Polen Podcasts
-
I detta avsnitt kollar vi hur det går för våra nya podd-kompisar Robban och Jeanette på deras resa ner i Europa och Micke lär oss om vikter vi måste ha koll på med våra rullande sommarstugor. Vi svarar på fråga om fordonsskatt och hur man har koll på betalning efter på och avställning. Kommafram-mat och husbilsnyheter om Nya Zeeland hinner vi också med.
I restipset tipsar Robban & Jeanette om Polen:
Kanske inte det första landet man tänker på när man åker ut från Sverige med husbil men vi har fastnat för Polen och varit på flera vackra fina platser. Trygga och välorganiserade campingar till bra priser. Rivierakänsla!
Sopot (Camping and Sailing Sopot 34) https://sopot34.pl/
Ett par steg ifrån den kritvita fina sanden som finns längs Sopots beach. Lång fin strandpromenad, lite lyxigare ort. Vi tog taxi in till Gdansk och gjorde en heldag där medan bilen stod tryggt på Campingen. Det går även att ta buss så klart.
Malbork (Norra Polen 66 Km från Gdansk). Camping Over the Pond http://www.malbork-kemping.eu/
En fin camping som ligger 10 min gångväg till Europas största medeltida slott/borg. Malbork Castle Museum, Helt fantastiskt ställe där man kan spendera många timmar. Har aldrig sett något liknande. Vi vill rekommendera att man tar en personlig guide då det är otroligt prisvärt och man får så mycket mer än bara ta hörlurar.
Mielno en semesterort i nordvästra Polen. Camping NA Granicy nr 125. http://www.nagranicy.pl/
Campingen ligger precis vid en sjö och promenadavstånd till havet och en underbar strand med många trevliga ställen längs strandpromenaden. Vägarna i Polen tror vi många är rädda för men de bygger och bygger, så många vägar är nya och fina.
Obs! Polen har ett nytt betalningssystem på polska motorvägar som heter ETOLL. Det finns en hemsida där man kan få mer information som heter www.etoll.gov.pl
Bra restauranger som är moderna och med bra service.
Tips på ett suuupertrevligt ölbryggeri i Sopot som heter Browar Mieski Sopot (www.browarmiejskisopot.pl
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor kan du också följa på Youtube https://www.youtube.com/@VaraHusbilsresor , Facebook och Instagram https://www.instagram.com/varahusbilsresor/ . Våra NYA podkompisar Jeanette & Robban đ Jeanette och Robban har instagramkontot https://www.instagram.com/glampingexplorer och Youtube https://www.youtube.com/@Glampingexplore. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected] -
Flera av den polske författaren Bruno Schulz verk gick förlorade i Förintelsen. Mest av dem alla gÀckar romanen "Messias". Jan Henrik Swahn berÀttar den tragiska och snudd pÄ magiska historien.
ESSĂ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Ă sikter som uttrycks Ă€r skribentens egna.Förtryck, vatten och eld. DĂ€r har du tre av litteraturens största skadegörare. För ett tiotal Ă„r sedan satt jag hemma och sĂ„g pĂ„ Rapport. Det visades bilder pĂ„ en hangar som brann i VĂ€llingby. Flammorna reste sig höga och brandmĂ€nnens vattenstrĂ„lar kĂ€ndes tunna och ynkliga. Jag reste mig för att sĂ€tta pĂ„ tevatten och sa till min grekiska fru att nu brinner det i Stockholm igen. Varför brinner det aldrig i Aten?Jag hade dĂ„ nyligen gett ut en roman som var vĂ€ldigt sjĂ€lvutlĂ€mnande men byggde pĂ„ en grundpremiss som var pĂ„hittad. Att mina dagböcker just brunnit upp och att jag var hĂ€nvisad till mitt minne. I ett brev frĂ„n polisen nĂ„gra dagar senare meddelades att det var mina böcker, manuskript, möbler och dagböcker som brunnit i Rapportinslaget. Jag blev uppringd av en man frĂ„n magasineringsföretaget som skakad sa att han under sitt liv i branschen aldrig varit med om nĂ„gon eldsvĂ„da