Sudan Podcasts

  • Vad händer i rättegången mot oljebolaget Lundin? Kommer åklagarnas bevisning att räcka – och hur ser det regelverk ut som ligger till grund för åtalet?

    I november 2021 väckte åklagaren åtal mot två chefer för oljebolaget Lundin för de folkrättsbrott i nuvarande Sydsudan där närmare 12 000 människor dödades.

    En månad efter åtalet meddelade Lundin att de säljer sina olje- och gastillgångar i Norge. De lovar samtidigt att det nästintill tomma bolaget ska ansvara för att alla eventuella juridiska krav från Sudan. Inget av det som hände i Sudan ska följa med i försäljningen, trots att vinsten från Sudan investerades i Norge.

    Den 31/3 håller Lundin bolagsstämma. Vad kommer att hända nu - och hur ser det juridiska regelverket bakom åtalet ut?

    Medverkande:

    Kerstin Lundell, författare och journalist. Miriam Ingeson, doktorand internationell rätt vid Uppsala universitet. Petter Bolme, projektledare, arbetar med att få Lundin och de andra oljebolagen att göra rätt för sig gentemot de som drabbades av konflikten.

    Moderator: David Isaksson, chefredaktör för Global Bar Magazine.

    Avsnittet är en något kortad inspelning av det Global Bar-samtal som hölls den 24/2.

  • Pengar kan ha gått från Ericsson till terrororganisationer som IS. Det säger Ericssons vd Börje Ekholm till DI.

    – Vad vi ser är att man har köpt transportvägar igenom områden som har kontrollerats av terroristorganisationer, inklusive ISIS, säger han men tillägger att det inte går att fastställa vem som är den slutgiltiga mottagaren av betalningarna.

    Ekholm säger vidare att finansiering av terrorism är ”fullständigt oacceptabelt” och det är något som bolaget över huvud taget inte tillåter.
    Tidigare under tisdagskvällen medgav Ericsson att allvarliga brott mot regelefterlevnad och mot den affärsetiska koden har identifierats i den internutredning från 2019 som är kopplad till bolagets verksamhet i Irak.
    Varför vi påminner oss om hur Donald Trump uttryckte det under sin presidentvalskampanj som det alltså spionerats på.

    ”2009 fick ett företag som kallas Ericsson tillåtelse från amerikanska regeringen att sälja telekomutrustning till flera förtryckarregimer, bland annat Sudan, Syrien och Iran. Vissa av dessa regimer använder den tekniken för att avlyssna och kontrollera sina egna invånare”.
    Att det var möjligt för Ericsson att sälja till dessa länder som stod under strikta sanktioner, menade Trump beror på att Bill och Hillary Clintons stiftelse tagit emot mutor från Ericsson.

    Uppgifterna kommer ursprungligen från boken Clinton Cash, av författaren Peter Schweizer.

    ”Bill Clinton fick 750 000 för ett enda tal. Vem betalade honom? Ericsson. Ericsson har varken förr eller senare betalat Bill Clinton för ett tal”, sa Peter Schweizer i programmet Varney&co i tv-kanalen Fox Business News, i juni förra året.

    Schweizers slutsats var att Ericsson genom att ge ett bidrag till stiftelsen fick Hillary Clinton, som då var utrikesminister, tillät Ericsson att sälja sin utrustning till länder som Iran s.k Pay 2 Play!

