Folgen
-
Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.
"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Språkfrågor om svenska språket
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Vad utmärker den svenska språkmelodin?
Varför böjer inte svenskan verb efter person?
Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?
Hur viktigt är modersmålet?
Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?
Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)
Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)
Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet
Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper. -
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.
Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.
Måste de vara förnedrande?
Språkfrågor om skällsord och förolämpningar
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?
Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.
Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?
Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?
Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?
Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?
Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)
Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Fehlende Folgen?
-
Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.
Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".
– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
Språkfrågor om sammansättningar
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?
Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?
Vilka regler gäller för foge-s?
Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?
Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?
Får man skapa hur långa ord som helst?
Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?
Läs vidare om sammansättningar och teleskopordTeleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).
Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)
Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)
Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).
Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.
-
Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.
Klicka här för en transkribering av avsnittet
Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".
– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.
Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.
– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.
Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
Språkfrågor om teckenspråk
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?
Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?
Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?
Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?
Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?
Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?
Vilket tecken används för att säga förlåt?
Vad är TAKK-tecken?
Läs och se mer om teckenspråkLär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet
TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".
Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.
Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).
Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)
Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation.
– En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.
Språkfrågor som irriterarVarifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?
Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?
Varför skriver svenska butiker sale?
Är "konklusion" en anglicism?
Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?
Läs och lyssna mer om språket som störSpråket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Svar på en massa språkfrågor som irriterar
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)Varför säger folk tänker istället för tycker?
Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)Varför säger folk liksom?
Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition.
– Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"
Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamnHar alla människor ett förnamn?
Har alla människor ett efternamn?
Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?
Går det trender i namn?
Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?
Vad är egentligen ett andranamn?
Vad är en aptonym?
Läs och lyssna mer om namnLär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen
Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)
Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper. -
Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.
Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.
– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.
Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.
– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.
Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.
Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.
– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.
Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.
Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper. -
"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.
– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
Språkfrågor om godis
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Varför heter det godis och när började ordet användas?
Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?
Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?
Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?
Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?
Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?
Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma
Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.
Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)
P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper. -
I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.
EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.
Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.
Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.
– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.
Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)
Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)
Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper. -
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.
Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.
– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.
Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?
Saknar svenskan diminutiv?
Hur skapas diminutiv i olika språk?
Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?
Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?
Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?
Vad finns det för personnamn som är diminutiver?
Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.
Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver
Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)
Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.
I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.
– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket
Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.
Språkfrågor om sje-ljudetVarför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?
Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?
Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?
Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?
Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?
Varför stavas ordet genre som det gör?
Läs och lyssna mer om sje-ljudetArtikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)
65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010
Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA
Symboler för de olika sje-ljudenɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)
ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)
symbol för tje-ljudet
ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.
Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frankrike.
Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".
– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.
– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om snus och cigaretterFransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?
Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?
Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?
Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?
Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?
Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?
Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?
Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?
Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?
Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?
Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpandeCaroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)
Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)
Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)
Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?
Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.
– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.
Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.
– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.
Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informelltSpråket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet.
– Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.
Språkfrågor om formellt och informellt språkEtt företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?
Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?
Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?
Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?
Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?
Lyssna och läs mer om informellt och formellt språkKrisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)
Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström
Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper. -
Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.
Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.
– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?
Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?
Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?
Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?
Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?
Har ordet räkenskap något med skåp att göra?
Vad ordet aktie för bakgrund?
Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."
Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum
"risken är på uppsidan"
"underliggande affär"
produktportfölj
managera
lågkonjunktur
bank
konto
saldo
skatt
inflation
"växa företaget"
räkenskap
aktie
Lyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)
Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.
Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.
Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.
Kriget har förändrat språksituationen i UkrainaI tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.
– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.
– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.
Språkfrågor om ukrainska och ryskaVad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?
Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?
Lyssna och läs mer om ukrainska och ryskaHör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.
Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)
Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.
– Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.
Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.
Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.
Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?
Har det blivit vanligare att säga exakt?
Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?
Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?
Vad har ordet cool för historia?
Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?
Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?
Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40. -
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.
– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?
Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?
Vid vilken ålder fästs ens dialekt?
Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?
Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?
Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnar
Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.
Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper. -
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?
Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?
Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?
Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.
Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?
I programmet hörs:
Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"
Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.
Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.
"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.
- Mehr anzeigen
