New York Podcasts

  • Långt norrut i staten New York ligger en liten stad. Det här är en stad som är omringad av fält och åkrar och det är inte ovanligt att man kan se människor från Amishfolket åka runt med häst och vagn. Här sker ett mord som kommer att dela invånarna i två läger. Vänner blir ovänner och personer som förr alltid hälsat på varandra vänder nu snabbt bort blicken för att undvika ögonkontakt. Det här är ett mord som splittrar staden, för åsikterna går isär om vem som egentligen dödade den 12-åriga pojken.


    Fall: Garrett Phillips


    Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen

     

    Musik

    ”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)

    https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode

     

    Kontakt

    Instagram:    

    @spoktimmen

    @linnkarolina

    @jennyborg91

     

    Facebook:   

    Spöktimmen

     

    Mail:                     

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Skådespelaren Mark Ruffalo kräver att Twitter ska regleras efter Elon Musks avslöjande; Nick Sandmann ber Elon Musk släppa Twitterfiler från när han själv blev mordhotad; Gatuvåldet i New York fortsätter; Trump hanterar Elon Musks avslöjande kontra-produktivt; Svart liberal på MSNBC får sparken, drar igång prat om rasism; Elon Musk hävdar att Twitter kan ha påverkat valet i Brasilien; Media tysta om Elon Musks story om Twitters censur av Bidenkritisk artikel.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Under 90-talet skapade en ny stil inom modefotografi stora rubriker. Beniga modeller med blek hy, stripigt hår, utsmetat smink och butter uppsyn betraktades som solklara exempel på en missbrukarlook.

    "Knarkare säljer parfym", löd en rubrik i Aftonbladet 1996. Det är skamligt, kommenterade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Widar Andersson. Det som rörde upp känslor var en reklamkampanj där, bland andra, det nya stjärnskottet Kate Moss syntes. Modellerna i kampanjen beskrevs som unga, bleka och hålögda.Looken retade gallfeber på en opinion som började gasta om magra modeller, ätstörningar och glamorisering av drogmissbruk. Frågor ställdes om varför modevärlden skulle hylla drogmissbrukare? Heroinister! Drevet gick och luften gick så småningom ur looken.Men i början av november i år skrev tabloidtidningen New York Post en artikel med rubriken Bye-bye booty: Heroin chic is back, där det förklarades att 90-talets heroin chic-estetik håller på att göra comeback. Men, värt att påminna om om man är lite petig med modehistorien är att beniga modeller med lågt BMI inte är synonymt med den stil som fick öknamnet heroin chic. Det var snarare en look en hel estetik som bjärt bröt av mot den svulstigare 80-talsstil som dominerat; och den handlade om långt mer än bara kroppsvikt. I veckans Stil berättar vi historien om hur estetiken med öknamnet heroin chic skapades.Det blev en stil som kom att göra starkt intryck på många av dem som var unga under 1990-talet. Vi träffar Cecilia Suhaid Gustafsson, som idag är konstnärlig ledare för Riksteaterns dansrepertoar och driver podden Kulturens ABC, men vid den här tiden gick hon på gymnasiet och var uppslukad av fotomodeller. Hon minns tydligt när Kate Moss gjorde entré i hennes liv. Heroin chic-estetiken återfanns inte bara i modebilden. Liknande uttryck färgade vid samma tid även musik och film. 1995 recenserade Helena Lindblad den cinéma vérité-inspirerade filmen Kids, som med ett rått och dokumentärt uttryck visade upp staden New York. Bakom filmen stod regissören Larry Clark och manusförfattaren Harmony Korine. Vi pratar med filmkritikern Helena Lindblad om den senares inverkan på skildringen av den amerikanska ungdomskulturen.Heroin chic-estetikens kroppsideal har under hösten påståtts vara tillbaka. Vissa pekar ut Kim Kardashians drastiska viktnedgång inför årets Metgala som en brytpunkt för skiftande ideal. Andra har spekulerat i hur hennes onormalt stora kroppsförändring egentligen var möjlig. På sociala medier sprids obekräftade rykten om att realitystjärnan kan ha använt sig av ett läkemedel. För under hösten har en ny bantningstrend skapat rubriker i USA. Mediciner med ämnet semaglutide, menat för diabetes- och obesitaspatienter har börjat köpas upp av rika, friska människor. Nöjesjournalisten Michelle Hallström berättar om hur Hollywoodtrenden redan tagit sig till Sverige och överläkaren Mikael Rydén påtalar dess riskabla konsekvenser.Veckans gäst är Stefania Malmsten, grafisk formgivare och lektor i visuell kommunikation vid Beckmans Designhögskola, som var med och startade två av 1990-talets mest inflytelserika modetidningar i Sverige: Pop och Bibel.