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Pengar kan ha gått från Ericsson till terrororganisationer som IS. Det säger Ericssons vd Börje Ekholm till DI. – Vad vi ser är att man har köpt transportvägar igenom områden som har kontrollerats av terroristorganisationer, inklusive ISIS, säger han men tillägger att det inte går att fastställa vem som är den slutgiltiga mottagaren av betalningarna. Ekholm säger vidare att finansiering av terrorism är ”fullständigt oacceptabelt” och det är något som bolaget över huvud taget inte tillåter. Tidigare under tisdagskvällen medgav Ericsson att allvarliga brott mot regelefterlevnad och mot den affärsetiska koden har identifierats i den internutredning från 2019 som är kopplad till bolagets verksamhet i Irak. Varför vi påminner oss om hur Donald Trump uttryckte det under sin presidentvalskampanj som det alltså spionerats på. ”2009 fick ett företag som kallas Ericsson tillåtelse från amerikanska regeringen att sälja telekomutrustning till flera förtryckarregimer, bland annat Sudan, Syrien och Iran. Vissa av dessa regimer använder den tekniken för att avlyssna och kontrollera sina egna invånare”. Att det var möjligt för Ericsson att sälja till dessa länder som stod under strikta sanktioner, menade Trump beror på att Bill och Hillary Clintons stiftelse tagit emot mutor från Ericsson. Uppgifterna kommer ursprungligen från boken Clinton Cash, av författaren Peter Schweizer. ”Bill Clinton fick 750 000 för ett enda tal. Vem betalade honom? Ericsson. Ericsson har varken förr eller senare betalat Bill Clinton för ett tal”, sa Peter Schweizer i programmet Varney&co i tv-kanalen Fox Business News, i juni förra året. Schweizers slutsats var att Ericsson genom att ge ett bidrag till stiftelsen fick Hillary Clinton, som då var utrikesminister, tillät Ericsson att sälja sin utrustning till länder som Iran s.k Pay 2 Play! #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Bildt är en kontroversiell figur som har suttit i styrelsen för Lundin Oil - en organisation som undersökts för påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna i Sudan i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Två svenska undersökande journalister fängslades för terroristrelaterade brott medan de tittar på Lundins affärer i Etiopien i december 2011.

    Han var också en stor supporter av Maidan rörelsen som till slut störtade den demokratiskt valda regeringen av presidenten Viktor Janukovitj i Ukraina vilket orsakade rådande inbördeskrig i östra delen av landet.

    Efter att ha arbetat som EU: s högste representant i Bosnien på 90-talet, var Bildt en av tre personer som utsågs av den kontroversiella misantropen George Soros, i ett e-postmeddelande till Clinton, att vara en ledande EU medlare i Albanien under en period av oroligheter under 2011.

    För att till sist ej glömma bort hur han blev mångmiljonär på Irakkriget, då han satt i styrelsen för kapitalförvaltaren Legg Mason med stora ekonomiska intressen i den amerikanska krigsindustrin, samtidigt som han var lobbyist för amerikanska krigsintressen med kopplingar till vapentillverkaren Lockheed Martin.

    Verkligheten är ej vacker, men måste adresseras om vi skall undvika att upprepa forntida misstag!

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Bildt är en kontroversiell figur som har suttit i styrelsen för Lundin Oil - en organisation som undersökts för påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna i Sudan i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Två svenska undersökande journalister fängslades för terroristrelaterade brott medan de tittar på Lundins affärer i Etiopien i december 2011. Han var också en stor supporter av Maidan rörelsen som till slut störtade den demokratiskt valda regeringen av presidenten Viktor Janukovitj i Ukraina vilket orsakade rådande inbördeskrig i östra delen av landet. Efter att ha arbetat som EU: s högste representant i Bosnien på 90-talet, var Bildt en av tre personer som utsågs av den kontroversiella misantropen George Soros, i ett e-postmeddelande till Clinton, att vara en ledande EU medlare i Albanien under en period av oroligheter under 2011. För att till sist ej glömma bort hur han blev mångmiljonär på Irakkriget, då han satt i styrelsen för kapitalförvaltaren Legg Mason med stora ekonomiska intressen i den amerikanska krigsindustrin, samtidigt som han var lobbyist för amerikanska krigsintressen med kopplingar till vapentillverkaren Lockheed Martin. Verkligheten är ej vacker, men måste adresseras om vi skall undvika att upprepa forntida misstag! #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Människorättsorganisationer larmade om att byar brändes och bombades i området där svenska Lundin Oil utvann olja. 20 år senare åtalas Ian Lundin och tidigare VD:n för medhjälp till folkrättsbrott.