förut. Jag förklarade för honom att det var mitt eget fel, man ska aldrig hitta pĂ„ nĂ€r man Ă€r författare.Det finns inget hopp om att mina manuskript ska Ă„teruppstĂ„, men för andra verk lever hoppet. Jag tĂ€nker sĂ€rskilt pĂ„ ett försvunnet manus som jag hörde talas om redan pĂ„ 1980-talet. Jag hade lĂ€st nĂ„gra böcker av författaren och fĂ„tt höra att han skrivit ytterligare en roman, med titeln Messias och som börjar sĂ„ hĂ€r:Tidigt en morgon vĂ€ckte min mor mig och sade: Josef, Messias kommer, folk har redan sett honom i staden Sambir.Författaren Ă€r den legendariske Bruno Schulz, skicklig tecknare och en av 1900-talets stora stilister. Hans sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden kan pĂ„minna om Franz Kafka och Danilo Ki. Likt fadern med sina tygbalar rullar Schulz upp fantastiska tablĂ„er som saknar all stadga. Det Ă€r lĂ€ngtan efter denna ljuvliga kulissvĂ€rld som bidragit till myterna kring Messias-manuskriptet. En italiensk litteraturvetare, Giorgio van Straten, har antytt att manuset skulle kunna ha brunnit upp i en bilolycka. DĂ€r har vi elden igen. Hans argumentation kĂ€nns dock inte sĂ€rskilt övertygande, mer som en skröna faktiskt. Men förtryck har definitivt ett finger med i spelet. Schulz sköts till döds av en gestapopolis pĂ„ vĂ€gen tillbaka till gettot i Drohobycz 1942.1935 gjorde han en teckning dĂ€r man ser Messias komma flygande ovanför hustaken. Men den messianska tiden handlade för Schulz del inte om en frĂ€lsande profet. Messias Ă€r för honom ett annat namn för den geniala epoken, förverkligandet av barndomen. Regression alltsĂ„ men genom mognad, ett sĂ€tt att komma bort frĂ„n krigets trauma som för hans del omfattar Ă€ven det judiska traumat och faderns död. Drömmen om barndomen sĂ„g han som ett narkotikum för att glömma historien och kriget och fĂ„ fadern och den egna oskuldsfullheten tillbaka. För Schulz var barndomen ett Utopia och för att nĂ„ dit mĂ„ste han fĂ„ tiden att gĂ„ baklĂ€nges, vilket bara kunde ske litterĂ€rt.Schulz berĂ€ttade om arbetet med Messias i brev. Det gick trögt, skrev han, annat kom emellan. Först sedan Tyskland gĂ„tt in i Polen 1939 och Schulz tvingats flytta in i gettot i Drohobycz, lossnade det. Kanske hjĂ€lpte det mer pĂ„trĂ€ngande hotet om död honom att hitta ett sprĂ„k till romanen. Man vet att han gjorde rĂ€der ut frĂ„n gettot, försedd med kartonger fulla med teckningar och skriverier som han försökte rĂ€dda undan Förintelsen genom att be vĂ€nner utanför gettot att ta hand om materialet. En del av dessa kartonger har Ă„terfunnits, dock ingen som innehöll Messias.Visst kan man hoppas pĂ„ att just den kartongen grĂ€vdes ner under en tröskel snarare Ă€n att kastas pĂ„ elden av nĂ„gon som fasade för att bli pĂ„kommen med komprometterande material.En som anvĂ€nde litteraturen för att rĂ€dda boken ur verklighetens lĂ„gor var den amerikanskjudiska författaren Cynthia Ozick. Hon vistades en lĂ€ngre tid i mitten av 1980-talet i Stockholm och anvĂ€nde dess miljöer och persongalleri litterĂ€rt. I romanen Messias i Stockholm skapar hon sitt eget Drohobycz, fullt av mystiska antikvariat och fanatiska boksamlare dĂ€r plötsligt det som alla gĂ„tt och vĂ€ntat pĂ„ sker: Bruno Schulz Messias dyker upp, i hĂ€nderna pĂ„ en kvinna som pĂ„stĂ„r sig vara hans dotter. Behöver jag nĂ€mna att manuset brinner upp i slutkapitlet?Cynthia Ozicks version Ă€r fascinerande men jag tror mer pĂ„ legenden om ett mjölkbud i Drohobycz. En natt fick han ta emot en platt metallask av det slag som herrstrumpeband brukade försĂ€ljas i. FrĂ€mlingen gav honom pengar, bad honom grĂ€va ner asken i kĂ€llaren och Ă„terkom aldrig. En dag blev det översvĂ€mning i kĂ€llaren och mjölkutkörarens hustru upptĂ€ckte att golvet var tĂ€ckt av blöta manussidor.En Ă€nnu troligare version har jag frĂ„n den polske poeten och översĂ€ttaren Jerzy Ficowski. Han var djupt involverad i Bruno Schulz liv och verk och gav aldrig upp hoppet om att manuset till Messias skulle Ă„terfinnas. 