  • Kattis vill ha mer av New York i livet (hon saknar inte minst sitt alterego ”Kat”) och Elin fantiserar om en husalv som diskar hennes vaser. Vilket får dem att undra: Vilka krav är egentligen rimliga att ställa på sig själv? 

    Vår klippare Jonas undrar om de någonsin låter det praktiska gå före det estetiska (och tipsar om en, enligt duon, ”jätteful” julgransfot), vilket leder till några konkreta förslag för att dölja praktiska men fula inslag i hemmet. 

    Dessutom har Kattis snöat in på den amerikanska societetskvinnan och designern Gloria Vanderbilt, som verkligen gjorde inredning till en konst. 

    Det och historien bakom Elins fina julkransar (ja, hon blir påkommen med sekatören i tallriset) får du i veckans avsnitt! Trevlig helg. 


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Cynisk, sarkastisk och ytterst kvick i tanken var författaren Dorothy Parker. Men sin karriär inledde hon inom modepressen. Än idag är hennes namn synonymt med en lika skarp som sofistikerad stil.

    En nätt brunett, ofta klädd i grönt, med hornbågade glasögon, platta skor och med en förkärlek för mjuka och kryddiga parfymer. Så har Dorothy Parkers beskrivits. Men det som oftare brukar omtalas med henne, är hennes vassa tunga och förmåga att i skrift skärskåda sin samtid, alltid med en humoristisk underton. I år är det femtio år sedan hon avled, 73 år gammal.I det tidiga 1900-talet tillhörde Dorothy Parker den första generationen kvinnor som tjänade sina egna pengar. Sin yrkesbana som skribent inledde hon på den anrika modetidningen Vogue, där hon sattes att skriva bildtexter och där hon gjorde sig känd som något av en bråkstake. Snart förflyttades hon istället till den relativt nystartade tidningen Vanity Fair. Det var inte Dorothy Parker emot, hon hade hela tiden haft siktet inställt på att arbeta där. För Dorothy Parker ville skriva, på riktigt. Och det skulle hon också komma att göra, såväl poesi, noveller, som filmmanus.Nyligen publicerades boken Jag älskar dig till döds ändå, med nyöversättningar, eller ja, tolkningar, av Dorothy Parkers dikter på svenska. Vi träffar poeten, författaren och översättaren Isabella Nilsson, som fick uppdraget och hon liknar att läsa Dorothy Parkers poesi med att bli serverad alltings ljuvliga jävlighet på en silverbricka ihop med ett glas bubbel och en skål geléhjärtan."I am not a writer with a drinking problem. Im a drinker with a writing problem" är ett av Dorothy Parkers många citat. Hon var något av en citatmaskin. Fast att hon föredrog att dricka whiskey är gin den dryck hon kommit att bli tätast förknippad med. Hon har till och med fått en ginsort uppkallad efter sig. Vi tittar närmare på förbudstidens relation till alkohol och på ginens status idag.Den kvicka och inte sällan elaka humor som Dorothy Parker kommit att personifiera, återfinns även i dragvärlden. Att "throw shade" innebär att man på ett raffinerat sätt förolämpar någon med undertexten i ens skämt. Humorgreppet har sitt ursprung från New Yorks svarta dragscen. Vi ber regissören och koreografen Hans Marklund berättar om när han 1977 för första gången stiftade bekantskap med begreppet. Dessutom ringer vi upp skådespelaren Robert Fux, som nyligen annonserades som programledare för den svenska versionen av tävlingsprogrammet Drag Race. Han beskriver "shade" som en drag queens livsnödvändiga försvarsvapen.Veckans gäst är Annina Rabe, litteraturkritiker.

  • Världen pågår som vanligt. Vardagen är densamma som igår men ändå inte. Allt har förändrats.