    Vad visste företaget om konflikterna i området och vilket ansvar vilar på företag som är aktiva i konfliktzoner?P3 Krim tittar vidare på ett aktuellt ärende i Stockholms tingsrätt som markerar slutet på en tio år lång utredning och benar ut varför den här utredning pågått så länge, vad medhjälp till folkrättsbrott innebär och ger en tidslinje över händelserna i Sudan från innan Lundin kom dit tills efter de lämnade.Företaget nekar till alla anklagelser.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Brian Adeba - Sydsudan-expert på organisationen the Sentry i WashingtonKerstin Lundell - journalist och författarePhil Clarke - Bloodhound NGOMark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitetMiriam Ingeson, doktorand i straffrätt och folkrätt vid Uppsala universitet Producent: Viktor PapiniReporter: Karin IsakssonLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

  • Under mer än tio års tid har Petter Bolme följt och rapporterat kring bolaget Lundin och de övergrepp som företaget anklagats för att begått i Sydsudan. Nu har åtal väcks för medverkan till krigsbrott. Hör Petter Bolme berätta direkt från Sydsudans huvudstad Juba om stämningen inför rättegången.

    från 1997 till 2003 bedrev Lundin verksamhet i södra Sudan. Bolaget anklagades av bland andra Amnesty International för att ha förvärrat konflikten med sin närvaro vilket lett till att ca 10 000 människor dödats och många fler fördrevs.

    2010 inledde Internationella åklagarkammaren i Stockholm en förundersökning kring misstänkta krigsbrott. Den 11:e november 2021 väcktes åtal mot Alex Schneiter och Ian Lundin och hösten 2022 förväntas rättegången starta.

    Hur känner människor i Sydsudan? Minns de fortfarande de som hände? Vad hoppas de att processen ska leda till och hur viktigt är frågan om upprättelse idag?

    Samtidigt pågår just nu enorma översvämningar i just de områden där Lundin exploaterade oljan. Den humanitära situationen är återigen akut och ytterligare 800 000 människor har tvingats lämna sina hem.

    I avsnitt 94 av Global Podd berättar Petter Bolme, på plats i Juba, om utvecklingen i Sydsudan.

    Programledare: David Isaksson.

  • Vad säger Magdalena Anderssons nya regering om hennes ledarstil? Vem är den liberala filosofen som ridit Frankrike runt och funderar på att ställa upp i presidentvalet i april? Dessutom afrikansk blues och afrobeat LIVE med Ebo Krdum!

    Magdalena Andersson har utsett sin nya regering. Vad signalerar mixen av nya namn och rutinerade statsråd? Vilka namn har lite stjärnglans och kan ett statsråd kalla sig för Kash? Den franske politikern Gaspard Koenig har inte bara rest runt i Frankrike till häst, utan även har som mål att minska byråkratin. Kan filosofen, författaren och debattören bli ett hot mot Emmanuel Macron i det kommande presidentvalet? Sofia Lodén, docent Stockholms universitet, menar att Koenig inte är så känd än, men att fransmännen tilltalas mycket av en intellektuell framtoning. Det blir livemusik med musikern Ebo Krdum som spelar afrikansk blues. Som liten började han bygga sina egna instrument som t.ex. flöjt och gitarr. Ebo berättar också om varför han lämnade Darfur och ger sin syn på den politiska utvecklingen i Sudan. Vad krävs det för att demokratiseringsprocessen ska komma igång igen efter höstens militärkupp? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Ulrika Lindqvist

  • Utrikeskrönika 18 november 2021.