1987 blev Ficowski kontaktad av en kusin till Bruno Schulz vid namn Alex, som berĂ€ttade att han i sitt hem i Kalifornien i sin tur blivit kontaktad av en person frĂ„n staden LwĂłw som ville sĂ€lja en tvĂ„ kilo tung bunt manuspapper samt Ă„tta teckningar av Bruno Schulz för tio tusen dollar. Kunde Ficowski i egenskap av expert nĂ€rvara vid överlĂ€mnandet? Schulzforskaren avskrev semesterplanerna och stannade hemma i flera mĂ„nader utan att vĂ„ga lĂ€mna telefonen ur sikte. Sommaren övergick i höst. Till slut ringde kusinen. Mannen med manuskriptet hade hört av sig igen. Allt var klart. Sedan hĂ€nde ingenting. IstĂ€llet nĂ„ddes Ficowski av beskedet att kusinen fĂ„tt en svĂ„r hjĂ€rnblödning. Han dog nĂ„gra dagar senare, utan att lĂ€mna efter sig minsta papperslapp med information om den mystiske mannen frĂ„n LwĂłw.Det fanns dock en fortsĂ€ttning. 1990 trĂ€ffade Ficowski ambassadören Jean Christophe Ăberg, Schulz-beundrare Ă€ven han. Enligt Ăberg lĂ„g Messias tillsammans med annat handskrivet material i KGB:s arkiv. Ăberg hade trĂ€ffat en rysk diplomat som hade sett Schulz portfölj med egna ögon. Problemet var att materialet inte stod i Bruno Schulz namn utan var registrerat pĂ„ den man som tagit emot manuskripten av Schulz men sedan fĂ„tt dessa konfiskerade av Gestapo, arresterats och förmodligen dödats i koncentrationslĂ€ger. TyvĂ€rr avled Ăberg kort tid efter mötet och dĂ€rmed mĂ„ste Ficowski Ă€n en gĂ„ng söka vidare pĂ„ egen hand.Det finns rykten som gör gĂ€llande att Ăberg faktiskt hann fĂ„ ut Messias ur KGB:s ofantliga gömmor. Andra tror att manuset ligger kvar dĂ€r. Kanske Ă€r det sĂ„, kanske gick det under i eld eller upplöstes i vatten. Det Ă€r som en roman, berĂ€ttelsen om denna roman, som möjligen alltjĂ€mt existerar, förutsatt nu att Schulz verkligen hann skriva klart den. Men sĂ„ lĂ€nge vi drömmer om att fĂ„ lĂ€sa den lever hoppet trots allt om att vi ska fĂ„ Messias tillbaka. Jan Henrik Swahn, författare och översĂ€ttare -
MÄnga har försökt skapa ett sprÄk som förbrödrar vÀrlden, men inget kom lÀngre Àn esperanto. Dan Jönsson reflekterar över tungomÄlet som blev USA:s lÄtsasfiende och ett offer för Stalintidens paranoia.
ESSĂ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Ă sikter som uttrycks Ă€r skribentens egna.Ă ret var 1947, Tyskland var besegrat, kalla kriget hade knappt börjat och den amerikanska armĂ©n insĂ„g att det nu behövdes en ny fiende att öva mot om man skulle hĂ„lla Ă„ngan uppe. Pentagons strateger uppfann dĂ„ en ondskefull militĂ€rmakt med namnet Aggressor, som hade som sin plan att assimilera amerikanska medborgare in i sin egen frihetshatande och mĂ€nniskofientliga kultur. Denna lĂ€tt förklĂ€dda kommunistiska fiende talade sĂ„klart ocksĂ„ ett vilt frĂ€mmande tungomĂ„l. Ryska, tĂ€nker ni men nej, faktiskt inte. AlltsĂ„ kinesiska? Nej, inte det heller. Aggressorerna frĂ„n Aggressor pratade hĂ„ll i er nu esperanto. Logiken var klar och redig: helt i enlighet med Aggressors lumpna assimileringsplaner fungerade ju esperanto just genom att assimilera ord frĂ„n en mĂ€ngd olika sprĂ„k. Symbolen för Aggressors sĂ„ kallade Circle Trigon Party var en grön triangel som pĂ„minde om esperantorörelsens gröna stjĂ€rna, och USA:s försvarsdepartement gick rentav sĂ„ lĂ„ngt att man 1959 gav ut en lĂ€robok med titeln Esperanto: The Aggressor Language. Inte förrĂ€n i slutet