Kalifornien Podcasts

  • Den 29 maj 1983 har kallats för "The day that Heavy Metal killed New Wave". David och Niclas ägnar hela avsnitt #92 åt Heavy Metal Day på den mytomspunna US Festival 83. Judas Priest, Ozzy, Scorpions, Mötley Crüe och Van Halen m.fl. spelade inför 370 00 personer vid San Bernardino i södra Kalifornien.

  • Poeten Arthur Rimbaud lade ned pennan för gott vid 21 års ålder. Det gör honom till en av kulturens få förtidspensionärer, vilka Teodor Stig-Matz vill lyfta i denna essä.

    1917 signerade Marcel Duchamp en urinoar, placerade den i en utställningssal och skapade därmed Fountain. I över ett sekel har detta verk och alla de tusentals verk som skapats i dess efterföljd fått barn att utbrista det där kan ju vem som helst göra! och deras föräldrar att förvirrat försöka förklara vad modern konst är. Men efter detta, och en rad andra banbrytande verk, var Duchamp trött på den i hans ögon genomkommersialiserade konstvärlden så trött att han i slutet av 1920-talet lämnade den för att i stället ägna sig åt att spela schack. Detta var han för övrigt skapligt bra på, han tävlade både i de franska mästerskapen och i schack-OS.När Duchamp sade upp sig från konstvärlden skrev han in sig i historien som en av kulturens förtidspensionärer. Listan över dessa är kort, men innehåller förutom den franska konstnären några riktiga storheter, som poeten Arthur Rimbaud och Pink Floyd-sångaren Syd Barrett. En fjärde person som brukar räknas till kategorin är jazzmusikern Alice Coltrane. I eftervärldens ögon är hon kanske mest känd för att ha varit gift med saxofonisten John Coltrane, men i slutet av 1960-talet släppte hon en serie skivor som inte låter som någonting annat, där drönande indiska instrument och avantgardistiska frijazzrytmer agerar fond till duggregnslätta improvisationer på harpa. Sedan lämnade hon musikbranschen för ett liv som hinduisk guru.Hur kom hon fram till denna ovanliga blandning av ljud? Och varför pensionerade hon sig? Den amerikanska musikvetaren Franya J Berkman visar i sin biografi Monument Eternal: The Music of Alice Coltrane att svaren på dessa två frågor är tätt sammankopplade. För det första handlar det om musikerns bakgrund. Redan under barndomen i krigsårens Detroit började hon spela piano i stadens gospelsjungande baptistkyrkor. Detta var en ovanligt fri musikalisk miljö; en kör kunde gå från att sjunga en sång till en annan utan förvarning eller paus, och därför var det av högsta vikt att personen som ackompanjerade var snabb, kreativ och kunde improvisera. Det var också här grunden lades för Coltranes andliga utveckling.Som ung vuxen bytte hon gospeln mot bebop och kyrkorna mot rökiga klubbar. Det var på en sådan hon först träffade sin framtida make, och det var med honom hon i mitten av 1960-talet började utforska österländsk religion i allmänhet och hinduism i synnerhet. Detta var de knappast ensamma om under den här tiden. Indien var det trendigaste som fanns, något som kanske bäst exemplifieras med hippierörelsens intresse för transcendental meditation och The Beatles resa till landet 1968. Men för Alice Coltrane handlade det inte om någon fluga, utan om en livsåskådning som skulle komma att ta allt större plats i såväl hennes musik som hennes liv.Fram till 1967 hade Alice Coltrane uteslutande spelat piano, men John trodde att den notoriskt svårspelade och i jazzmusik ovanliga harpan också skulle passa hennes musikaliska sinne. Sagt och gjort beställde han en, men innan den hann komma fram dog han plötsligt, 40 år gammal i sviterna av levercancer. Makens död och instrumentet han lämnade efter sig resulterade i två saker. Dels såg Coltrane harpan som ett instrument med vilket hon kunde låta sin mans ande leva vidare i musiken. Under de följande åren kom den därför att bli hennes huvudsakliga instrument. Dels gick hon in i en längre period av depression, där religionen blev det enda som kunde hjälpa henne. Hon började få uppenbarelser, träffade en guru vid namn Swami Satchidananda och besökte Indien för första gången.Att hon sedan lämnade musikbranschen för att enbart syssla med religion kan te sig som både naturligt och märkligt. Å ena sidan hade hinduismen alltså spelat en allt större roll i Coltranes liv efter makens död. Å andra sidan var hon på toppen av sin karriär, och de sista skivorna hon släppte innan beslutet vittnar om att hennes skaparkälla var långt ifrån uttömd.När Marcel Duchamp dog 1968 var den gängse uppfattningen att han inte hade skapat några nya större verk sedan han lämnade konstvärlden. Så visade sig dock inte vara fallet. Kort efter hans död avtäcktes Étant donnés som han hade arbetat på i hemlighet mellan 1946 och 1966. Verket består av ett rum, i rummet finns det en dörr som inte går att öppna, men som har flera springor. När man för sina ögon mot någon av dessa ser man en skulptur av en naken kvinna med en gaslampa i handen, liggande framför ett skogslandskap. I dag ses det som ett av hans allra främsta verk; konstnären hade alltså inte lämnat konsten bakom sig bara konstvärlden.Något liknande kan sägas för Alice Coltrane. Även om valet att ägna sig åt religion på heltid markerade slutet för hennes bana som professionell musiker fortsatte hon att göra musik med sina följare på det ashram hon byggde upp i Kalifornien. Dessa stycken som länge bara fanns att höra på mycket sällsynta kassettband, men som nu finns tillgängliga även i digital form består av församlingens mässande över repetitiva, transskapande, rytmer och Coltrane som bytt ut sin harpa mot en synt.Musiken ger intrycket av att gå runt i cirklar, utan någon egentlig början eller slut; ett försök att komma så nära evigheten som möjligt genom att om och om igen upprepa Guds olika namn. På ett plan påminner den om annat hinduiskt mässande den närmaste referensen för oss i Sverige är kanske de orangeklädda Hare Krishna-medlemmarna som ibland kan ses sjunga och spela på torg i storstäder på ett annat är det något väsensskilt: en kvinna på toppen av sin förmåga, en människa som inte kan sluta skapa, trots att knappt någon längre hör på.Teodor Stig-Matz