    Frida Bagri läser Radionovellen PlåsterströsselSom liten lärde Magda Mariam att strö strössel av blommor på sina sår, det gjorde smärtan lättare att uthärda. Men det som nu har hänt finns det inte riktigt något bot för. Mariam reser från New York till Stockholm för att vara nära sin vän som är på väg bort. Frida Bagri, skådespelare, just nu aktuell i " Saker vi äter när ingen ser på" vid Teater Västernorrland i Sundsvall.Suad Ali är författare. Hon romandebuterade 2020 med den hyllade romanen Dina händer var fulla av liv".Av: Suad AliInläsning: Frida BagriProducent: Camilla Blomqvist & Joseph KnevelTeknik: Kalle AnderssonSlutmix: Melekeh Meyer

  • Är det weak att älska New York? Stellz julgransstroke fortsätter obviously, med ett otroligt avslöjande om Kim Ks varukorg. Vi dör åt era sämsta/konstigaste julklappar.
    Dessutom har vi med Gunilla Persson, från Svenska Hollywoodfruar (WAIT WHAT?!? 🤯), i en exklusiv intervju om Kanye West! Har Ye olovligt samplat Gunilla? Vad kräver hon i skadestånd? Och behöver hon pengarna? Asså ni har aldrig varit så här välkomna!

  • Konstkritikern Blake Gopnik har skrivit en tusensidig biografi om fenomenet Andy Warhol. Ett reportage av P1 Kulturs Mårten Arndtzén.

    Andy Warhol är en av de där kulturpersonligheterna som aldrig tycks upphöra att fascinera oss liksom hans konstverk aldrig tycks upphöra att sätta nya auktionsrekord.Den nya biografi över Warhol som kommer på svenska i dagarna ska faktiskt vara den första fullständiga. Den är hursomhelst definitivt omfattande. Över elva hundra sidor har Peter Samuelssons svenska översättningen blivit. Men så har författaren Blake Gopnik ägnat åtta år åt att skriva "Warhol Livet som konst".Mårten Arndtzén har talat med bokens författare, den amerikanske konstkritikern Blake Gopnik via en länk från hans bostad i New York och som av en slump råkar han bo på samma gata som Warhols berömda ateljé Silver Factory.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

  • Konstkritikern Blake Gopnik har skrivit en tusensidig biografi om fenomenet Andy Warhol.

    TUSEN SIDOR ANDY WARHOL Andy Warhol är en av de där kulturpersonligheterna som aldrig tycks upphöra att fascinera oss - liksom hans konstverk aldrig tycks upphöra att sätta nya auktionsrekord.Den nya biografi över Warhol som kommer på svenska i dagarna ska faktiskt vara den första fullständiga. Den är hursomhelst definitivt omfattande. Över elva hundra sidor har Peter Samuelssons svenska översättningen blivit. Men så har författaren Blake Gopnik ägnat åtta år åt att skriva "Warhol - Livet som konst".Mårten Arndtzén har talat med bokens författare, den amerikanske konstkritikern Blake Gopnik via en länk från hans bostad i New York - och som av en slump råkar han bo på samma gata som Warhols berömda ateljé Silver Factory.RYSKA KONTORSFLICKOR GÖR UPPRORRomanen "Flickor och institutioner" och är skriven av 29-åriga, ryska Daria Serenko, och är ett slags inifrån-skildring från statliga och kommunala, ryska kulturinstitutioner, som bibliotek och museer.Titelns flickor är de kvinnor, som jobbar på de här institutionerna, de som befinner sig långt där nere i systemet och blir som en stor anonym klump. Boken är lite som ett kollektivt körverk där rösterna, berättar med skruvad satir om tillvaron på de här ofta ganska gråa sterila institutionerna. Kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg har läst den.HANTVERK ÄR HETT I HÖSTÅrets julklapp sägs vara en hemstickad tröja - Det är nog inte en slump - vår spaning är att det är ovanligt HETT med hantverk just nu.Stockholms hantverksförening firar 175 år i år och är med och arrangerar utställningen "Kraftverk - hantverk i en ny tid" på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm och boken "Handkraft" som ges ut i samband med jubiléet har precis belönats med guld för bästa fackbok i Publishingpriset.P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har besökt utställningen där skomakare och skräddare, yxmakare och florister, tatuerare och dockmakare flyttat in för att demonstrera hantverksskicklighet, traditioner och modern skaparglädje.OBS: ESSÄ OM DRÖMMAR OCH LITTERATURDet handlar om litteraturens förhållande till verkligheten denna vecka i OBS och i dagens radioessä utforskar författaren Martin Engberg kopplingen mellan skrivandet och drömmen.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

  • Håller fotbollslegendaren Anders Svensson alltid upp telefonen mot himlen när han får dålig mottagning? Har han ätit hamburgare på Hard Rock Cafe vid Times Square i New York? Och är han övertygad om att när tjejer hemmafestar tillsammans så slutar det i åtminstone 80 procent av fallen med att de har kuddkrig i underkläderna?

