Victoria Benedictsson Podcasts
-
En konstnär som till varje pris krävde att få forma sitt eget liv och skrivande men i kampen mot själens smärta och tidens kvävande kvinnoroll gick hon alltför hastigt förlorad för världen.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Vi vill informera om att det här avsnittet innehåller skildringar av suicidtankar och självmord. Om du eller någon du känner behöver någon att prata med kan du kontakta Självmordslinjen Mind på telefonnummer 90101. Vid akut suicidrisk bör du ringa 112.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Martin Abrahamsson – research och manus
Mårten Andersson – producent
Zardasht Rad – scenuppläsare
Julia Öjbrandt – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.
Vill du veta mer om Victoria Benedictsson? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Mitt stora vackra hat : en biografi över Victoria Benedictsson - Elisabeth Åsbrink
Stora boken - Victoria Benedictsson
-
Bilden av författaren Victoria Benedictsson (1850-1888) har ofta fokuserat på hennes sexualitet. I sin biografi "Mitt stora vackra hat" tecknar författaren Elisabeth Åsbrink ett rikare porträtt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon föddes den sjätte mars 1850 i Skåne. Med tiden skulle hon gifta sig till namnet Victoria Benedictsson, bryta sig loss ur sitt äktenskap och skriva in sig i litteraturhistorien under pseudonymen Ernst Ahlgren. Hon blev 38 år innan hon skar halsen av sig i Köpenhamn.
Vad levde hon för liv? Vad skrev hon?
Elisabeth Åsbrink följer henne från vaggan till graven i sin nya, omfattande biografi "Mitt stora vackra hat". När hon gästar Marie Lundström i Lundströms Bokradio blir det ett samtal om en ung människa med konstnärsdrömmar, som hade få val att välja i en tid då kvinnor saknade mänskliga rättigheter. Varför avskydde hon sitt eget barn men inte sina fosterbarn? Vad händer med hennes dotter lilla Ellen och vilket är priset hon betalar för att slå sig fri och bli författare?
"Hon var ju så mycket mer än denna kvinna i gynstol. Så jag ville lyfta upp henne", säger Elisabeth Åsbrink i Lundströms Bokradio. "Hon bryter sig som någon sorts Houdini ut ur sitt liv. Och så skapar hon en person som kan göra allt det som hon inte kan."
Victoria Benedictsson slår igenom med romanen "Pengar" som landar mitt i samtidens debatt om det borgerliga äktenskapet, där stjärnor som Henrik Ibsen och Georg Brandes är tongivande. Den senare inleder hon en relation med, där hon bor på Hotell Leopold i Köpenhamn.
"Det som för mig gör så ont i den här kärlekshistorien när jag tittar på den genom hennes ord", säger Elisabet Åsbrink, "Det är att hon har kämpat så envetet med att befria sig från att vara kvinna. Hon har brutit med äktenskapet och maken, hon har brutit med barnen och moderskapet. Hon har brutit med livet i Hörby som var tryggt - och hennes. Och hon har förvandlat sig till Ernst Ahlgren och blivit en litterär stjärna. Och då träffar hon Georg Brandes och han säger: 'Du är ingen riktig kvinna'"
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Nina Asarnoj och Daniel Sjölin -
Hon försökte genom litteraturen att frigöra sig från sitt köns medfödda bojor. I sitt författarskap målade hon med skarpa drag upp kvinnans underkastelse inom äktenskapet, och drömde om en frihet i gemenskap. Men självförakt, ensamhet, brustna illusioner och en stormande kärleksaffär kom att dra ned henne i ett svart djup av olycka. Litteraturväven berättar historien om Victoria Benedictsson: Som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta.
Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Stål Wintzell och Beatrice Berg. Fjodor Dostojevskijs porträtt är tecknat av Irem Babovic.
Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats:
KÄLLOR:
[Litteratur]
Benedictsson, Victoria – Dagböcker 1876-1888, GML förlag (2014)
Benedictsson, Victoria – Den bergtagna och andra berättelser, Hammarström & Åberg (1982)
Benedictsson, Victoria – Fru Marianne, Lind & co (2000)
Benedictsson, Victoria – Från Skåne/Pengar, Albert Bonniers förlag (1950)
Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok I, Atlantis (2008)
Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok II, Atlantis (2008)
Benedictsson, Victoria – Sirenen, GML förlag (2015)
Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 1: Dagbok 1882-1884, Cavefors (1978)
Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 2: Dagbok 1884-1886, LiberFörlag (1982)
Björk, Nina – Fria själar: Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson, Wahlström & Widstrand (2008)
Forssberger, Annalisa – Ekon och speglingar: Studier kring Victoria Benedictsson, Johanne Luise Heiberg och Herman Bang, Rabén & Sjögren (1961)
Holm, Birgitta – Victoria Benedictsson, Natur & Kultur (2007)
Larsson, Lisbeth – Hennes döda kropp: Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Weyler (2008)
Sjögren, Margareta – Rep utan knutar: Victoria Benedictsson: En levnadsteckning , Bonniers (1979)
[Nätet]
http://victoriabenedictsson.se/
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ttiotalet -
I det femtonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” är Hedvig och Lydia mer än vanligt benägna att kasta sten i sitt lilla glashus. Victoria Benedictssons biografi verkar locka till allehanda tolkningar och förståelseförsök, vissa mer lyckade än andra. Hedvig har försvunnit ner i dagböckernas och facklitteraturens kaninhål och blivit besatt. Lydia har vissa invändningar mot att ”Pengar” liknar ett nödtorftigt förklätt debattinlägg. Men hur stora friheter kan man egentligen ta sig med en författares livshistoria mot bakgrund av hennes verk?
-
Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker – så att de blir ett eget konstverk.
Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska.
Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage.
I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar.
Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013)
Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!