  • Någon mördar unga kvinnor i Los Angeles, Kalifornien, mellan 1993 och 2008. Massmedia ger gärningsmannen epitet som Hollywood Ripper, Chiller Killer och The Boy Next Door. Men vem är han? Manus av David Oscarsson. Ljudbearbetning av Emil Drougge.

    Du hittar fler avsnitt av Seriemördarpodden varje tisdag på https://podme.com/se/seriemordarpodden/

  • Vår tid kräver ett religiöst språk hävdas det. Sven Anders Johansson ser en månghundraårig syn på ondska och natur gå under i klimatkrisens tid.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2019.Den 1 november 1755 drabbades Lissabon av en fruktansvärd jordbävning. Staden vid den här tiden Europas fjärde största ödelades och en stor del av dess befolkning dog. Att händelsen är intressant än idag beror på att den troligen bidrog till att förändra det västerländska tänkandet i allmänhet, och synen på naturen och det onda i synnerhet.Det här var en tid då Gud fortfarande antogs vaka över allt som hände. Världen var ordnad, allt hade sin bestämda plats i Guds skapelse. Så hur kunde Gud låta en katastrof som denna äga rum? Frågan, en variant av det klassiska teodicéproblemet, hade naturligtvis ställts långt tidigare, men nu, vid 1700-talets mitt, får den en ny laddning.Den amerikanska idéhistorikern Susan Neiman beskriver utförligt denna övergång i sin bok Evil in Modern Thought. Från och med nu blir naturen något neutralt, och ondskan upphör att vara ett filosofiskt problem. För ondskans problem förutsätter ett systematiskt samband mellan [] naturlig och moralisk ondska. Men världen tycks inte uppvisa några sådana samband alls skriver Neiman. Några menade förstås att jordbävningen berodde på portugisernas syndiga leverne, men den sortens argument hade inte framtiden för sig.Istället kommer naturen och moralen fortsättningsvis att skiljas åt. Immanuel Kants formulering från 1786 fångar separationen: Naturens historia börjar alltså med det goda, ty den är Guds verk; frihetens historia med det onda, ty den är ett människoverk. Den myndiga, upplysta mänskligheten skiljs från naturen, som hädanefter blir ett objekt för mänskligt vetande och brukande. Ondska har följaktligen ingenting med jordbävningar att göra den förpassas till den mänskliga sfären.Under de århundraden som följer får beteckningen ondska följaktligen allt mindre relevans. Den moderna sociologin, psykologin och på senare tid även genetiken spelar viktiga roller i den utvecklingen. Insikten om att också de mest bestialiska handlingar har sociala, psykologiska och genetiska orsaker leder kort sagt till att begreppet ondska får ett minskat förklaringsvärde.Men om denna långsamma förändring följer av Kants synsätt, så är det också något i den fortsatta utvecklingen som vederlägger hans hoppfulla ideal. För om onda handlingar i själva verket är symptom på fattigdom eller trauman i barndomen så innebär det ju också att friheten är mindre än vi trodde. Och Kants filosofi gick ju ut på att vi skulle göra oss fria genom att tänka själva. Men blev vi verkligen fria? Eller fanns det ett förbiseende, rent av ett inslag av blind hybris, i denna förnuftstro?Om Lissabon-katastrofen ledde till en förändrad syn på naturen och det onda man skulle rent av kunna säga att den innebar ondskans försvinnande och naturens uppkomst så tror jag att vi just nu befinner oss i ett snarlikt, fast motsatt skifte. Jag tänker förstås på den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.Är det så enkelt att naturen återigen har blivit ond? Ja, för de vars liv slås sönder av orkaner på Haiti, torka i Sudan eller skogbränder i Kalifornien är den känslan förmodligen inte så avlägsen. Men poängen är nog snarare att vår relation till naturen, som en följd av klimatförändringarna, återigen betraktas i moraliska termer. Syndamedvetandet, skammen, domedagsscenarierna, avlatsbreven (i form av klimatkompenserande), predikanterna, hopplösheten och hoppfullheten allt finns där, i vardagen, politiken och framförallt i massmedierna.DN:s kulturchef Björn Wiman är en av dem som har introducerat ondskebegreppet i klimatdiskussionen: Vi behöver prata om godhet och ondska, helvete och paradis förklarar Wiman. Vi behöver det religiösa språket. Ja, uppenbart finns det ett sådant behov, för Wiman är inte ensam. Men varför behöver vi det? Och vad leder det språkbruket till? Tendensen kan delvis förklaras med att det är så jargongen ser ut: när något är riktigt förkastligt kallar vid det gärna för ondska för att understryka situationens allvar. Men framförallt, tror jag, handlar det om att skapa en moralisk gemenskap genom att markera avstånd till det man uppfattar som motståndarsidan.Ett skäl till det är att skillnaden mellan de som kallas klimatförnekare och de som är klimataktivister rent filosofiskt inte nödvändigtvis är så stor. För figurer som Jair Bolsonaro och Donald Trump är naturen mest en råvarukälla med vars hjälp vi kulturvarelser kan skapa mer välstånd, mer tillväxt. För klimataktivisterna i den andra ändan av spektrumet är naturen det som vi kulturvarelser måste rädda innan det är för sent. Krass ekonomism och vinningslystnad står alltså mot moralism och omsorg.Även om det är inbjudande att ansluta sig till den moraliserande sidan så kan man invända att det inte gör så stor skillnad. Också för dem är naturen det andra, det vill säga ett yttre objekt för vårt agerande, något vi kan använda eller rädda tack vare vårt förnuft. Rör det sig inte så sett om samma naturbehärskning, samma antropocentriska hybris? (Det tydligaste uttrycket för denna antropocentriska objektifiering är kanske den underliga frasen om att rädda klimatet, som om det vore själva klimatet som sådant som var på väg att gå under, snarare än framstegstanken.) I bägge fallen upprätthålls den gräns som Kant beskrev: på ena sidan naturen; på andra sidan friheten, förnuftet och handlingskraften.Problemet för oss idag är att det är svårt att, på Kants vis, se naturen som Guds sfär. Gud är ute ur ekvationen, det religiösa språket till trots. Naturen är herrelös, och samtidigt allt annat än passiv. Det är en svårsmält insikt för en upplyst mänsklighet. Att naturen slutade framstå som ond berodde ju på att naturbehärskningen effektiviserades. Husen blev jordbävningssäkra, obotliga sjukdomar blev möjliga att bota de tidigare hoten reducerades till bara natur. Idag vet vi att denna natur i hög grad är en produkt av framsteget, av naturbehärskningen, kulturen, moralen. Naturen är inte något där borta den är tvärtom vår egen skapelse, vårt eget monster. Men det måste i så fall också sägas att hela mänskligheten, all vår moral, all vår girighet och all vår frihet, också är en del av det vi kallar natur, ett oöverskådligt system som ingen kontrollerar.Om naturen uppstod genom Lissabon-jordbävningen, kan man säga att denna natur, det vill säga detta naturbegrepp, nu håller på att gå under. Om det är goda eller dåliga nyheter beror på vad man är och var i biosfären man befinner sig. Frågan är ju också vad som uppstår istället. Möjligen kan man hoppas på det som ekoteoretikern Timothy Morton kallat ecognosis, det vill säga en ny form av samexistens som inbegriper en insikt om att gränserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, historien och naturen, tänkandet och världen är oklara, porösa, föränderliga, om de alls existerar.En sak är i alla fall tydlig redan nu: det religiösa språket, den uppblåsta sagoboksretoriken om gott och ont, är ingen lösning, snarare ett symptom på människans maktlöshet. I det avseendet bär den kanske trots allt på en sanning.Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid MittuniversitetetLitteraturSusan Neiman, Evil in Modern Thought: An Alternative History of Philosophy, Princeton: Princeton Universty Press, 2002Immanuel Kant, Mutmasslicher Anfang der Menschengeschichte, i Kants gesammelte Schriften avd. 1, bd 8, red. Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften, Berlin: Georg Reimer, 1912Malina Abrahamsson, Björn Wiman: I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket, Dagen, 2018-11-23Timothy Morton, Dark Ecology: For a Logic of Future Coexistence, New York: Columbia University Press, 2016