  • Det här är berättelsen om Post Malone - den kritiserade och hyllade rapparen som blev känd över en natt och som aldrig varit intresserad av att placeras i ett musikaliskt fack.

    Det är tidig lördagsmorgon, år 2015. Utanför är det sensommar och New York kokar. Det gör det också i talkshowen Breakfast Clubs inspelningsstudio. Good morning everyone, this is DJ Envy and Charlamagne da God, we are The Breakfast club and guest in the building is ... Post Malone!Framför en av de tre mickarna sitter 20-årige Post Malone, nedsjunken i stolen i en olivgrön stor t-shirt med massa hål. Det bruna, lockiga håret har han satt upp i en slarvig tofs mitt på huvudet. Han ser lite morgontrött ut, men han är taggad. I studion är det bra stämning. De snackar om Post Malones uppväxt, hans musikpreferenser och om Dallas Cowboys.Men snart tar intervjun en annan vändning. Are you afraid that you as a white rapper may be considered a culture vulture?, frågar en av programledarna.På kort tid har Post Malone gått från att vara en nobody från Texas till en av USA:s mest omtalade artister. Med sin låt White Iverson har han tagit nätet med storm. Men långt ifrån alla jublar över den vita artisten med guldtänder, braids och som rappar om pengar, brudar och berömmelse.Kritiska röster hörs om att Post Malone bara är en i raden av vita artister som profiterar på svart kultur.P3 Musikdokumentär om Post Malone är berättelsen om den kritiserade och hyllade rapparen som blev känd över en natt och som sedan blev en musikalisk vilde.Dokumentären är gjord av Siri Hill hösten 2022. Producent Anna Lillkung. Exekutiv producent Hanna Frelin. Tekniker Fredrik Nilsson. Programmet görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Medverkande: Levi Hielle-Bergström, Amel Suljevic och Cornelia Biller.Ljudklippen i dokumentären kommer från The Breakfast Club, Snoop Dogg TV, Viral Twitch, Dash Radio, CelebNMusic 247, Noisey Raps, Skee TV, The tonight show with Jimmy Fallon, American Music Awards 2018, Celeb Watch och Howard Stern Show.

  • Under de tidiga morgontimmarna den 25 mars 1990 var festen i full gång på Happy Land Social Club, en olicensierad nattklubb som låg i området Bronx i New York. Stämningen var god och musiken flödade ut ur högtalarna. Men kort därefter skulle Happy Land förvandlas till ett brinnande inferno och bara ett fåtal personer skulle lyckas ta sig ut i tid. Allt detta på grund av en impulsiv hämndaktion och handling som utfördes av en ensam man. En handling som ledde till den dödligaste branden som ägt rum i New York sedan 1911. En handling som i slutändan kostade 87 unga människor livet. Det här är historien kring mordbranden på Happy Land Social Club.


    Det här avsnittet släpptes ursprungligen på vår Patreonsida i februari 2022.


    Följ oss på Instagram:

    https://www.instagram.com/rysarpodden/

    Följ oss på Facebook:

    https://www.facebook.com/rysarpodden

    Maila oss:

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • “I don’t have no army, I just know the truth. And I’m here to separate the good Jews from the Satanic Jews! Yes, yes, yes!”

