Folgen

  • Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss.

    Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.

    – Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.

    Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.

    – Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.

    Gäster i programmet:

    Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt liv
    Constantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. 
    Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik.

    – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.

    Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.

    –  Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. 

    Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. 

    Gäster i programmet:
    Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. 
    Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.
    Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Fehlende Folgen?

    Hier klicken, um den Feed zu aktualisieren.

  • Vad händer egentligen bakom den där dörren i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Hur ser relationen mellan dem ut? Och hur mycket ska man klicka?

    Vad händer egentligen bakom den där dörren – i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Patienten ska öppna upp och berätta om sina innersta tankar för att i slutänden må bättre – men hur nära ska man komma varandra? Kristina Taylor är ordförande i Psykologförbundet och har genom sitt arbete kunnat följa svårigheterna med gränsdragningar i terapirummet på nära håll.

    – Psykologen är där i sin yrkesroll och ska därför vara professionell och inte privat. Samtidigt måste psykologen vara en genuin människa, sig själv, helt enkelt. Det är en ständig avvägning mellan att vara för personlig eller distanserad. Det är ett hantverk som är svårt. 

    Att romantik och sex är förbjudet är självklart – men kan man bli bästis med sin terapeut?

    Vad är utmärkande för relationen som uppstår i terapirummet? Hur skiljer sig den relationen från till exempel vänskap? Vad händer om det uppstår romantiska känslor? Och hur avgörande är just denna relation för utgången för det terapeutiska arbetet?

    – Det vet vi inte mycket om idag. Vi vet att vissa mår sämre av terapi. Men vi vet inte om det är terapin som sådan, eller om det är terapeuten som orsakat detta. Förmodligen är det något i samspelet eller matchningen i behandlingsformen. Du kanske går i en terapiform som inte passar för dig, eller så är det något i relationen som inte funkar för dig, förklarar psykologen och forskaren Alexander Rozental.

    Gäster i programmet:
    Elin Wesslander, leg. psykolog och författare till Terapeutens misstag.
    Alexander Rozental, leg. psykolog, docent vid Uppsala universitet, forskare vid Karolinska Institutet och Luleå Tekniska Högskola.
    Kristina Taylor, leg. psykolog och ordförande i Psykologförbundet. 

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog.

    – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. 

    – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. 

    Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.

    – Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. 

    Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.

    – Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.

    Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? 

    Gäster i programmet:

    Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.
    Richard Tellström, författare och mathistoriker.
    Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam







  • Handen på hjärtat, vet du verkligen vad sepsis är? Blodförgiftning kanske du tänker? Det stämmer delvis. Vid sepsis har kroppens immunförsvar satts ur spel. Hur kan en vanlig infektion plötsligt bli ett livshotande tillstånd?

    – Vid blodförgiftning tänker man att man måste ha bakterier i blodet. Men då tänker man fel. Man missar två tredjedelar av patienterna som har en livshotande infektion och riskerar att dö, säger Adam Linder som är infektionsläkare och sepsisforskare.

    – Därför bör man använda sepsis. Vi säger ju inte sockersjuka om diabetes. Vi säger inte fallandesjuka, vi säger epilepsi. Men att använda ordet rätt kan rädda liv. 

    Enligt forskarna kallas det för en bortglömd folksjukdom med hög dödlighet. Ändå är kännedomen kring sepsis låg. 

    Sepsis är alltså mer än bara blodförgiftning, som man trodde förr. Det handlar om en infektion i kroppen som sätter immunförsvaret ur spel. Och det är inte själva infektionen som är det allvarliga utan det är händelseförloppet som dragits igång. När forskare beskriver sjukdomstillståndet så liknas den vid en atombomb. Du slår ut faran, men du skadar dig själv lika mycket.

    – Det är inte bakterierna som skadar och dödar personen. Utan det är personens egna immunförsvar i ett desperat försök att ta bort sjukdomen, säger Adam Linder. 

    Gäster i programmet:
    Kristoffer Strålin, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
    Adam Linder, Infektionsläkare och sepsisforskare vid Skånes Universitetssjukhus. 
    Anna Norrby-Teglund, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.
    Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara.

    Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. 

    – Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. 

    Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:

    – Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.

    Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?

    Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?

    Gäster i programmet: 
    Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms Universitet
    Patrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.
    Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam
    Programmet är direktsänt







  • Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet.

    Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.

    – Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. 

    Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. 

    – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. 

    Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. 

    – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. 

    Gäster i programmet: 
    Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. 
    Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. 
    Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa?

    Kropp & Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?

    – Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.

    Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.

    Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?

    –  Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. 

    Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.

    Programledare: Stina Näslund
    Producent: Shang Imam.

  • Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren?

    Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.

    Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.

    – Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.

    Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.

    – När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.

    Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. 

    – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. 