    Nairobi torsdag. I somras var jag i Unity Park i Addis Abeba. Ett slags etiopisk variant av Skansen. Högt upp med utsikt över staden finns där det gamla hovets festlokal, lite lejon, några strutsar. En glassbar, ett fik. Och här finns också små utställningslokaler som var och en visar det som är typiskt för landets större etniska grupper. Unity Park skulle vara en av flera symboler för det nya Etiopien, framtidslandet. Första gången jag var där så byggdes det för fullt, ett spårvagnsnät mitt i staden, det första projektet i sitt slag söder om Sahara då. Entreprenörer och företagare hade börjat få upp ögonen för detta fascinerande land med en imponerande ekonomiskt tillväxt. Men med en stor politisk repression. Tigreanerna som då dominerade politiken hade nog inspirerats av den kinesiska modellen hård politiskt styrning, kombinerad med en expansiv marknadsekonomi. Trots det så fanns det hopp och optimism. Det här går framåt. Det händer saker här.Men idag, just nu, är landet på gränsen till totalt sammanbrott.För två år sedan var jag i Khartoum, Sudans huvudstad för första gången. Jag hade tur och var där samtidigt som ett historiskt fredsavtal skrevs under mellan militären och de organisationer som hade drivit den folkliga resningen som fått bort diktatorn Omar al-Bashir. Jag minns skratten jag hörde överallt, folk var lättade. Nu fanns chansen, möjligheten för landet att öppna upp. Det fanns hopp och optimism även när jag åter besökte landet för ett år sedan. Men så, för några veckor sedan, militärkupp. Skottsalvor och tårgas. Än idag så fortsätter demonstrationerna. Än idag dödas demonstranter. Men militären har övertaget. Hoppet har blivit förtvivlan på Khartoums dammiga gator.Jag har lärt mig att det är tvära kast i Afrika. Systemskiften kan gå fort. Militärkupp i Mali, i Guinea. Och nu dessa giganter på Afrikas horn, Sudan och Etiopien. Jag försöker vara på plats när det går, jag försöker vara optimist hela tiden. Men det är inte lätt. Jag tröstar mig med att det också kan vända snabbt mot det bättre - demokrati i Gambia efter decennier av diktatur, folklig resning i Burkina Faso efter decennier av diktatur. Ett spännande maktskifte i Zambia i ett fritt och öppet val. Men åter till Etiopien. Historiens dom kommer nog att bli hård mot den som så många hade hoppats på och hyllat, fredspristagaren, premiärministern Abiy Ahmed. Reformatorn som gick till krig mot Tigray, och tigreanerna som gjort hårdnackat motstånd. Det etniska hatet, övergreppen, våldet, är så intensivt att många bedömare tror att det är försent att kunna reparera, att kunna försona landets grupper igen. Och så tänker jag på de där små utställningarna över landets folkgrupper i Unity Park, enighetens park. Vad kommer hända med dem? Ska de stå där som ett minne, en rest av en ambition, en dröm? Jag vet inte.Richard Myrenberg, Nairobi richard.myrenberg@sverigesradio.se

