Västindien Podcasts

  • Fotografen Masayoshi Sukita blev vän med David Bowie och tog bilden på "Heroes", ett av musikhistoriens mest ikoniska skivomslag. Men fotot togs inte alls i Berlin, som många kanske trott.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det tycks inte finnas någon ände på hur länge och i hur många genrer det går att fortsätta att bli lycklig av David Bowies genialitet. Just nu finns en storartad möjlighet på Kulturhuset i Stockholm där utställningen "Bowie by Sukita - From London to Japan" precis har öppnat. Där uppenbarar sig också den verkliga historien bakom den legendariska bild som är omslaget till David Bowies album "Heroes". P1 Kultur har sett utställningen och intervjuar Vittoria Mainoldi, från den italienska agentur som äger bilderna. Nina Asarnoj tecknar ett porträtt av Masayoshi Sukita.

    FILMFESTIVALEN EXTRA ALLT: HUR MYCKET JIPPO OCH UPPFOSTRAN SKA BIOPUBLIKEN TÅLA?

    P1 Kulturs Emma Engström och Lisa Bergström rapporterar direkt från den pågående filmfestivalen i Göteborg. Hör intervju med skådespelaren och juryordföranden Zar Amir Ebrahimi, bioaktuell i filmen Holy Spider. Under tisdagen ledde hon en manifestation för att uppmärksamma filmarbetare och konstnärer som sitter fängslade i Iran.
    Hemvändaren Ruben Östlund uppfostrade biopubliken i ett omskrivet jippo under helgen. Men hur mycket spektakel tål egentligen festivalen? Eller är jippon faktiskt vad som krävs för att få in publiken i salongerna igen efter pandemin?
    Alicia Vikander är på plats i Göteborg för att fostra nya filmbarn med sin stjärnglans. Vad lär hon de unga som vill in vid filmen?
    Och varför skrattade inte den svenska publiken åt de sista danska slavarna i Västindien i den absurdistiska filmen Empire? Regissören Frederikke Aspöck var missnöjd efter visningen. Kan vi inte uppföra oss alls i salongen - trots allt? Många frågor får svar i dagens djupdykning från filmfestivalen!

    ESSÄ: DEN GÄCKANDE ROMANEN AV BRUNO SCHULZ

    Den polske författaren och konstnären Bruno Schulz levde på en turbulent plats i en turbulent tid. Han föddes 1892 i den centraleuropeiska regionen Galizien som då var ett österrikiskt kronland. Fler av hans verk gick under i Förintelsen, men särskilt förlusten av en roman fortsätter att gäcka hans beundrare. Författaren och översättaren Jan Henrik Swahn berättar den tragiska och snudd på magiska historien i dagens OBS.

    Programledare: Cecilia Blomberg
    Producent: Anna Tullberg

  • Den beskrevs som nyfiken med stora bruna ögon och var första djuret som noterades av Cristoffer Columbus. Men det första manskapet gör är att döda den början på ett halvt årtusende av förföljelse.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad tänker du när du hör Karibien? En solstol i sanden kanske, en paraplydrink i handen? Vinden som vajar i palmerna och framför dig: det smaragdgröna havet.

    Västindien och Karibien är kanske sinnebilden av paradiset. Ett ord som ofta används av resebyråer. Men för inte alls länge sen var det här en helt annan värld, med mängder av varelser som idag är borta för alltid.

    I säsongspremiären berättar Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för Biologisk Mångfald, om det djur som kanske drabbades allra hårdast.

  • Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spanskt och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.


    Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.


    USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.


    Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.


    Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris inföll sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes ett vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.


    Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framför allt handlade det om hur den överlägsna amerikanska flottan snabbt besegrade den spanska flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde inta Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.


    Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America’s emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).


    Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.


    Bild: Spanskt infanteri på Filippinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Fyrmästaren Carl Johan Steinbach på Utklippans fyr i Blekinge skärgård levde ett dramatiskt liv. Som ung överlevde han en fartygskatastrof och som fyrmästatare fick han ta hand om en strandad prins.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Utklippan är verkligen en utpost i Sverige. Det tar en timme att komma ut till fyrön som ligger sydost om Karlskrona, fyren står på en gammal försvarsborg, en så kallad donjon.