av sextiotalet gjorde Vietnamkrigets barska realiteter slut pĂ„ fantasierna.Hur i all vĂ€rlden var nu detta möjligt? frĂ„gar man sig. Esperanto, som ju Ă€nda frĂ„n början bĂ„de konstruerades och spreds som ett fredens och förbrödringens sprĂ„k? Ska man inte vara bra paranoid för att se det som ett hot? Svaret Ă€r att jo, det ska man nog, men det Ă€r det alltsĂ„ en och annan som Ă€r och US Army var lĂ„ngtifrĂ„n de första.SĂ„ lĂ„t oss ta historien frĂ„n början. NĂ€r den judiske, rysktalande lĂ€karen Ludovik Zamenhof frĂ„n Bialystok i nuvarande Polen 1887 lade fram grunderna för det han dĂ„ kallade lingvo internacia sĂ„ var det lĂ„ngtifrĂ„n första gĂ„ngen nĂ„gon hade försökt konstruera ett nytt vĂ€rldssprĂ„k för att göra slut pĂ„ mĂ€nsklig fiendskap. Hade man lĂ€st sin bibel visste man att det var först med den babyloniska sprĂ„kförbistringen som mĂ€nniskornas tungomĂ„l söndrades och blev sinsemellan obegripliga. I Första Mosebok lĂ„ter ju Gud Adam ge namn Ă„t alla levande varelser, och tanken pĂ„ att hitta tillbaka till detta ursprungliga, adamitiska sprĂ„k var nĂ„got som kittlade bĂ„de fantasin och Ă€regirigheten.Ett tidigt försök att rekonstruera nĂ„got liknande var medeltidsmystikern Hildegard von Bingens lingua ignota men riktigt pĂ„ allvar vaknade intresset först pĂ„ sextonhundratalet. SkĂ€let var att latinet dĂ„ sakta men sĂ€kert började förlora sin stĂ€llning som den lĂ€rda vĂ€rldens gemensamma sĂ„ kallade lingua franca. VetenskapsmĂ€n som Galileo, Descartes och Newton publicerade sig bĂ„de pĂ„ latin och sina respektive modersmĂ„l. Samtidigt frĂ„gade man sig om det trots allt inte behövdes ett sprĂ„k som alla kunde förstĂ„ och som i tidens anda dĂ„ tĂ€nktes utgĂ„ helt frĂ„n rationella begrepp: matematiskt exakt och rensat frĂ„n alla avvikelser och möjliga missförstĂ„nd. Flera av tidens stora forskare och filosofer utarbetade sina olika förslag till hur ett sĂ„dant sprĂ„k skulle kunna se ut och fungera. Alla strandade de till slut pĂ„ att de blev pĂ„ tok för oöverskĂ„dliga och komplicerade, men idĂ©n levde vidare och fick pĂ„ sitt sĂ€tt ny energi i nittonhundratalets analytiska sprĂ„klogik.NĂ€r Zamenhof lanserade lingvo internacia var det Ă„terigen i en sprĂ„kligt förbistrad vĂ€rld. Tyska, franska och engelska konkurrerade om herravĂ€ldet och det var lĂ€tt att se behovet av ett neutralt, mellanfolkligt hjĂ€lpsprĂ„k. Tio Ă„r tidigare hade den bayerske prĂ€sten Johann Schleyer introducerat sitt volapĂŒk, vĂ€rldssprĂ„ket, och pĂ„ kort tid lyckats engagera mĂ„nga entusiaster i framför allt Tyskland och Frankrike, lĂ€nder som just hade varit indragna i ett förödande krig. Men förbrödringen kom av sig, av flera skĂ€l. VolapĂŒks system av affix var svĂ„rt och krĂ„ngligt, och Schleyer visade sig vara en smĂ„tt diktatorisk figur som hĂ„rdnackat motsatte sig alla tankar pĂ„ reformer. Dessutom kom de grĂ€nsöverskridande visionerna pĂ„ kollisionskurs med de nationalistiska stĂ€mningarna i bĂ„de Bismarcks Tyskland och det efter kriget stukade Frankrike, dĂ€r volapĂŒkisterna blev fritt villebrĂ„d för tidningsspalternas satiriker. Zamenhofs esperanto hoppets sprĂ„k, som det snart kom att kallas var tillrĂ€ckligt likt, men ocksĂ„ tillrĂ€ckligt olikt för att kunna fĂ„nga upp den ideologiska budkaveln. Med sin rysk-judiska bas kunde det för det första knappast utmĂ„las som en fiendelist, för det andra var det ocksĂ„ lĂ€ttare att lĂ€ra sig, och Zamenhof var för det tredje ett helt annat slags ledare Ă€n Schleyer hans instĂ€llning var kort och gott att sprĂ„ket Ă€gdes av dem som talade det. Det viktiga var inte att grammatiken förblev intakt utan att man höll fast vid det han kallade för esperantos interna