  • Mattias gästar studion och han har precis avslutat en lång kampanj i Kuf så vi passar på att prata om hur Kuf funkar i kampanjspel. Inga spoilers för er som följer krönikan på rollspel.nu. Lichess Nordnordosts Patreon Brett Easton Ellis Kuf Kaliforniens Mörka Torn Rechnoygorods alla universitet Ares There and Back Again Jean M Auel … Fortsätt läsa Avsnitt 93 – Kampanj i Kuf

  • Den 15 november 1998 hittas en övergiven bil på en parkeringsplats i det lilla samhället Clemens, Kalifornien. Bilen tillhör 25-åriga Cyndi Vanderheiden men själv är hon, efter en barkväll, helt försvunnen. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer.

    Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Karin berättar om lindansösen Elvira Madigan, eller Hedevig Jensen som hon egentligen hette, och hennes relation till Sixten Sparre. Det var en relation som ledde henne i döden och gjorde henne till en romantikens ikon, men hur var det egentligen? Anna berättar om Joseph, Summer, Gianni och Joseph Jr McStay, en hel familj som försvann spårlöst från sitt hem i Kalifornien 2010.

    Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir.

    Den så kallade Nytorgsmannen dömdes igår till fem års fängelse för sju våldtäkter - ett alldeles för lågt straff menar åklagaren, som yrkat på tolv år. Mannen dömdes för betydligt färre våldtäkter än han stod åtalad för, men är det hela förklaringen till att straffet blev så mycket lägre?Sen pratar vi om jungfrufödslar i djurriket. På ett zoo i Kalifornien har forskare nämligen upptäckt att två honor fött barn helt på egen hand. Det är inte första gången ett djur förökar sig på det sättet, men att de gjort det trots tillgång till hannar anses som unikt.

  • Ronie Berggren om det senaste i USA: Colin Powell avliden i Covid 19 vid 84 års ålder; Biden vill vaccinera 28 miljoner barn med Pfizer; Essential workers lämnar sina arbeten på grund av vaccinationstvång; Två deomkratiska senatorer sätter sig på tvären mot Bidens agenda; Storbrand i Kalifornien; Kina testskjuter nuclear-capable hypersonic missile; Vikingarna var i Nordamerika redan år 1021; Glenn Younkin når framgångar genom att stå på föräldrarnas sida i skoldebatten i Virginia; Condoleezza Rice på ABC:s The View om Critical Race Theory; Donald Trump gör nytt försök med nytt socialt nätverk; New York City Council nedmonterar staty av Thomas Jefferson.