    I den senare delen av 1800-talet var Carl Johan Steinbach fyrmästare på ön. Han kanske tänkte sig ett lugnt liv på den ensliga utposten, men så blev det inte.

    Steinbach började som skeppsgosse i Flottan och som ung mönstrade han på korvetten Carlskronas långresa till Sydamerika och Västindien. På hemvägen överraskades skutan av en kraftig vind och kantrade och vattenfylldes. Carl Johan Steinbach var en av dem som lyckades överleva.

    På Utklippan fortsatte dramatiken och att rädda fartyg på grund var ingen ovanlighet. En sommardag 1884 fick fyrfamiljen oväntat besök, då prinsen av Monaco strandade på ön.

  • Jan Lindblad lever farligt. Han brottas med en anakonda i Sydamerika och fostrar två tigrar i sin stuga i Sörmland. Men det största hotet bär han inom sig.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Jan Lindblads naturfilmer trollbinder den svenska tevepubliken från mitten av sextiotalet och tjugo år framåt. Filmerna öppnar dörren till okända världar: regnskogarna i Sydamerika och Västindien.

    Jan blir en superkändis. Fast inte bara för sina filmer, utan även för sitt äventyrliga liv. I sin iver att få filma en fyra och en halv meter lång anakonda kastar han sig över ormen när den försöker smita. Det blir en brottning på liv och död.

    Jan och hans sambo Pia Thörn tar hand om två tigerungar från Kolmårdens djurpark. Vid Jans sommarstuga utanför Flen vänjer de djuren vid ett liv i frihet. När ungarna blir större ska de släppas fria i Indien. Tigrarna växer och väger snart över hundra kilo. Då rymmer en av dem och kommer in i ett bostadsområde.

    Men det är trots allt inget djur som är den största faran i Jan Lindblads liv. Det är istället en livshotande sjukdom. Den blir hans motståndare i en kamp som varar hela livet.

    Programmet är gjort 2022 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

    Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp.

    [email protected]

  • På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem?

    Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

  • Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Timme 1

    Reportage från ett Sydafrika i sorg när fredspristageren Desmund Tutu begravdes.

    Hur hanterar olika länder omikrons spridning? Samtal med Asienkorrespondent Peder Gustafsson, USA-korrespondent Roger Wilson och Sveriges radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman.

    Pandemin har minskat modeindustrins makt, men bristen på tydliga trender kan paradoxalt nog göra oss mer återhållsamma i vår klädstil.

    I Brasiliens äldsta favela Paraisopolis, hjälper invånarna varandra att komma på fötter.

    Krönikör Katarina Barrling om livets alla "andra januari".

    Panelen med Tove Lifvendahl, SvD, Daniel Swedin, Arbetet, och Heidi Avellan, Sydsvenskan.

    Timme 2

    Reportage om spionhotet mot Sverige och hur modernt spioneri faktiskt fungerar.

    Utkantssverige handlar botemedel till svikande shoppinglust.

    Boksamtal om den svenska slavhandeln i Västindien.

    Vi frågar ledande politiker vad de förväntar sig och hoppas på av valåret 2022.

    Studenter i Uppsala stresstestar demokratin.

    Kåseri med Emil Jensen som föreslår nya nyord, t ex hypokonditori!

    Programledare: Nina Benner

    Producent: Anna Pandolfi

    Tekniker: Fabian Begnert

  • Berättelser om hur historien hade kunnat gå har ofta en betryggande sensmoral: det är bäst som blev. Dan Jönsson finner ändå hopp i de kontrafaktiska historiernas parellella universa.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.


