
Kardinal Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift, ber rosenkransen tillsammans med Birgittasystrarna i Djursholm.
På denna podd kan du lyssna till hur biskopen och systrarna ber rosenkransen. Nu kan du be eller bara lyssna samtidigt som du promenerar, diskar eller tar dig till jobbet. En podd per dag för veckans sju dagar.
Producent är Hasse Billing.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den heliga rosenkransen är ett fantastiskt redskap för bön och kontemplation. Tillsammans med jungfru Maria vandrar vi genom händelser i Jesu liv.
Kardinal Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift, ber rosenkransen tillsammans med Birgittasystrarna i Djursholm.
På denna podd kan du lyssna till hur biskopen och systrarna ber rosenkransen. Nu kan du be eller bara lyssna samtidigt som du promenerar, diskar eller tar dig till jobbet. En podd per dag för veckans sju dagar.
Producent är Hasse Billing.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den heliga rosenkransen är ett fantastiskt redskap för bön och kontemplation. Tillsammans med jungfru Maria vandrar vi genom händelser i Jesu liv.
Kardinal Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift, ber rosenkransen tillsammans med Birgittasystrarna i Djursholm.
På denna podd kan du lyssna till hur biskopen och systrarna ber rosenkransen. Nu kan du be eller bara lyssna samtidigt som du promenerar, diskar eller tar dig till jobbet. En podd per dag för veckans sju dagar.
Producent är Hasse Billing.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Vis mere
