Moskva Podcasts

  • Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?

    Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat. Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi. En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar. Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. Programledare: Robin Olin [email protected]: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Utrikeskrönika 17 maj 2022.

    Moskva, Jerevan eller kanske Warszawa tisdag morgon.Ni får ursäkta om jag inte riktigt säkert vet var jag är när just ni hör det här.På lite drygt en vecka har jag turnerat runt i sex länder och fem huvudstäder allt för att komma till den största metropolen Moskva.Det tog mig tre dygn, försökte först ta buss från Tallinn via Narva till St Petersburg. Men en ny okänd "sakon", lag med femtioelva paragrafer påstod att jag måste ha tagit ett coronatest I Ryssland och finnas på en lista, PCR-testet jag hade och mina fyra vaccinationer dög inte.Så olikt Karl XII som 1700 besegrade ryssen i just Narva blev jag besegrad av en spoling, som precis fått uniform och leddes förödmjukad tillbaka över gränsbron, som om jag skulle försöka klättra över taggtrådsstängslet och hoppa ned i floden för att få komma till Ryssland.Ny buss nu till Riga och så flyg till Istanbul nästa dag, där hade jag min första tur på drygt ett dygn och slapp sitta åtta timmar på flygplatsen och kammade hem sista sätet på ett tidigare flyg till Vnukovo i Moskva. Annars hade jag kommit fram för sent.Som journalist är det viktigt att vara på plats där det händer och nu var jag faktiskt det, i god tid före Segerdagsfirandet vid femsnåret tog jag övermodigt beslut att åka taxi in till stan. Det var ett misstag. Särskilt om taxichauffören, både ville ha för mycket betalt och inte hittar utan ständigt lyckades köra in i varje avspärrning. Jag menar vem åker mot Röda torget när det är där paraden ska hållas?!Allt mer desperat efter att han kört in i alla tänkbara avspärrningar klev jag ur bilen och tänkte övermodigt att polisen säkert låter mig passera avspärrningen för att komma hem. Vi var ändå många många kilometer från Röda torget. Men tyvärr på fel sida Tverskajagatan. I varje gathörn en polis, som sa njet och absolut inte ville ge en hint om var det gick att passera.... Till slut räddades jag av metron, trots hopplösa trappor vid linjebyten så kom jag fram och hann rapportera om Segerdagen, se stridsvagnar rulla och prata med folk.Somliga sa saker jag bara inte hade kunnat föreställa mig.Det är inte bara resandet hit som förändrats totalt. Att vara i ett land, som startat ett krig i Europa är en mycket konstig känsla där allt på ytan ser ut att vara som vanligt.Och när så många helt enkelt inte vill bli påminda om att det INTE är som vanligt.Låtsas som förlusten av McDonalds eller Ikea inte spelar någon större roll, det finns andra fastfoodkedjor, som är ryska och vi kan också göra spånplattebaserade garderober.Som utlänning sticker du ut i butiken när du betalar med kontanter, en kassörska var riktigt otrevlig och blev påhejad av en man intill. Känslorna ligger utanpå.Men i en annan butik log kassörskan med hela ansiktet tillbaka, när jag var särskilt artig, hon sa bak min rygg: vilken vacker människa.Jag väljer att fokusera på henne nu när jag lämnar Moskva för den här gången.Maria Persson Löfgren, Jerevan eller Warszawa eller kanske Stockholm [email protected]

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer.....

    Det här är inte svårt att förstå...

    Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten.

    Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen.

    "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock.

    På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs.

    "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken.
    Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina.

    "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato."

    Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap.
    Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags.

    Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev.

    Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO.

    Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan.

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer..... Det här är inte svårt att förstå... Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten. Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen. "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock. På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs. "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken. Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina. "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato." Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap. Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags. Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev. Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO. Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Utrikeskrönikan 12 maj 2022.