    ------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • 2014 mördade den 22-årige Elliot Roger sju personer i en masskjutning i Isla Vista, Kalifornien. Motivet till dådet var hämnd eftersom ingen tjej ville ha honom. Sen dess har fler män gått i hans fotspår och begått misogyna terrordåd. Emma och Mattias diskuterar om sexuellt frustrerade män verkligen är ett reellt hot mot samhället och vad de tycker om begreppet incels. Dessutom har Emma pratat med Caroline Uggla, doktor i evolutionärantropologi och forskare i demografi, om på vilka oväntade sätt som ojämna könskvoter påverkar samhället.


    Musik:

    Lil Watermark, Deepblu - Incel


    Inläsare: Peter Öberg

    Producent: Clara Wallin


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Det är skräckens månad och månaden till ära så blir det ett avsnitt av lyssnarberättelser som är proppfullt av spökerier.

    Vi får höra från en lyssnare som vid flera tillfällen spelat anden i glaset – en lek som vi ju vet kan få förödande konsekvenser.

    En annan lyssnare berättar om sin natt på det hemsökta hotellet i den hemsökta staden i Kalifornien.

    Och så har vi med oss Olivia – en tjej som tidigare nämnts i vår podd. Hennes kompis skickade nämligen in en berättelse om när de spelade anden i glaset. En lek som medförde att de råkade bjuda in något de verkligen inte ville – och detta lyckades de fånga på en ljudinspelning.

    Nu är Olivia tillbaka – men den här gången handlar det om kvinnan som tycks bo i hennes pojkväns lägenhet. En kvinna som är allt annat än levande och som har allt annat än goda avsikter.


    Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen

     

    Musik

    ”Come out and play” av DesperateMeasurez

    Drones av Standingwave

    https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode

     

    Kontakt

    Instagram:   

    @spoktimmen

    @linnkarolina

    @jennyborg91

     

    Facebook:  

    Spöktimmen

     

    Mail:                    

    spoktimmenpodcast@gmail.com


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • I veckans avsnitt förklarar Peppe varför hon väljer att bo i Kalifornien trots att Norden objekt sätt vinner alla klasser med skattesubventionerad förskola, trygghet, mindre inkomstklyftor, nära till släkt och vänner osv). Varför för Cissan så många tutorials om hur man ska sina sig när man är 50? Vad stör sig Skåpet på i Instagramskrollet? Facebook, ögonskugga i regnbågsfärger och såklart rekommendationer på slutet. Lyssna! Tipsa en smart vän med god smak i poddar.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Tack vare ett lyssnartips (Tack Tobias!) fick vi nys om fantastiska Josefine Wing från Umeå, som sedan tre år tillbaka bor tillsammans med sin hund Tora i en van i Kalifornien. Vi snackar med henne om björnmöten, att spela in DIY-filmer med sin trasiga mobiltelefon och om vanlifecommunityt i Kalifornien.

    Josefines youtube: https://www.youtube.com/c/DIYosefine

    Vanlife Sverige Patreon: https://www.patreon.com/vanlifesverige

  • Kristofer är än en gång missnöjd med debattens tillstånd, och funderar på vad Oscar Wilde skulle haft att säga om Lars Vilks och kritikernas insatser.

    Nanna har sett filmen Pleasure och radikaliserats i sitt porrmotstånd. Hon provar att aktivera sig i Porrfri barndom, men kommer snart på andra tankar. På vägen ställs frågor som: är det kanske så att råttor i själva verket är dumma i huvet?Duon utreder också huruvida de lever i en efterbliven tid, eller om de sociala medierna ger oss tillgång till mer dumheter än tidigare. Nanna gör en kovändning i cannabis-frågan efter oroväckande nyheter från Kalifornien.Dessutom: Merkurius sänker Facebook, vilda spekulationer om Nobelpriset i litteratur, och tecken på en ny rymdkapplöpning mellan öst och väst!