    När Columbus år 1492 stiger i land på ön Hispaniola i det vi numera kallar Västindien tas han emot av nyfikna men misstänksamma öbor. Folket på Quisqueya, som de själva kallar ön, inser snabbt var faran ligger: de här främlingarna är visserligen utrustade med okända, livsfarliga vapen, men ganska få till antalet – skulle de däremot lyckas återvända till sitt eget land och hämta förstärkningar vore katastrofen ett faktum. Så Columbus och hans besättning tillfångatas och får aldrig återse Spanien; istället tvingas de avslöja allt de vet om den europeiska civilisation som folket på Quisqueya inser i flera avseenden har kommit längre än de själva. Med sina nya kunskaper kan de snabbt lägga de stora aztek- och inkarikena under sig och skapa en mäktig, fredlig spansk-amerikansk civilisation som utvecklas och stärks under några sekler. Tills de, någon gång på artonhundratalet, finner tiden mogen att sjösätta en första expedition till Europa.

    Ja, så kunde det kanske ha gått till. Det var i en bokhandel i La Paz för några år sedan jag ramlade över den för mig okände bolivianske författaren Juan Manuel Montes roman ”Historia del continente Colombiano” – Den kolombianska kontinentens historia. Boken är vad som brukar kallas en ”ukroni”, alltså en skildring av ett historiskt förlopp som aldrig fick tillfälle att bli verklighet, men som kanske kunde blivit det om tillfälligheterna hade velat lite annorlunda. I det här fallet rör det sig om en alternativ historisk krönika, illustrerad med fingerade dokument och kartor som påstås visa framväxten av det kolombianska imperiet; här rapporteras om fältslag och upptäcktsresor, successionsstrider och kulturkonflikter, men också om en politisk-filosofisk utveckling som i delar av imperiet leder till förändringar i demokratisk riktning redan på 1600-talet.

    Fascinerande att tänka sig, bara det. Men det som framför allt slår mig när jag läser Montes roman är hur den kontrafaktiska historien, som den också brukar kallas, tycks få helt olika politisk funktion beroende på varifrån den skrivs. Om den historiska vetenskapen lite förenklat kan sägas handla om att till lika delar besvara frågorna om vad som faktiskt hände, och varför det gjorde det – så är den kontrafaktiska historieskrivningens ärende att göra detta varför osäkert, motsäga bilden av historien som oundviklig. Men själva syftet med detta osäkrande kan alltså skilja radikalt. I vår del av världen har jag intrycket att de kontrafaktiska ukronierna för det allra mesta har en dystopisk tendens – i nio fall av tio spekulerar de i sådant som ”om Hitler hade vunnit kriget” eller ”om Sverige hade blivit en sovjetrepublik”. Genren är med andra ord rätt förutsägbar; vad den vill visa är hur illa det kunde ha gått om inte omständigheterna hade varit, och följaktligen hur lyckliga vi kan skatta oss över att den bestående ordningen blev just bestående.

    Mot dessa konservativa impulser framträder en författare som Montes som en ideologisk motsats. I det postkoloniala Latinamerika är historien på ett helt annat sätt politiserad, den spanska erövringen fortfarande ett infekterat sår. När femhundraårsminnet av Columbus landstigning skulle firas 1992 väckte det protester över hela kontinenten, och historikernas bild av hur den europeiska koloniseringen blev möjlig har på senare tid stått under ständig debatt. Den traditionella förklaringen, att spanjorerna helt enkelt var militärt, administrativt och teknologiskt överlägsna, är långtifrån självklar numera. Som Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborra konstaterat i sin bok ”Erövringen av Amerika”, var européerna visserligen tekniskt överlägsna, men så få till antalet att de utan vidare kunde ha tillintetgjorts av en stor här som den aztekiska. Något som faktiskt också var ytterst nära att ske för Cortés del vid Tenochtitlán i juli 1520.