    Louis Farrakhan har brett stöd i det svarta USA. Redan under mitten av åttiotalet drog hans predikningar tiotusentals åhörare. I New York, Los Angeles och Washington DC svarade publiken på varje attack mot judar med att ställa sig upp med armarna utsträckta – som för att heila – men med knutna nävar istället för öppna.
    For more info: https://bit.ly/DKVSYE
    STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på:
    SWISH 0046768943737
    paypal.me/ARONFLAM
    DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK
    Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH
    Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

  • Öar som funnits på kartan har ibland visat sig vara skapelser av fantasin. Petter Lindblad Ehnborg reflekterar över fantomöarnas historia och vad som hände när jordklotet kartlades.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Drömmen om en ö skingras ibland som sand mellan fingrarna. När ett australiskt forskningsfartyg 2012 skulle besöka Sandy Island, så var stillahavsön inte där. Då hade den tjugofyra kilometer långa landmassan ändå funnits utmärkt på kartan i mer än ett sekel i allt från välrenommerade världsatlas till den stora sökmotorns satellitkartor. Geografen Alastair Bonnett beskriver utfärden till Sandy Island som upptäckten av en plats icke-vara. Många öar hade tidigare mött samma öde: under 18- och 1900-talen genomfördes flera expeditioner för att sudda ut hundratals öar som inte fanns. På sjökorten stod förkortningen E.D för Existence Doubted, betvivlad existens.Redan Plutarchos konstaterade att geografer gärna fyllde kartans marginaler med tvivelaktiga inslag. Frusna hav, otillgängliga våtmarker eller öknar fulla av vilda bestar. HIC SVNT LEONES noterade medeltida kartritare över obygden, här finns lejon, men de hade lika gärna kunnat skriva här finns öar. 1500-talets kartor som Olaus Magnus Carta Marina eller Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum svämmar över av främmande skärgårdar. Den moderna kartografins fortsatta utveckling är på många sätt en berättelse om öarnas försvinnande.De kallas fantomöar: platser som en gång fanns angivna på kartan men ströks vid närmare påsyn. Gemensamt för dem alla är att de uppstått ur havet då drömmen föregått kartbilden. Hos en sjöman som längtar efter land eller berömmelse kan sinnenas spratt forma en ö av en dimbank, en valrygg eller en optisk illusion. I andra fall kan en berättelse vara gnistan. I Garci Rodríguez de Montalvos riddarroman Las sergas de Esplandían från 1510 beskrivs en fiktiv ö öster om Ostindien vid namn California. När spanska erövrare senare under seklet siktade Baja Californias sydspets trodde de sig ha hittat just en ö, och döpte den efter fiktionen. Andra fantomöar har sitt ursprung i långlivade myter. Kring 500-talet gav sig irländska munkar ut på resor i roddbåt i västerled, och öarna de sades ha hittat levde kvar på kartan ett årtusende. Mest mytomspunnen är Sankt Brendans ö, ett paradis på Jorden omslutet av en tät dimma, men enligt vissa inte så mycket en fantomö som en verklig. Kanske var det till Newfoundland som munkarna funnit vägen?Fantomöarnas försvinnande kan möjligen betraktas som en ojämn kamp mellan två kartografiska andor. Författaren Robert Macfarlane återkommer till skillnaden mellan det han kallar för rutnäts- och berättelsekartor. Den idag dominerande rutnätskartan översätter otyglad rymd till en abstrakt helhet. Den anger gränser mellan länder, råvaror eller ägare men också vägen till närmsta italienska restaurang och som sådan har den förstås varit mycket praktisk. Priset för detta är enligt Macfarlane att rutnätskartan reducerar världen till data, oberoende av en mänsklig betraktare. Den lyfter ut människan ur den omgivande miljön och placerar henne utanför landskapet.Berättelsekartan är annorlunda, i det att den snarare betraktar människan som en del av kartan. Här berättas en historia om en plats och hur den upplevs av en människa eller kultur som rör sig genom den. Medan rutnätskartan beskriver ett rum genom vilket otaliga resor kan göras fångar berättelsekartan istället en unik resa, unika relationer mellan människor, eller mellan människan, tiden och landskapet. Aboriginernas sånglinjer eller drömspår kan leda vandraren genom rumtiden, medan den keltiska traditionens så kallade tunna platser är de där hinnan mellan det jordiska och det himmelska är som skirast. Bortom Nordatlantens horisont