ideo, den inre idĂ© som handlade om att med sprĂ„ket som grund bygga en fredlig, global gemenskap.Det var sĂ„dana pĂ„ en gĂ„ng demokratiska och visionĂ€ra principer som gjorde att esperanto dels snabbt fick fĂ€ste och kunde vĂ€xa till en vĂ€rldsomspĂ€nnande rörelse; dels ocksĂ„ lyckades avvĂ€rja konkurrensen frĂ„n de olika förbĂ€ttrade vĂ€rldssprĂ„k ido, patolglob, idiom neutral och allt vad de hette som runt förra sekelskiftet dök upp som svampar ur jorden. Esperanto attraherade drömmare och aktivister frĂ„n vitt skilda hĂ„ll: pacifister och feminister, ockultister och revolutionĂ€rer men ocksĂ„ regionala sprĂ„kprotektionister som i esperanto sĂ„g ett vĂ€rn mot utbredningen av de koloniala vĂ€rldssprĂ„ken. Rörelsen nĂ„dde sin kulmen efter första vĂ€rldskriget, och aldrig var den sĂ„ nĂ€ra en avgörande seger som nĂ€r Nationernas Förbund 1922 tog upp frĂ„gan om att göra esperanto till det rekommenderade andrasprĂ„ket i vĂ€rldens skolor. Men förslaget föll efter hĂ„rt nationalistiskt motstĂ„nd, Ă„terigen frĂ„n franskt hĂ„ll, och de följande Ă„ren stod hoppet istĂ€llet framför allt till Sovjetunionen, som 1926 stod vĂ€rd för vĂ€rldskongressen i Leningrad. Kanske kunde esperanto bli sprĂ„ket som fick vĂ€rldens proletĂ€rer att förena sig? Komintern hade saken pĂ„ sin dagordning, men med stalintidens alltmer paranoida och isolationistiska politik krossades till slut Ă€ven den sovjetiska esperantorörelsen.Och dĂ€rmed kanske den utopiska drömmen om ett fredens vĂ€rldssprĂ„k. Esperanto lever visserligen vidare; sprĂ„ket har idag mellan 50 000 och en miljon talare, beroende pĂ„ hur man rĂ€knar, Ă€ven om de som vĂ€xer upp med esperanto som modersmĂ„l Ă€r försvinnande fĂ„. Men de finns. Och trots att ingen inbillar sig att esperanto idag kan utmana engelskans stĂ€llning som globalt lingua franca, sĂ„ vem vet, tiderna förĂ€ndras, förr Ă€n vi anar stĂ„r vi pĂ„ nytt inför ett sprĂ„kligt maktvakuum, och vĂ€gen ligger Ă„ter öppen för det som kallas fina venko, slutsegern för rörelsens interna ideo. Eller ocksĂ„ inte. Tago post tago, som man sĂ€ger pĂ„ esperanto: man fĂ„r ta en dag i sĂ€nder. Tiel la mondo iras.Dan Jönsson, författare och essĂ€istLitteraturRoberto GarvĂa: Esperanto and its Rivals. University of Pennsylvania Press, 2015.Esther Schor.: Bridge of Words. Metropolitan books, 2016.Brigid O'Keeffe: Esperanto and Languages of Internationalism in Revolutionary Russia. Bloomsbury publishing, 2022. -
Tyskland har tvekat och Polen pressat pÄ om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fÄtt enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att portrÀtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestÄnd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hÄllit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering MÄnga bedömare utgick ifrÄn att Tyskland skulle slÀppa Leoparderna fria i samband med mötet pÄ militÀrbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hÀnde inne pÄ mötet och om hur det uteblivna beskedet frÄn Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland Àr frÄgan mycket laddad av en rad skÀl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett mÄste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare pÄ FOI. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin -
Nyligen sÀnkte Tesla sina priser. Model Y med sÄ mycket som 150 000 kronor. Vad betyder prischocken för den som ska köpa bil - och för den som köpte en Tesla innan prissÀnkningen?
I à rets Bil i Europa vann ovÀntat Jeep Avenger - Olas favorit bland kandidaterna. Det Àr en europeisk bil, byggd i Polen, som inte ens ska sÀljas i USA. Och sÄ har den framhjulsdrift. Kan den kallas en Jeep?