    Programledare: Stina Näslund
    Producent: Shang Imam







  • J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos.

    Dagens Kropp & Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.

    För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.

    – Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.

    J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.

    Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.

    Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.

    Gäster i programmet: 
    Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författare
    Simon Kyaga, psykiater och författare

    Programledare: Stina Näslund
    Producent: Shang Imam

  • Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata.

    Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.

    – När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. 

    Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. 

    – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!

    Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? 

    Gäster i programmet:
    Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.
    Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.
    Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.

    Reportage:

    Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.
    Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. 

    Programledare är Stina Näslund.
    Producent Shang Imam.

    Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:

    Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1

    Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:

    Afasiförbundet

    Hjärnfonden

    1177 - Afasi

    Dart - kommunikationsstöd

  • Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om.

    Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.

    – Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.

    Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.

    – Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.

    För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.

    – Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.

    Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.

    – Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. 

    – Något fundamentalt börjar gå förlorat.

    Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. 

    Gäster i programmet:
    Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet
    Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet 
    Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam
    Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

  • Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad.

    På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.

    Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?

    Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. 

    Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.

    Medverkande: 
    Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.
    Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.
    Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. 

    Programledare: Stina Näslund
    Producent: Shang Imam

    Om du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:

    MIND – Självmordslinjen

    1177 – Sjukvårdsupplysningen

    Anhöriga eller drabbad – här finns mer information:
    Hjärnkoll: hjarnkoll.se
    RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.se
    Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp
    Schizofreniförbundet:schizofreniforbundet.se
    Sveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.se
    Lecturing minds: https://lecturingminds.com/

  • Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek.

    Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.

    — När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.

    Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.

    – Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. 

    Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. 

    — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.

    Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.

    Gäster i programmet: 

    Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. 

    Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeut

    Bianca Meyer, poddare och komiker 

    Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki 

    Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? 

    Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman

    Producent, Shang Imam

  • Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp & Själ i P1.

    Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?

    – Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. 

    – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.

    Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.

    – Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. 

    Gäster i programmet: 

    Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapi
    Siri Helle, psykolog och författare
    Kay Pollak, regissör, författare och föreläsare
    Sinziana Ravini, psykoanalytiker och författare

    Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent, Shang Imam

  • Säg testosteron å många tänker aggressivt, virilt å våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? Och varför presenteras hormonet som en mirakelkur som hjälper mot allt möjligt?

    – Folk tänker att här har vi en quick fix, säger överläkare och hormonspecialisten Mikael Lehtihet. Vi läser tidningar och tror att vi ska vara kåta och ligga hela tiden. I själva verket har vi ganska lite samliv, i snitt mindre än en gång i veckan. 

    Stefan Arver, docent vid Karolinska institutet ser en tilltagande marknad för olika kosttillskott som t.ex. bockhornsklöver, som påstås boosta testosteronnivåerna och bidra till bland annat en ökad sexlust.

    – Retoriken är förförisk. Folk köper sina grejer och kan uppleva en placeboeffekt bitvis. Sen kommer den tråkiga verkligheten, där vi som arbetar inom vården har ganska bra koll och förståelse för hur testosteron fungerar och när man har symptom på brist. 

    Säg testosteron och många tänker aggressivt, virilt och våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? 

    – Testosteron gör inte dig aggressiv som man. Som människa blir man snarare tvärtom. Låga testosteronnivåer gör dig däremot trött och gnällig, berättar Stefan Arver.

    – Kommer man över tröskelvärdet som är ganska lågt så händer ingenting. Det som händer är att man tappar hår och blir finnig – man blir inte kåtare. 

    Gäster i programmet:

    Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet.
    Mikael Lehtihet, överläkare och docent vid St. Görans sjukhus.
    Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

    Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki gör ett testostoron-test. Vad kan man utröna från hans provresultat och kommer hans flickvän att reagera negativt på resultatet. 

    Sebastian Hedlund tar reda på vilka gränsvärden som gäller för kvinnliga idrottare. Varför finns det ens en gräns, och hur fungerar testosteroner hos kvinnor?

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter?

    Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.

    – Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. 

    Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? 

    – Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.

    Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:

    – Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. 

    Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
    Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.
    Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. 

    Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?
    Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. 

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
    Producent: Shang Imam

  • Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol.

    Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. 

    – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. 

    Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:

    – Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. 

    Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? 

    Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. 
    Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
    Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

    Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?

    Producent, Shang Imam.

  • Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet.

    Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.

    Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.

    – Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.

    Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.

    Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?

    Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
    Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare.
    Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

    Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.

    Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?

    Producent: Shang Imam

    TILLÄGG:

    Det har efter vår direktsändning framkommit att  Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

  • Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?

    Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.

    – Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.

    AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

    Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

    – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”

    Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. 

    – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 

    Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. 

    Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.

    – Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. 

    Gäster i studion:

    Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
    Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. 
    Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
    Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

    Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. 

    Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
    Producent, Shang Imam