    Men vad spanjorerna var bra på var att så split och bygga allianser – och dessutom fick de hjälp av en desto större, osynlig armé, mikrobernas. Från den gamla världen hade de med sig smittkoppsbaciller, malariamyggor och mässlingsvirus som de själva delvis var immuna mot men som snabbt spred sig över kontinenten med förödande resultat. Det finns beräkningar som uppskattar att mellan 80 och 90 procent av inkarikets befolkning kan ha strukit med i någon av dessa farsoter. Just sjukdomarnas betydelse är också något som den engelske historikern J C Sharman har lyft fram i sin uppmärksammade bok ”Empires of the Weak” – De svagas imperier. Sharman tar perspektivet till en global nivå: vad man lätt glömmer, skriver han, på tal om den europeiska erövringen av Amerika, är att Europa vid samma tid stod under hård press från starka asiatiska imperier, särskilt det ottomanska som så sent som 1683 var nära att få Wien på fall. Samtidigt stod mogulerna i Indien och det kinesiska imperiet på höjden av sin makt. Vad som med tiden gjorde att européerna kunde lägga världen för sina fötter var alltså inte överlägsen militär styrka, utan precis som i Amerika en förmåga att bygga lokala allianser mot en i grunden starkare motståndare, som på vis kunde utmanövreras av de relativt små grupper av frilansande äventyrare och handelsmän som blev den statliga koloniseringens förtrupper – i väst conquistadorerna, i öst de ostasiatiska kompanierna.

    Så visst kunde historien ha tagit en annan vändning. Och är kanske redan på väg att göra det – i Sharmans ögon är det västerländska världsherraväldet en historisk parentes, som av allt att döma raskt är på väg mot sitt slut. En insikt som av allt att döma börjar få fäste även i Europa: säkert är det ingen slump att en av de skarpaste koloniala ukronierna på senare år faktiskt har skrivits av en europeisk författare. Fransmannen Laurent Binets roman ”Civilisationer” skildrar en värld där den europeiska koloniseringen av Amerika får ett rakt motsatt förlopp. En dotter till Vinlandsfararen Leif Eriksson har på 1000-talet lett en expedition ner i Mellanamerika och gjort hästen och järnsmidet känt bland befolkningen, som därmed är beredda när Columbus kommer. Precis som i Montes roman övermannas spanjorerna snabbt, men istället för att så fröet till en ny, inhemsk civilisation inspirerar händelserna inkan Atahualpa till ett erövringståg mot Europa, som han på kort tid lägger under sig tack vare sitt diplomatiska geni.

    Historien urartar tyvärr: efter de fredliga inkas följer de brutala aztekerna, som utbreder sitt blodtörstiga välde över Europa och reser en pyramid för människooffer mitt i Paris. Vilket väl är ungefär precis vad belgarna gjorde i Kongo och tyskarna i Namibia, i och för sig, men ändå – lite snopet står man där till slut med en historia som återigen kokar ner till frågan om vinnare och förlorare. Som om vi inte kunde annat. I början av Juan Manuel Montes roman står dedikationen: ”till det europeiska folket” – och ju mer jag funderar på den, desto mer undrar jag om den inte ska tolkas som en politisk förhoppning. Historien kunde inte bara ha varit annorlunda. Den måste kanske också bli det.

    Dan Jönsson

  • I det här avsnittet har jag bjudit in Rachel Bråthén Schoneveld. Många av er känner till henne som Yogairl – hon är en världsberömd Yogainstruktör. Född och uppvuxen i Sverige men bor numera i Västindien på paradisön Aruba. Hon håller yogaklasser, workshops och retreats i många länder och har över två miljoner följare på Instagram! Hennes första bok ”Yogagirl” blev en internationell bästsäljare och låg bland annat i top på New York Times bestsellerlista. Jag träffade YogGirl 2014 i samband med bokreleasen – och nu ska vi ses igen, sju år senare. Rachel har släppt ytterligare en bok, fått en dotter, gift sig med sin stora kärlek och förlorat sin bästa vän. Det finns mycket att prata med Rachel om. Välkomna till ”Så in i Själen”.


    Av och med: Agneta Sjödin


    Producent: Marcus Silverdrake Blomgren

    [email protected]

    www.silverdrakeförlag.se

    Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.