En titt pÄ försÀljningsstatistiken visar att Volvo XC 40 blev Sveriges mest sÄlda bil 2022 - nÄgot som HÄkan förutspÄdde redan vid lanseringen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
HÀr finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Gandalf har kommit till Mordor.Och alla ni som Àr ordentligt inlÀsta pÄ Sagan om ringen anar kanske att jag inte pratar om den Gandalf och det Mordor - vad jag kan minnas sÄ reste ju den Gandalf aldrig till just Mordor.NÀ, nu pratar vi istÀllet om en plats i Polens huvudstad Warszawa, om det affÀrsdistrikt som formellt heter Suewiec, men som Warszawaborna helt pÄ egen hand och med ett strÄk av svart ironi döpt om till Mordor, vilket Àr det namn de flesta anvÀnder idag.I bokens vÀrld Àr Mordor en sjÀladöd plats, monoton, industriell och avgrundsdjupt dyster, dÀr de kuvade invÄnarna som alla sÄg lika dana ut, hopplöst trÀlar pÄ i det destruktivas och hopplösas tjÀnst.Jag har varit ett par gÄnger i Warszawas Mordor, och det Àr inte alldeles omöjligt att förstÄ varför Warszawaborna kommit att likna livet i Suewiec med denna glÀdjelösa plats. HÀr stÄr de lÄnga raderna av kontorshus sjÀllösa och strama, pÄfallande lika varandra och byggda nÄgon gÄng pÄ 90-talet. TÀtt, stÄr de och reser sig mot himmelen som mÀktiga monument över den boomande polska ekonomin sedan murens fall. I Mordor Àr trafiken tÀt och varje morgon marscherar tiotusentals likadant klÀdda tjÀnstemÀn hit, för att streta pÄ som anonyma kuggar i den stora maskinen. Kanske inbillade jag mig, men visst hade de nÄgot tomt i blicken? Det Àr iallafall tomt pÄ trÀd och öppna ytor. HÀr, bland glas och betongfasaderna Àr det meningen att man ska jobba, inte trivas. Det sÀgs att Mordor bryter ner mÀnniskors sjÀlar, likt det industriomrÄde som lÄg hÀr förr i tiden bröt ner deras kroppar. Det lÀr finnas 100 000 kontorsarbetsplatser i Mordor, en miljon kvadratmeter kontorsyta, stöpt i samma materialistiska monokultur.Men, sÄ plötsligt ett varmt ljus som bjuder dunklet motstÄnd. En helt ny vÀgskylt. Gandalfs gata! Gandalf, den gode trollkarlen som i böckernas vÀrld tröstlöst kÀmpade mot maskinen och hopplösheten, för individen och dess vÀrdighet. Sen nÄgra veckor tillbaka finns det en gata i Warszawas Mordor uppkallad efter Gandalf. Anakronistiskt sÄklart, han var ju som sagt aldrig dÀr. Men lokala myndigheter har lyssnat pÄ ett medborgarförslag om att slÀppa in goda krafter i kvarteren. Kanske har man bara humor, eller vill man signalera att nya ljusare tider faktiskt vÀntar hÀr i dödsskuggans dal. Men sant Àr att gatan Gandalf finns och kanske faktiskt ocksÄ bÀr bud om bÀttre tider. För stadens plan Àr att Mordor nu ska bli mÀnskligare. FÄ mindre trafik och fler bostÀder, förskolor, parker och trÀd. Det finns stora planer för hur mÀnniskor ska kunna trivas hÀr - bo, arbeta och ha en meningsfull fritid allt inom 15 minuter. Som ett lyckligt Fylke mitt i Warszawa.Samuel Larsson, Polenkorrespondent -
Handboll Àr en lagsport med mycket bollkontroll, samarbete, snabbhet, fokus och fair play. Och sÄ Àr det bra om man inte Àr för bollrÀdd. Det sÀger de 11-Äriga spelarna i Huddinge handbollsklubb.
Just nu pÄgÄr handbolls-VM för herrar i Polen och hÀr i Sverige. Det svenska landslaget Àr regerande EuropamÀstare efter finalsegern mot Spanien förra Äret. DÄ avgjordes matchen pÄ ett straffkast. Det Àr ju nÄgot vÀldigt speciellt, i en lagsport som till exempel handboll, dÀr nÄgot avgörs mellan bara tvÄ spelare och dÀr skytten och mÄlvakten dessutom stÄr sÄ nÀra att de verkligen kan se varandra i ögonen. Det kan vara lite nervöst men oftast gÄr det bra. Det Àr bÀttre om man skjuter pÄ olika stÀllen annars vet mÄlvakten var man skjuter, sÀger Julia Gibbs. Edvin Magnusson Àr mÄlvakt. Jo, det Àr ganska svÄrt, Det gÀller att fÄ motstÄndaren ofokuserad sÄ om man stÄ och gör olika rörelser dÄ de inte kan sikta sÄ att man distraherar dem, sÀger han. Emil Blom har lagt mÄnga straffar. NÀr han gÄr fram brukar han tÀnka: MÄste det vara jag som ska ta den? PÄ ett sÀtt Àr det ju kul men man vill inte missa. Cian Forsberg brukar mest titta pÄ högersidan för det Àr dÀr han kÀnner sig sÀkrast. Det brukar oftast vara nere jag skjuter ocksÄ, sÀger han. Det Àr ju svÄrt nÀr de skjuter nere för dÄ mÄste man vara med med fötterna, sÀger mÄlvakten Edvin. -
Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmÀrkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkÀnna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rÀttegÄngar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin Àr han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfÄngar.