    Paris torsdag, Hur kan han vara så pigg jämt?Landets president, alltså. Dagen efter första omgången i presidentvalet till exempel, när jag efter några intensiva veckor och nattarbete, äntligen lyckades skaka liv i mig själv runt lunch och slog på teven var han redan ute och tog selfies med väljare.Han är alltid steget före.Jag försöker trösta mig med att han nog inte bor ovanför en dåligt hörande pensionär som tittar på TV till ett på nätterna, och inte heller bor under en ung man som har högljutt sex ofta precis efter att damen under äntligen har somnat.Men ändå.Ta till exempel den där ovanliga, men ändå i hans värld helt typiska veckan i februari.På måndagen hade han maratonmöte med Putin i Moskva.På tisdagen överläggningar med Zelenskyj i Kiev, och Scholtz i Berlin.På onsdagen, vanliga möten med franska regeringen.På torsdagen presenterade han en stor kärnkraftssatsning i ena delen av landet.På fredagen var han värd för en stor konferens om havsmiljöproblemen i den andra delen, och sedan på kvällen- middag med Portugals President i Paris.Efter en så intensiv vecka, med så astunga ämnen skulle man ju kunna tänka sig att han vid presskonferenserna dök upp med ringar under ögonen och stakade sig lite på orden.Men icke. Aldrig.Det händer att svetten pärlar sig i pannan på honom, och några gånger har han visat irritation,Men trött?Aldrig.Inte det minsta.Det är kanske det att han aldrig levt med små barn. Han har inte alla dessa sömnupphackade nätter på CV:t alltså.Man kan ju se på andra världsledare, som tillträder runt fyrtio, som han gjorde.När de lämnar fem år senare har de blivit tunnhåriga, gråskäggiga eller fått några centimeter bredare midjemått.Men inte Macron.Han spelar av allt att döma nog i och för sig inte på bortaplan på nätterna, som ju vissa tidigare franska presidenter gjort.Dubbelliv kan ju naturligtvis vara lite krävande.Och det är klart att han sparar en himla massa energi på att aldrig behöva tvätta kalsongerna själv,Och inte behöver han ta fram faktaunderlag eller boka resor eller så heller.Men ändå.Alla dessa möten och framträdanden...Han läser knappt ens innantill.Och gör liksom aldrig sådant som letar efter läsglasögonen, på en presskonferens inför miljoner tittare, för att sen upptäcka att han visst hade de på sig, som premiärminister Jean Castex till exempel.Kan det vara den 24 år äldre frun Brigitte Macron som är hemligheten?Hon verkar vara den perfekta partnern för någon som nog inte har jättemycket tid för tvåsamhet, lugn och stöttande.Jag ger mig tusan på att hon inte ens snarkar.Men det är klart, att vara alltför energisk, till och med otålig och impulsiv, som har sagts om Macron har ju sina nackdelar för en politiker.Man kan ha svårt att orka med långsamma reformarbeten, kanske sprider lite oro hos kollegor för att ta icke förankrade beslut, och råka säga åt en arbetslös framför TV-kamerorna att det minsann bara är att gå över gatan om man vill ha ett jobb.Jag vet inte hur det är med dig, men jag behöver stillhet och tid för eftertanke för att fungera.Jag undrar om Emmanuel Macron också behöver det eller om han är en sådan där stålman som det sägs att han tycker om att uppfattas som.Marie Nilsson Boij, Paris [email protected]

  • Den ryske författaren Lev Rubinstein menar att det ryska samhället drabbats av en depression efter landets invasion av Ukraina.

    Rubinstein, som nyligen gav ut samlingsvolymen "Vidare och vidare" med dikter på svenska, bor kvar i Moskva trots att många av hans vänner lämnat landet. Trots all död och förstörelse tror han att Ukraina är ett land med en framtid medan Ryssland är på väg att försvinna som nation.Ett reportage av Fredrik Wadström.

  • Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion.

    Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller det stora fosterländska krigetsom det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara moderlandet och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh

  • Linnea Wikblad har varit i Frankrike! Vi pratar märkliga grejer man tagit med sig på flyget! Kodjo Akolor snackar om den första svarta Dr. Who! Världsstjärnan Tove Lo tittar förbi! Kalle Berg från P3 Nyheter går igenom partiledardebatten i Agenda & protestaktioner i Formel 1-cirkusen. David Carlqvist som är utrikesreporter på Ekot hjälper oss förstå det ryska firandet av segerdagen och Vladimir Putins tal på Röda torget i Moskva.

    Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

  • Utrikeskrönikan 9 maj 2022

    Pretoria måndag. Åter på hemmaplan i Sydafrika, men mitt sinne och mina tankar är fortfarande till stor del kvar i Ukraina och alla de möten, berättelser och öden vi fick ta del av där. Jag har fått frågan några gånger vad gjorde starkast intryck på dig? Och det är svårt att säga. Men kanske var det en scen som jag minns särskilt väl. Vi följde en grupp ukrainska minröjare nån timmes bilfärd norr i Kiev. Jag minns skogsgläntan där vid sidan av grusvägen. Polistejpen var svept runt träden och markerade kanske ett femtio gånger femtio meter stort område. Vårsolen lyste över maskrosorna. En soldatstövel stod i vägkanten. Bitar av plåt och skräp. Det var först efter en stund jag såg det första skelettet, sen ett till precis bredvid. Jag har sett döda förut, eller snarare dödade människor förut. I Centralafrikanska republiken i en källare, i Burundi en bränd kropp på gatan.Just här handlade det om en av så många platser där ryska stridsfordon skjutits i bitar under de intensiva striderna som svepte fram här för drygt en månad sedan. Och det är alltid en sorg att se, men samtidigt en känsla av overklighet. Man skyddar sig själv genom att ta bilder, kameran eller mobilen blir ett filter mot verkligheten. Efter ett tag när man vant sig vid alla sönderskjutna hus, bilar och rostbruna brända rester av stridsvagnar och lastbilar, så kändes det som det här är en kuliss. En filminspelning. Men det var nåt med de där skeletten som grep tag i mig. De ukrainska minröjarna iklädda västar och hjälmar fnyste lite åt dessa rester av ryska soldater och började sakta undersöka om de fanns minor kvar innanför tejpen. Men vilka var de där helt oigenkännliga resterna? Kanske, mycket troligen, handlar det om unga 20-åriga värnpliktiga från Irkutsk eller Volgograd som hade hela livet framför sig, och inte hade en aning om att deras förband var på väg emot. Två kroppar som det nästan inte finns nåt kvar av, och två mödrar någonstans i Ryssland som undrar var deras söner är, sömnlösa av oro och ovisshet.Idag är det dagen för den stora segerparaden i Moskva. Den ryska krigsmaskinen har gjort allt den kunnat för att blidka president Vladimir Putin och försöka visa upp nåt som kan påminna om en militär framgång i Ukraina. Kanske blir det symbolen för det ukrainska motståndet, hamnstaden Mariupol som kommer förklaras som en rysk seger denna symboltyngda dag. Det råder ingen tvekan om att kriget kostat tusentals ukrainare livet, varav många civila. Men det har kostat Ryssland också. Och när militärparaden drar igång på Röda torget idag med kolonner av skinande, blänkande vapensystem som ska visa på rysk militär överdådig styrka, ja då ska jag åter minnas de där två skeletten i den ukrainska skogsbacken.Richard Myrenberg, Pretoria

  • Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.


    Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.


    1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.


    Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.


    Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.


    Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.


    Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.


    Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.


    Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.


    Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.


    I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.


    På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.


    Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.


    Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.


    28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.


    Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.


    Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • När Ryssland beslutade sig för att invadera Ukraina fick det följdverkningar på hela världen, inklusive idrotten och ishockeyn. I veckans avsnitt får ni höra en spelare som aktivt valde att lämna sin ryska KHL-klubb CSKA Moskva för att han inte kunde stå bakom Rysslands agerande.
    Han heter Lucas Wallmark – och han har tillsammans med sin lagkamrat Joakim Nordström hyllats unisont för sitt ställningstagande.
    I avsnittet berättar Lucas om vad han upplevde på plats i Moskva under krigets inledande dagar, flyktvägen från Ryssland, samtalen med CSKA, hur avtalen löstes, miljonerna han gått miste om, pengarna han fick behålla från kontraktet, varför det var självklart att stå upp för Ukraina, hur han ser på övriga KHL-svenskar som blev kvar i Ryssland under slutspelet, stödet från svenska ishockeyförbundet och hur hans familj hemma i Sverige mådde.
    Dessutom blickar han mot stundande VM – som blir hans första i karriären. Det blir även ett samtal om hans klubblagskarriär, åren med Skellefteå och Luleå, kärleken till Björklöven, relationen med Per Kenttä, hyllningen till Rod Brind'Amour, framtiden som verkar ligga hos Zürich och tankarna på att en dag dra på sig "Löven"-tröjan.

  • I Ryssland pekas nu de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman ut som nazister i en omfattande propagandakampanj. "Vi är emot nazister, men det är inte de".

    På sociala medier sprids det nu en bild som bland annat målar upp de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman som nazister. En annan berömda svensk som pekas ut är Ingmar Kamprad.

    Propagandakampanjerna pryder även ryska busskurer i bland annat Moskva, där bilder på de tre personerna syns med tillhörande texter samt rubriken "Vi är emot nazister, men det är inte de".

    I reklamkampanjen lyfts olika citat fram från de världsberömda kändisarna. Exempelvis finns det ett citat från Astrid Lindgrens dagbok i vilken hon under andra världskriget skrev att hon var mer rädd för den Sovjetiske ledaren Stalin än Hitler:

    "Jag tror hellre jag säger Heil Hitler i hela mitt liv än får ryssarna över oss".

    Enligt Aftonbladet skriver kampanjmakarna också att Ingmar Bergman älskade Hitler så mycket att han hade en bild på den tyske diktatorn över sängen. Likaså att IKEA-grundaren Ingmar Kamprad ska ha sagt i sina memoarer att han var nazist och beundrade Hitler.

    Ryssarna gissar ju givetvis, eller kan det vara så att man försöker förmedla något till den svenska befolkningen...

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • I Ryssland pekas nu de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman ut som nazister i en omfattande propagandakampanj. "Vi är emot nazister, men det är inte de". På sociala medier sprids det nu en bild som bland annat målar upp de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman som nazister. En annan berömda svensk som pekas ut är Ingmar Kamprad. Propagandakampanjerna pryder även ryska busskurer i bland annat Moskva, där bilder på de tre personerna syns med tillhörande texter samt rubriken "Vi är emot nazister, men det är inte de". I reklamkampanjen lyfts olika citat fram från de världsberömda kändisarna. Exempelvis finns det ett citat från Astrid Lindgrens dagbok i vilken hon under andra världskriget skrev att hon var mer rädd för den Sovjetiske ledaren Stalin än Hitler: "Jag tror hellre jag säger Heil Hitler i hela mitt liv än får ryssarna över oss". Enligt Aftonbladet skriver kampanjmakarna också att Ingmar Bergman älskade Hitler så mycket att han hade en bild på den tyske diktatorn över sängen. Likaså att IKEA-grundaren Ingmar Kamprad ska ha sagt i sina memoarer att han var nazist och beundrade Hitler. Ryssarna gissar ju givetvis, eller kan det vara så att man försöker förmedla något till den svenska befolkningen... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se