såg Sankt Brendan och hans fränder inte bara fysiska öar utan också ett landskap av andliga prövningar.Författaren Amitav Ghosh noterar att den europeiska erövringen av världen åtföljdes just av ett ritande av rutnät över jordklotet. Räta linjer som snart stod i konflikt med redan existerande berättelser om det omgivande landskapets betydelse. Platser gavs nya namn som påminde om den gamla världen, marker omformades för att likna Europa, och ursprungsbefolkning fördrevs, eller utplånades ur landskapet. Så finns det under dagens öar ofta andra begravda. Ta Quisqueya som exempel, namnet på en förlorad ö på ett förlorat språk, taíno, talat av ett närapå förlorat folk. 1492 landsteg Columbus på ön och döpte den till la isla Española, den spanska ön, eller kort bara den spanska, Hispaniola. Under de kommande 25 åren dog sannolikt hundratusentals taínoer, ofta som slavar i spanjorernas guldgruvor. De kom att ersättas av afrikaner, slagna i bojor och samman med sockerrör skeppade över havet.Så har drömmen om en orörd ö många gånger visat sig förödande för den som redan har ön som sitt hemland. Även drömmar kan få våldsamma följder. Historien är full av skeenden som skedde på grund av en inbillad saga, noterar Umberto Eco, och lyfter fram just Columbus jakt efter en ny sjöväg till Indien eller kapten Cooks sökande efter Terra Australis Incognita. När Cook återvände till England med beskedet att Stilla havet var en övärld snarare än denna drömda, okända landmassa möttes han av besvikelse. Europa kom att se på öarna som fantomer efter en förlorad kontinent, undantag av mening, avskurna från varandra och vindspridda i en tom ocean. Detta helt på tvärs mot lokala föreställningar om havet som en gränslös kontinent av vatten, en väv som band samman såväl människor som öar.I vår kartlagda tid har nya former av fantomöar hamnat i den geopolitiska brännpunkten som då nya stränder uppenbarar sig under polernas smältande is. Utanför Dubais kust pågår alltsedan 2003 skapandet av den så kallade Världen, en konstgjord skärgård i form av en världskarta, som en dag är tänkt att täckas av lyxhotell. Detta på en plats som med stigande våttemperaturer riskerar att bli otjänlig för mänskligt liv. Ett sandslott i havet så beskriver tidningen Le Monde de konstgjorda, militariserade öar som Kina låtit anlägga i Sydkinesiska sjön, i syfte att stärka sin järnhand över regionen.Öar som uppstår, men också öar som försvinner. Inga länder är lika känsliga för havsnivåhöjningar som de låglänta korallatollerna i Stilla havet och Indiska oceanen. I Maldivernas huvudstad Malé bor en kvarts miljon invånare bara decimeter över havet, däribland en snabbt växande skara internflyktingar. En angelägen fråga för atollernas intellektuella är hur språk, kulturarv och nation ska bevaras om öarna en dag behöver överges.Det finns många alternativ till den berömda kanariefågeln i kolgruvan. Maldivernas sand, Mauritius dronter, Påsköns träd. Naurus fosfat gjorde för en tid landet till världens näst rikaste men när råvaran tog slut fick ön istället agera läger och limbo åt Australiens båtflyktingar. Fantomöar men också öarnas fantomer: tillsammans vittnar de om behovet av en ny karta, nya berättelser.Petter Lindblad Ehnborg, psykolog och essäistLitteraturBonnett, Alastair. 2015. Sandy Island i Off the Map. London: Aurum Press. Bonnett, Alastair. 2021. The Age of Islands. London: Atlantic Books. Eco, Umberto. 1998. Serendipities. New York: Columbia University Press. Edmond, Rod & Smith, Vanessa (red.). 2003. Islands in History and Representation. Oxon/New York: Routledge. Ghosh, Amitav. 2021. The Nutmegs Curse. The University of Chicago Press. Le Monde Hors-Série. Géopolitique des îles en 40 cartes. 2019. Macfarlane, Robert. 2008. The Wild Places. London: Penguin. Macfarlane, Robert. 2018. Off the Grid. I Lewis-Jones, Huw (red.). The Writers Map. London: Thames & Hudson. Rodríguez de Montalvo, Garci. 1510. Las sergas de Esplandián.

  • I det här avsnittet är det basisten Dee Dee Ramones våldsamma flickvän Connie som kommer skapa den vibration som slutligen sätter världen i gungning och leder fram till att irländska U2 blir världens största rockband. Följ med på en oväntad resa från New York till Irland och sedan vidare ut till världens största arenor.


    Fjärilseffekten är gjord av Axel Hietanen Ingman och produceras av Clara Wallin i samarbete med Acast.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.