Rudolf Höss har blivit arketypen för den byrÄkratiske massmördaren som utan kÀnslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omÀnskliga brott lyckades han genom sin sjÀlvbiografi forma eftervÀrldens bild av honom.
I den nymixade reprisen av avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg Ă€r kulturjournalist och författare till mĂ„nga historiska böcker om nazityskland. Han Ă€r aktuell med boken âAllt jag kĂ€nner Ă€r att mina fötter gör ontâ - Förhören med Rudolf Höss.
I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner mÀnniskor under nÄgra fÄ Är. Förhören med lÀgerkommendanten Rudolf Höss var en viktig kÀlla för att reda ut det tredje rikets besvÀrliga och överlappande mördarbyrÄkratier. Samtidigt Àr det mÄnga detaljer i förhören som inte stÀmmer och frÄgetecknen Àr mÄnga kring Höss bakgrund.
Höss hann skriva en sjÀlvbiografi innan avrÀttningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervÀrlden har mest undrat hur han kunde han begÄ obeskrivbara brott, erkÀnna dem till synes utan rörelse, och inte kÀnna nÄgon skuld.
Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berÀttelse gÄr det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belÀgg för att Höss skulle ha slagits i första vÀrldskriget. Dessutom blev han organiserad nazist sÄ sent som 1933.
Bild: Rudolf Höss som fĂ„nge pĂ„ NĂŒrnbergs flygplats.
Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra Ànnu mer av Historia Nu? GÄ med i vÄrt gille genom att klicka hÀr: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det har gĂ„tt tvĂ„ Ă„r sen Kapitolium stormades. Allt fĂ€rre mĂ€nniskor lever i fullvĂ€rdiga demokratier. Och i den svenska debatten lĂ„ter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna. Men Ă€r de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad Ă€r det att âbli som Polen och Ungernâ? Och hur mĂ„r egentligen partierna? Ă rets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk frĂ€msta förutsĂ€ttning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.
-
Nytt Ă„r, nytt skvaller! Det blir vapen, det blir fylla, det blir Polen, det blir blodvite. Och en bajsvulkan!
Har du ett skvaller som fler borde fÄ höra? Maila det till [email protected]
Missa inte vÄr mÄnatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant pÄ www.underproduktion.se/cigarrummet
5:09 - FlÀcken och pilbÄgen
14:05 - Gurkburk
20:00 - Dungeons & Dragons
24:27 - Den tatuerade konfirmanden
31:26 - [Borttagen historia pga lyssnarönskemÄl]
35:48 - Bajsvulkanen
41:10 - Schyssta bilder
45:21 - Pastor Anders förhud
48:46 - Jag heter Oliver
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det Ă€r dags att avrunda Ă„ret med en lĂ„ng intervju och denna gĂ„ngen Ă€r det ingen mindre Ă€n BartĆomiej âBartekâ Lesiakowski frĂ„n studion Plot Twist i Polen, som Ă€r aktuella med kommande metroidvania-titeln The Last Case of Benedict Fox som slĂ€pps under vĂ„ren 2023 pĂ„ Xbox Series X/S och PC.
OBS! För första gÄngen nÄgonsin Àr hela avsnittet pÄ engelska.
PÄ menyn (pun intended) stÄr ett över tvÄ timmar lÄngt samtal om matreferenser, tillgÀnglighetsinstÀllningar och varför till exempel atmosfÀr kan vara viktigare Àn spelmekanik, presentation och berÀttelse i ett spel, bara för att nÀmna nÄgra omrÄden vi tittar nÀrmare pÄ. Ett lÄngt avsnitt om idéer och reflektioner nÀr vi fÄr följa med in i hjÀrnkontoret hos Bartek medan han delar med sig av allt frÄn sina egna erfarenheter, till pitchandet innan spelet plockades upp och och drömmen som födde idén. Och ja, vi fÄr till och med reda pÄ vad det Àr för idé han skrivit ner i sin personliga anteckningsbok pÄ sidan 45...