  • Vår tid kräver ett religiöst språk hävdas det. Sven Anders Johansson ser en månghundraårig syn på ondska och natur gå under i klimatkrisens tid.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2019.Den 1 november 1755 drabbades Lissabon av en fruktansvärd jordbävning. Staden vid den här tiden Europas fjärde största ödelades och en stor del av dess befolkning dog. Att händelsen är intressant än idag beror på att den troligen bidrog till att förändra det västerländska tänkandet i allmänhet, och synen på naturen och det onda i synnerhet.Det här var en tid då Gud fortfarande antogs vaka över allt som hände. Världen var ordnad, allt hade sin bestämda plats i Guds skapelse. Så hur kunde Gud låta en katastrof som denna äga rum? Frågan, en variant av det klassiska teodicéproblemet, hade naturligtvis ställts långt tidigare, men nu, vid 1700-talets mitt, får den en ny laddning.Den amerikanska idéhistorikern Susan Neiman beskriver utförligt denna övergång i sin bok Evil in Modern Thought. Från och med nu blir naturen något neutralt, och ondskan upphör att vara ett filosofiskt problem. För ondskans problem förutsätter ett systematiskt samband mellan [] naturlig och moralisk ondska. Men världen tycks inte uppvisa några sådana samband alls skriver Neiman. Några menade förstås att jordbävningen berodde på portugisernas syndiga leverne, men den sortens argument hade inte framtiden för sig.Istället kommer naturen och moralen fortsättningsvis att skiljas åt. Immanuel Kants formulering från 1786 fångar separationen: Naturens historia börjar alltså med det goda, ty den är Guds verk; frihetens historia med det onda, ty den är ett människoverk. Den myndiga, upplysta mänskligheten skiljs från naturen, som hädanefter blir ett objekt för mänskligt vetande och brukande. Ondska har följaktligen ingenting med jordbävningar att göra den förpassas till den mänskliga sfären.Under de århundraden som följer får beteckningen ondska följaktligen allt mindre relevans. Den moderna sociologin, psykologin och på senare tid även genetiken spelar viktiga roller i den utvecklingen. Insikten om att också de mest bestialiska handlingar har sociala, psykologiska och genetiska orsaker leder kort sagt till att begreppet ondska får ett minskat förklaringsvärde.Men om denna långsamma förändring följer av Kants synsätt, så är det också något i den fortsatta utvecklingen som vederlägger hans hoppfulla ideal. För om onda handlingar i själva verket är symptom på fattigdom eller trauman i barndomen så innebär det ju också att friheten är mindre än vi trodde. Och Kants filosofi gick ju ut på att vi skulle göra oss fria genom att tänka själva. Men blev vi verkligen fria? Eller fanns det ett förbiseende, rent av ett inslag av blind hybris, i denna förnuftstro?Om Lissabon-katastrofen ledde till en förändrad syn på naturen och det onda man skulle rent av kunna säga att den innebar ondskans försvinnande och naturens uppkomst så tror jag att vi just nu befinner oss i ett snarlikt, fast motsatt skifte. Jag tänker förstås på den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.Är det så enkelt att naturen återigen har blivit ond? Ja, för de vars liv slås sönder av orkaner på Haiti, torka i Sudan eller skogbränder i Kalifornien är den känslan förmodligen inte så avlägsen. Men poängen är nog snarare att vår relation till naturen, som en följd av klimatförändringarna, återigen betraktas i moraliska termer. Syndamedvetandet, skammen, domedagsscenarierna, avlatsbreven (i form av klimatkompenserande), predikanterna, hopplösheten och hoppfullheten allt finns där, i vardagen, politiken och framförallt i massmedierna.DN:s kulturchef Björn Wiman är en av dem som har introducerat ondskebegreppet i klimatdiskussionen: Vi behöver prata om godhet och ondska, helvete och paradis förklarar Wiman. Vi behöver det religiösa språket. Ja, uppenbart finns det ett sådant behov, för Wiman är inte ensam. Men varför behöver vi det? Och vad leder det språkbruket till? Tendensen kan delvis förklaras med att det är så jargongen ser ut: när något är riktigt förkastligt kallar vid det gärna för ondska för att understryka situationens allvar. Men framförallt, tror jag, handlar det om att skapa en moralisk gemenskap genom att markera avstånd till det man uppfattar som motståndarsidan.Ett skäl till det är att skillnaden mellan de som kallas klimatförnekare och de som är klimataktivister rent filosofiskt inte nödvändigtvis är så stor. För figurer som Jair Bolsonaro och Donald Trump är naturen mest en råvarukälla med vars hjälp vi kulturvarelser kan skapa mer välstånd, mer tillväxt. För klimataktivisterna i den andra ändan av spektrumet är naturen det som vi kulturvarelser måste rädda innan det är för sent. Krass ekonomism och vinningslystnad står alltså mot moralism och omsorg.Även om det är inbjudande att ansluta sig till den moraliserande sidan så kan man invända att det inte gör så stor skillnad. Också för dem är naturen det andra, det vill säga ett yttre objekt för vårt agerande, något vi kan använda eller rädda tack vare vårt förnuft. Rör det sig inte så sett om samma naturbehärskning, samma antropocentriska hybris? (Det tydligaste uttrycket för denna antropocentriska objektifiering är kanske den underliga frasen om att rädda klimatet, som om det vore själva klimatet som sådant som var på väg att gå under, snarare än framstegstanken.) I bägge fallen upprätthålls den gräns som Kant beskrev: på ena sidan naturen; på andra sidan friheten, förnuftet och handlingskraften.Problemet för oss idag är att det är svårt att, på Kants vis, se naturen som Guds sfär. Gud är ute ur ekvationen, det religiösa språket till trots. Naturen är herrelös, och samtidigt allt annat än passiv. Det är en svårsmält insikt för en upplyst mänsklighet. Att naturen slutade framstå som ond berodde ju på att naturbehärskningen effektiviserades. Husen blev jordbävningssäkra, obotliga sjukdomar blev möjliga att bota de tidigare hoten reducerades till bara natur. Idag vet vi att denna natur i hög grad är en produkt av framsteget, av naturbehärskningen, kulturen, moralen. Naturen är inte något där borta den är tvärtom vår egen skapelse, vårt eget monster. Men det måste i så fall också sägas att hela mänskligheten, all vår moral, all vår girighet och all vår frihet, också är en del av det vi kallar natur, ett oöverskådligt system som ingen kontrollerar.Om naturen uppstod genom Lissabon-jordbävningen, kan man säga att denna natur, det vill säga detta naturbegrepp, nu håller på att gå under. Om det är goda eller dåliga nyheter beror på vad man är och var i biosfären man befinner sig. Frågan är ju också vad som uppstår istället. Möjligen kan man hoppas på det som ekoteoretikern Timothy Morton kallat ecognosis, det vill säga en ny form av samexistens som inbegriper en insikt om att gränserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, historien och naturen, tänkandet och världen är oklara, porösa, föränderliga, om de alls existerar.En sak är i alla fall tydlig redan nu: det religiösa språket, den uppblåsta sagoboksretoriken om gott och ont, är ingen lösning, snarare ett symptom på människans maktlöshet. I det avseendet bär den kanske trots allt på en sanning.Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid MittuniversitetetLitteraturSusan Neiman, Evil in Modern Thought: An Alternative History of Philosophy, Princeton: Princeton Universty Press, 2002Immanuel Kant, Mutmasslicher Anfang der Menschengeschichte, i Kants gesammelte Schriften avd. 1, bd 8, red. Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften, Berlin: Georg Reimer, 1912Malina Abrahamsson, Björn Wiman: I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket, Dagen, 2018-11-23Timothy Morton, Dark Ecology: For a Logic of Future Coexistence, New York: Columbia University Press, 2016