Vi gÄr av uppenbara skÀl Àven in pÄ hur det vardagliga arbetet pÄverkas i en tid dÄ det rÄder krig i grannlandet och vad det rent konkret innebÀr för en av Plot Twists anstÀllda i Ukraina. Och medan vi hÄller tummarna för bÀttre tider, sÀnder vi vÄra tankar till alla offer som drabbas i kriget och önskar dem alla en sÀker ÄtergÄng till det normala sÄ snart som möjligt.
Mycket samtal blir det.
Avslutningsvis lÄter vi Bartek runda av avsnittet med vÄra berömda ord, Àven om det i detta fall inte handlar om sniglar... HÀng med!
Följ Bartek via Twitter hÀr.
För mer information om The Last Case of Benedict Fox, besök hemsidan hÀr.All musik som hörs i avsnittet tillhör dess ursprunglige upphovsrÀttsÀgare och musiken ni hör frÄn Spelunky, Baldurs Gate och Vampyr Àr skriven av Eirik Suhrke, Michael Hoenig och Olivier Deriviere i respektive ordning. Ni hör Àven jazz-stycken frÄn 1940s Bluebird, Decca, Colombia och Victor.
English:
It's time to round off the year with a long interview, and this time it's none other than BartĆomiej "Bartek" Lesiakowski from the studio Plot Twist in Poland, who are currently working on the upcoming metroidvania title The Last Case of Benedict Fox, which will be released in the spring of 2023 on Xbox Series X/ and PC.
On the menu (pun intended) is a two-hour-plus conversation about food references, accessibility settings, and why, for example, atmosphere can be more important than game mechanics, presentation, and story in a game, just to name a few areas we take a closer look at. A long episode about ideas and reflections as we get to follow into the brain office of Bartek as he shares everything from his own experiences, to pitching before the game was picked up and and the dream that gave birth to the idea. And yes, we even find out what kind of idea he wrote down in his personal notebook on page 45âŠ
For obvious reasons, we also go into how everyday work is affected at a time when there is war in the neighboring country and examples on how that can show for one of Plot Twist's employees in Ukraine. And while we keep our fingers crossed for better times, we send our thoughts to all the victims of the war and wish them all a safe return to normal as soon as possible.
There will be a lot of conversation.
Finally, we let Bartek round off the episode with our famous words, although in this case it's not about snails⊠Stay tuned!
-
Underbart surr med trÀnaren, Jens Gustafsson. Hur trÀnar dom i Polen? Vad gör det Polska förbundet för att frÀmja egna talanger? Kan vi trÀna mer, pÄ nÄgot annat sÀtt? Det och mycket mer i dagens avsnitt. HÀrligt!
Feedback, tips och eventuella scoop skickas enklast till Mackan pÄ nedan mail: [email protected]
-
Underbart surr med tränaren, Jens Gustafsson. Hur tränar dom i Polen? Vad gör det Polska förbundet för att främja egna talanger? Kan vi träna mer, på något annat sätt? Det och mycket mer i dagens avsnitt. Härligt! Feedback, tips och eventuella scoop skickas enklast till Mackan på nedan mail: [email protected]
-
Efter mÄnga och lÄnga förhandlingar dÀr Ungern och Polen i olika omgÄngar stretat emot har EU-lÀnderna antagit ett direktiv om en global minimiskatt som bygger pÄ OECD:s Pelare 2-regler. I det hÀr avsnittet berÀttar Claes Hammarstedt om diskussionerna, vad som stÄtt pÄ spel och vad de nya reglerna kommer att fÄ för konsekvenser bÄde i Sverige och för det internationella skattesystemet.
-
Vi snackar Handboll har trĂ€ffat och tagit pulsen pĂ„ nĂ€sta Ă„rs stora mĂ€sterskap â Handboll VM januari 2023.
MÀsterskapet delas med Polen och Göteborg blir en mötesplats för alla som vill komma nÀra de BlÄgula spelarna.
Finalveckan flyttas senare till Stockholm och Tele 2 Arena,
Vi snackar Handboll trÀffar den lokala organisation Robert Tham och frÄn Stockholm stad Camilla Hagman, visit Stockholm.
Ett jÀtteevent och mÄnga saker att hÄlla koll.
För ovanlighetens skull sÄ fÄr ni Àven höra lite musik i programmet, nÀmligen den officiella VM-lÄten "Stick Together" med Alicja.
SpÀnnande program.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Vis mere