  • Det är oroligt i Sudan. Tidigare i veckan genomförde militären en kupp och satte premiärministern, Abdalla Hamdok, i husarrest och flera andra höga ministrar greps. Oppositionen har uppmanat folket att gå ut och demonstrera och omvärlden har fördömt kuppen.

    2019 så tog landet ett stort kliv mot att bli en demokrati, när den förre presidenten, Omar al-Bashir, avsattes efter 30 år vid makten. Nästa år är tanken att val ska hållas i landet, men det är mycket osäkert nu.
    Samtidigt så är det mer oroligheter i regionen, i Etiopien pågår ett inbördeskrig och Egypten, Etiopien och Sudan ligger i konflikt med varandra om ett dammbygge i Nilen.
    Så, hur påverkar alla de här konflikterna regionen och det som händer i Sudan? Finns det hopp för folket om att det kan bli en riktig demokrati framöver?
    Det här försöker vi reda ut i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.
    Gäst: Wolfgang Hansson, utrikeskommentator på Aftonbladet.
    Programledare: Jenny Ågren.

  • I en tid då demokratin utmanas på flera håll i världen gick Sudan mot strömmen. Diktatorn Omar al-Bashir störtades 2019 efter en folklig revolt – och en väg mot fria val började stakas ut. Så i måndags kom nyheten om en militärkupp i huvudstaden Khartoum. Vad betyder det för regionen kring Afrikas horn? Hör DN:s Afrikakorrespondent Erik Esbjörnsson.

    Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

  • Krisen i Sudan, hur jobbar Sida? Var tredje ung vuxen oroar sig för var de ska bo i framtiden och lika många säger att det bidrar till att de tvekar inför att bilda familj. Flyktingsmuggling ökar. Hur ska rekryteringen till kriminella gäng stoppas? Prinsessbröllop i Tokyo. Allt fler polacker lämnar Storbritannien och återvänder. Populära aktivister mördas i Irak.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Ayan Jamal.

    Först idag pratar vi om militärkuppen i Sudan där internet stängts ner, likaså flygplatsen och där premiärministern satts i husarrest. Samtidigt bränner motdemonstranter eldar på gatorna. Vad föranledde kaoset i Sudan som enligt bedömare var på rätt väg mot demokrati och ett föredöme i regionen?Sen snackar vi om Facebook-visselblåsaren Frances Haugen som nu vittnar i Storbritanniens parlament och menar att Facebook optimerar och sprider hat och våldsuppvigling inte minst i icke-engelskspråkiga länder, nu senast i Indien där man enligt henne piskat upp konflikten mellan hinduer och muslimer. Facebook slår alltjämt ifrån sig i den här långköraren av kritik mot ett av världens mäktigaste företag.

  • Flera döda efter kuppen i Sudan, efter mordet på Einár, World Health Summit startar i Berlin, bildspridning på nätet, turism i Nordnorge, kritiken mot Facebook.